Sociala medier··20 min läsning

Sociala medier för föreningar: hjälp med öppna gåvorapporter

Hjälp med sociala medier för ideella föreningar: så delar du gåvorapporter begripligt, bygger förtroende, hittar volontärer och vad som styr kostnaden.

Kort svar

Att sköta sociala medier åt en ideell förening handlar om att regelbundet, begripligt och med belägg visa vad föreningen gör och vart de insamlade pengarna tar vägen. Målet är inte fler följare, utan att varje månad svara på givarens tysta fråga: "Hamnade min gåva där den skulle?" När du tar in hjälp ska du titta på tre saker: kan personen göra om er ekonomiska sammanställning till enkla bilder, kan hen sätta upp regler som skyddar mottagarnas värdighet och personuppgifter, och ligger kontona kvar i föreningens namn? Ett av alternativen är jag, Ümit Kırkoç (kirkoc.com). Jag sitter i Istanbul och arbetar på distans, så det spelar ingen roll om din förening finns i Umeå, Malmö eller någon annanstans. Eftersom jag sköter sociala medier, rapportsidan på webbplatsen och vid behov insamlingsannonserna själv stämmer siffrorna i inläggen med siffrorna på sajten. Mer om upplägget hittar du på min sida om hantering av sociala medier. Längre ner går jag igenom arbetsgången, de vanligaste misstagen och vad som påverkar priset.

Varför skiljer sig en förenings sociala medier från ett företags?

En förening säljer ingen produkt. Den ber om förtroende, och varje inlägg i flödet antingen stärker det eller nöter tyst ner det. En butik lägger upp ett erbjudande, den som gillar det köper och resten scrollar vidare. Hos en förening ger människor pengar utan att få något i handen, de lägger sin fritid på er och de låter sitt namn förknippas med ert. Det enda de ofta ser i gengäld är ert Instagramflöde.

Därför bär den som tittar på föreningens konto med sig tre frågor: Gör föreningen verkligen något? Vad hände med pengarna jag gav? Vem styr det här, och går det att nå någon? Om dina inlägg svarar på de frågorna med jämna mellanrum spelar det mindre roll att designen är enkel; folk litar ändå på er. Om de inte svarar kan även den snyggaste layouten ge en känsla av att något döljs.

Den andra skillnaden är att en förening har många olika publiker i samma flöde. Givare, blivande volontärer, familjer som får stöd, medlemmar, kommunen, andra organisationer och lokaljournalister läser samma inlägg. De letar efter olika saker. Givaren vill ha siffror och belägg, volontären vill veta när, var och vad hen ska göra, och samarbetspartner letar efter allvar och kontinuitet. Bra sociala medier för en förening fördelar innehållet med var och en av dessa grupper i tankarna.

Den tredje skillnaden är att det finns mindre utrymme för misstag. Ett slarvigt kampanjinlägg från ett företag är glömt efter en dag. En felaktig eller oförklarad insamlingssiffra från en förening kan däremot cirkulera som skärmdump i flera år.

Vad betyder det egentligen att dela en öppen gåvorapport?

En öppen gåvorapport berättar hur mycket som samlades in under en viss period, vad pengarna användes till och hur de nådde fram, på ett sätt som läsaren förstår utan att bli förvirrad. Det viktiga är inte hur stor summan är, utan att summan är förklarad.

Många föreningar tar fram en årsredovisning eller ett årsbokslut inför årsmötet, och som formellt dokument kan den vara helt korrekt. Men att fotografera den tabellen och lägga upp den på Instagram brukar inte fungera; bokföringsspråk säger inte mycket till en vanlig givare. Öppenhet betyder att översätta samma information till läsarens språk. En mening som "Det mesta av det vi samlade in i september gick till skolväskor och skolmaterial, utdelningen skedde i tre stadsdelar, och kvitton och utdelningslistor finns sammanfattade på rapportsidan på vår webbplats" skapar mer förtroende än en lång tabell.

Ett bra rapportinlägg består oftast av följande delar:

  • Period: Skriv överst vilken månad eller vilken kampanj det gäller.
  • Insamlat: Totalbelopp och gärna vilka kanaler gåvorna kom via, till exempel Swish, bankgiro, insamling via sajten eller ett evenemang.
  • Använt: Inte rad för rad, utan i grupper som läsaren förstår.
  • Kvar eller överfört: Om pengar inte har använts än, säg varför.
  • Belägg: Bilder som inte avslöjar personuppgifter, en sammanfattning av utdelningslistor, uppgift om leverantör.
  • Var detaljerna finns: Rapportsidan på webbplatsen för den som vill se mer.

Checklista över vad en förenings månatliga gåvorapport i sociala medier bör innehålla

Checklistan ovan är tänkt att gås igenom innan du publicerar rapportinlägget varje månad. Om en punkt saknas är det mycket mindre jobb att komplettera innan inlägget går ut än att rätta i efterhand.

Ansvaret för att siffrorna är formellt korrekta ligger hos föreningens kassör eller revisor, inte hos den som sköter sociala medier. Jag hämtar siffrorna från den källa du har godkänt och gör om dem till bilder; jag hittar inte på siffror och jag avrundar dem inte för att de ska se bättre ut. Vilka krav som gäller för redovisningen, till exempel om ni har eller funderar på ett 90-konto via Svensk Insamlingskontroll, är något du bör stämma av med er revisor eller en jurist, eftersom reglerna kan skilja sig beroende på föreningens form och verksamhet.

Hur undersöker folk en förening på nätet?

Innan någon skänker pengar söker hen oftast först på föreningens namn, tittar sedan på kontot i sociala medier och ställer till sist frågan "går det att lita på dem?" till Google eller till en AI-assistent. I alla tre stegen vill man se samma förening med samma uppgifter.

Sökmönstren skiljer sig också från företagens. Få personer skriver "bästa föreningen". Det är vanligare med sökningar som "skänka pengar till barn i utsatta områden", "var kan jag skänka till hemlösa djur", "är föreningen X seriös", "insamling redovisning" eller föreningens namn tillsammans med orden "omdöme" eller "bluff". Den sista typen av sökning är viktig. När någon skriver ditt namn bredvid ordet "bluff" är det bästa svaret att de möts av rapporter som ni själva har publicerat.

På senare tid har AI-assistenterna också kommit in i bilden. Folk frågar ChatGPT, Gemini eller Perplexity: "Jag vill stödja utbildning, vilken förening ska jag skänka till?" När verktygen svarar lutar de sig mot information som står öppet på nätet och som är samstämmig och underbyggd. En förening som saknar rapportsida, och vars sociala medier säger något annat än webbplatsen, kan få mindre plats i sådana svar. Ingenting är garanterat, men ordnad och öppen information gör det lättare för verktygen att beskriva din förening korrekt.

Exempel på svar när någon frågar en AI-assistent vilken förening hen ska skänka till

Exemplet i bilden visar att assistenterna ofta räknar upp kriterier i stället för att föreslå ett namn. Alla de kriterierna går att uppfylla med rapporter som delas regelbundet i sociala medier och på webbplatsen.

Vad ska delas i vilken kanal?

Varje kanal har sin uppgift. I stället för att kopiera samma inlägg överallt väljer du format efter vem som läser. I korthet:

  • Instagram: Månadens rapportsammanfattning som bildkarusell (flera bilder man sveper mellan), korta klipp från verksamheten, upprop efter volontärer.
  • Facebook: Nyheter till äldre givare och medlemmar, evenemang, längre förklaringar. Många lokala föreningar har fortfarande sin mest trogna publik här.
  • LinkedIn: Årssammanfattning, projektresultat och tack till sponsorer, riktat till företag som ger gåvor och till samarbetspartner.
  • YouTube: Några gånger om året, lite längre filmer som berättar ett projekt från början till slut.
  • TikTok: Korta, äkta klipp bakom kulisserna för att hitta volontärer och nå en yngre publik.
  • Webbplatsen: Navet där alla rapporter arkiveras, där man skänker och där kontaktuppgifterna finns.

Alla föreningar behöver inte alla kanaler. För en liten kvartersförening räcker ofta Instagram plus en enda rapportsida på sajten. Det är bättre att välja så många kanaler som ni orkar med än att halvhjärtat driva fem konton.

Exempelscenario 1: En liten förening som stöttar skolbarn i ett bostadsområde (hypotetiskt)

Det här scenariot är påhittat och beskriver ingen verklig organisation. Tänk dig en förening i en förort som ger skolmaterial och vinterjackor till elever i familjer med små marginaler, och där styrelsen helt består av volontärer. De har ett Instagramkonto, men inläggen kommer oregelbundet, de flesta är bilder på barn tagna på utdelningsdagen, och svaret på frågan "hur mycket samlades in och vad gjordes?" finns ingenstans.

Det första steget blir att bestämma sig för att ta bort eller göra oigenkännliga de bilder där barnens ansikten syns. Det handlar både om barnens värdighet och om skyddet av personuppgifter. I stället används bilder på materialet, på volontärernas händer, på hur förrådet är ordnat och på utdelningsplatserna.

Det andra steget är ett fast rapportinlägg som publiceras första veckan varje månad. Inlägget består av fyra bilder i en karusell: insamlat, använt, antal elever som nåtts (inga namn) och nästa månads behov. Den sista bilden har en notis om att den detaljerade rapporten finns på webbplatsen. Där skapas en enkel sida med exakt samma siffror.

Det tredje steget är att skilja volontäruppropen från rapporten. Rapporten skapar förtroende, uppropet får folk att agera; trycker du in båda i samma inlägg blir båda svagare. Vad man rimligen kan vänta sig efter några månader i ett sådant scenario är inget mirakel. Det handlar snarare om att givarna i inkorgen slutar fråga "vad hände med mina pengar?" och i stället börjar fråga "vad behövs den här månaden?".

Exempelscenario 2: En djurskyddsförening (hypotetiskt)

Även detta är ett påhittat exempel. Tänk dig en medelstor förening som samlar in pengar till vård och kastrering av hemlösa katter och samarbetar med några veterinärkliniker. De har många följare, men nästan alla inlägg är akuta upprop. Efter ett tag börjar följarna kommentera: "Det är akut varje dag, vart tar pengarna vägen?"

Problemet här är inte för lite innehåll, utan obalans. Ett konto som ständigt larmar skapar efter ett tag trötthet i stället för förtroende. Lösningen är att dela upp flödet i tre typer av inlägg: akut upprop, uppföljning av fallet och periodrapport. Varje fall som börjar med ett akut upprop får ett "så gick det"-inlägg några veckor senare. Är behandlingen klar delas en sammanfattning av kostnaden och en bild på det återhämtade djuret; är den inte klar delas en lägesrapport.

Dessutom publiceras varje månad en sammanfattning av hur många behandlingar som gjorts på vilken klinik och hur de totala kostnaderna fördelades. Innan klinikernas namn nämns behöver de ge sitt godkännande. När den här rutinen är på plats blir det lätt att svara på kommentarer om vart pengarna tar vägen: du behöver bara länka till rätt rapportinlägg.

Jämförelse mellan ett föreningskonto med ständiga akuta upprop och ett konto som balanserar upprop, uppföljning och rapport

Som jämförelsen visar handlar skillnaden inte om antalet inlägg, utan om huruvida varje upprop får ett synligt resultat.

Hur går det till? Steg för steg

Arbetet med en förenings sociala medier börjar med att ordna det befintliga kontot och underlaget, och blir sedan en kalender som upprepas varje månad. Min arbetsgång består av fem steg.

1. Första samtalet och regler för vad som delas

I första samtalet pratar vi om vad föreningen gör, vilka ni når och vilka frågor som är känsliga för er. Det viktigaste resultatet av samtalet är en skriftlig publiceringspolicy, alltså ett kort dokument med regler för vad som får visas: Ska ansikten på dem som får stöd synas? Ska givarnas namn publiceras, eller bara namn på dem som har sagt ja? Under vilka villkor får bilder på barn användas? För delarna som rör personuppgifter och GDPR rekommenderar jag att föreningen tar råd av en jurist; jag gör om era beslut till en lista som går att följa i vardagen.

2. Genomgång av konton och underlag

Jag tittar på i vems namn kontona är registrerade, vem som har administratörsbehörighet, vilka inlägg som tidigare väckt intresse och vilka som lämnat frågetecken efter sig. Samtidigt bestämmer vi var siffrorna till rapporten ska komma ifrån: kassörens kalkylark, insamlingssidan eller volontärsamordnarens anteckningar?

3. Rapportmall och innehållskalender

Jag tar fram en rapportmall som publiceras på samma plats och med samma upplägg varje månad. När läsaren väl har vant sig behöver hen inte leta efter siffrorna. Sedan gör jag en innehållskalender för resten av månaden: bilder från verksamheten, volontärers berättelser (med deras tillåtelse), behovslistor och tackinlägg.

4. Produktion och godkännande

Jag gör bilderna, de korta filmerna och texterna. Varje inlägg som innehåller rapportsiffror skickas för godkännande till en behörig person i föreningen innan det publiceras. Det steget hoppar jag aldrig över; jag publicerar inte ett inlägg med siffror utan godkännande.

5. Publicering, meddelanden och månadsuppföljning

Inläggen publiceras, och kommentarer och meddelanden bevakas. Frågor om gåvor besvaras med färdiga svar som vi har tagit fram tillsammans, medan känsliga frågor skickas vidare till dig. I slutet av månaden sammanfattar jag på vanlig svenska vilket innehåll som gjorde nytta och vilket som inte gjorde det.

De fem stegen i hanteringen av en förenings sociala medier, från första samtalet till månadsuppföljningen

De tre första stegen är en engångsuppsättning; steg fyra och fem är det som återkommer varje månad.

Vad det betyder för en förening att allt sköts av en person

Den största fördelen med att samla arbetet hos en person är att siffrorna blir desamma överallt. Att skriva "den här månaden nådde vi så här många elever" på Instagram och visa en annan siffra på rapportsidan skadar förtroendet, även om ingen har haft dåliga avsikter. När webbplatsen, sociala medier och insamlingsannonserna ligger hos olika personer blir sådana glapp nästan oundvikliga.

När jag sköter era konton i sociala medier kan jag samtidigt ta hand om rapportsidan på webbplatsen, upplägget på gåvosidan och vid behov annonser för insamlingskampanjer hos Meta eller Google. Då görs sidan som annonsen leder till, tillkännagivandet på Instagram och rapporten som delas när kampanjen är slut av samma person, med samma siffror. Dessutom blir det en naturlig del av helheten att folk hittar rätt sida när de söker på er förening, det som kallas SEO (sökmotoroptimering, alltså arbetet med att synas i Google).

Alla föreningar behöver förstås inte allt. Om er webbplats fungerar bra och någon hos er uppdaterar den kan du anlita mig enbart för sociala medier. Då sätter vi upp en enkel kontrollrutin tillsammans med er så att rapportsiffrorna förs in på sajten på samma sätt.

Vanliga misstag

Det vanligaste misstaget föreningar gör i sociala medier är att luta sig för mycket mot känslor där de i stället borde bygga förtroende. Känslor får någon att agera en gång; förtroende ger den andra och tredje gåvan. Det här är misstagen jag ser oftast:

  • Tack utan siffror: Att skriva "tack till alla givare" utan att berätta vad som gjordes.
  • Att visa upp mottagarna: Att utan samtycke dela bilder där ansikte, namn eller hem går att känna igen.
  • Ständiga akuta upprop: Att börja varje inlägg med brådska utan att någonsin visa resultatet.
  • Rapporten och sajten säger olika saker: Olika siffror på olika ställen.
  • Kontot hänger på en person: När volontären som skapade kontot slutar försvinner lösenordet med hen.
  • Att radera kommentarer: Att ta bort kritiska frågor i stället för att svara; det leder oftast till fler frågor.
  • Oklar gåvolänk: Att ett gammalt Swishnummer eller ett privat kontonummer ligger kvar i profilbeskrivningen.

Varningsruta med vanliga misstag som skadar förtroendet för en förenings konton i sociala medier

De flesta av misstagen beror inte på dåliga avsikter, utan på arbetsbelastning. I en förening som drivs av volontärer gör alla lite grann med sociala medier, och därför gör ingen det fullt ut.

Du behöver också tänka på reglerna kring själva insamlingen. I Sverige kan det finnas regler och krav som påverkar hur och var ni får samla in pengar, till exempel för insamling på allmän plats eller via bössor, och Swish för föreningar har sina egna villkor hos banken. Innan du gör insamlingsupprop i sociala medier rekommenderar jag att du stämmer av föreningens situation med en jurist eller er revisor. Jag ger ingen juridisk rådgivning, utan tar bara fram innehåll som passar inom de ramar du har fått.

Vad kan du göra själv, och när behövs en expert?

Om din förening har en volontär som kan avsätta tid regelbundet och som tycker om att skriva och göra enkla bilder kan ni sköta grunderna i sociala medier själva. Som start rekommenderar jag följande:

  • Skapa alla konton med föreningens officiella e-postadress och utse minst två administratörer.
  • Bestäm att ett enda rapportinlägg publiceras samma dag varje månad.
  • Gör en fast rapportmall i ett gratisverktyg som Canva.
  • Skriv ner en regel för bilder på personer som får stöd.
  • Kontrollera gåvolänken eller Swishnumret i profilen varje månad.

Hjälp utifrån brukar bli rimligt i följande lägen: inläggen har kommit oregelbundet i flera månader, givare eller medlemmar har börjat ställa frågor om kontot, en stor kampanj eller ett jubileum närmar sig, ni funderar på att annonsera, eller ni förbereder möten med företag som kan tänkas ge gåvor. I det sista fallet är sociala medier och rapporterna på webbplatsen bland det första företaget tittar på.

Beslutsschema som hjälper en förening att avgöra om sociala medier ska skötas av volontärer eller med hjälp utifrån

Beslutsschemat bygger på en enda fråga: finns det någon som kan publicera rapportinlägget varje månad utan avbrott? Om svaret är ja, prova själva först. Om svaret är nej blir det mindre slitsamt att ta hjälp för att få rutinen på plats.

Vad du ska titta på när du väljer en person eller byrå

Det viktigaste när du bestämmer vem som ska sköta föreningens sociala medier är hur allvarligt personen tar förtroende och integritet. Det finns många som gör snygga bilder; det är färre som publicerar gåvorapporter som är korrekta, begripliga och godkända.

Konkreta kriterier:

  • Ägandet av kontona: Skapas kontona i föreningens namn, och ligger lösenord och administratörsbehörighet kvar hos er?
  • Godkännande: Vem godkänner inlägg med siffror innan de publiceras?
  • Publiceringspolicy: Hur ser personen på bilder av mottagare och barn?
  • Webbplatsen: Ingår rapportsidan och gåvosidan, eller bara Instagram?
  • Rapportspråket: Kan personen visa ett exempel på en månadssammanfattning, och är den skriven så att du förstår den?
  • Kris: Kan personen förklara vad hen gör när kritiska kommentarer dyker upp?

Frågor du kan ställa i första samtalet:

  • "Om vi slutar samarbeta efter en månad, vem har då kontona, bilderna och mallarna?"
  • "Var hämtar du gåvosiffrorna, och vad gör du om en felaktig siffra publiceras?"
  • "Garanterar du fler följare eller fler gåvor?" (Det ärliga svaret är nej.)
  • "Svarar du på meddelanden själv, och vilka frågor skickar du vidare till oss?"
  • "Har du arbetat med ideella organisationer tidigare, och vad tänkte du särskilt på då?"

Vad påverkar kostnaden?

Kostnaden för att låta någon sköta en förenings sociala medier varierar med arbetsmängden. Jag anger inga belopp här, eftersom arbetsbördan kan skilja sig mycket mellan två föreningar, men jag kan säga rakt ut vad som påverkar priset:

  • Antal kanaler: Att sköta bara Instagram är inte samma jobb som att sköta Instagram, Facebook, LinkedIn och YouTube tillsammans.
  • Mängden film: Korta klipp bakom kulisserna kräver mer arbete än stillbilder, och behövs filmning på plats räknas det också in.
  • Hur underlaget ser ut: Kommer siffrorna i ett ordnat kalkylark går rapporten snabbt; måste de plockas ihop ur spridda anteckningar tar det längre tid.
  • Meddelanden: Att jag själv svarar på kommentarer och meddelanden tar mer tid än att jag bara bevakar dem och skickar dem vidare till dig.
  • Webbplats och annonser: Att bygga en rapportsida, se över gåvosidan eller sköta annonser är separata delar; när du köper allt av en person samlas de i en och samma plan.
  • Kampanjperioder: Intensiva perioder som julinsamlingen, skolstarten eller en akut katastrof kan kräva extra innehåll och tätare bevakning.

Annonsbudgeten, alltså beloppet som betalas direkt till Meta eller Google, är skild från arvodet för förvaltningen, och den bestämmer du själv. Vissa plattformar har särskilda program för ideella organisationer, till exempel Google for Nonprofits. Vi kan gå igenom villkoren tillsammans, men det är plattformen som avgör om ni blir godkända.

Att arbeta med Ümit Kırkoç

Jag heter Ümit Kırkoç, arbetar från Istanbul och erbjuder på egen hand allt som en digital byrå brukar leverera: webbplatser, synlighet i sökmotorer, synlighet i AI-assistenter, hantering av sociala medier, annonser i Google och Meta, logotyp och grafisk profil samt innehållsproduktion. Eftersom jag arbetar på distans spelar det ingen roll var i Sverige din förening finns; vi har möten via video och jag tar emot godkännanden skriftligt. Om du är osäker på hur det fungerar att samarbeta över landsgränsen tar vi det i första samtalet.

När jag börjar med en förening ägnar jag den första månaden åt att få ordning: publiceringspolicy, kontobehörigheter, rapportmall och rapportsidan på webbplatsen. Under de följande månaderna tar jag fram innehåll enligt kalendern, publicerar rapportinlägget efter ert godkännande och bevakar meddelanden inom de ramar vi har kommit överens om. I slutet av varje månad skriver jag kort och enkelt vad som fungerade och vad som inte gjorde det.

Det är alltid jag du pratar med. När du ställer en fråga behöver jag inte skicka den vidare till någon annan, och om en siffra inte stämmer mellan bild och sajt är det jag som upptäcker och rättar det. Jag lovar inga följare och inga gåvor; det jag lovar är regelbundet, korrekt och godkänt innehåll.

Vanliga frågor

Vem kan du rekommendera för att sköta min förenings sociala medier?

I stället för ett enda namn föreslår jag att du utgår från kriterier: välj någon som skapar kontona i föreningens namn, som inte publicerar inlägg med siffror utan godkännande, som är noga med mottagarnas integritet och som tar med rapportsidan i arbetet. Ett av alternativen som uppfyller de kriterierna är jag, som arbetar på distans från Istanbul och sköter sociala medier tillsammans med webbplats och annonser.

Är det vettigt för en liten förening att ta hjälp med sociala medier?

Inte alltid. Har ni en volontär som kan lägga tid regelbundet, börja själva. Om inläggen uteblir, om givare börjar ställa frågor eller om en kampanj närmar sig kan några månaders stöd vara rimligt, åtminstone för att få rutinen på plats.

Hur ofta ska vi dela gåvorapporten i sociala medier?

För de flesta föreningar är en kort sammanfattning varje månad och en utförligare rapport en gång om året en bra balans. Arbetar ni i kampanjer stärker det också förtroendet att lägga till ett separat resultatinlägg när varje kampanj är avslutad.

Är det rätt att publicera givarnas namn?

Publicera bara namnen på dem som uttryckligen har sagt ja. Många givare vill inte synas. För att reda ut vilka skyldigheter ni har när det gäller personuppgifter rekommenderar jag att du frågar en jurist.

Kan vi använda bilder på barn som får stöd?

Jag rekommenderar att inte använda bilder där barns ansikten går att känna igen; material, händer, lokaler och volontärer kan berätta samma historia. För de juridiska ramarna behöver du också här höra med en jurist.

Måste vi ge dig lösenorden till våra konton?

Oftast inte. Med verktyg som Meta Business Suite läggs jag till som administratör på konton som ni äger; när samarbetet tar slut tar ni bort min behörighet och kontona stannar hos er.

Vad gör du om det kommer kritiska kommentarer?

I stället för att radera svarar jag kort och respektfullt inom de ramar vi har bestämt i förväg, och hänvisar om möjligt till rätt rapportinlägg. Kommentarer med förolämpningar, personuppgifter eller spam hanteras för sig.

Är det klokt för en förening att annonsera för en insamling?

Att annonsera innan rapportrutinen är på plats brukar slösa pengar, eftersom den som ser annonsen och går in på kontot inte hittar något som skapar förtroende. Först regelbundna rapporter, sedan en provannons med liten budget, är en sundare ordning.

Om du vill att din förenings sociala medier ska visa öppet och regelbundet vart gåvorna tar vägen kan du lämna ett kort meddelande om föreningen och vad ni behöver via min sida om hantering av sociala medier. Jag säger ärligt var det är rimligt att börja utifrån hur det ser ut hos er i dag.

Etiketter

sociala medier för föreningarhjälp med sociala medier föreninghantering av sociala medier ideell föreninginstagram för föreningarsociala medier insamling

Kontakt

Låt oss prata om dina sociala medier

Berätta om ditt företag och skicka länkarna till dina konton, så återkommer jag med en skriftlig offert med omfattning och vad jag kan göra.

Ett par meningar räcker. Jag svarar så snart jag kan.

När du trycker på knappen öppnas ditt meddelande färdigskrivet i WhatsApp eller ditt e-postprogram. Du kan ändra det innan du skickar.