Din svenska sajt fungerar, och det du säljer passar säkert också kunder utanför Sverige. Men den engelska delen av sajten saknas helt, eller så låter den som om den gått genom ett översättningsprogram. Då söker många efter "engelsk webbtext" eller "skriva engelsk text till hemsida", och får två helt olika erbjudanden: att någon översätter din text, eller att någon skriver om den för en engelsktalande köpare. Det är inte samma jobb. Här går jag igenom skillnaden, vilka sidor du faktiskt behöver, hur arbetet går till och vad som styr kostnaden. Jag heter Ümit Kırkoç och arbetar från Istanbul. Engelska sajttexter ingår i min innehållsproduktion, så jag vet hur det här ser ut i praktiken.
Först en kort definition. Översättning betyder att meningar flyttas från ett språk till ett annat. Lokalisering betyder att samma budskap byggs om utifrån hur den engelsktalande kunden tänker, söker och bedömer om ett företag går att lita på. Orden ändras i stor utsträckning, meningsordningen ändras, ibland tas ett helt stycke bort och ersätts av ett annat. Den som läser ska inte kunna ana att texten ursprungligen var svensk.
Vad är skillnaden mellan översättning och lokalisering?
Det enklaste är ett exempel. En svensk företagspresentation börjar ofta med något i stil med "Vi är ett familjeägt företag med lång erfarenhet och ett stort engagemang för våra kunder". På svenska låter det lugnt och seriöst. Översätter du det rakt av till engelska får den utländska läsaren ingen information. Det framgår inte vad du säljer, till vem, eller varför just du är ett tryggt val. En engelsktalande köpare väntar sig oftast ett rakare besked: vad gör ni, för vem, vilket resultat kan jag räkna med och vad är nästa steg.
Översättningen är trogen texten. Lokaliseringen är trogen läsaren. Bilden nedan sammanfattar skillnaden i två kolumner.
Den högra kolumnen är det den här artikeln handlar om. Vid lokalisering behöver jag av dig som ägare fyra saker: vad du säljer, till vem, var du skiljer dig från konkurrenterna och i vilka länder du vill nå kunder. Därefter skriver jag texten på den målgruppens språk, inte på ett språk som bara råkar vara engelska.
Varför räcker inte maskinöversättning?
Maskinöversättning är betydligt bättre än den var för några år sedan, och det vore löjligt att förneka. För att förstå ett kort mejl eller en produktegenskap fungerar den bra. För en säljande sida finns några konkreta skäl till att den inte räcker.
Det första är tonen. Den lugna, lite avvaktande svenska tonen kan på engelska kännas ointresserad, och ett ansträngt försök till entusiasm kan låta som en säljare på mässgolvet. Det andra är termerna. Ordet du använder i din bransch på svenska kan ha en engelsk motsvarighet som köpare inte alls söker på. Då får du en sida som är korrekt översatt men skriven med ett ord som ingen skriver in i Google. Det tredje är vanor och förväntningar: måttenheter, datumformat, valuta, leveransvillkor, returregler och vilka tillitssignaler som väger tyngst skiljer sig från land till land. Det fjärde är sökmotorerna. En engelsk sida som inte är byggd utifrån vad engelsktalande faktiskt skriver blir inte hittad.
Vem behöver engelskt innehåll, och när?
Alla företag behöver inte en engelsk sajt. Det vill jag säga först, eftersom en onödig engelsk version kostar både pengar och tid. I följande lägen är det ändå värt att tänka efter ordentligt.
- Du exporterar eller vill börja: tillverkare, grossister, hantverksföretag, livsmedel och reservdelar har utländska inköpare som söker upp leverantörer på nätet innan de tar kontakt.
- Du har kunder som kommer hit eller bor här utan att kunna svenska: nyinflyttade, internationella studenter, turister, utländska medarbetare och expats söker tjänster på engelska.
- Du säljer något som kan levereras på distans, till exempel design, programvara eller rådgivning, och kan ta uppdrag från vilket land som helst.
- Du har ett varumärke som vänder sig till en nordisk eller europeisk publik där engelska fungerar som gemensamt språk.
Här finns en viktig distinktion: varje sådan kund letar efter något annat. En inköpare utomlands granskar dig som leverantör. En utländsk kund som ska resa hit söker trygghet och tydliga villkor. En person som redan bor i Sverige söker närhet och enkel kontakt. Samma engelska text passar inte alla tre.
Behöver du engelskt innehåll?
Några ärliga frågor till dig själv hjälper dig att bestämma. Beslutsträdet nedan kortar ner dem.
Nej-grenen är inget misslyckande. Har du inga utländska kunder och inte heller kommer att få några på ett tag, är det ofta klokare att lägga pengarna på att göra den svenska sajten starkare. Är du på ja-sidan blir nästa fråga vilka sidor som ska göras om.
Vilka sidor ska finnas på engelska?
Du behöver inte översätta hela sajten. Oftast är det bättre att låta bli, eftersom en del av innehållet saknar värde för en utländsk läsare: lokala kampanjer, förklaringar av svenska regler, sidor riktade till enskilda kommuner. Det här är en rimlig prioritering.
Först startsidan. En engelsktalande besökare ska inom några sekunder förstå vad du säljer, till vem och hur man tar kontakt. Sedan tjänste- eller produktsidorna. Varje sida motsvarar en egen sökning, så separata sidor fungerar bättre än en enda "Services"-sida där allt hopas. Tredje är sidan om dig eller företaget: för en utländsk köpare väger den tyngre än för en svensk, eftersom hen inte känner dig och letar efter tecken på att du är verklig och pålitlig. Fjärde är kontakt- och offertsidan, där tidszon, svarstid och vilka språk du skriver på bör stå tydligt. Femte är vanliga frågor, där du svarar på det som utländska köpare ofta undrar över: betalning, leverans, certifikat och minsta order.
Skissen nedan visar hur en engelsk tjänstesida kan byggas upp.
Ordningen är medveten. Rubriken säger vad du gör och för vem, därefter kommer svaret på läsarens fråga "är det här något för mig?". Tillitssignaler och kontakt ligger längre ned, men kontaktvägen ska alltid vara nåbar från menyn högst upp, även när sidan är lång.
Ska bloggen också finnas på engelska?
Bloggen är den dyraste men också den mest långsiktiga delen av en engelsk sajt. Ett engelskt blogginlägg svarar på en fråga som någon ställer i sökrutan, och därför är det ett sätt att nå människor som aldrig hört talas om dig. Men en blogg som är dåligt skriven eller slarvigt översatt från svenska gör mer skada än ingen blogg alls. Mitt råd är därför att göra klart de viktigaste sidorna först och sedan ta fram ett litet antal inlägg som besvarar frågor som engelsktalande kunder faktiskt ställer. Du behöver inte flytta över varje svenskt inlägg.
Hur skiljer sig engelska sökningar från svenska?
Det här är den minst kända delen av jobbet. Samma ämne söks inte på samma sätt på de två språken. En svensk kund skriver kanske "exportrådgivning", medan en utländsk köpare skriver "reliable supplier from Sweden" eller "Nordic manufacturer for private label". Den som vill ha en tandvårdsbehandling utomlands skriver inte det svenska ordet, utan något i stil med "dental implant cost abroad". Att slå upp nyckelorden i en ordbok leder därför ofta till fel ord.
Av det skälet gör jag först en sökanalys på engelska för varje sida: vad skriver människor, vilka sidor ligger överst i resultatet, vilka rubriker använder konkurrenterna. Bilden nedan visar ett helt påhittat exempel på ett engelskt sökresultat för en tillverkare av frottéhanddukar.
I det markerade resultatet nämner rubriken både produkten och vad köparen kan få, och beskrivningen svarar på köparens första fråga. En allmän "Quality products"-sida säger ingenting till någon. Skillnaden är en av de viktigaste orsakerna till om folk klickar eller inte. Jag lovar dock ingen placering, eftersom det är Google som avgör.
Lokala sökningar och utländska besökare
Ytterligare en detalj. Den som befinner sig i ett land och söker på engelska får oftast resultat från det landet. En utländsk student i Malmö som skriver "dentist near me" får andra träffar än en person i London som skriver "dentist Sweden". Vem du vill nå avgör hur sidorna och din företagsprofil bör byggas. Vänder du dig till utlänningar som bor här är lokala sökningar viktiga. Säljer du till köpare utomlands är det sökningar på land och bransch som gäller.
Det här bör du förbereda innan du beställer
Bra engelsk text börjar med en bra brief, alltså en kort beskrivning av uppdraget. Ju tydligare underlag jag får, desto träffsäkrare blir texten. Det är inget svårt jobb: några frågor besvarade på en sida räcker. Listan nedan är en sammanfattning av vad jag frågar om i varje projekt.
Varje punkt finns där av en anledning. Målland och kundtyp styr tonen. Konkurrentexempel visar vilket språk som är etablerat i branschen. Pris, leverans och returvillkor påverkar en utländsk köpares beslut direkt. Dokument och certifikat är konkreta bevis på att du är pålitlig, och delar du dem placerar jag dem på rätt ställe i texten.
Två påhittade exempelscenarier
För att göra det konkret ger jag två uppdiktade exempel. Inget av dem rör ett verkligt företag; de finns bara för att visa situationen.
Det första scenariot är en hypotetisk tillverkare av trämöbler som sedan många år säljer till svenska återförsäljare och nu vill nå utländska inköpare. Företaget har gjort sin engelska sajt med ett översättningsprogram, men det kommer aldrig några förfrågningar utifrån. När jag går igenom texten ser jag tre problem: produktnamnen är översatta så som de används på svenska, uppgifter om minsta order och prover saknas, och certifikaten syns inte. Lösningen är inte att slipa meningarna. Sidan behöver byggas om utifrån inköparens frågor, med produktgrupper, minsta order, provprocess, fraktalternativ och dokument under egna rubriker.
Det andra scenariot är en hypotetisk tandklinik i Stockholm som också tar emot utländska patienter, men vars sajt bara finns på svenska. I den engelska texten får det patienten frågar om före behandlingen störst plats: hur många besök behandlingen delas upp i, vilka uppgifter som ska skickas innan ankomst, hur resa och boende kan planeras och hur uppföljningen sker. Här gäller det att undvika medicinska löften och garantier om resultat. Texten ska skapa förtroende, inte lova under. Formuleringar om hälsa ska dessutom godkännas av klinikens ansvariga, och för vad som får sägas i marknadsföring av vård bör du fråga en jurist.
Så går det till när du låter skriva engelsk text
Jag håller processen enkel, eftersom en krånglig process tröttar ut dig och ökar risken för fel. Stegen ser ut så här.
I briefen får jag veta dina mål, dina kunder och det underlag du har. I sökanalysen tittar jag på vad den engelsktalande köparen faktiskt skriver. Därefter kommer utkastet, sida för sida med korta rubriker. Du läser och bekräftar att affärsuppgifterna stämmer, för pris, kapacitet och leveranstid är din verksamhets verklighet och dem kan jag inte gissa mig till. Efter en korrekturrunda lägger jag in texten på sajten, med rätt rubriker, sidbeskrivningar, språkmarkeringar och länk till den svenska sidan.
Hur ser tidsplanen ut?
Tiden beror på antalet sidor och hur snabbt du kan leverera uppgifter. För en liten sajt är grundsidorna oftast klara på några veckor, och blogginlägg och extra sidor kommer ovanpå det. Det som drar ut på tiden är sällan skrivandet, utan att vänta på godkännanden. Ger du mig briefen tidigt och komplett går det fortare.
Intervallen i planen är ungefärliga, inte löften. Om ett nytt land eller en ny produktgrupp tillkommer när projektet redan har börjat blir det naturligt längre.
Det som händer på sajten bakom texten
En bra text försvinner på en sajt som är fel uppsatt. När den engelska texten läggs in behöver några tekniska saker göras, och jag förklarar dem utan fackspråk.
Varje språk ska ha sin egen adress. Den svenska sidan ligger på en adress och den engelska på en annan. En struktur där samma adress byter språk är rörig för sökmotorer. För det andra märks sidorna så att de pekar på varandra: "den här sidans engelska motsvarighet är den där". Det tekniska namnet är hreflang, men det du behöver veta är att det talar om för Google vilken sida som hör till vilket språk. För det tredje ska språkväljaren vara lätt att hitta, så att besökaren kan byta språk uppe i hörnet. För det fjärde ska besökaren inte skickas till en annan sida automatiskt utifrån webbläsarens språk, eftersom det förvirrar både människor och sökmotorer.
Allt det här gör jag när jag bygger sajten eller lägger till språket på en befintlig. Eftersom sajt, sökbarhet och innehåll går genom samma händer har jag sidstrukturen i huvudet medan jag skriver, och det minskar behovet av rättelser i efterhand.
Vanliga fel i engelskt innehåll
Med åren har jag sett samma misstag återkomma. Känner du till dem blir det lättare att granska ditt eget arbete eller en offert du fått.
Det vanligaste är översättning ord för ord. Det näst vanligaste är att pressa in hela sajten på en enda engelsk sida, så att varken sökmotorn eller besökaren hittar det de söker. Tredje felet är att aldrig välja målland; en köpare i USA, en i Tyskland och en i Mellanöstern tilltalas inte med samma engelska. Fjärde är bristfällig kontaktinformation: en sajt som inte anger tidszon, svarstid och betalsätt väcker inget förtroende hos en utländsk köpare. Femte är att strunta i stavfel och skiljetecken. Ett litet fel kan ta ner förtroendet på en säljande sida, på engelska precis som på svenska.
Är det ett fel att använda AI?
Att använda AI-verktyg för att ta fram ett utkast är inte ett fel i sig. Problemet uppstår när resultatet publiceras utan att någon granskar det. Sådana texter är flytande men ofta allmänna och likformiga; de känner inte till de konkreta detaljer som skiljer dig från konkurrenterna. Jag använder också verktyg i mitt eget arbete, men slutresultatet läses av en människa, affärsuppgifterna bekräftas av dig och branschtermerna kontrolleras.
Vad kan du göra själv, och när behövs en specialist?
Du behöver inte lämna ifrån dig allt. Är din engelska bra och du har tid kan du ta hand om en del själv. Tabellen nedan visar vad som passar vem.
Korta mejl, svar i sociala medier och vardaglig korrespondens bör oftast stanna hos dig, eftersom de bär din egen röst i kontakten med kunden. Säljande sidor, startsida, tjänstesidor och innehåll som ska synas i sökmotorer kräver kunskap, eftersom språk, sökavsikt och sajtstruktur samverkar där.
Om du gör jobbet själv föreslår jag detta. Skriv först texten på svenska, men med korta och tydliga meningar; långa, snirkliga meningar går sönder i översättning. Kör den sedan genom ett översättningsverktyg och be någon som kan engelska bra läsa den. Fråga inte "är det rätt?", utan "vad förstår en utländsk läsare av det här?". Titta till sist på hur konkurrenter och utländska sajter i branschen skriver, och justera ordvalet efter dem.
När bör en specialist komma in? Några tecken: sajten är din huvudkanal för försäljning utomlands, du vänder dig till flera länder, produkten eller tjänsten kräver tekniskt språk, eller du behöver sajt, blogg och sökbarhet samtidigt. Och ett till: om du själv har översatt sajten och märker att den inte ger några förfrågningar från utlandet är problemet troligen inte språket utan strukturen, och då hjälper en blick utifrån.
Vad avgör kostnaden för engelsk webbtext?
I den här artikeln anger jag inga belopp, eftersom två uppdrag aldrig är exakt lika. Däremot kan jag säga tydligt vad som påverkar kostnaden.
Det första är antalet sidor och deras längd. En startsida är något annat än tio tjänstesidor plus en löpande blogg. Det andra är om texten ska skrivas från grunden eller anpassas från en befintlig svensk text; att skriva från grunden kräver mer efterforskning. Det tredje är hur teknisk branschen är: juridik, vård, maskiner och programvara kräver mer termkontroll och godkännanden. Det fjärde är antalet målländer, för varje nytt land kan betyda extra efterforskning och en egen tonjustering. Det femte är om sökanalys och sajtuppsättning ingår. Det sjätte är hur ofta texten ska uppdateras: en engångstext och månatligt innehåll är olika arbetssätt.
När du jämför offerter, kontrollera detta: står det skriftligt vad som ingår, hur många korrekturrundor som finns, om inläggning på sajten ingår och vem som äger rättigheterna till texten. En offert där detta är oklart kan ge obehagliga överraskningar. Fråga också, vid väldigt låga priser, om texten egentligen bara har körts genom ett översättningsverktyg.
Så arbetar jag
Jag arbetar ensam, vilket betyder att den som tar emot din brief också är den som skriver texten. Då förvrängs inte budskapet på vägen mellan flera personer. Eftersom jag även sköter webbplats, sökbarhet, sociala medier, annonsering och logotyp i samma uppdrag behöver du inte själv samordna att den engelska texten passar sajten, sökningarna och de sociala kanalerna. Skriver jag din engelska tjänstesida tänker jag till exempel samtidigt på hur sidan ska se ut i Google och hur den kan kopplas till en annonskampanj.
Arbetssättet är enkelt. Vi börjar med ett kort samtal där jag klargör vad uppdraget omfattar. Sedan föreslår jag skriftligt vilka sidor som behövs och i vilken ordning de bör göras, och jag börjar när du har godkänt. Texterna blir dina, och sajten och kontona står kvar i ditt namn. Jag lovar inga resultat, eftersom sökresultaten inte ligger i mina händer, men jag visar öppet vad jag har gjort, varför och hur det mäts.
Listan i bilden visar vad du bör ha när ett projekt är klart. Uppfyller en offert inte det har du rätt att fråga efter det som saknas.
Vanliga frågor
Vad är skillnaden mellan engelsk webbtext och översättning?
Översättning flyttar den svenska texten till engelska. Lokalisering bygger om samma budskap utifrån hur en engelsktalande kund tänker och söker. För säljande sidor och tjänstesidor behövs oftast lokalisering, eftersom en text som översatts ord för ord sällan övertygar.
Måste hela min sajt finnas på engelska?
Nej. För de flesta företag är startsida, de viktigaste tjänste- eller produktsidorna, om oss, kontakt och vanliga frågor en bra början. Sidor som bara gäller svenska förhållanden behöver inte översättas om de inte säger något till en utländsk läsare.
Löser engelskt innehåll problemet att jag inte syns i Google?
Engelska sidor är en förutsättning för att engelsktalande ska hitta dig, men de ger ingen garanterad placering i sig. Sidan måste vara skriven för sökavsikten, sajtens struktur måste vara rätt, och förtroendet byggs över tid. Ingen seriös specialist kan lova en placering.
Kan jag använda AI-skriven engelsk text?
Som utkast, ja, men den bör kontrolleras av någon som kan branschen innan den publiceras. AI-texter är oftast flytande men känner inte till de konkreta detaljer som skiljer dig från konkurrenterna, och ibland ger de fel term eller fel uppgift.
Ska jag välja brittisk eller amerikansk engelska?
Det beror på målmarknaden. Riktar du dig mest till USA passar amerikansk stavning, och är publiken främst europeisk eller brittisk är brittisk stavning mer naturlig. Till en blandad publik är det viktigare att vara konsekvent än vilken variant du väljer.
Hur lång tid tar det att få engelskt innehåll klart?
Det beror på antalet sidor och hur snabbt du kan lämna underlag. För en liten sajt är grundsidorna oftast klara på några veckor, medan blogginlägg och fler länder drar ut på tiden. En tydlig brief förkortar processen märkbart.
Vad avgör priset för engelsk webbtext?
Antalet sidor, om texten skrivs från grunden, hur teknisk branschen är, antalet målländer samt om sökanalys och sajtuppsättning ingår. Utan att ha sett omfattningen går det inte att ge ett rimligt pris.
Vem uppdaterar texterna efteråt?
Texterna blir dina, och du kan uppdatera dem själv om du vill. Ändras produkter eller priser ofta kan vi lägga upp ett separat upplägg för regelbundna uppdateringar. Det är bäst att prata om det redan från början.
Vet du inte var du ska börja med din engelska sajt, eller är du osäker på vad dina nuvarande texter säger till en utländsk kund? Skriv till mig via sidan om innehållsproduktion, så lyssnar jag på din situation och vi reder ut vilka sidor du faktiskt behöver.