Kort svar
Att låta bygga en medlemssajt med betalt innehåll betyder att du får en webbplats där dina videor, texter, kurser eller din community bara öppnas för medlemmar som har betalat, där abonnemanget förnyas av sig självt och där sajten vet vem varje besökare är. Innan du sätter igång behöver du svara på två frågor: ska innehållet säljas via en färdig tjänst (som Patreon, Teachable eller Substack) eller på en sajt under din egen domän, och vilken betallösning ska dra pengarna varje månad? Den du anlitar ska kunna mer än snygg design. Personen behöver ha erfarenhet av betalflöden, medlemsregler, skydd av innehåll och av att få sajten att synas. Ett alternativ är jag, Ümit Kırkoç (kirkoc.com). Jag arbetar från Istanbul och tar uppdrag på distans, även från Sverige och resten av Norden. Eftersom jag ensam sköter webbplats, sökbarhet, sociala medier och annonser kan jag bygga medlemssajten tillsammans med hela vägen fram till försäljningen. Mer om det finns på sidan om att bygga hemsida.
Vad är en medlemssajt med betalt innehåll, egentligen?
En medlemssajt med betalt innehåll är en webbplats där besökaren ser en del gratis och låser upp resten mot en månads- eller årsavgift. "Innehåll" kan vara nästan vad som helst: en yogalärares passarkiv på video, en redovisningskonsults månatliga genomgång av nya regler, en kocks receptbank, en programmerares kursserie eller ett slutet forum där bara medlemmar kan ställa frågor och få svar.
Det som skiljer den från en vanlig företagssajt är att den måste känna igen varje besökare. Vem har loggat in? Vilket paket har personen? Gick månadens dragning igenom? Har kortet gått ut? Har medlemmen sagt upp sig men har kvar sin åtkomst till periodens slut? Sajten ska kunna svara rätt på alla de frågorna, varje dag, utan att någon sitter och kontrollerar för hand. För medlemmen ska det ändå kännas enkelt: bli medlem, betala, titta.
Jag ser oftast tre grundmodeller:
- Abonnemang: Medlemmen betalar varje månad eller år och kommer åt hela arkivet så länge betalningarna löper. Passar dig som regelbundet tar fram nytt material.
- Engångsköp: Medlemmen köper en kurs eller ett paket en gång och har tillgång för alltid eller under en bestämd tid. Passar en färdig utbildning som har en tydlig början och ett tydligt slut.
- Blandad modell: En gratisnivå, ett månadsabonnemang och dessutom fristående kurser som säljs separat. Den mest flexibla varianten, men också den som kräver mest arbete att bygga och sköta.
Vilken modell som passar dig avgörs främst av hur ofta du faktiskt producerar nytt. Om du inte kan leverera något nytt varje månad blir ett abonnemang lätt en besvikelse, och efter några månader börjar medlemmarna undra varför de fortfarande betalar.
Färdig plattform eller egen webbplats?
Börjar du i liten skala och vill komma igång snabbt är en färdig plattform oftast det smidigaste. Vill du ha kontroll över varumärket, kundlistan och reglerna är en egen sajt en klokare investering på sikt. Skillnaden påminner om den mellan att hyra en plats i en galleria och att äga butiken själv.
Tjänster som Patreon, Teachable, Kajabi, Thinkific och Substack tar hand om det tekniska åt dig. Du skapar ett konto, laddar upp materialet och sätter ett pris. I gengäld betalar du en andel av intäkterna eller en fast månadsavgift, du kan bara forma design och villkor inom de ramar plattformen tillåter, och, viktigast av allt, dina medlemmar är egentligen plattformens användare. Om tjänsten ändrar sina regler eller sin avgift, eller om något händer med ditt konto, har du begränsade möjligheter att göra något åt det. Kontrollera också i förväg hur plattformen hanterar moms, kvitton och utbetalningar för ett svenskt företag, eftersom det skiljer sig mellan tjänsterna.
På en egen domän bygger man ofta på WordPress med ett medlemstillägg (till exempel MemberPress, Paid Memberships Pro eller WooCommerce Subscriptions), eller så tas ett eget system fram. Då är det du som bestämmer. Medlemslistan, e-postadresserna och betalhistoriken ligger hos dig. Du kan koppla in den betallösning som passar dig, till exempel Stripe eller en nordisk leverantör som Klarna eller Nexi, och lägga upp paketen precis som du vill. Priset för friheten är arbetet med att bygga, ansvaret för underhåll och kostnaden för webbhotell (servern där sajten körs).
Jämförelsen nedan sammanfattar vad de två vägarna betyder i vardagen.
Mitt allmänna råd: om du vill pröva idén och ännu inte vet vem som kommer att betala, kör några månader på en färdig plattform. När du ser att folk verkligen betalar och att du klarar takten i produktionen är det dags att flytta till en egen sajt. Att först låta bygga ett stort system och sedan öppna med ett nästan tomt arkiv är den vanligaste orsaken till besvikelse som jag stöter på.
Vilka sidor behöver en sådan sajt?
För att en medlemssajt ska kunna sälja behövs minst det här: en säljsida som förklarar vad du erbjuder, en prissida med paketen och skillnaderna mellan dem, ett flöde för registrering och betalning, ett medlemsområde där innehållet finns och en kontosida där medlemmen sköter sitt medlemskap. Allt annat är tillägg som beror på din verksamhet.
Lite mer i detalj:
- Säljsida: Svarar den som ännu inte är medlem på frågorna "vad finns här, vem är det för och varför ska jag betala?". Här ska det finnas ett provklipp, en översikt över innehållet och en kort presentation av dig.
- Gratis smakprov: Att ett par lektioner eller artiklar är öppna för alla skapar förtroende och hjälper Google att förstå vad sajten handlar om. En helt låst sajt ser nästan tom ut för en sökmotor.
- Paket och priser: En enkel sida där månad, år och eventuella engångsköp står sida vid sida. Uppsägningsvillkoren ska stå tydligt här.
- Registrering och betalning: Så kort som det bara går. Varje extra steg betyder att någon kommer fram till kassan och ger upp.
- Medlemsområde: Det medlemmen ser efter inloggning. "Fortsätt där du slutade", det senaste materialet och en sökfunktion.
- Kontosida: Byta kort, uppgradera paket, ladda ner kvitton och säga upp medlemskapet.
- Juridiska sidor: Medlemsvillkor, integritetspolicy och texter om personuppgifter enligt GDPR, samt villkor för återbetalning och ångerrätt. Låt en jurist granska innehållet. Reglerna kring ångerrätt vid digitalt innehåll fungerar inte alltid som vid köp av fysiska varor, och jag kan inte ge juridisk rådgivning.
Bilden nedan visar i grova drag hur de här delarna ligger på en och samma sajt.
Hur söker och hittar folk den här typen av innehåll?
Den som letar efter det du säljer söker oftast inte efter dig, utan efter lösningen på sitt problem. Därför behöver sajten synas med svaret på just det problemet. Den som skriver "pilates hemma online", "hålla koll på nya redovisningsregler" eller "excelkurs för nybörjare" vet ännu inte vad du heter.
Det vanligaste misstaget i hur medlemssajter byggs upp är därför att lägga allt bakom betalväggen. Google kan inte se vad som finns på en låst sida, och det den inte ser kan den heller inte visa för någon. Bättre är att varje betalt inslag har en kort, öppen sammanfattning, att en del material är helt gratis och att du regelbundet publicerar öppna guider inom ditt ämne. Det går att visa både en öppen och en låst del på samma sida, och Google har egna rekommendationer för hur sådana delvis betalda sidor ska märkas upp. Att göra det rätt är ett tekniskt jobb.
Sedan finns AI-sidan. Allt fler frågar ChatGPT, Gemini eller Perplexity saker som "kan du tipsa om ett pilatesprogram jag kan köra hemma?". När verktygen formulerar ett svar lutar de sig gärna mot sidor som enkelt och tydligt förklarar vem du är och vad du erbjuder. Det kallas GEO: att ordna sajten och innehållet så att AI-verktyg förstår vad du gör och kan rekommendera dig.
Bilden ovan är ett påhittat exempel och inget resultat kan garanteras. Men det säger sig självt att en helt stängd sajt har sämre förutsättningar att nämnas i ett sådant svar än en sajt med öppna och begripliga sidor.
Vad ska du tänka på kring betalning och abonnemang?
Det viktigaste är att betallösningen du väljer klarar återkommande dragningar (pengar som dras automatiskt varje månad) utan problem och att den pratar korrekt med medlemssystemet på sajten. Om de två delarna inte hänger ihop händer en av två saker: den som inte har betalat fortsätter att titta, eller den som har betalat blir utelåst. Det senare är bland det värsta som kan hända en medlemssajt.
Konkret behöver du kontrollera följande:
- Har betallösningen stöd för abonnemang, och finns det en färdig koppling till det medlemstillägg du använder?
- Vad händer när kortet går ut eller saldot inte räcker? Får medlemmen ett automatiskt mejl, och hur många dagars marginal finns innan åtkomsten stängs?
- Stängs åtkomsten direkt vid uppsägning eller först när perioden är slut?
- Hur skapas kvitton och fakturor, och hur hanteras moms? Prata med din redovisningskonsult eller revisor om vad som gäller för just ditt företag. Sajten kan kopplas till ditt bokföringsprogram, men vilken lösning som passar bör den som sköter din bokföring avgöra.
- Ska du ta emot medlemmar från andra länder? Om du behöver ta betalt i euro eller andra valutor påverkar det valet av betallösning, liksom momsreglerna för försäljning av digitala tjänster till andra EU-länder.
- Vill du erbjuda Swish? Det är populärt i Sverige, men återkommande dragningar fungerar på andra sätt där än med kort, så det måste stämmas av i förväg.
Att reda ut det här redan från början sparar dig dyra ändringar längre fram.
Hur skyddar du ditt innehåll?
Kort svar: inget du lägger ut på internet kan skyddas till hundra procent, men du kan göra det besvärligare att dela och kopiera. Målet är inte i första hand att stoppa några få med dåliga avsikter, utan att göra det krångligt för en vanlig medlem att ge sitt lösenord till tio vänner.
Åtgärder som fungerar:
- Lägg inte upp videorna direkt på sajten: Använd en videotjänst som Vimeo, där du kan begränsa visningen till din egen domän. Då går det inte att spela upp videolänken på en annan sajt.
- Begränsa antal samtidiga inloggningar: Bestäm på hur många enheter ett konto får vara inloggat samtidigt.
- Personlig märkning av nedladdningar: Låt medlemmens namn eller e-postadress stå på pdf-filerna.
- God grundsäkerhet: Uppdaterad programvara, krav på starka lösenord och regelbundna säkerhetskopior.
Varje åtgärd blir också lite jobbigare för användaren. Alltför hårda regler gör att de ärliga medlemmarna tröttnar. Var balansen ska ligga beror på hur värdefullt ditt innehåll är.
Två exempelscenarier
De två scenarierna nedan är påhittade. De handlar inte om någon verklig person eller något verkligt företag, utan finns här för att visa hur besluten tar form.
Exempelscenario 1: Yogalärare som undervisar online
Tänk dig en yogalärare med en studio i Göteborg som har sänt pass live sedan pandemin, och där en del av eleverna har flyttat till andra städer. Hon har flera hundra timmar inspelade pass, men de ligger i en molnmapp och hon mejlar länkar till eleverna en och en. Betalningarna kommer in via Swish och hon håller koll på vem som har betalat i ett kalkylark.
Det första steget här är att ordna arkivet: sortera passen efter nivå och längd och skriva en kort beskrivning till varje pass. Sedan räcker det med ett medlemssystem på WordPress, två paket (månad och år), en betallösning som klarar återkommande kortdragningar och en videotjänst med domänbegränsning. På den öppna delen av sajten finns en presentation av studion, två gratis nybörjarpass och öppna guider om sådant som yoga hemma. Eftersom studion har en fysisk adress får den också en ordentlig Google-företagsprofil, så att den som bor i närheten hittar till studion och den som bor längre bort hittar till onlinemedlemskapet.
I det här scenariot behövs ingen avancerad programvara. Det stora jobbet är att ordna innehållet och skriva en säljsida som övertygar.
Exempelscenario 2: Konsult med nyhetsbrev för en bransch
Det andra påhittade exemplet: en konsult inom livsmedelsexport skriver varje månad ett nyhetsbrev med exportregler, mässkalender och marknadsnoteringar och mejlar det till några dussin företag. Företagen betalar per år mot faktura. Nu vill konsulten nå fler, göra arkivet sökbart och låta flera anställda på varje kundföretag läsa.
Här ser behovet annorlunda ut. Det handlar om företagsmedlemskap, inte privata. Ett företagskonto ska kunna ha flera användare, betalning ska kunna ske mot faktura och inte bara med kort, och arkivet ska gå att söka i efter ämne och datum. De flesta färdiga plattformar har svårt med upplägget "ett konto, flera användare", så en sajt på egen domän med ett tillägg som stöder teammedlemskap, eller med viss egen utveckling, är mer rimlig. På den öppna delen finns sammanfattningar av äldre nummer och grundläggande guider om export, och regelbundna inlägg på LinkedIn är det mest naturliga sättet att nå blivande företagskunder.
Båda scenarierna kallas "medlemssajt med betalt innehåll", men behov, kostnader och upplägg skiljer sig enormt. Därför lönar det sig att ha klart för dig vilken modell du vill ha innan du ber om offert.
Så går bygget till, steg för steg
Arbetet brukar ha fem faser: bestämma modellen, välja teknik, bygga sajten, lägga in innehållet och testa, och till sist lansera och marknadsföra. I varje fas finns beslut som du behöver fatta, och om du känner till dem i förväg går allt snabbare.
1. Bestäm modellen. Vad säljer du, till vem, hur ofta lägger du till nytt och hur många paket ska det finnas? Under ett eller två samtal gör jag en plan på papper tillsammans med dig: paketen, vad varje paket låser upp och vilket material som ska vara gratis.
2. Välj teknik. Färdig plattform eller egen sajt? Om det blir en egen sajt: vilket medlemstillägg, vilken betallösning och var ska videorna ligga? Redan här bör ansökan hos betalleverantören skickas in, eftersom deras granskning ibland tar längre tid än själva bygget.
3. Bygg sajten. Design, sidor, medlemsregler, koppling till betalningen och automatiska mejl (välkommen, betalningen gick inte igenom, medlemskapet håller på att löpa ut). I den här fasen ber jag dig om logotyp, färger och underlag till säljtexterna. Saknar du logotyp eller grafisk profil kan jag ta fram den i samma veva.
4. Lägg in innehållet och testa. Materialet laddas upp och sorteras i kategorier, och sedan kommer det viktigaste: testerna. En liten riktig kortbetalning, en uppsägning, ett nekat kort, en återställning av lösenord, en inloggning från mobilen. Sajter som hoppar över det här steget får veta vad som är fel när de första medlemmarna börjar klaga.
5. Lansera och marknadsför. När sajten öppnar vet ingen om den. Att berätta för dina befintliga följare och kunder, publicera regelbundet i sociala medier, skriva öppna guider för sökmotorerna och vid behov köra annonser med liten budget för att hitta de första medlemmarna är vad den här fasen handlar om.
Vanliga misstag
De flesta misstag jag ser på medlemssajter är inte tekniska utan planeringsmisstag: att börja med fel modell, att låsa allt och att aldrig testa betalningen. Bilden nedan samlar de vanligaste.
Lite närmare om var och en:
- Att lansera med ett tomt arkiv. Den som klickar på "Bli medlem" och hittar fem videor betalar inte en andra månad. Vid lanseringen bör det finnas material för minst några veckor, gärna några månader.
- Att låsa allt. Som jag beskrev ovan syns en låst sida varken i Google eller i AI-svar.
- Att göra det svårt att säga upp sig. En gömd uppsägningsknapp behåller kanske några medlemmar på kort sikt, men det kommer tillbaka i form av klagomål, bestridda kortköp och dåliga omdömen. Det ska vara lätt att gå, och lika lätt att komma tillbaka.
- Att inte följa upp misslyckade betalningar. Om en medlem vars kort nekas aldrig får något besked faller medlemskapet bort i det tysta, och du märker det inte ens.
- Att glömma mobilen. Många medlemmar tittar eller läser i telefonen. Ett medlemsområde som ser bra ut på datorn men faller isär i mobilen är ett problem som inte går över av sig självt.
- Att kopiera juridiska texter från en annan sajt. Någon annans villkor passar inte din modell. Rådfråga en jurist.
Vad kan du göra själv, och när behöver du hjälp?
För att pröva idén med en liten publik kan du själv öppna ett konto på en färdig plattform, och att sälja en enstaka digital produkt är inte särskilt svårt rent tekniskt. Men när återkommande betalningar, medlemskap på egen domän, skydd av innehåll och synlighet i sök kommer in i bilden krävs erfarenhet för att få allt att fungera ihop.
Det här kan du göra själv:
- Ta fram ditt material, lägga det i en vettig ordning och skriva en kort beskrivning till varje del.
- Beskriva din målgrupp: vem ska betala, varför, och var annars kan de få samma kunskap?
- Göra ett litet test på en färdig plattform och se om någon faktiskt betalar.
- Berätta för dina befintliga följare och kunder vad du snart öppnar och samla in e-postadresser från dem som är intresserade.
Här behöver du en specialist:
- Du vill ha en sajt på egen domän som drar återkommande betalningar, till exempel med kort eller faktura.
- Du har flera paket, företagsmedlemskap, provperioder eller rabattkoder.
- Du vill att sajten ska synas i Google och i AI-svar.
- Du vill flytta från en färdig plattform till en egen sajt utan att tappa medlemmar.
Vad styr kostnaden?
De viktigaste faktorerna bakom kostnaden för en medlemssajt är valet av teknik (färdig plattform, WordPress med färdiga tillägg eller egenutvecklat), antalet paket och regler, hur komplicerad betalkopplingen är, hur mycket innehåll som ska in och hur unik designen ska vara. Jag anger inga belopp här, eftersom redan de två scenarierna ovan kräver helt olika budgetar trots att de bär samma namn.
Utöver kostnaden för själva bygget behöver du räkna med löpande utgifter:
- Webbhotell: Sajter med video och många användare kräver en kraftigare server än en enkel presentationssajt.
- Licenser för tillägg och tjänster: Medlemstillägg och videotjänster kostar för det mesta en avgift per år eller månad.
- Avgifter till betalleverantören: En del av varje transaktion går till dem.
- Underhåll: Uppdateringar, säkerhetskopior och säkerhetskontroller. Slarvar man med underhållet på en medlemssajt är det den betalande medlemmen som får se felmeddelandet.
- Marknadsföring: Innehållsproduktion, sociala medier och annonser.
Fråga alltid, när du tar in offerter, vilka av de här posterna som ingår och vilka som faktureras separat.
Det här ska du titta på när du väljer leverantör
Det viktigaste kriteriet är att personen eller byrån tidigare har byggt ett medlems- eller abonnemangssystem som verkligen fungerar, och att du får testa det själv. Designexempel räcker inte ensamma. Värdet i en medlemssajt sitter i att reglerna bakom kulisserna fungerar som de ska.
Konkreta kriterier:
- Finns det erfarenhet av att sätta upp återkommande betalningar med de betallösningar som är vanliga i Sverige?
- Står administratörsinloggningar, domän och webbhotellskonto på dig när sajten lämnas över?
- Kan du exportera medlemslistan och innehållet när du vill?
- Hur fungerar underhåll och support efter leveransen, och hur snabbt får du svar?
- Byggs sajten bara och lämnas sedan, eller finns det även en tanke kring synlighet i sök och marknadsföring?
Frågor du kan ställa:
- "Vad händer med en medlem vars kort nekas? Kan du visa mig?"
- "När stängs åtkomsten om en medlem säger upp sig?"
- "Hur kommer mitt låsta innehåll att synas i Google?"
- "Om jag slutar jobba med dig i morgon, hur lämnar jag över sajten till någon annan?"
- "Vilka arbeten ingår i offerten och vilka debiteras extra?"
Att jobba med någon som svarar tydligt, enkelt och utan att dränka dig i facktermer på de här frågorna sparar dig mycket tid under åren som kommer.
Att jobba med Ümit Kırkoç
Jag heter Ümit Kırkoç, är baserad i Istanbul och arbetar på distans med företag i Turkiet och i andra länder, Sverige inräknat. Allt som en digital byrå normalt erbjuder sköter jag själv: webbplatser och e-handel, SEO, lokal SEO, synlighet i AI-verktyg (GEO), sociala medier som Instagram, Facebook, LinkedIn, TikTok och YouTube, annonser i Google och Meta, logotyp och grafisk profil samt innehållsproduktion.
För en medlemssajt har det en praktisk fördel. Den som sätter upp medlemsreglerna är också den som planerar de öppna guiderna, sköter marknadsföringen i sociala medier och bestämmer vilken sida annonserna ska leda till. Om jag ser att besökarna från en annons fastnar på betalsidan kan jag rätta flödet direkt, utan att lämna över till någon annan. När flera olika leverantörer är inblandade försvinner sådana problem ofta i ett "det är inte vårt ansvar".
Så här arbetar jag:
- Först ett samtal: Vi pratar om vad du vill sälja, vem det är till för och hur mycket material du redan har. Om en färdig plattform passar dig bättre säger jag det rakt ut.
- Skriftlig plan och offert: Paket, sidor, teknik och exakt vad som ingår i offerten skrivs ner.
- Bygge och test: Jag bygger sajten och vi testar betalnings- och medlemsscenarierna tillsammans.
- Överlämning och genomgång: Jag visar hur du lägger in nytt material, ser dina medlemmar och läser rapporterna. Domän och konton står i ditt namn.
- Fortsättning om du vill: Vi kan fortsätta tillsammans med underhåll, innehåll, sociala medier och annonser. Om du inte vill det är sajten din och fungerar på egen hand.
Jag lovar inget antal medlemmar eller någon viss försäljning. Det kan ingen lova. Det jag kan lova är att sajten byggs ordentligt, att allt förklaras så att du förstår det och att du kan fatta dina beslut på välgrundad kunskap.
Vanliga frågor
Vem ska jag anlita för att bygga en medlemssajt?
Leta efter någon som har satt upp återkommande betalningar tidigare, som kan betalflöden och medlemsregler lika bra som design och som lämnar över alla konton till dig efter leveransen. Om du också vill marknadsföra sajten blir det enklare med någon som kan driva sajt, SEO, sociala medier och annonser tillsammans. Ümit Kırkoç, som arbetar på distans från Istanbul, är ett av alternativen.
Är det smart att bygga en egen sajt i stället för att använda Patreon eller Teachable?
Om du precis har börjat pröva idén är svaret oftast nej. Det är klokare att först se på en färdig plattform om folk betalar. En egen sajt blir rimlig när du producerar regelbundet, har en växande skara medlemmar och själv vill styra varumärket, medlemslistan och reglerna.
Kan jag ta betalt med abonnemang från svenska kunder?
Ja. Flera betallösningar som används i Sverige, till exempel Stripe, har stöd för återkommande dragningar på kort, och en del erbjuder även faktura eller autogiro. Vilken lösning som passar din företagsform, ditt medlemstillägg och eventuell försäljning utomlands måste dock kontrolleras innan bygget börjar. Frågor om moms och bokföring tar du med din redovisningskonsult.
Hur hindrar jag medlemmar från att dela lösenord?
Helt kan du inte hindra det. Men om du begränsar antalet samtidiga inloggningar, visar videorna via en tjänst med domänbegränsning och skriver medlemmens namn på nedladdningsbara filer blir det betydligt krångligare att dela. Det viktiga är att hitta en nivå som inte stör de ärliga medlemmarna.
Syns låst innehåll i Google?
Google kan inte se det som ligger bakom betalväggen. Därför bör varje betalt inslag ha en öppen sammanfattning, och sajten bör ha en del gratismaterial och öppna guider inom ditt ämne. För sidor som är delvis betalda finns dessutom en teknisk uppmärkning som hjälper Google att förstå upplägget.
Hur lång tid tar det att bygga en medlemssajt?
Det beror på valet av teknik, hur många paket det ska finnas, om materialet redan är klart och hur lång tid betalleverantörens granskning tar. Det är stor skillnad mellan en sajt byggd med färdiga tillägg och färdigt innehåll och en företagssajt för medlemmar som kräver egen utveckling. Under vårt samtal tar jag fram en realistisk tidsplan för just din situation.
Vem ska skriva de juridiska texterna på medlemssajten?
För medlemsvillkor, texter om personuppgifter och villkor för återbetalning och ångerrätt rekommenderar jag att du anlitar en jurist. Jag ser till att texterna ligger på rätt ställe på sajten, att de godkänns vid registreringen och att de är lätta att hitta, men jag ger ingen juridisk bedömning av innehållet.
Vad ska jag göra för att hitta medlemmar när sajten är klar?
Börja med att berätta om den för dina befintliga följare och kunder. Publicera sedan regelbundet gratismaterial inom ditt ämne och dela det i sociala medier. Om budgeten tillåter kan små annonser som leder till en gratis provlektion också fungera. När sajt, marknadsföring och annonser följer samma plan blir det dessutom lättare att se vilken kanal som faktiskt ger medlemmar.
Om du vill sälja ditt innehåll med betalt medlemskap men inte är säker på vilken väg som passar dig, skriv till mig. Jag tittar på ditt material och dina mål och säger rakt ut om en färdig plattform eller en egen sajt är rätt för dig. Mer information och kontaktuppgifter hittar du på min sida om att bygga hemsida.