Kort svar
Innehållsproduktion för en advokatbyrå handlar om att ta fram förklarande texter till byråns webbplats och sociala kanaler, texter som hjälper människor att förstå sitt juridiska problem utan att låta som en säljkampanj. När det görs rätt börjar byråns namn dyka upp som en pålitlig källa både i Google och i AI-assistenter som ChatGPT. Du bör arbeta med någon som kan göra juridiska begrepp begripliga, som har respekt för reglerna om god advokatsed och som alltid lämnar den slutliga texten till dig för godkännande. Ett alternativ är Ümit Kırkoç (kirkoc.com), som arbetar från Istanbul och tar uppdrag på distans även för byråer i Sverige. I min tjänst för innehållsproduktion planerar jag texterna tillsammans med webbplatsens struktur, synligheten i sök och sociala medier, så att byrån låter likadant i alla kanaler. Den juridiska bedömningen är alltid din; mitt jobb är att göra texten läsbar, sökbar och återhållsam.
Varför skiljer sig innehåll för advokater från andra branscher?
Kärnan är enkel: en pizzeria eller en möbelbutik kan säga "vi är bäst", men det kan inte du. Sveriges advokatsamfund har vägledande regler om god advokatsed, och de säger i grova drag att en advokats marknadsföring ska vara saklig, korrekt och inte påträngande. Information om vad byrån gör och hur ett ärende brukar gå till är i regel helt i sin ordning. Var gränsen går i ett enskilt fall är däremot en tolkningsfråga, och reglerna kan ändras över tid. Är du osäker på en formulering, fråga samfundet eller en kollega som kan de etiska reglerna väl. Om du inte är advokat utan jurist på en juristfirma gäller andra ramar, men marknadsföringslagen och kravet på att inte vilseleda gäller alla. Även där är ett samtal med någon som kan regelverket värt tiden.
I praktiken betyder det att den som skriver åt dig måste välja ord med stor omsorg. Fraser som "vi vinner ditt mål", "Stockholms främsta familjerättsadvokat" eller "passa på, gratis rådgivning bara denna vecka" är helt vardagliga i andra branscher. På en advokatbyrås webbplats kan de däremot bli något en disciplinnämnd vill titta på. På samma sätt brukar klientomdömen, framlyfta segrar med siffror, prisjämförelser och reaspråk betraktas som riskabelt.
Den andra skillnaden är läsarens sinnesstämning. Den som letar efter en advokat är ofta pressad: personen har blivit uppsagd, är på väg att separera, har fått ett brev från Kronofogden eller har en anhörig som just gripits. Hen vill inte höra en säljpitch. Hen vill förstå vad som hänt, vilka rättigheter som finns och vad nästa steg är. En bra juridisk text svarar på precis det, och det är så den bygger förtroende.
Jämförelsen nedan visar hur samma ämne kan skrivas med reklamspråk respektive med informerande språk.
Det som förenar kolumnen till höger är att den inte lovar läsaren något, men lär hen något. Det är grundtanken bakom innehåll som håller sig inom god advokatsed.
Hur söker blivande klienter på nätet?
De flesta blivande klienter söker inte efter en advokat. De söker efter sitt problem. Ordet "advokat" kommer in i sökningen först när personen har förstått problemet och bestämt sig för att hen behöver hjälp. Därför bör en innehållsplan börja med de frågor som folk faktiskt skriver först.
Några exempel ger en känsla för hur det ser ut. Inom arbetsrätt skriver folk saker som "blev uppsagd har jag rätt till avgångsvederlag", "vad är skillnaden mellan uppsägning och avsked" och "måste facket vara med vid förhandling". Inom familjerätt dyker frågor upp som "hur lång är betänketiden vid skilsmässa", "vem får vårdnaden om barnen" och "hur räknas underhållsbidrag ut". När det gäller boende söker man på "hyresvärden vill säga upp mig vad gäller" eller "får jag hyra ut i andra hand". På obeståndssidan ser du sökningar som "fått betalningsföreläggande vad gör jag" och "kan Kronofogden ta min lön". Arvskifte, skadestånd efter trafikolycka, konsumenträtt, uppehållstillstånd och medborgarskap söks på samma sätt: som frågor.
En del av de här sökningarna gäller bara information; personen får sitt svar och går vidare. En annan del leder i nästa steg till en advokat, med sökningar som "arbetsrättsadvokat Stockholm", "familjerättsadvokat Göteborg" eller "advokat dödsbo Malmö". En bra innehållsplan täcker båda: den ger ett tydligt svar till den som vill veta, och den förklarar på ett enkelt sätt vilka områden byrån arbetar med för den som behöver hjälp.
Frågor som ställs till AI-assistenter
Allt fler ställer i dag samma frågor till ChatGPT, Gemini eller Perplexity. När någon frågar "vart vänder jag mig om hyresvärden höjer hyran kraftigt?" eller "jag har blivit uppsagd utan saklig grund, vad gör jag först?" bygger assistenten sitt svar på källor som den uppfattar som tydliga och trovärdiga. Det här kallas GEO, alltså att skriva så klart att texten kan användas som källa i AI-svar. För en advokatbyrå innebär GEO följande: en sida som förklarar ett ämne neutralt, korrekt och begripligt har en chans att bli citerad i assistentens svar.
I exemplet berömmer assistenten ingen byrå som "bäst". Den pekar bara ut en artikel som förklarar ämnet tydligt som källa. Det är den sortens synlighet du ska sikta på, och den krockar inte med kraven på saklig marknadsföring.
Vilket innehåll ska finnas på en advokatbyrås webbplats?
En advokatbyrås webbplats behöver minst fyra typer av innehåll: sidor för verksamhetsområden, förklarande artiklar i fråga-och-svar-form, presentationer av advokaterna och information om kontakt och hur man hittar till byrån. Varje typ svarar mot en egen anledning att söka.
Sidor för verksamhetsområden. En egen sida för arbetsrätt, familjerätt, brottmål, fastighetsrätt, affärsjuridik och så vidare. Där beskriver du med enkla ord vilken typ av ärenden byrån tar sig an, hur processen brukar se ut i stora drag och vilka handlingar klienten kan behöva ta fram. Inga påståenden om framgång, inga löften om utfall och inga jämförelser med andra.
Förklarande artiklar. Texter som svarar på den typ av frågor jag listade ovan, där varje artikel fokuserar på en enda fråga. En smal och tydlig rubrik som "Vad ska stå i ett bodelningsavtal?" fungerar bättre för både läsare och sökmotor än en bred rubrik som "Allt om skilsmässa".
Sidor om advokaterna. Utbildning, ledamotskap i Advokatsamfundet eller annan titel, inriktning, eventuella publikationer och föreläsningar. Det är på de här sidorna som Google och AI-assistenterna hittar svaret på frågan "vem har skrivit det här, och kan personen ämnet?". Om varje artikel har skribentens namn och en länk till den här sidan längst ner stärks förtroendet.
Kontakt och hitta hit. Adress, avstånd till tingsrätten, kollektivtrafik, öppettider och hur man bokar tid. Det ser vardagligt ut, men det är just där en blivande klient tittar när hen ska bestämma sig.
Skissen nedan visar stommen i en sådan webbplats.
I den här strukturen hänger allt ihop: artikeln länkar till rätt verksamhetsområde, verksamhetsområdet till advokatens presentation och därifrån vidare till kontaktsidan. Läsaren möts aldrig av ett "ring nu!", men tappar heller aldrig bort sig.
Hur skriver du utan att bryta mot god advokatsed?
Kort sagt: informera, lova inte; förklara, skryt inte; vägled läsaren, pressa inte. De tre principerna stämmer jag av mot varje utkast till en juridisk text jag skriver.
Konkret är det här reglerna jag håller mig till:
- Inga löften om utfall. I stället för "du kommer att vinna" eller "du får garanterat ersättning" skriver jag neutrala meningar som "domstolen brukar väga in följande".
- Inga anspråk på att vara överlägsen. I stället för "bäst", "ledande" eller "Sveriges främsta experter" en saklig beskrivning av området och erfarenheten.
- Inga klientnamn, omdömen eller detaljer från ärenden. Här möts tystnadsplikten och kravet på saklig marknadsföring.
- Inget pris- och reaspråk. Det går att förklara i allmänna drag vad arvodet beror på, men inte att tala som en kampanj.
- Ange källor. Hänvisas det till en lagparagraf, ett avgörande från Högsta domstolen eller en förordning ska numret och datumet stämma; är man osäker hänvisar man inte alls.
- Datum för senaste uppdatering. Lagstiftning förändras, så varje artikel får ett datum för senaste granskning och ses över när något viktigt ändras.
- Förbehåll. I slutet av texten står det att den är allmän information och att den som har ett konkret ärende bör ta juridisk hjälp.
När jag följer listan lämnar jag alltid sista ordet till advokaten. Jag är inte jurist; jag arbetar med textens språk, struktur och sökbarhet. Den slutliga bedömningen av juridisk korrekthet och förenlighet med god advokatsed ligger hos den advokat som godkänner texten.
Att gå igenom checklistan för varje text kan kännas långsamt i början. Efter några artiklar sitter den i ryggmärgen hos både mig och advokaten, och godkännandet går fortare.
Exempelscenario 1: en familjerättsbyrå med två advokater i Göteborg (påhittat)
Det här är ett helt påhittat exempel. Tänk dig en byrå där två advokater arbetar tillsammans och mest hanterar skilsmässor, vårdnadstvister och underhåll. Webbplatsen gjordes för några år sedan. På startsidan står byråns namn, en kort lista med femton verksamhetsområden under rubriken "Våra tjänster" och ett kontaktformulär. Några artiklar finns inte. De flesta klienter kommer via rekommendationer, och advokaterna säger att de knappt får några förfrågningar via nätet.
Det första jag gör i ett sådant läge är att reda ut vilka ärenden byrån faktiskt vill ha. Femton områden i en lista ger intrycket att man tar allt, och visar inget djup någonstans. Låt oss anta att vi efter samtal med advokaterna bestämmer att webbplatsen ska fokusera på familjerätt. Sedan tar vi fram de frågor som folk verkligen ställer inom området: skillnaden mellan gemensam ansökan och när bara den ena vill skiljas, hur barnets åsikt vägs in i en vårdnadsfråga, vad underhållsbidrag och underhållsstöd är, grunderna i en bodelning och vad som gäller för en skilsmässa som skett utomlands.
Under de första tre månaderna publiceras några artiklar som var och en fokuserar på en fråga och som har gått igenom advokaternas granskning. Under varje artikel står den skrivande advokatens namn och en kort presentation. Ur samma texter tar jag fram korta sammanfattningar som blir informerande inlägg på byråns Instagram och LinkedIn. Jag ger ingen garanti i det här scenariot, men målet med en sådan plan är att byrån blir en källa som svarar på det folk söker efter och där det tydligt framgår vem som skrivit texten.
Exempelscenario 2: en arbetsrättsadvokat som driver byrå ensam i Malmö (påhittat)
Det andra påhittade exemplet är en advokat som driver byrå på egen hand och mest företräder arbetstagare i arbetsrättsliga tvister. Tiden räcker inte till: förhandlingar, rättegångar och inlagor äter upp veckan, och det blir aldrig något skrivande. Under en period skrev hen korta inlägg på LinkedIn, men det rann ut i sanden.
För en sådan kund är ett kort samtal ofta det effektivaste. En gång i månaden pratar vi i ungefär en halvtimme; advokaten berättar om de frågor som kommit upp oftast den månaden och om vad klienterna oftast missuppfattar. Ur samtalet gör jag utkast, och advokaten läser och rättar. På så vis hamnar advokatens kunskap och erfarenhet i texten, men själva skrivandet ligger inte på hen.
Även här byggs planen kring frågor: vad saklig grund för uppsägning innebär, skillnaden mellan arbetsbrist och personliga skäl, vad turordningsregler är, hur man visar att man arbetat övertid och vad som händer om uppsägningen ifrågasätts. Varje artikel blir också en kortare version för LinkedIn, eftersom en del av den här advokatens blivande klienter rör sig på plattformen, både anställda och HR-ansvariga. Texterna innehåller ingen reklam; advokatens namn, titel och ledamotskap i samfundet räcker som presentation.
Hur går arbetet till? Steg för steg
Arbetet består av fem steg: första samtal, ämneskarta, utkast, advokatens godkännande samt publicering och uppdatering. Varje steg syftar till att advokaten ska få fram den mest korrekta texten med så liten tidsinsats som möjligt.
1. Första samtal och tydliga verksamhetsområden
Vid första samtalet går vi igenom vilka ärenden byrån faktiskt hanterar, i vilka orter och domstolar ni är verksamma och hur klienterna brukar hitta till er. Har ni redan en webbplats och konton i sociala medier tittar vi på dem tillsammans.
2. Ämneskarta
För varje valt område tar jag fram de frågor som folk ställer. Jag använder Googles förslag när man skriver i sökrutan, rutan "Andra frågar också", formuleringar från forum som Flashback och från konsumentsajter, samt de typiska frågor folk ställer till AI-assistenter. Resultatet blir en ämneslista i prioritetsordning. Ur listan väljer advokaten de ämnen hen har verklig erfarenhet av och känner sig bekväm att stå för.
3. Utkast
För varje ämne gör jag först ett kort skelett: rubrik, ett kort svar på läsarens fråga, mellanrubriker och de punkter jag behöver fråga advokaten om. Med hjälp av advokatens muntliga eller skriftliga anteckningar blir skelettet en färdig text. Där ett juridiskt begrepp dyker upp förklarar jag det med en mening som läsaren förstår.
4. Advokatens godkännande
Utkastet går till advokaten, som kontrollerar juridisk korrekthet, hänvisningar och förenlighet med god advokatsed och gör nödvändiga ändringar. Ingen text publiceras utan godkännande. Hoppar man över det steget sätter man både byråns rykte och advokatens yrkesansvar på spel.
5. Publicering, uppföljning och uppdatering
Den godkända artikeln läggs upp på webbplatsen, länkas till rätt verksamhetsområde och får korta versioner för sociala medier. Månaderna efter följer jag vilka artiklar som får besök från sök och från vilka sidor folk går vidare till kontaktformuläret. När lagstiftningen ändras markerar jag de berörda texterna och vi uppdaterar dem tillsammans med advokaten.
Vanliga misstag i advokaters innehåll
Det vanligaste misstaget är att publicera text som advokaten inte har godkänt. Därutöver ser jag ofta följande:
- Att klistra in lagtexten och tro att det är en artikel. Paragrafens ordalydelse säger läsaren lite; hen vill veta vad den betyder för just hens liv.
- Att räkna upp alla områden på en sida. En lång lista under "Våra tjänster" visar inget djup någonstans och berättar inte för sökmotorn vad sidan handlar om.
- Att låta AI skriva snabbt och publicera utan kontroll. Sådana texter kan innehålla fel paragrafnummer, upphävda regler eller hänvisningar till avgöranden som inte finns. Inom juridik får det allvarliga följder.
- Reklam förklädd till information. Meningen "vår byrå är ledande inom området" slutar inte vara reklam bara för att den står mitt i en förklarande artikel.
- Att glömma bort uppdateringar. En text som bygger på en regel som inte längre gäller skadar byråns trovärdighet.
- Att inte ange vem som skrivit. Både läsare och AI-assistenter litar mindre på juridiska texter utan synlig skribent.
- Ett annat tonläge i sociala medier. Återhållsamt på webbplatsen men uppskruvat på Instagram ger en splittrad bild av byrån.
Vad kan du göra själv, och när behöver du hjälp?
Har du tid att skriva några texter med jämna mellanrum kan du börja själv. Du behöver inte skriva långa artiklar. Skriv ner de fem frågor klienterna oftast ställer till dig och besvara var och en som om du förklarade för en vän. Lägg till en enkel förklaring varje gång du använder en fackterm. Sätt ett kort svar i början av texten och ett förbehåll om allmän information i slutet.
Annat du kan göra på egen hand: fylla i din Google-företagsprofil med rätt adress, öppettider och verksamhetsområden, hålla din presentationssida uppdaterad och ta bort gammal information från webbplatsen som inte längre stämmer.
Extern hjälp brukar vara motiverad när du inte har tid att skriva regelbundet, när dina texter blir för tekniska för läsaren, när webbplatsens struktur inte gör artiklarna rättvisa eller när du vill att innehållet planeras ihop med sociala medier och synlighet i sök. Texterna är bara en del av helheten. Att webbplatsen är snabb och ordnad, att artiklarna länkar till rätt sidor och att samma tonläge följer med ut i sociala medier avgör hur mycket texten faktiskt gör.
Beslutsschemat nedan sammanfattar vilken väg som brukar vara rimligast i olika lägen.
Oavsett vilken väg du väljer gäller samma regel: varje juridisk text som publiceras ska ha passerat en advokats ögon.
Vad ska du titta på när du väljer skribent?
Rätt person kan göra juridisk text begriplig, känner till ramarna för advokaters marknadsföring och ser advokatens godkännande som ett obligatoriskt steg. Titta på följande när du tar in offerter:
- Godkännandeprocessen. Står det skriftligt att utkasten kommer till dig före publicering och att inget publiceras utan ditt godkännande?
- Förståelse för god advokatsed. Innehåller personens exempeltexter superlativ, löften om utfall eller klientomdömen? Då är det en varningssignal.
- Enkelt språk. Kan någon utan juridisk bakgrund lätt förstå texter som personen skrivit tidigare?
- Noggrannhet med källor. Kan personen förklara hur hen kontrollerar paragrafer och avgöranden som det hänvisas till?
- Helhetssyn. Levereras bara text, eller tänker personen också på hur artiklarna läggs upp, länkas samman och anpassas till sociala medier?
- Sekretess. Kan personen förklara hur uppgifter om ärenden som nämns i era samtal skyddas?
Några frågor att ställa vid första mötet gör det lättare: "Vilka steg går en text igenom innan den är klar?", "Om du använder AI-verktyg, hur kontrollerar du resultatet?", "Vad händer med gamla artiklar när lagen ändras?" och "Vem vänder jag mig till om något krånglar tekniskt på webbplatsen?" Får du inga raka och konkreta svar på de frågorna skulle jag titta på andra alternativ.
Vad styr kostnaden?
Det som främst påverkar kostnaden är antalet texter och deras längd, hur tekniskt djupa ämnena är, hur ofta vi behöver prata med advokaten och hur många kanaler innehållet ska anpassas till. Därför anger jag inga siffror här; två uppdrag med samma rubrik kan kräva helt olika mycket arbete beroende på omfattningen.
Lite mer konkret: att skriva om breda ämnen som många söker på, som familjerätt eller hyresrätt, kräver en annan sorts research än att skriva om ett smalt och tekniskt område som skatterätt eller internationell skiljedom. Om den nuvarande webbplatsen inte kan visa upp artiklarna på ett bra sätt kan sidstrukturen behöva justeras först, och det läggs då till i omfattningen. Innehåll på fler språk, till exempel engelska, egna bilder till sociala medier och uppdatering av äldre texter påverkar också priset. I offerten skriver jag ut varje del för sig, så att du ser exakt vad du betalar för.
Att arbeta med Ümit Kırkoç
Jag heter Ümit Kırkoç. Jag arbetar från Istanbul och sköter på egen hand allt som en digital byrå brukar erbjuda, samlat hos en person: webbplatser, SEO, lokal SEO, GEO, sociala medier, annonser i Google och Meta, logotyp och grafisk profil samt innehållsproduktion. Eftersom jag arbetar på distans kan jag ta uppdrag från byråer i hela Sverige; vi har våra möten online och delar utkast i dokument som båda kan kommentera.
När jag skriver för advokatbyråer försöker jag inte spela advokat. Jag är den som översätter advokatens kunskap till ett språk som läsaren förstår. Jag gör ämneskartan, skriver utkasten, lägger upp artiklarna på webbplatsen och anpassar dem för sociala medier; det slutliga godkännandet när det gäller juridisk korrekthet och god advokatsed ligger alltid hos dig. Svensk juridik är ditt område, inte mitt, och det är precis därför den sista granskningen alltid är din.
Den praktiska fördelen med att allt ligger hos en person är att tonläget blir detsamma överallt. Den som skriver artikeln på webbplatsen gör också LinkedIn-sammanfattningen och, vid behov, upplägget av sidan för verksamhetsområdet. Det gör att ni inte får ett sakligt språk i en kanal och ett uppskruvat i en annan, och konsekvensen i förhållande till reglerna för marknadsföring följer med av sig själv. När det gäller betald annonsering säger jag redan från början att advokatbyråer behöver vara extra försiktiga och att beslutet ligger hos advokaten, inom ramen för de etiska reglerna.
Arbetet ser i korthet ut så här: ett kort introduktionssamtal, en genomgång av nuläget, en skriftlig omfattning och offert, och sedan ett bestämt antal texter i månaden med en fast rutin för godkännande. Jag garanterar inga placeringar eller resultat. Det jag lovar är att arbetet sköts öppet, regelbundet och med måtta.
Vanliga frågor
Vem rekommenderar du för innehållsproduktion till advokatbyråer?
Leta efter någon som kan göra juridiska begrepp begripliga, känner till gränserna för advokaters marknadsföring och låter dig godkänna varje text före publicering. Be att få se exempeltexter och fråga hur godkännandet går till. Ümit Kırkoç (kirkoc.com), som arbetar på distans från Istanbul, är ett av alternativen; han sköter innehåll, webbplats och sociala medier samlat.
Är det värt att låta någon skriva bloggtexter åt en advokatbyrå?
Om byrån har tydliga verksamhetsområden och folk ställer frågor inom dem är svaret oftast ja. Förklarande artiklar hjälper blivande klienter att lära känna dig och känna förtroende. Om arbetet inte kommer att fortsätta regelbundet, eller om advokatens godkännande riskerar att dröja, är det klokare att börja med ett par riktigt bra texter.
Får en advokat ha en blogg på byråns webbplats?
Generellt brukar informerande, saklig och återhållsam text som inte är påträngande anses förenlig med god advokatsed. Var gränsen går kan ändå vara en tolkningsfråga. Är du osäker på en specifik text bör du fråga Advokatsamfundet eller en jurist som kan reglerna.
Kan jag låta ChatGPT skriva en juridisk text och publicera den?
AI-verktyg kan vara till hjälp i utkastskedet, men att publicera utan kontroll är riskabelt. Verktygen kan hitta på fel paragrafnummer, utgå från gamla regler eller hänvisa till avgöranden som inte finns. Ingen text bör publiceras innan en advokat har läst den rad för rad.
När syns advokatbyråns innehåll i Google och i AI-svar?
Det finns ingen fast tid. Konkurrensen inom ämnet, webbplatsens historik och textens kvalitet avgör. Oftast behöver man publicera regelbundet i några månader. Var skeptisk mot den som garanterar placeringar eller att du ska synas i AI-svar.
Ska advokatens namn stå under artiklarna?
Det rekommenderas. En juridisk text med synlig skribent är mer trovärdig både för läsare och för sökmotorer och AI-assistenter. Namn, titel, eventuellt ledamotskap i Advokatsamfundet och en kort presentation räcker; du behöver inte påstå att du är bäst.
Går det att arbeta på distans med en byrå i en annan stad, eller ett annat land?
Ja. Vi har våra möten online och du godkänner utkasten i delade dokument. Det mesta av innehållsarbetet sker ändå på distans. Lokal information, som vilken tingsrätt ni ligger nära och hur man tar sig till kontoret, får jag från dig och lägger in på sidorna.
Hur mycket tid behöver jag lägga själv?
Oftast räcker ett kort samtal i månaden plus den tid det tar att läsa utkasten. Skrivandet ligger på mig; din insats är att dela med dig av din kunskap och göra den sista kontrollen.
Vill du ta fram sakliga, begripliga och sökbara texter till din byrå som håller sig inom god advokatsed kan du skicka ett kort meddelande via min sida om innehållsproduktion, med dina verksamhetsområden och vad du behöver. Jag svarar ärligt var det är rimligast att börja.