Webbdesign··22 min läsning

Flerspråkig hemsida: Så når din svenska sajt utländska kunder

Är din hemsida bara på svenska men du vill ha kunder utomlands? Vilket språk, vilka sidor, vilken ordning och vad som styr kostnaden för en flerspråkig sajt.

Kort svar

Om din hemsida bara finns på svenska och du vill ha kunder utomlands räcker det sällan att slå på ett översättningsplugin. Du behöver välja ett målland och bygga en språkversion på en egen adress, skriven utifrån hur kunderna i just det landet söker och vad de undrar över. En flerspråkig hemsida är alltså inte en kopia av den svenska texten på ett annat språk, utan en version som svarar på läsarens egna frågor: leverans, betalning, när du går att nå och varför man kan lita på dig. Det klokaste är oftast att börja med ett språk och ett land och sedan bygga ut när efterfrågan visar sig. Letar du efter någon som kan göra jobbet är ett alternativ Ümit Kırkoç (kirkoc.com), som arbetar på distans från Istanbul med företag i Sverige och andra länder. Eftersom samma person sköter sajten, språkversionerna, synligheten i sökningar och annonseringen är det lättare att hålla ihop språken. Mer om tjänsten finns på sidan bygga hemsida.

Jag har skrivit den här texten för dig som säger: "Det går bra i Sverige, men jag vill också sälja utanför landet." Du kanske tillverkar något, arbetar med turism eller tar emot kunder, studenter eller patienter från andra länder. Frågan är densamma för alla: hur ska en utländsk kund hitta dig när allt du har är en svensk sajt, och varför ska hen lita på dig när hen väl har hittat dig? Nedan går jag igenom det steg för steg, utan krångliga facktermer.

Varför räcker det inte att översätta den svenska sajten?

En översättning räcker inte eftersom den utländska kunden kommer med frågor som din svenska sajt aldrig behövt svara på. En kund i Sverige vet redan ungefär hur leveransen går till, att priset anges i kronor, att du fakturerar med moms och att det går att ringa dig. En butiksägare i Hamburg eller en turist från Manchester vet inte det. Hittar hen inte svaret på sidan frågar hen sällan, utan går vidare till nästa leverantör.

Ett upplägg jag ofta ser på svenska företagssajter ser ut ungefär så här: en startsida med en lång text om företagets historia och värderingar, några produktbilder och ett telefonnummer längst ner. Översätter du det rakt av till engelska säger sidan i princip bara: "Det här företaget finns någonstans i Sverige och tillverkar något." Det den utländska läsaren vill veta är något helt annat: minsta orderkvantitet, leveranstid till hens land, vilken valuta priset anges i, vad som händer vid en retur och när hen kan räkna med svar i sin egen tidszon.

Sedan har vi tonen. Formuleringar som känns naturliga på svenska, som "vi brinner för kvalitet och kundnöjdhet", blir ofta tomma eller till och med lite misstänkta när de översätts till tyska eller engelska. Läsare i de länderna vill ha konkreta uppgifter: vilken maskin, vilket material, vilket certifikat, hur många dagar. Innan något översätts behöver innehållet alltså tänkas om utifrån den utländska läsaren.

Vad gör ett automatiskt översättningsplugin, och vad gör det inte?

Ett översättningsplugin lägger en liten flagga eller knapp högst upp på sidan och gör om texten till ett annat språk i stunden. Det hjälper besökaren att förstå ungefär vad det står, mer än så är det inte. Problemet är att de flesta sådana lösningar inte lägger översättningen på en egen adress, och då får Google aldrig veta att sidan finns på tyska. Den som söker på tyska i Tyskland hittar inte din svenska sida över huvud taget och kommer därför aldrig fram till knappen. Pluginet hjälper alltså inte till att bli hittad, bara till att bli förstådd efteråt, och inte ens det är säkert: produktnamn och tekniska begrepp kan bli riktigt konstiga.

Hur söker en utländsk kund efter dig?

En utländsk kund söker på sitt eget språk och med sitt lands vanor, inte efter "svenskt företag" utan efter det hen behöver. En inköpare i Tyskland som letar efter en leverantör av handdukar skriver en tysk fras, en inköpare i Storbritannien skriver något helt annat. Ingen av dem tänker nödvändigtvis "jag ska köpa från Sverige" från början. Det alternativet dyker upp först när de ser dig bland sökresultaten.

Därför fungerar inte tanken "vi gör en engelsk sida, alla kan ju engelska" på alla marknader. En nederländsk eller norsk köpare läser engelska utan problem, men skriver ofta på sitt eget språk i sökrutan. I Tyskland gör tyskt innehåll dessutom stor skillnad för förtroendet. Inom turism söker folk gärna med ett ortnamn, som "Stockholm archipelago kayak" eller "Abisko northern lights", och där avgör besökarnas ursprung vilka språk som är viktigast: engelska, tyska, nederländska eller kanske franska.

Tabellen nedan visar, som ett exempel, vad köpare i olika länder kan skriva i sökrutan för samma produkt och vilken typ av sida som behövs för att möta dem.

Tabell som visar vad köpare i Tyskland, Storbritannien, Nederländerna och Norge skriver på sitt eget språk för samma produkt och vilken sida som behövs för var och en

Fraserna i tabellen är illustrativa. I ett riktigt uppdrag kontrollerar jag med verktyg vilka ord som faktiskt söks i varje land. Men principen är densamma: varje språkversion ska vara en sida som svarar på de fraser som verkligen skrivs i det landet.

Är det annorlunda med AI-assistenter?

Logiken är densamma, frågan är bara längre. Allt fler ställer frågor till ChatGPT, Gemini eller Perplexity på sitt eget språk, till exempel "Kan du rekommendera en pålitlig handdukstillverkare som levererar till Tyskland?". När verktygen svarar lutar de sig mot källor där de hittar tydlig, konsekvent och konkret information på just det språket. Finns allt om dig bara på svenska blir det svårare för assistenten att föreslå dig för någon som frågar på tyska. Arbetet med detta kallas GEO, alltså att forma innehållet så att AI-assistenter förstår vem du är och kan nämna dig när det passar. Jag återkommer till det längre ner med en bild.

Vilket språk och vilket land ska du välja först?

Det första språket väljer du utifrån landet där kunderna redan finns, eller där du mest konkret förväntar dig dem, inte utifrån vilket språk som talas av flest människor i världen. Får du redan enstaka förfrågningar från utlandet är det bästa underlaget att titta på varifrån de kommer. Får du inga alls behöver du först bestämma marknaden på affärsnivå: hur enkel frakten är, vilka regler som gäller, hur konkurrensen ser ut och om du har några kontakter i landet.

I praktiken hamnar de flesta företag i en av tre grupper. Den första gruppen tar emot utländska kunder på plats: hotell, vandrarhem, guidade turer, språkskolor, kliniker. Där väljs språket efter besökarnas språk. Den andra gruppen skickar varor: tillverkare, grossister och e-handlare. Där väljs språket efter målmarknadens språk. Den tredje gruppen säljer tjänster på distans: mjukvara, design, konsulttjänster, översättning. För dem är engelska ofta en bra början, men om målandet är tydligt ger landets eget språk en starkare signal.

Beslutsschemat nedan kokar ner valet till en enkel fråga.

Beslutsschema som visar hur du väljer det första språket beroende på om du redan får förfrågningar från utlandet eller inte

Vägen "nej" i schemat är mer krävande, eftersom du först måste fatta ett marknadsbeslut. Det beslutet kan jag inte fatta åt dig. Däremot kan jag visa hur mycket det söks i olika länder och vad konkurrenterna gör på det språket, så att beslutet blir lättare.

Hur många språk är rimligt att börja med?

För de flesta små och medelstora företag räcker ett främmande språk som start. Att öppna fyra språk samtidigt och inte hinna sköta något av dem ger sämre resultat än att sköta ett språk ordentligt. Varje nytt språk innebär innehåll, uppdateringar, svar på meddelanden på det språket och ofta annonser eller sociala medier på samma språk. Om du inte kan bära det är det ärligare att avstå från språket tills vidare.

Vilka sidor behövs på en flerspråkig hemsida?

Varje språkversion bör åtminstone ha en startsida skriven för läsaren i det landet, produkt- eller tjänstesidor, information om leverans och betalning, en sida som presenterar dig, något som bygger förtroende och ett enkelt sätt att ta kontakt. Du behöver inte kopiera varje svensk sida. Kampanjer som bara gäller i Sverige, lokala nyheter eller information om ROT-avdrag säger ingenting till en utländsk läsare.

Det viktiga är vad sidorna innehåller. På en produktsida: mått, material, minsta order, möjlighet till provexemplar och leveranstid. På en tjänstesida: hur processen går till, hur lång tid den tar och när betalningen sker. På leveranssidan: vilka länder du skickar till, vem som står för tull och avgifter, och hur returer fungerar. På kontaktsidan: vilket språk du svarar på, vilken tidszon du arbetar i och om du föredrar e-post eller WhatsApp.

Bilden nedan visar som exempel stommen i en engelsk språkversion.

Exempel på sidskiss för en engelsk språkversion med startsida, produkter, leverans och betalning, om oss, referenser och kontakt i ordning

Varje del i skissen svarar på en fråga som den utländska läsaren har i huvudet. "Finns det här företaget på riktigt?" besvaras av referenser och adress. "Kan de skicka till mig?" besvaras av leveranssidan. "Vem pratar jag med?" besvaras av kontaktsidan.

Det enda tekniska du behöver känna till

Varje språkversion ska ligga på en egen adress, till exempel exempelforetag.se/en/ och exempelforetag.se/de/. På så sätt kan Google känna igen varje språk för sig. Mellan sidorna används en liten märkning som talar om för sökmotorn att "den tyska motsvarigheten till den här sidan finns här". Den kallas hreflang. Du ser den inte, den ligger i sidans kod, men blir den fel kan en person i Tyskland få se den engelska sidan i stället. Se den delen som mitt ansvar. Det du behöver veta är att språkversionerna ska ligga på separata adresser och vara kopplade till varandra.

Exempelscenario 1: en textilverkstad i Borås (hypotetiskt)

Det här är ett påhittat exempel, inte en beskrivning av ett verkligt företag. Tänk dig en verkstad i Borås med femton till tjugo anställda som tillverkar handdukar och badrockar. Den säljer till svenska återförsäljare, sajten är på svenska och produktkatalogen laddas ner som en PDF. Ägaren vill börja samarbeta med några mindre butikskedjor i Tyskland, men hittills har alla affärer därifrån kommit via mässor eller personliga kontakter.

För den här verkstaden vore första steget en tysk språkversion. Engelska kan komma i andra hand, men målet är tydligt Tyskland. I den tyska versionen ligger produkterna inte inlåsta i en PDF, utan varje produktgrupp får en egen sida: vikt per kvadratmeter, typ av bomull, mått, färgval, möjlighet till egen etikett och minsta antal. En sida för grossistköpare förklarar hur man beställer provexemplar, vad produktions- och leveranstiden beror på och hur frakten organiseras. Finns det certifieringar visas de tydligt. Kontaktformuläret hålls kort, och det står att man får svar på tyska.

En översättare eller någon med mycket god tyska läser texterna en sista gång. Jag bygger innehållets struktur, kopplingarna mellan sidorna och synligheten i sökningar. Därefter skapas en tysk företagssida på LinkedIn med korta inlägg riktade till inköpare. Google-annonser testas först när sidorna är på plats, med en liten budget och bara för fraser som visar en tydlig avsikt att köpa i grossistledet. En viktig anmärkning: säljer du till Tyskland kan det finnas krav på vilken juridisk information som ska finnas på sajten och på hur personuppgifter hanteras. Där rekommenderar jag att du rådgör med en jurist. Det är inte ett område där jag kan ge säkra besked.

Exempelscenario 2: kajakturer i Stockholms skärgård (hypotetiskt)

Även detta är ett påhittat exempel. Tänk dig ett litet företag som arrangerar guidade kajakturer över dagen i Stockholms skärgård. En stor del av kunderna är redan utländska turister, men de flesta kommer via hotellets reception eller en broschyr vid bryggan. Sajten är på svenska och bokningar tas per telefon. Ägaren vill att turisterna ska boka plats på nätet innan de ens har landat i Sverige.

Här väljs språket efter besökarna. Ägaren vet vilka länder gästerna oftast kommer från, så engelska kommer först och därefter ett andra språk efter de vanligaste gästernas språk, kanske tyska. Sidorna byggs inte som en produktkatalog, utan utifrån frågorna hos någon som planerar en semester: hur många timmar turen tar, var den startar, om det finns upphämtning, om lunch ingår, om den passar barn och nybörjare, vad som händer vid dåligt väder och vilka avbokningsvillkor som gäller. Bilderna kommer från riktiga turer, inte från bildbanker.

För ett sådant företag är en Google-företagsprofil med beskrivning på engelska, och att be utländska gäster om omdömen, minst lika viktigt som själva sajten. En turist som söker "Stockholm kayak tour" tittar ofta först på kartan. På Instagram delas korta filmer med engelska texter, och annonseringen läggs på veckorna före säsongen när folk planerar sin resa. Att samma person sköter sajten, företagsprofilen, sociala medier och annonserna ger här en konkret fördel: löftet i annonsen, informationen på sidan och bilderna på Instagram beskriver samma tur.

Hur går processen till steg för steg?

Processen har fem steg: klargöra målet, studera sökningarna, skriva innehållet för språket, bygga sajten tekniskt och förbättra efter lanseringen utifrån de förfrågningar som kommer in. Varje steg bygger på resultatet från det förra, så att hoppa över ett steg kostar oftast tid längre fram.

Processbild med fem steg för att gå över till en flerspråkig sajt, från att klargöra målet till förbättringar efter lansering

Så här ser stegen ut lite mer i detalj:

  1. Klargöra målet. Vilket land, vilken typ av kund, vilken produkt eller tjänst? Det svarar vi på tillsammans under ett samtal. Vi pratar om frågor du redan fått från utlandet, köpare du träffat på mässor och uppdrag du tackat nej till.
  2. Studera sökningarna. Jag tittar på hur människor i det valda landet söker efter det du gör. Vilka fraser används, vilka företag syns, vad tar konkurrenternas sidor upp och vad hoppar de över?
  3. Skriva innehållet för språket. Jag utgår från den svenska texten men översätter inte ord för ord, utan bygger om den efter den utländska läsarens frågor. Språkgranskningen görs av någon som har språket som modersmål eller arbetar professionellt med det. Det steget ska inte hoppas över.
  4. Bygga sajten tekniskt. Egna adresser, språkväljare, märkning mellan sidorna, egen titel och beskrivning på varje språk, formulär som fungerar på rätt språk och snabb laddning i mobilen.
  5. Förbättra efter lanseringen. De första veckorna tittar jag på vilka sidor som får besök och vilka frågor som kommer via formuläret. Frågor som sajten inte besvarar blir nya avsnitt.

Vad styr hur lång tid det tar?

Tiden beror på antalet språk, antalet sidor, om du redan har texter klara och hur den nuvarande sajten ser ut. Ligger sajten på en gammal plattform utan stöd för flera språk kan den behöva byggas om först, och då tar det längre tid. Är grunden stabil går det fortare att lägga till ett språk.

Hur rekommenderar AI-assistenter dig på andra språk?

AI-assistenter är mer benägna att nämna dig när de hittar tydlig, konsekvent och kontrollerbar information om dig på det språk frågan ställs på. Ett företag som bara syns på svenska är svårt att rekommendera till någon som frågar på norska eller tyska. När en köpare ställer en fråga på ett annat språk letar assistenten efter sidor på samma språk som tydligt beskriver vilka tillverkare som gör vad, levererar vart och på vilka villkor.

Exempel på hur en AI-assistent svarar på en fråga om en handduksgrossist som levererar till Norge och lyfter fram tillverkare med tydlig information på norska

Svaret i bilden är hypotetiskt, men det sammanfattar väl hur assistenterna resonerar: konkret information, tydliga leveransvillkor och ett konsekvent avtryck på nätet. Därför ska dina sidor på det främmande språket med enkla meningar säga vem du är, vad du tillverkar, vart du levererar och hur man kontaktar dig. Företagsprofilen, LinkedIn och sajten ska inte motsäga varandra. Ingen kan garantera en placering eller att du blir rekommenderad. Det som går att göra är att lägga en grund som assistenten kan förstå.

Vilka misstag är vanligast?

Det vanligaste misstaget är att översätta sajten en gång och sedan lämna den. De andra misstagen har oftast samma rot: att tänka på den utländska läsaren som om hen vore svensk. I bilden nedan har jag samlat de misstag jag stöter på oftast.

Varningsbild som listar sex vanliga misstag när en sajt görs flerspråkig

Lite mer om var och ett:

  • Att bara lita på ett plugin för automatisk översättning. Översättningen ligger inte på en egen adress och syns därför inte i sökningar, och ingen kontrollerar kvaliteten.
  • Att aldrig uppdatera språkversionen. På svenska ändras prislistan, sortimentet eller adressen, men den engelska sidan står kvar med uppgifter från för två år sedan. När den utländska kunden märker det försvinner förtroendet.
  • Att inte kunna svara på meddelanden på det främmande språket. Om sidan är på engelska men svaret kommer efter flera dagar och på en blandning av svenska och engelska, har hela arbetet med sajten varit förgäves. Vem som svarar måste vara bestämt från början.
  • Att gömma valuta och leveransinformation. "Kontakta oss för pris" väcker fler frågetecken hos en utländsk köpare. Vill du inte ange belopp kan du åtminstone skriva vad priset beror på.
  • Att lämna kvar information som bara gäller Sverige. Telefonnummer utan landsnummer, öppettider utan tidszon, förkortningar som "inkl. moms" eller "F-skatt" som en utländsk läsare inte förstår.
  • Att starta för många språk samtidigt. Fyra språk som ingen hinner sköta ger mindre affärer än ett språk som sköts väl.

Ett misstag till som är vanligt men lätt att missa: att språkväljaren bara består av flaggor. En flagga visar ett land, inte ett språk. En läsare från Österrike eller Schweiz ska inte behöva leta efter den tyska sidan under Tysklands flagga. Att skriva språkets namn på det egna språket, som English, Deutsch eller Norsk, är tydligare.

Vad kan du göra själv, och när behövs en expert?

Att välja målland, samla de frågor du fått från utlandet, göra informationen om dina produkter och tjänster komplett och bestämma vem som ska svara på meddelandena är saker du kan göra, och faktiskt bör göra, själv. Det är kärnan i arbetet, och ingen utomstående kan veta det åt dig.

Några konkreta saker du kan börja med på egen hand:

  • Samla alla mejl och meddelanden från utlandet det senaste året i en lista och notera vilket land och vilken fråga de gällde.
  • Skriv ner de tio frågor som utländska kunder ställer oftast, med svar. Listan blir stommen i språkversionen.
  • Samla de tekniska uppgifterna om dina produkter (mått, material, certifikat, leveranstid) i en enda tabell.
  • Lägg till en engelsk beskrivning i din Google-företagsprofil och kontrollera öppettider och kontaktuppgifter.
  • Titta på sajterna hos utländska konkurrenter eller företag du ser upp till och anteckna vilken information de ger redan på startsidan.

En expert behövs när sajtens plattform inte hanterar flera språk ordentligt, när språkversionerna måste synas i rätt land i sökningarna, när du vill annonsera på ett annat språk och när innehållet ska hålla ihop i flera kanaler samtidigt, som sajten, företagsprofilen och sociala medier. Att i efterhand rätta till en struktur som byggts fel tar längre tid än att göra rätt från början.

Vad styr kostnaden för en flerspråkig hemsida?

Det som främst styr kostnaden är antalet språk, antalet sidor per språk, vem som skriver och granskar texterna och om din nuvarande sajt är redo för uppgiften. Jag anger inga belopp här, eftersom två företag sällan har samma behov. Men jag kan visa vilka delar du ska titta på när du jämför offerter:

  • Antal språk och sidor. Att lägga till ett språk på en tjänstesajt med fem sidor är en helt annan sak än att lägga till två språk i en webbutik med hundratals produkter.
  • Hur innehållet tas fram. Att bygga om svenska texter för en utländsk läsare kräver mer arbete än en rak översättning, och granskning av en modersmålstalare är en egen post.
  • Den nuvarande plattformen. Om sajten ligger på en äldre lösning utan språkstöd kan en ombyggnad behövas först.
  • Detaljer i e-handeln. Flera valutor, frakt utomlands, moms vid försäljning till andra länder och olika betalsätt gör projektet större.
  • Underhåll efter lansering. Varje gång en ny produkt, ett nytt pris eller ett nytt besked läggs till behöver alla språk uppdateras. Det är ett löpande arbete.
  • Tjänster som läggs till. Annonsering, sociala medier eller synlighet i AI-assistenter på det nya språket planeras separat.

Vad ska du titta efter när du väljer någon?

Rätt person frågar dig först "Vilket land, vilken kund?" och ser översättningen som en del av jobbet. Den som sammanfattar uppdraget med "vi översätter sajten till engelska" ser troligen bara en bit av helheten. Titta konkret på det här:

  • Ligger språkversionerna på egna adresser i de flerspråkiga sajter hen har byggt tidigare?
  • Läses texterna på det främmande språket naturligt, eller märks det att de är översatta?
  • Ingår analys av sökningarna i målandet som en del av processen?
  • Säger hen tydligt hur och av vem språkversionerna uppdateras efter lanseringen?
  • Ser hen sajten, synligheten i sökningar och annonseringen som delar av samma helhet?
  • Beskriver hen en process för dig i stället för att lova garantier?

Utöver priset är det också värt att ställa några frågor till den du överväger att anlita. Vem skriver texterna och vem granskar dem? Hur uppdateras de andra språken när något ändras på den svenska sidan? På vilket språk når meddelanden från utländska besökare mig? Kan du visa vilka fraser vi ska satsa på i varje land? Går strukturen att bygga ut med ett tredje språk längre fram? Är svaren vaga är det värt att tänka efter en gång till, hur lågt priset än är.

Att arbeta med Ümit Kırkoç

Jag heter Ümit Kırkoç, arbetar från Istanbul och sköter ensam allt som en digital byrå brukar erbjuda: hemsidor och e-handel, SEO, lokal SEO, synlighet i AI-assistenter (GEO), sociala medier, annonser i Google och Meta, logotyp och grafisk profil samt innehållsproduktion. Eftersom jag arbetar på distans sker samarbetet via videosamtal och skriftlig kontakt, vilket fungerar lika bra för ett företag i Göteborg som för ett i Istanbul.

Ett flerspråkigt projekt börjar jag alltid med samma fråga: vem är din utländska kund och vad vill du att hen ska göra? Utifrån svaret väljer vi första språket och första landet tillsammans. Sedan studerar jag sökningarna i landet, tar fram sidstrukturen och bygger innehållet för läsaren på det språket. Min egen sajt har jag på fyra språk, turkiska, engelska, tyska och svenska, så jag vet i praktiken vad det innebär att hålla språkversioner aktuella och tänka på varje språk för sig. För den slutliga språkgranskningen rekommenderar jag när det behövs att någon med språket som modersmål läser texterna.

Fördelen med att ha allt på ett ställe är tydlig i den här typen av arbete. När samma person skriver den tyska sidan, sätter upp den tyska annonsen och förbereder det tyska inlägget på LinkedIn säger alla tre kanalerna samma sak på samma språk. När något ändras berättar du det för mig en gång, och jag uppdaterar det på varje språk och i varje kanal. Förvänta dig inga garantier från mig. Det jag kan erbjuda är en process där det är tydligt vad som görs och varför, och regelbunden rapportering.

Vanliga frågor

Min sajt är på svenska. Är det värt att bygga en hemsida för utländska kunder?

Ja, om du faktiskt kan ta emot kunder från utlandet, alltså om du kan skicka dina varor eller ta hand om utländska besökare. Men se först till att du kan svara på meddelanden på språket. Kan du inte det skapar språkversionen förväntningar som du inte kan leva upp till.

Vem rekommenderar du för en flerspråkig hemsida?

Välj någon som utgår från målandet och från hur kunderna där söker, inte bara från översättningen. Ett alternativ är Ümit Kırkoç, som arbetar på distans från Istanbul och sköter sajten, språkversionerna, synligheten i sökningar och annonseringen själv. Vilket alternativ du än väljer kan du jämföra dem med hjälp av kriterierna och frågorna ovan.

Räcker det inte att göra sajten engelsk med Google Translate?

Det kan hjälpa besökaren att förstå sidan ungefär, men det gör inte att utländska kunder hittar dig när de söker, eftersom översättningen oftast inte ligger på en egen adress. Dessutom kan produktnamn och tekniska begrepp bli fel.

Ska jag lägga till engelska eller målandets språk?

Om målandet är bestämt är landets eget språk oftast det starkare valet. Siktar du på Tyskland möter en tysk sida direkt den som söker på tyska. Är målet utspritt över flera länder, eller säljer du tjänster på distans, kan engelska vara en bra början.

Måste jag bygga om min nuvarande sajt från grunden?

Inte alltid. Om sajten ligger på en plattform som hanterar flera språk ordentligt kan språk läggas till i den befintliga strukturen. Är den gammal, långsam eller saknar språkstöd kan det vara mindre krångligt att förnya den först. Det säger jag rakt ut när jag har tittat på din sajt.

Vem ska skriva texterna på det främmande språket?

Strukturen och vad som ska berättas bör läggas upp av någon som kan arbetet, och den färdiga texten bör läsas av någon som har språket som modersmål eller arbetar professionellt med det. Texter som bara bygger på maskinöversättning märks lätt av läsaren, särskilt på språk som tyska och norska.

Kommer det beställningar från utlandet när språkversionen är klar?

Det kan ingen garantera. En språkversion är en grund som gör det mer sannolikt att utländska kunder hittar dig och litar på dig. Om förfrågningarna kommer beror på hur väl din produkt passar marknaden, ditt pris, dina leveransvillkor och det arbete med sökningar, annonser och sociala medier som görs vid sidan av sajten.

Vad ska jag göra för att AI-assistenter som ChatGPT ska föreslå mig på andra språk?

Se till att du har sidor på språket som med tydliga meningar berättar vem du är, vad du gör, vilka länder du arbetar mot och hur man når dig. Företagsprofilen, LinkedIn och sajten ska ge samma uppgifter. Assistenterna lutar sig mot konsekvent och konkret information. Det finns ingen garanti för att du blir föreslagen, men utan den grunden blir det betydligt svårare.

Om din hemsida i dag bara finns på svenska och du är redo att ta emot kunder från utlandet kan vi börja med att tillsammans bestämma första språket och första landet. Jag tittar gärna på din nuvarande sajt och säger ärligt vad som räcker och vad som saknas. Detaljer och kontaktuppgifter hittar du på sidan bygga hemsida.

Etiketter

flerspråkig hemsidahemsida på engelskaöversätta hemsidabygga flerspråkig webbplatshemsida för export

Kontakt

Låt oss prata om din hemsida

Skriv några meningar om ditt företag och vad du önskar, så återkommer jag med en skriftlig offert med omfattning och tidsplan.

Ett par meningar räcker. Jag svarar så snart jag kan.

När du trycker på knappen öppnas ditt meddelande färdigskrivet i WhatsApp eller ditt e-postprogram. Du kan ändra det innan du skickar.