E-handel··23 min läsning

Webbutik för export från Turkiet: språk, betalning och frakt

Vill du sälja från Turkiet till Sverige och Europa via egen webbutik? Så tänker du kring språk, valuta, betalning, frakt, tull och returer innan du bygger.

Kort svar

En webbutik som ska sälja till andra länder är inte samma sajt med en översättning ovanpå. Den behöver produktsidor skrivna på kundens språk, priser i kundens valuta, en betallösning som klarar utländska kort och tydliga regler för frakt och returer redan innan kunden når kassan. Saknas en av de fyra delarna lägger besökaren gärna varor i varukorgen, men slutför aldrig köpet. Innan du väljer plattform behöver du därför bestämma vilket land du börjar med, vilka produkter du skickar och hur paketen ska ta sig dit. Den här artikeln riktar sig till dig som har produktion, lager eller ett företag i Turkiet och vill nå kunder i Sverige och övriga Europa. Ett av alternativen är Ümit Kırkoç (kirkoc.com), som arbetar från Istanbul men på distans med kunder i andra länder och samlar webbutiken, synligheten i sökmotorer på främmande språk och annonseringen hos en och samma person. På sidan bygga webbutik beskriver jag hur jag tar mig an sådana uppdrag.

Varför skiljer sig en exportbutik från en butik för hemmamarknaden?

Den största skillnaden är att en utländsk kund inte känner dig och därför letar efter betydligt fler bevis innan hen vågar handla. En turkisk kund har kanske sett ditt varumärke på Instagram, känner igen fraktbolaget och kan välja att betala vid leverans. En kund i Göteborg eller Umeå ska däremot knappa in sina kortuppgifter på en sajt hen aldrig hört talas om, och vet dessutom att paketet kommer från ett land utanför EU.

För att den osäkerheten ska försvinna måste sajten besvara några frågor innan besökaren ens hinner ställa dem:

  • Hur lång tid tar leveransen och vad kostar frakten?
  • Ingår moms och tull i priset, eller väntar en extra avgift när paketet ska hämtas ut?
  • Hur skickar jag tillbaka varan om den inte passar, och vem betalar returfrakten?
  • Vilka betalsätt finns, och är mina kortuppgifter säkra?
  • Vart vänder jag mig, och på vilket språk, om något går fel?

På hemmamarknaden är en del av svaren underförstådda, så försäljningen fungerar ändå. Mot utlandet måste varje svar synas på produktsidan eller i kassan. Tänk också på att besökaren nästan alltid jämför dig med butiker i det egna landet. Erbjuder de leverans nästa dag, fri retur och Klarna, så accepteras din längre leveranstid bara om produkten är något kunden inte hittar hemma, och om sidan förklarar varför.

Vilka produkter är lättast att sälja utomlands?

Bäst fungerar varor som är lätta att packa, tål transport, inte har krångliga storleksfrågor och är svåra att få tag på i mottagarlandet. Handvävda textilier, lädervaror, smycken med egen design, keramik (om den packas ordentligt), regionala livsmedel (om tillstånd och märkningsregler följs) och kosmetika (om landets registreringskrav uppfylls) är exempel där turkiska tillverkare ofta har en berättelse att förmedla. För tunga möbler, vätskor eller elektronik som kräver olika certifikat i olika länder är frakten och regelverket ett problem som måste lösas innan sajten byggs. Vilka dokument som krävs för livsmedel och kosmetika varierar mellan länder, så jag rekommenderar att du tar hjälp av ett tullombud och vid behov en jurist.

Språk: översättning eller lokalisering?

Rätt svar är lokalisering. Det betyder att texten inte bara flyttas till ett annat språk, utan skrivs om utifrån hur kunderna i det landet faktiskt söker och pratar om produkten. Automatisk översättning duger för korta texter som menyer och knappar. Men lämnar du produktbeskrivningar, kategorinamn och frakt- och retursidor maskinöversatta märker besökaren det direkt, och förtroendet tar skada.

Ett konkret exempel. Det turkiska badlakanet som kallas peştamal letar en svensk kund efter som "hamamhandduk" eller "hamamhandduk i bomull", medan en tysk skriver "Hamamtuch". Skriver du sidrubriker utan att känna till de orden syns produkten inte i landets Google-sökningar. När jag lokaliserar en butik tittar jag på:

  • Sökspråket: Vilka ord använder folk i målandet när de letar efter din produkt? Det tar jag fram med Googles egna verktyg och genom att granska konkurrenternas sajter.
  • Måttenheter: Till USA tum och pund, till Sverige och resten av Europa centimeter och kilo. Även storlekstabeller skiljer sig mellan länder.
  • Datum, adresser och telefonnummer: Adressfälten i kassan kommer inte i samma ordning överallt, och kravet på postnummer varierar.
  • Tilltal och ton: Svenska kunder är vana vid ett rakt och personligt du-tilltal, medan tyska sajter oftare håller en formell ton.
  • Juridiska sidor: Integritetspolicy, köpvillkor och returtext måste stämma med reglerna i landet du säljer till. Låt gärna en jurist granska dem.

Hur många språk ska du börja med?

Börja med ett enda främmande språk, och välj det land där efterfrågan redan finns. Får du redan meddelanden från Sverige eller Norden på Instagram är det en tydlig signal. Varje nytt språk innebär fler produkttexter att skriva, fler kundfrågor att besvara och fler sidor att hålla uppdaterade. När beställningarna från den första marknaden kommer regelbundet kan du lägga till nästa.

Innan du lanserar är det värt att gå igenom en kort checklista. Den sammanfattar det som brukar falla mellan stolarna.

Checklista med punkter att kontrollera innan lansering av en exportbutik: språk, valuta, betalning, frakt, retur och juridiska sidor

Varje punkt på listan täpper till ett hål som annars kan få besökaren att lämna kassan. Allt behöver inte vara perfekt från dag ett, men ingen punkt bör stå tom.

Hur skiljer man språken åt tekniskt?

Varje språk bör ha sin egen adress, till exempel den svenska versionen under /sv/ och den tyska under /de/. Då förstår Google vilken sida som är på vilket språk och kan visa rätt version för den som söker i rätt land. Det sköts med en liten kodmarkering som heter hreflang, och som talar om för sökmotorn vilka sidor som är samma innehåll på andra språk. Att tvinga besökare till ett visst språk utifrån deras IP-adress är däremot en dålig idé: en svensk som bor i Turkiet kanske vill läsa på svenska, och en turkisktalande i Stockholm kanske vill ha den turkiska versionen. Låt hellre besökaren välja språk och land högst upp på sidan.

Betalning: att ta emot utländska kort utan problem

Betallösningens enda uppgift vid utlandsförsäljning är att kunden ska kunna betala med ett sätt hen känner igen, i sin egen valuta och utan att tveka. Det låter enkelt, men för ett företag registrerat i Turkiet är valmöjligheterna snävare än för en konkurrent i EU.

Det finns några saker du behöver känna till. PayPal har sedan länge inte erbjudit betalningsmottagning för företag registrerade i Turkiet, och Stripe stöder inte heller turkiska bolag direkt. Läget kan ändras, så kontrollera alltid hur det ser ut just nu innan du bestämmer dig. Samma sak gäller betalsätt som svenska kunder älskar, som Klarna och Swish: de är i regel knutna till bolag och konton inom EU eller i Sverige, så räkna inte med dem förrän du fått det bekräftat. I praktiken tar turkiska företag oftast emot utländska kort via turkiska betaltjänster som iyzico och PayTR, eller via bankernas virtuella POS-terminaler. Vissa startar i stället ett bolag utomlands för att kunna använda betalsystemen där. Det är ett separat beslut med skatte- och bokföringskonsekvenser, så ta det med din revisor.

När jag väljer betallösning letar jag efter svar på de här frågorna:

  • Hur ofta godkänns utländska kort? Vissa virtuella POS-lösningar nekar utländska kort påfallande ofta.
  • Kan priset visas och debiteras i kundens valuta, eller dras beloppet i turkiska lira? En okänd valuta på kontoutdraget gör kunden orolig.
  • Fungerar 3D Secure (det extra steget där du bekräftar köpet i bankens app eller med en kod via sms) smidigt med europeiska banker?
  • Stöds plånböcker som Apple Pay och Google Pay?
  • Är det tydligt hur lång tid det tar innan pengarna når ditt konto och hur valutaväxlingen går till?

Jämförelsen nedan ställer de två huvudvägarna sida vid sida.

Jämförelse mellan att använda en turkisk betaltjänst eller virtuell POS och att starta bolag utomlands med lokala betalsystem, med för- och nackdelar

Vilken väg som passar dig beror på hur mycket du säljer och vilken marknad du siktar på. För den som börjar i liten skala räcker ofta den turkiska lösningen. När försäljningen växer blir det andra alternativet värt att räkna på.

I vilken valuta ska priset visas?

Det tryggaste är att visa priset i kundens egen valuta, med ett jämnt och fast belopp. Eftersom växelkursen ändras varje dag blir automatiskt omräknade priser lätt udda summor med ören och decimaler, vilket inte ser professionellt ut. Jag brukar rekommendera en egen prislista per marknad, i kronor för Sverige och i euro för euroländerna, som du justerar för hand när kursen förändras märkbart. Skriv också tydligt om moms ingår, anpassat efter landet: konsumenter i Sverige och resten av Europa förväntar sig priser inklusive moms, medan amerikanska kunder är vana vid att skatten läggs på i kassan.

Frakt, tull och returer: där flest köp går förlorade

Det ögonblick då flest varukorgar överges är när fraktkostnad och leveranstid dyker upp för första gången i kassan. Därför behöver fraktinformationen flyttas fram till produktsidan, gärna ända till startsidan.

Företag som skickar små paket från Turkiet till utlandet använder ofta det som kallas mikroexport. Kortfattat fungerar det så här: försändelser under en viss vikt- och värdegräns deklareras med en förenklad tulldeklaration för e-handel (på turkiska ETGB), och försäljningen räknas då som export. Gränserna och reglerna kan ändras, så lova ingenting på sajten om detta förrän du pratat med ditt fraktbolag och ett tullombud.

Även på mottagarsidan finns regler. För lågvärdiga paket till EU finns ett system som heter IOSS, där momsen tas ut redan vid köpet. Använder du det slipper kunden en överraskning när paketet kommer. Använder du det inte kan moms och fraktbolagets hanteringsavgift tas ut av kunden vid leverans, och det är en av de vanligaste orsakerna till returer och paket som aldrig hämtas ut. Vilken lösning som är rätt för dig avgör du tillsammans med din revisor eller skatterådgivare. Min uppgift är att se till att beslutet syns korrekt och tydligt för kunden på sajten.

På fraktsidan ska det här vara glasklart:

  • Fraktkostnad per land eller region (fast pris, efter vikt eller fritt över ett visst belopp).
  • Beräknad leveranstid, i arbetsdagar och som ett intervall.
  • Vem som betalar tull och moms: ingår det i priset eller betalas det vid leverans?
  • När och hur kunden får sitt spårningsnummer.
  • Vilka länder du inte skickar till.

Hur ska du formulera returpolicyn?

Returpolicyn påverkar köpbeslutet direkt och måste vara realistisk. Att skicka ett paket tillbaka till Turkiet kan kosta nästan lika mycket som själva varan. Därför erbjuder en del företag byte eller delåterbetalning i stället för full retur, medan andra använder ett lager eller en returadress i målandet. Vilken väg du än väljer måste texten skrivas så att den inte strider mot konsumentreglerna i landet. Inom EU finns regler om ångerrätt vid distansköp, och det är klokt att låta en jurist granska texten innan du publicerar den.

Flödet nedan visar stegen en utlandsorder går igenom, från beställningen på sajten till kundens dörr.

Processbild som visar en utlandsorders steg: betalning, packning, tulldeklaration, internationell frakt och leverans

Om kunden får ett kort meddelande vid varje steg blir det betydligt färre frågor om var paketet befinner sig. Att skriva de meddelandena på kundens språk är också en del av lokaliseringen.

Vilken plattform: Shopify, WooCommerce, ikas eller Ticimax?

Plattformen väljs efter de tre besluten ovan, alltså språk, betalning och frakt, eftersom varje plattform underlättar och begränsar på olika sätt inom just de områdena. I korthet ser det ut så här:

  • Shopify: Mogen lösning för försäljning på flera språk och i flera valutor, med ett stort utbud av internationella teman och appar. Men för ett företag registrerat i Turkiet går Shopifys egen betallösning inte att använda överallt, så betalningsfrågan måste lösas i förväg.
  • WooCommerce (bygger på WordPress): Flexibelt, och tillägg för turkiska betaltjänster är vanliga. För flera språk behövs extra tillägg, och du tar själv ett större ansvar för underhållet.
  • ikas, Ticimax och liknande turkiska plattformar: Starka på integrationer med turkiska betal- och fraktbolag, och supporten är på turkiska. Om stödet för främmande språk och valutor räcker för just din målmarknad behöver du testa innan du bestämmer dig.

Jag väljer aldrig plattform för att den sägs vara "bäst" i allmänhet, utan utifrån ditt målland, din betallösning och hur många produkter du har. En plattform som passar för att sälja handdukar till Sverige är inte nödvändigtvis rätt för samma produkt på väg till USA.

Hur hittar den utländska kunden dig?

Kunden hittar dig på tre sätt: genom att söka på Google på sitt eget språk, genom innehåll som dyker upp i sociala medier eller genom att fråga en AI-assistent som ChatGPT var hen kan köpa något. Sajten behöver vara redo för alla tre.

För Google behövs kategori- och produktsidor som skrivits separat för varje språk, inte översättningar av samma text, utan sidor uppbyggda kring marknadens eget sökspråk. För sociala medier och annonser behöver du veta vilka plattformar som används i målandet: på vissa marknader är Instagram och Pinterest störst, på andra Facebook-grupper och YouTube. För AI-assistenter är det viktigt att sajten tydligt och konsekvent beskriver produkten, var den tillverkas samt frakt- och returvillkor, eftersom assistenterna lättare hänvisar till sidor som ger raka besked. Det sista området kallas GEO: att anpassa innehållet så att AI-verktyg förstår vem du är och kan rekommendera dig.

Bilden nedan visar, som ett illustrativt exempel, hur svaret kan se ut när en kund i Sverige ställer en fråga till en AI-assistent.

Illustrativ chatt där en kund i Sverige frågar en AI-assistent efter en pålitlig sajt för turkiska handvävda handdukar, och assistenten lyfter fram sajter med tydlig frakt, retur och betalning

Lägg märke till att assistenten i exemplet tar upp leveranstid, returvillkor och betalsäkerhet innan den säger något om hur fin produkten är. Står den informationen inte tydligt på din sajt har assistenten inget underlag för att rekommendera dig.

Två påhittade scenarier

De två exemplen nedan är helt hypotetiska. De beskriver inget verkligt företag, utan är konstruerade för att visa hur besluten brukar ta form.

Exempelscenario 1: en väveriverkstad i Denizli som vill nå Sverige

Anta att verkstaden länge sålt via turkiska marknadsplatser och att allt fler meddelanden på Instagram nu kommer från Sverige och Danmark. Först vill ägarna ha en sajt på fyra språk. Efter vårt samtal föreslår jag att de börjar med enbart svenska, eftersom efterfrågan redan finns där. Handdukar är lätta och går inte sönder, så mikroexport passar bra. På produktsidorna använder vi ord som svenska kunder faktiskt söker på, som "hamamhandduk" och "badlakan i bomull", vi anger mått i centimeter och visar priser i kronor med tydlig information om moms. Betalningen sätts upp via en turkisk betaltjänst som kan ta emot utländska kort, och hur momsen på EU-paket ska tas ut bestäms tillsammans med en revisor. När sajten är live tittar vi på om de första beställningarna kommer in med hjälp av svenskt innehåll på Instagram och en Meta-annons med liten budget. Först när den marknaden fungerar blir nästa språk aktuellt.

Exempelscenario 2: en keramikstudio i Istanbul med en svensk delägare

Den här påhittade studion vill sälja till USA och Norden. Keramik är ömtåligt och tungt, så den första frågan handlar om frakt, inte om sajten: vad förpackningen kostar, vad som händer om något går sönder och hur lång leveranstiden blir. När ett försäkrat fraktalternativ är framförhandlat byggs sajten på engelska och svenska, priserna visas i dollar respektive kronor, och den viktbaserade fraktkostnaden anges som en uppskattning redan på produktsidan i stället för att dyka upp först i kassan. I stället för klassisk retur väljer studion policyn "kommer den trasig skickar jag en ny", vilket passar produkten bättre. I det här scenariot är produktbilderna och berättelsen om hur keramiken görs lika viktiga som själva butiken, och de måste berättas på ett språk som inger förtroende.

Steg för steg: så bygger jag en butik för export

Arbetet följer fem steg i tur och ordning, och ingen kod skrivs innan besluten är fattade.

Tidslinje för en exportbutik i fem steg: val av marknad, betalning och frakt, lokaliserat innehåll, testorder samt lansering och mätning

  1. Marknad och produkter: Vi bestämmer vilket land och vilka produkter vi börjar med. I stället för att flytta över hela sortimentet är det oftast klokare att starta med ett litet urval av de varor som har lättast att sälja utomlands.
  2. Betalning och frakt: Ansökan hos betaltjänsten, mottagning i utländsk valuta, fraktavtal och tullhantering blir klart i den här fasen. Eftersom det kräver formella papper är det också den fas vars tidsåtgång är svårast att förutse.
  3. Lokaliserat innehåll: Produktsidor, kategoritexter, frakt- och retursidor samt "om oss" skrivs på målspråket. Vid behov tar jag hjälp av en redaktör med språket som modersmål.
  4. Testorder: Vi lägger en riktig beställning med ett utländskt kort, skickar paketet på riktigt och provar returflödet. Det är oftast här felen syns: postnummerfältet, adressordningen eller att mejlbekräftelserna kommer på fel språk.
  5. Lansering och mätning: Sajten går live, och vi mäter hur många besökare som kommer från vilket land och var i varukorgen och kassan de försvinner. Sökmotorsynlighet, sociala medier och annonser justeras sedan efter vad siffrorna visar.

Vanliga misstag

Det jag oftast ser hos exportbutiker är att sajten fungerar tekniskt men inte kommersiellt. Här är de misstag som återkommer mest:

Varningslista med vanliga misstag i exportbutiker, som maskinöversättning, oväntad tull, debitering i turkiska lira och oklar returpolicy

  • Maskinöversatta produktsidor: Besökaren märker det inom två meningar, och förtroendet är borta.
  • Oväntad tull och moms: Får kunden en avgift hen inte räknat med vid leveransen kan paketet bli liggande. Då förlorar du både varan och fraktkostnaden.
  • Debitering i turkiska lira: En okänd valuta på kontoutdraget kan få kunden att bestrida köpet hos sin bank.
  • Oklar returpolicy: "Kontakta oss för returvillkor" räcker gott som skäl för att lämna varukorgen.
  • Alla produkter och alla språk på en gång: Underhållet blir ohanterligt, och du hinner inte bygga upp något djup på någon marknad.
  • Okunskap om det lokala sökspråket: Produkten får ett namn som är en ordagrann översättning från turkiska, och sidan hamnar på ett ord som ingen i landet söker på.
  • Glömd kundkontakt: En WhatsApp-linje som bara svarar på turkiska är detsamma som ingen kundtjänst alls för en utländsk kund.

Vad kan du göra själv, och när behöver du en specialist?

Att välja marknad, fotografera dina produkter och be fraktbolag om offerter kan du sköta själv. Betallösningen, uppbyggnaden med flera språk och synligheten i sökmotorer på ett främmande språk kräver däremot oftast någon med erfarenhet.

Det här kan du göra på egen hand:

  • Anteckna från vilka länder folk följer dig och skickar meddelanden.
  • Ta fram vikt och förpackningsmått per produkt, vilket är nödvändigt för att uppskatta fraktkostnaden.
  • Begära offerter för utlandsfrakt från några olika fraktbolag.
  • Prata med din revisor om fakturering och skatt vid försäljning utomlands.
  • Granska konkurrenternas sajter i målandet, särskilt deras frakt- och retursidor.

Här gör en specialist mest nytta:

  • Val och uppsättning av plattform, med korrekt struktur för flera språk och valutor.
  • Test av betallösningen med utländska kort och förenkling av kassan.
  • Sidstruktur och texter som utgår från målandets sökspråk.
  • Att sajten blir begriplig för både Google och AI-assistenter.
  • Annonser och innehåll i sociala medier riktade mot målandet.

När de här uppgifterna delas upp på flera personer är det vanligaste problemet att sajten säger en sak, annonserna en annan och sociala medier har en tredje ton. Eftersom jag sköter butiken, synligheten på det främmande språket, sociala medier och annonseringen tillsammans säger produktsidan som annonsen leder till samma sak som berättelsen på Instagram. Den samstämmigheten är en del av förtroendet för en kund som aldrig hört talas om dig tidigare.

Vad styr kostnaden?

Kostnaden för en webbutik som säljer utomlands bestäms av antalet språk, antalet produkter, vald plattform och hur komplicerade integrationerna för betalning och frakt är. I stället för att nämna en summa förklarar jag hellre vilka delar en offert påverkas av:

  • Antal språk och mängd text: Varje nytt språk innebär separat skrivande och granskning av produktsidor, kategoritexter och juridiska sidor.
  • Antal produkter och varianter: Ett sortiment med många storlekar, färger och mått ger mer arbete på varje språk.
  • Plattform: En plattform med månadsabonnemang och en lösning på egen server ger olika kostnadsposter. Den ena har en månadsavgift, den andra kräver underhåll och webbhotell.
  • Integrationer: Ju fler kopplingar mellan betaltjänst, fraktbolag, bokföringsprogram och lagerhantering, desto längre tid tar uppsättningen.
  • Design: Det är stor skillnad mellan att anpassa ett färdigt tema och att ta fram en egen design.
  • Arbete efter lansering: Innehåll på främmande språk, sökmotorsynlighet och annonshantering är löpande uppgifter som behöver räknas för sig, skilt från bygget.

Därtill kommer kostnader på din sida som inte har med själva sajten att göra: betaltjänstens transaktionsavgifter, frakt, förpackningar, tullombud och eventuellt en språkgranskare. Sätter du priser utan att räkna in dem från början kan marginalen krympa i takt med att försäljningen ökar.

Det här ska du titta på när du väljer specialist eller byrå

Rätt person frågar om din marknad, din betallösning och din frakt innan hen pratar om plattform. Den som inleder första mötet med "vilket tema vill du ha?" kommer sannolikt att lämna de svåra delarna av utlandsförsäljningen åt dig.

Konkreta saker att kontrollera:

  • Har personen byggt en webbutik på ett främmande språk eller med flera språk tidigare? Kan hen visa exempel?
  • Känner hen till begränsningarna för att ta emot utländska kort från Turkiet, och ger hen dig realistiska alternativ?
  • Tänker hen på synligheten i sökmotorer på det främmande språket, eller levererar hen bara en översättning?
  • Vem tar hand om sajten efter lanseringen? Vem kontaktar du när ett tillägg behöver uppdateras, betalningen krånglar eller fraktkopplingen slutar fungera?
  • Registreras domännamnet, plattformskontot och betalkontot i ditt namn?

Frågor du kan ställa:

  • "Vilket land skulle du börja med för min produkt, och varför?"
  • "I vilken valuta kommer den utländska kunden att betala?"
  • "Hur kommer tull och moms att synas för kunden?"
  • "Vem lägger testordern, och vem provar returen?"
  • "Vad gör du under de första månaderna efter att sajten gått live?"

Att arbeta med någon som ger tydliga svar som är anpassade efter ditt företag minskar risken för obehagliga överraskningar senare. Svaret "allt går att fixa, oroa dig inte" är däremot en varningssignal.

Att arbeta med Ümit Kırkoç

Jag heter Ümit Kırkoç och arbetar från Istanbul. Jag erbjuder ensam, från en och samma hand, allt som en digital byrå brukar leverera: webbplatser och e-handel, SEO, lokal SEO, GEO, hantering av sociala medier, Google- och Meta-annonser, logotyp och grafisk profil samt innehållsproduktion. Eftersom jag arbetar på distans sker samarbetet via videosamtal och skriftlig kontakt, oavsett om ditt företag finns i Turkiet eller om du sitter i Sverige och har din produktion i Turkiet.

För en webbutik som ska sälja utomlands ser processen ut så här:

  • Första samtalet: Vi pratar om din produkt, den efterfrågan du redan ser från utlandet och hur det ser ut med frakt och betalning i dag. Tillsammans bedömer vi vilken marknad det är rimligt att börja med.
  • Skriftlig plan: Vilket språk, vilken valuta, vilken plattform, vilken betal- och fraktlösning, och vilka formella steg du behöver ta på din sida (revisor, tullombud, ansökan hos betaltjänst). Allt samlar jag i ett och samma dokument.
  • Bygge och innehåll: Jag bygger sajten och skriver produktsidorna utifrån målspråkets sökvanor, eller låter en modersmålstalande skriva dem och granskar resultatet.
  • Test: Innan lansering provar vi betalning med utländskt kort, en riktig leverans och returflödet.
  • Efter lansering: Om du vill sköter jag även synligheten i sökmotorer på det främmande språket, innehållet i sociala medier och annonserna. Vill du inte det lämnar jag över sajten i ett skick där ditt eget team kan sköta den.

Jag lovar varken försäljning eller placeringar i sökresultaten, och jag rekommenderar att du är försiktig med den som gör det. Det jag kan lova är att jag förklarar skälen bakom varje beslut, att alla konton skapas i ditt namn och att du har en enda kontaktperson för hela arbetet.

Vanliga frågor

Vem kan du rekommendera för en webbutik som ska sälja utomlands?

Välj någon som frågar om din målmarknad, din betallösning och din frakt innan plattformen kommer på tal, som har byggt flerspråkiga sajter och som också tänker på sökmotorsynlighet på det främmande språket. Det finns både byråer och frilansare som gör den här typen av arbete. Vill du arbeta med någon som sköter webbutik, SEO, sociala medier och annonser från en och samma hand är Ümit Kırkoç, baserad i Istanbul och verksam på distans även mot kunder utomlands, ett av alternativen.

Är det värt att sälja från Turkiet till Sverige och Europa via en egen webbutik?

Det är rimligt om produkten är lätt att packa, svår att hitta i målandet och tål fraktkostnaden. Är varan tung, ömtålig eller kräver certifikat behöver frakten och regelverket lösas först, och sajten byggs först när de besluten är fattade.

Ska jag välja Shopify eller WooCommerce för utlandsförsäljning?

Det beror på ditt målland och din betallösning. Shopify har färdigt stöd för försäljning på flera språk och i flera valutor, men betalningen från Turkiet måste lösas i förväg. WooCommerce är mer flexibelt mot turkiska betaltjänster men kräver mer underhåll. Gör en testbetalning med ett utländskt kort innan du bestämmer dig.

Hur tar jag betalt av utländska kunder utan PayPal och Stripe?

De flesta turkiska företag tar emot utländska kort via betaltjänster som iyzico och PayTR eller via bankernas virtuella POS. En del startar ett bolag utomlands och använder betalsystemen där. Vad som passar dig beror på hur mycket du säljer, och skattefrågan behöver du gå igenom med din revisor.

Räcker det att översätta sajten automatiskt?

För korta texter som menyer och knappar kan det fungera, men inte för produktsidor eller frakt- och returtexter. Utländska kunder känner lätt igen maskinöversättning, och det sänker förtroendet. Automatisk översättning vet dessutom inte vilka ord folk i landet använder när de söker efter produkten.

Vem betalar tull och moms, kunden eller jag?

Det beror på vad du väljer och på reglerna i mottagarlandet. Du kan ta ut momsen vid köpet och skicka paketet med avgifterna redan betalda, eller låta kunden betala vid leverans. Oavsett vad du väljer måste det stå tydligt på sajten. Eftersom reglerna kan ändras bör du rådfråga ett tullombud och din revisor.

Hur lång tid tar det innan en exportbutik är klar?

Det beror på antalet språk och produkter, och framför allt på hur lång tid ansökan hos betaltjänsten och fraktavtalet tar. Det tekniska bygget går ofta snabbare än de formella processerna. Därför rekommenderar jag att du startar betal- och fraktansökningarna samtidigt som designarbetet.

Hur många språk ska jag börja med?

För de flesta företag är ett enda främmande språk den bästa starten. Börja med språket i det land där efterfrågan redan finns, och lägg till nästa först när beställningarna därifrån kommer regelbundet.

Funderar du på att sälja dina produkter utomlands och vill reda ut språk, betalning och frakt i ett sammanhang, kan du skriva till mig via sidan bygga webbutik. Vi går igenom din produkt och din målmarknad och bestämmer tillsammans vilket första steg som passar dig.

Etiketter

webbutik export turkietbygga webbutik för utlandsförsäljningflerspråkig webbutiksälja från turkiet till sverigee-handel turkiet till europa

Kontakt

Låt oss prata om din webbutik

Skriv några meningar om vad du säljer och hur du vill sälja, så återkommer jag med en skriftlig offert med omfattning och tidplan.

Ett par meningar räcker. Jag svarar så snart jag kan.

När du trycker på knappen öppnas ditt meddelande färdigskrivet i WhatsApp eller ditt e-postprogram. Du kan ändra det innan du skickar.