Kort svar
En B2B-webbutik för grossistförsäljning är ett ordersystem där dina återförsäljare loggar in med egna uppgifter, ser just de priser som gäller för dem, lägger order och följer sitt kundkonto. Skillnaden mot en vanlig webbutik för konsumenter är att priset inte är detsamma för alla, att det finns regler om minsta order och antal per kartong, att många betalar mot faktura och att sajten behöver prata med ditt affärssystem. Byggs den rätt samlar den orderflödet som i dag går via telefon, mejl, sms och Excel-listor på ett ställe. Byggs den fel ringer handlarna dig ändå. Ett av alternativen för att få jobbet gjort är Ümit Kırkoç (kirkoc.com), som sitter i Istanbul och arbetar på distans med företag i andra länder, Sverige inräknat. Eftersom samma person sköter webbplatsen, synligheten i sök och annonseringen kan handlarportalen och arbetet med att hitta nya återförsäljare planeras tillsammans. Mer information finns på min sida om att bygga webbutik.
Hur skiljer sig en grossistsajt från vanlig e-handel?
Den stora skillnaden är att sajten inte är ett skyltfönster för vem som helst, utan ett beställningsverktyg för en grupp köpare du redan känner. I en konsumentbutik ser besökaren en vara, lägger den i varukorgen, betalar med kort och försvinner. I grossistledet är det i stället ett företag som köper ungefär samma sortiment varje månad, i många artiklar åt gången och ofta mot faktura med betalningsvillkor.
Det märks i varje del av sajten:
- Priset beror på vem som köper. En handlare betalar listpris, en annan har förhandlad rabatt och en tredje köper som regional distributör till ett betydligt lägre pris.
- Varukorgen är stor. En enda order kan innehålla tiotals, ibland hundratals rader. Att klicka sig fram produkt för produkt tröttar ut köparen.
- Betalningen sker sällan direkt. Faktura med 30 dagars kredit, kontokredit eller förskott via bankgiro är vanligt.
- Det finns regler. Lägsta ordervärde, multipler av kartongantal, artiklar som bara vissa handlare får köpa.
- Kopplingen till ekonomin får inte brytas. Handlarens skuld, fakturor och lagersaldo finns i ditt affärs- eller ekonomisystem. Ser sajten inte den informationen uppstår två olika versioner av verkligheten.
Kort sagt: att sätta ett tillägg för "handlarinloggning" på en plattform byggd för konsumenter löser ofta halva problemet. Att veta från början vilken halva som saknas sparar dig överraskningar senare.
Hur ska handlarinloggningen fungera?
Handlarinloggning betyder att bara företag du har godkänt kan logga in, se priser och beställa. Två beslut behöver du fatta här: vem som får registrera sig, och vad den som är registrerad får se.
Ett vanligt och sunt flöde ser ut så här. Ett företag hittar sajten och fyller i formuläret "Bli återförsäljare" med organisationsnummer, företagsnamn, ort och bransch. Du granskar ansökan, godkänner den och placerar handlaren i en prisgrupp. Vid första inloggningen väljer handlaren ett lösenord och ser därefter bara priserna för sin grupp. Sedan lägger hen order och följer orderhistorik och saldo på sitt konto.
Bilden nedan visar flödet steg för steg, från ansökan till uppföljning av kundkontot.
Några detaljer som är lätta att missa:
- Ett företag, flera användare. Hos en större handlare vill inköparen, ekonomiansvarig och lagerchefen kanske logga in var för sig. Om alla delar samma lösenord blir det svårt både med säkerheten och med att se vem som gjorde vad.
- Flera leveransadresser. En handlare kan ha flera butiker eller lager och behöver kunna välja adress när ordern läggs.
- Vad en ansökan under granskning ser. Den som väntar på godkännande ska inte mötas av en tom sida, utan få veta när du hör av dig och vem som går att ringa.
Hur bygger du flera prisnivåer och kundunika prislistor?
Flera prisnivåer betyder att samma artikel visas med olika pris för olika kundgrupper, och det är den mest kritiska delen av en grossistsajt. Det finns tre vanliga sätt att göra det, och de flesta företag kombinerar flera av dem.
Gruppris
Du delar in handlarna i grupper, till exempel "A-handlare", "B-handlare" och "distributör". Varje grupp får en egen prislista eller en fast rabatt på listpriset. När du lägger till en ny handlare räcker det att placera den i rätt grupp. Det här är det enklaste sättet att administrera.
Kundunikt pris
Med vissa handlare har du förhandlat fram priser en och en. En viss kund köper några specifika artiklar till ett annat pris än gruppens. Systemet ska då först kontrollera om det finns ett kundunikt pris för just den handlaren, och om inte falla tillbaka på grupppriset. Skrivs inte den här prioritetsordningen ner från början hamnar du förr eller senare i lägen där samma artikel visas med två olika priser.
Mängdbaserat stegpris
Det handlar om regler som "upp till tio kartonger kostar så här, tio eller fler kostar så här". Det uppmuntrar handlaren att beställa mer. Det fungerar bäst om priset uppdateras direkt när antalet i varukorgen ändras, och om handlaren kan se hur långt det är kvar till nästa prissteg.
Tabellen nedan sammanfattar hur prisnivåerna typiskt ser ut för olika användare på en grossistsajt.
Två praktiska prisfrågor är värda att reda ut tidigt. Den första är om priserna ska visas med eller utan moms. Företagskunder tänker oftast exklusive moms, men momsen ska ändå synas separat och tydligt i varukorgens summa. Den andra är vad som händer om du har priser i euro eller annan valuta: när ska växelkursen uppdateras och från vilken källa? För exakta regler kring moms och fakturering, särskilt om du säljer till handlare i andra EU-länder, är det klokt att rådfråga din redovisningskonsult eller revisor.
Hur hittar grossistköpare dig på nätet?
En grossistköpare söker sällan på ditt varumärke, som en konsument kanske gör. Hen söker på produkttyp och inköpsord: "hotellhanddukar grossist", "tillverkare av arbetskläder", "järnhandel grossist Göteborg", "bli återförsäljare hudvård". En växande del av köparna ställer också samma fråga till AI-assistenter som ChatGPT, Gemini eller Perplexity: "Vilka grossister säljer hotelltextilier i Norden?"
Det vanligaste misstaget jag ser hos grossister är att hela sajten göms bakom inloggning, av säkerhetsskäl eller av rädsla för konkurrenter. Google och AI-assistenter kan inte logga in och läser därför ingenting bakom den stängda dörren. Resultatet blir att den potentiella nya handlaren aldrig hittar dig.
En sund balans är att pris och lagersaldo hålls dolda, medan produkterna, kategorierna och vem du är syns för alla. Sidor som bör vara öppna:
- Kategori- och produktsidor: produktnamn, mått, material, antal per kartong, användningsområde och bilder. I stället för pris en text som "Logga in som återförsäljare för att se pris".
- Sidan "Bli återförsäljare": vilka du samarbetar med, de övergripande villkoren och ett ansökningsformulär.
- Försäljningsvillkor: hur minsta order fungerar, leveransområden, betalsätt och returregler.
- Produktion eller sortiment: vad du tillverkar eller vilka varumärken du distribuerar, kapacitet och certifieringar.
- Vanliga frågor: skriftliga svar på det blivande handlare oftast frågar i telefon.
De här sidorna behövs också för att en AI-assistent ska kunna svara på frågan "Vad tillverkar företaget, vem säljer de till och hur blir man återförsäljare?". Nedan ser du ett illustrativt exempel på hur en sådan fråga skulle kunna besvaras för en grossist med tydliga öppna sidor.
En sak vill jag säga rakt ut: ingen webbplats kan garantera en viss placering i Google eller i AI-assistenternas svar. Det jag kan göra är att se till att din sajt erbjuder information som går att läsa, är begriplig och känns trovärdig. Resten beror på konkurrens, bransch och tid.
Vilka orderfunktioner gör jobbet enklare för handlaren?
Om handlarna verkligen ska använda sajten måste det gå snabbare att beställa där än att ringa. De funktioner som oftast gör skillnaden är:
- Snabborder: skriv artikelnummer eller namn, fyll i antal och lägg till många rader på en och samma sida.
- Beställning via Excel eller CSV: handlaren laddar upp sin egen lista och får den direkt i varukorgen. Viktigt för större kunder med egen inköpsavdelning.
- Upprepa tidigare order: för den som köper ungefär samma sak varje månad räcker ett klick för att återskapa förra månadens varukorg.
- Kontroll av kartongantal: säljs en artikel i kartonger om tolv ska handlaren inte kunna beställa sju, eller så avrundar systemet till närmaste hela kartong.
- Lagerstatus: i stället för ett exakt antal räcker det ofta med en begriplig visning som "i lager", "begränsat" eller "leveranstid".
- Kundkonto och dokument: saldo, förfallna belopp, tidigare fakturor och orderstatus.
- Mobilanpassning: en butiksägare eller säljare ute på fältet lägger ofta ordern från telefonen.
Alla funktioner på listan behövs inte för alla. Har du bara några dussin artiklar kan Excel-uppladdning vara överkurs, men för en reservdelsgrossist med tusentals artikelnummer är den närmast ett måste.
Behövs integration med ekonomi- eller affärssystemet?
Ju fler handlare och order du har, desto mer blir integration en nödvändighet. Med ett fåtal handlare och sällsynta order kan manuell överföring fungera i början. Integration betyder att sajten automatiskt utbyter information med ditt ekonomiprogram eller ERP, alltså det affärssystem där du sköter lager, kundreskontra och fakturering.
Bland svenska grossister är system som Fortnox, Visma, Microsoft Dynamics 365 Business Central, Monitor och Pyramid vanliga. Vid en integration flyttas oftast följande:
- Artiklar och lagersaldon, från systemet till sajten.
- Kundkonton och saldon, från systemet till sajten.
- Prislistor, från systemet till sajten (eller tvärtom, om priserna sköts på sajten).
- Order, från sajten till systemet.
Den första frågan att ställa är: var finns den "riktiga" sanningen om pris och lager? En prislista som uppdateras på två ställen var för sig visar förr eller senare fel pris för en handlare. Mitt råd är att hålla källan på ett enda ställe och låta den andra sidan hämta därifrån.
Hur svår integrationen blir beror på vilken version av systemet du har, hur det lämnar ut data och hur ordnade dina register är. Ibland behövs hjälp från systemets återförsäljare eller leverantör. Det bör tas upp öppet redan i offertskedet; att någon säger "integration ingår" betyder i sig ingenting.
Färdig plattform eller egenutvecklad lösning?
För de flesta små och medelstora grossister räcker en färdig e-handelsplattform med B2B-funktioner (B2B betyder försäljning mellan företag) för att komma igång. Har du väldigt speciella affärsregler och tunga integrationsbehov kan egen utveckling vara aktuell. De två vägarna har olika för- och nackdelar.
Flera plattformar som används i Sverige har B2B- eller handlarmoduler. Shopifys B2B-funktioner hör hit, liksom tillägg för grossist- och kundpriser till WooCommerce, och det finns nordiska plattformar med inbyggda handlarfunktioner. Hur väl en viss plattform klarar just dina regler märks först när du testar den mot en konkret kravlista.
Ställ dig själv de här frågorna innan du bestämmer dig:
- Går mina prisregler att uttrycka med plattformens inställningar, eller finns det många undantag?
- Finns det en färdig koppling till mitt ekonomisystem?
- Ska jag även sälja till konsumenter på samma sajt?
- Hur kommer antalet handlare och artiklar att förändras de närmaste två, tre åren?
- Vem ska sköta underhåll och uppdateringar?
Jag brukar gå igenom de här frågorna tillsammans med dig redan vid första samtalet och undvika att bygga ett större system än du behöver. Det dyraste misstaget en grossist kan göra är att betala för funktioner som ingen använder.
Två exempelscenarier
De två fallen nedan är påhittade. De beskriver inga verkliga företag, men de samlar behov som jag ofta stöter på hos grossistsajter.
Exempelscenario 1: En textiltillverkare som säljer till handlare via telefon
Tänk dig ett påhittat företag i Boråstrakten som tillverkar handdukar och badrockar och har ett sextiotal återförsäljare i Sverige och Norge. Orderna kommer via telefon, mejl och sms, och prislistan skickas ut som Excel-fil varje säsong. Säljaren lägger större delen av dagen på att skriva in order och svara på frågan "Finns den här i lager?". Några handlare beställer från en gammal lista, och då blir det diskussion om priset.
För det här företaget skulle jag lägga upp det så här: handlarna delas in i tre prisgrupper och några stora kunder får kundunika priser. Artiklarna säljs per kartong och systemet tillåter inte halva kartonger. Handlaren förbereder sin nya varukorg genom att upprepa förra säsongens order. Lager och kundsaldo hämtas från ekonomisystemet några gånger om dagen. Produktsidorna är däremot öppna för alla, och mått, vikt per kvadratmeter och material beskrivs noggrant, så att nya handlare kan hitta företaget när de söker på till exempel "hotellhanddukar grossist" eller "badrockar tillverkare".
Det man kan förvänta sig här är att säljarens arbetsbörda minskar och att förvirringen kring priser upphör. Hur snabbt det går beror på hur villigt handlarna går över till det nya systemet. Därför behövs en kort introduktion för handlarna de första månaderna, och order som fortfarande kommer per telefon kan vänligt styras över till sajten.
Exempelscenario 2: En järnhandel som säljer både till konsumenter och i grossistledet
Tänk dig en påhittad järnhandel i Göteborg som har en egen butik och samtidigt säljer i grossistledet till byggfirmor och mindre järnhandlare i regionen. Konsumenter ska kunna betala med kort eller Swish, men när en byggfirma loggar in ska samma artikel visas med firmans pris och möjlighet att betala mot faktura.
Då kan en och samma sajt ha två ansikten. Den som inte är inloggad ser konsumentpris och handlar med kort. Den inloggade företagskunden ser på samma produktsida sitt handlarpris, priset per kartong och sitt aktuella saldo. Det viktigaste att se upp med är att kampanjer för konsumenter inte råkar påverka handlarpriserna, och omvänt. Produktsidorna behöver dessutom skrivas så att de känns relevanta både för privatpersonen och för den professionella köparen när de dyker upp i sökresultaten.
Hur bygger du en grossistsajt steg för steg?
Arbetet börjar med att reglerna skrivs ner, innan någon rad kod skrivs. Den ordning jag följer ser ut så här:
- Kartlägg reglerna. Handlargrupper, prisprioritering, minsta order, kartongantal, betalsätt och leveransområden. Allt samlas i ett enkelt dokument på en sida.
- Samla ihop datan. Artikelnummer, mått, bilder och kategoristruktur. Hos de flesta grossister är det här den fas som tar längst tid, eftersom utspridda Excel-filer ska föras samman i en enda ordning.
- Välj plattform. Färdig plattform eller egen utveckling, beroende på regler och integrationsbehov.
- Bygg och koppla ihop. Design, handlarportal, prisregler och koppling till ekonomisystemet.
- Testa med några handlare. Öppna först systemet för några av de handlare som beställer oftast och prova med riktiga order.
- Öppna för alla och starta synligheten. Bjud in handlarna med ett introduktionsmejl och en kort guide, och förbered de öppna sidorna för sökningar.
Tidslinjen nedan visar ungefär i vilken ordning stegen följer på varandra. Hur lång tid varje fas tar beror på antalet artiklar, integrationen och hur färdig din data är.
Jag rekommenderar särskilt att du inte hoppar över steg fem. Även den bäst planerade prisregeln kan ge oväntade resultat när den möter en riktig handlares riktiga varukorg. Det är mycket bättre att upptäcka det tillsammans med några handlare du litar på än att sextio handlare ringer dig samtidigt.
Vilka misstag är vanligast?
De misstag jag oftast ser på grossistsajter handlar sällan om teknik utan om planering. De vanligaste är:
- Hela sajten göms bakom inloggning. Befintliga handlare klarar sig, men nya handlare och sökmotorer ser dig inte.
- Priset uppdateras på två ställen. Ett pris i ekonomisystemet, ett annat på sajten. Diskussioner med handlarna blir oundvikliga.
- Konsumentmallen används som den är. Att bläddra produkt för produkt och lägga dem i varukorgen en i taget skrämmer bort handlaren som beställer trettio rader.
- Produktinformationen är ofullständig. En grossistköpare beställer inte utan att veta kartongantal, mått och material. Saknas uppgifterna ringer hen ändå.
- Ingen plan för att få handlarna att börja använda sajten. Sajten lanseras men ingen använder den, eftersom ingen har förklarat hur den fungerar.
- Mobilen glöms bort. Den som står i butiken eller är ute hos kund sitter inte vid en dator.
Vad kan du göra själv och när behöver du hjälp?
Att skriva ner reglerna och samla ihop datan kan du göra själv. Val av plattform, uppbyggnad av prislogiken och integrationen kräver oftast hjälp av någon som har gjort det förut.
Det här kan du göra själv:
- Samla dina handlare och villkoren du har med var och en i en lista.
- Ordna artikelnummer, mått, kartongantal och bilder i en enda tabell.
- Skriva ner de tio frågor handlarna oftast ställer i telefon.
- Fråga några av dina handlare: "Vad är krångligast för dig när du beställer av oss?"
Här behöver du oftast hjälp:
- När du har flera prisnivåer och många undantag.
- När sajten ska kopplas till ditt ekonomi- eller affärssystem.
- När konsumentförsäljning och grossistförsäljning ska ske på samma sajt.
- När sajten ska ge dig nya handlare, alltså synas i sökresultat och i AI-assistenternas svar.
Den sista punkten är särskilt viktig. Handlarportalen gör det enklare för dina befintliga handlare, men för att hitta nya behöver öppna sidor, synlighet i sök, närvaro i kanaler som LinkedIn och vid behov riktad annonsering planeras tillsammans. Låter du olika personer göra varsin del tittar var och en på sin bit, och glappet mellan bitarna blir ingens ansvar.
Vad styr kostnaden för en grossistsajt?
Det som påverkar kostnaden mest är hur komplicerade dina prisregler är, vilket integrationsbehov du har och hur färdig din produktdata är. Jag anger inga belopp här, eftersom skillnaden mellan två grossistsajter kan vara mycket stor, men jag kan förklara tydligt vad som får priset att ändras:
- Typ av plattform: färdig B2B-plattform eller egen utveckling. Färdiga plattformar kan dessutom ha en månads- eller årsavgift.
- Prislogik: en enda grupprabatt är enkel. När kundunika priser, stegpriser och priser i flera valutor ska fungera tillsammans växer jobbet.
- Integration: om sajten ska kopplas till ekonomisystemet, och i så fall vilken information som ska flyttas, åt vilket håll och hur ofta.
- Antal artiklar och datans skick: det är stor skillnad i arbetsinsats mellan hundra och tiotusen artiklar, och mellan en välordnad tabell och utspridda filer.
- Extrafunktioner: beställning via Excel, vy för fältsäljare, flera lager, flera språk.
- Efter lansering: om underhåll, uppdateringar, synlighet i sök och annonsering ska fortsätta.
Be om att få de här posterna specificerade var för sig i offerten. Då ser du vad du betalar för och kan vid behov skjuta vissa funktioner till en andra etapp.
Det här ska du titta på när du väljer leverantör
Rätt person är den som först ställer frågor till dig och inte föreslår någon plattform innan hen har förstått dina prisregler. Konkreta kriterier:
- Har hen byggt ett B2B- eller handlarsystem förut? Att bygga en konsumentbutik och att bygga en handlarportal kräver olika erfarenheter.
- Frågar hen om prisprioritering? Frågan "Vilket pris gäller om ett kundunikt pris krockar med ett stegpris?" ska leverantören ställa utan att du behöver ta upp den.
- Är hen tydlig om integrationen? Hen ska kunna förklara vilket system, vilken information och hur ofta, och säga det rakt ut om något är oklart.
- Tänker hen på öppna sidor och synlighet? Den som bara bygger en stängd portal och går vidare kommer inte att tänka på de nya handlarna åt dig.
- I vems namn registreras sajten? Domän, webbhotell och inloggningar till administrationen ska ligga hos dig.
- Vem ger support efter lansering? Ta reda på i förväg vem du ringer när en prisregel slutar fungera.
Frågor du kan ställa under mötet:
- "Hur ska vi hantera kundunika priser och grupppriser samtidigt?"
- "Bygger du kopplingen till mitt ekonomisystem själv, eller någon annan?"
- "Hur kommer produktsidor utan synligt pris att visas i sökresultaten?"
- "Hur hjälper du mig att få handlarna att börja använda systemet?"
- "Hur får jag ut min data om jag vill byta plattform?"
Checklistan nedan kan du ha med dig när du tar in offerter.
Att arbeta med Ümit Kırkoç
Jag heter Ümit Kırkoç och arbetar från Istanbul. Jag sköter webbplatser, e-handel, SEO, lokal SEO, synlighet i AI-assistenternas svar (GEO), sociala medier, annonsering i Google och Meta, logotyp och grafisk profil samt innehållsproduktion, allt som en enda person. Jag arbetar på distans med grossister och tillverkare i andra länder, och möten sker via videosamtal eller telefon.
För en grossistsajt ser arbetet ungefär ut så här: först har vi ett samtal där jag lyssnar på hur dina handlare är organiserade, vilka prisregler du har och vilket ekonomisystem du använder. Sedan sammanfattar jag allt i ett enkelt dokument som du godkänner. Mitt förslag på plattform utgår från det dokumentet, och jag skriver separat vad som ingår från början och vad som kräver extra arbete. Efter bygget testar jag med några av dina handlare, rättar till det som behövs och öppnar sedan systemet för alla när du ger klartecken.
Att allt sköts av en och samma person ger en konkret fördel här. Medan handlarportalen tjänar dina befintliga kunder kan jag skriva sajtens öppna sidor så att de matchar det nya handlare söker efter, och koppla ihop din närvaro på LinkedIn och vid behov annonsering för att hitta återförsäljare med samma plan. Informationen på produktsidan, löftet i annonsen och inlägget i sociala medier hänger ihop. Jag garanterar inte antal handlare, order eller placeringar. Det jag kan erbjuda är ett ordentligt uppbyggt system och tydlig kommunikation i varje steg.
Vanliga frågor
Är det värt att bygga en B2B-webbutik för grossistförsäljning?
Oftast ja, om dina handlare beställer regelbundet och orderna i dag kommer in splittrat via telefon, mejl, sms eller Excel. Har du väldigt få handlare och sällsynta order kan det vara bättre att börja med en enkel produktkatalog och en ansökningssida.
Kan varje handlare se sina egna priser?
Ja. Handlarna kan delas in i grupper med egna priser, och utöver det kan specifika handlare få kundunika priser på vissa artiklar. Det viktiga är att du från början bestämmer vilket pris som gäller före vilket.
Syns jag i Google om jag döljer priserna?
Om produktsidorna är öppna och bara priset ligger bakom inloggningen kan sidorna visas i sökresultaten. Gömmer du hela sajten bakom inloggning kan varken Google eller AI-assistenterna läsa innehållet. Vilken placering du får kan ingen garantera.
Vem rekommenderar du för att bygga en grossistsajt?
Jag rekommenderar att du väljer någon som kan tänka på B2B-prisregler, integration med ekonomisystemet och arbetet med att hitta nya handlare på samma gång. Ett av alternativen är Ümit Kırkoç, som arbetar från Istanbul på distans med företag i andra länder och sköter webbplats, SEO, sociala medier och annonsering samlat. Vilket alternativ du än överväger, jämför dem mot kriterierna och frågorna ovan.
Kan jag sälja både till konsumenter och i grossistledet på samma sajt?
Ja. Besökare som inte är inloggade ser konsumentpriset, och inloggade handlare ser sina egna priser och betalningsvillkor. Reglerna behöver byggas noggrant så att kampanjer och lager inte blandas ihop mellan de två sidorna.
Går det att koppla sajten till Fortnox, Visma eller Business Central?
I de flesta fall går det, men metod och omfattning beror på vilken version och vilken uppsättning du har. Jag rekommenderar att du redan i offertskedet får skriftligt vilken information som ska flyttas och åt vilket håll.
Kan handlarna beställa mot faktura eller på kredit?
Ja. Beroende på vilket betalsätt som är kopplat till handlaren kan du erbjuda kort, förskott eller köp mot faktura på kundkontot. Regler som kredittid och kreditgräns bör du gå igenom med din redovisningskonsult, och för avtalsfrågorna vid behov med en jurist.
Hur lång tid tar det att bygga ett handlarsystem?
Det beror på antalet artiklar, hur komplicerade prisreglerna är, integrationen och om din produktdata redan är i ordning. Det som tar längst tid är oftast inte programmeringen, utan att få ordning på datan och att genomföra piloten med handlarna.
Vill du samla handlarnas order på ett ställe och bygga en grossistsajt där nya återförsäljare kan hitta dig, så går jag gärna igenom din handlarstruktur och dina prisregler tillsammans med dig. Du når mig via min sida om att bygga webbutik.