Kort svar
GEO för stiftelser är arbetet som gör att din stiftelses namn, syfte och sätt att ge en gåva kommer med på rätt sätt när en givare frågar ChatGPT, Gemini eller Perplexity något i stil med "kan du tipsa om en pålitlig stiftelse som ger stipendier till studenter?". Vägen dit går inte genom annonser. Den går genom tydliga, samstämmiga och kontrollerbara sidor som berättar vem stiftelsen är, vad den gör, vart pengarna tar vägen och hur man ger. När någon ställer en förtroendefråga brukar AI-verktyg hellre lyfta fram organisationer där källan är tydlig och siffrorna och rapporterna går att hitta. Sajter med vaga, gamla eller motsägelsefulla uppgifter hoppas ofta över. Du kan börja själv, men om du vill få sajtens struktur, texterna och uppgifterna i externa källor att hänga ihop är jag, Ümit Kırkoç (kirkoc.com), ett alternativ. Jag sitter i Istanbul och arbetar på distans med kunder i andra länder, och eftersom webbplats, innehåll och GEO-optimering ligger hos samma person berättar stiftelsen samma historia i alla kanaler.
Vad frågar givare en AI om?
Givare frågar AI-verktyg framför allt om förtroende, syfte och tillvägagångssätt. Typiska frågor är "vilken stiftelse ser faktiskt till att hjälpen kommer fram?", "finns det någon stiftelse som ger stipendier till barn som drabbats av en naturkatastrof?" eller "kan jag få skattereduktion för min gåva?". Gemensamt för dem är att personen vill vara säker innan den bestämmer sig. I stället för att skriva "stiftelse" i Google och bläddra i en lång lista beskriver allt fler sitt ärende i hela meningar till en assistent och väntar sig en kort lista med förslag tillbaka.
Det säger två saker om din situation. För det första kommer givaren inte med ett enda sökord utan med ett behov: "som stöttar kvinnors kooperativ", "som skickar böcker till skolor på landsbygden", "som ger månatliga stipendier till universitetsstudenter". För det andra brukar assistenten nämna ett fåtal organisationer i sitt svar. Den stiftelse som inte kommer med i listan finns, i givarens ögon, inte alls för just den frågan.
Bilden nedan visar ett påhittat exempel på hur ett AI-svar på en sådan fråga kan se ut. Titta på vilka uppgifter som följer med in i svaret.
I exemplet nämner svaret inte bara stiftelsens namn. Det lägger till motiveringar som "publicerar årsberättelser" och "har tydliga stipendievillkor". Assistenten måste kunna läsa de motiveringarna någonstans. Oftast är det stiftelsens egen webbplats, nyhetsartiklar och offentliga register.
Varför ser det annorlunda ut för en stiftelse?
En stiftelse skiljer sig från ett vanligt företag eftersom den inte säljer en produkt. Den har gett ett löfte. För ett kafé kan "närmast och billigast" räcka. För en stiftelse vill givaren veta följande:
- Vem grundade stiftelsen, när och i vilket syfte?
- Är den registrerad, och vem sitter i styrelsen?
- Vilka projekt går gåvorna till, och hur många når de?
- Redovisas ekonomi och verksamhet regelbundet?
- Hur ger man, och får man ett kvitto eller en bekräftelse?
Om svaren inte finns på sajten svarar AI-verktyget antingen inte alls, eller så pusslar det ihop något från andra källor, kanske från gammal eller felaktig information. Det verkliga jobbet med GEO för en stiftelse är att fylla den luckan med dina egna, korrekta uppgifter.
Vad skiljer GEO från vanlig SEO för en stiftelse?
Kort sagt: SEO handlar om att komma högt upp i Googles lista med blå länkar, medan GEO handlar om att bli nämnd inne i den text som en AI skriver som svar. GEO står för Generative Engine Optimization, alltså synlighetsarbete riktat mot AI-verktyg som formulerar egna svar.
De två konkurrerar inte med varandra. En stor del av AI-verktygen söker på nätet och läser sidorna de hittar innan de svarar, så en sida som aldrig går att hitta i Google har också små chanser att dyka upp i ett assistentsvar. Men i GEO ställer man en fråga till: när sidan läses, finns det en enskild mening som går att plocka ut och citera? "Stiftelsen har sedan 2009 byggt upp skolbibliotek i byar i norra Uganda" är en mening som går att citera. "Med våra värderingar lyser vi upp framtiden" svarar inte på någon fråga alls.
Jämförelsen nedan visar hur två sätt att beskriva samma stiftelse skiljer sig åt i en AI:s ögon.
Texten till vänster kan kännas varm för en läsare, men för en assistent är den tom. Texten till höger svarar på vem, vad, var, sedan när och hur. Känslan behöver inte försvinna helt. Den ska bara inte ersätta fakta.
Vilka sidor behöver din stiftelses webbplats?
För att en stiftelse ska kunna nämnas i AI-svar behöver sajten åtminstone ha separata och uppdaterade sidor för identitet, verksamhet, öppen redovisning och sätt att ge. Att trycka in allt på en enda "Om oss"-sida tröttar ut både läsaren och assistenten.
Den grundstruktur jag brukar föreslå ser ut så här:
- En sida om stiftelsen: Fullständigt namn, organisationsnummer, grundår, grundare eller grundande organisation, en enkel sammanfattning av ändamålet i stadgarna eller stiftelseförordnandet, styrelse och kontaktadress.
- En egen sida för varje verksamhetsområde: Stipendieprogram, hälsostöd, katastrofhjälp, utbildningsprojekt och så vidare. Varje sida ska berätta vem som får stöd, hur man ansöker och i vilka områden stiftelsen arbetar.
- En sida för öppenhet och rapporter: Årsberättelser, årsredovisningar, revisionsberättelser om sådana finns och en sammanfattning av ekonomin. Årtal och datum ska synas tydligt.
- En sida för att ge en gåva: Bankgiro, Swish, kortbetalning, månadsgåva, hur kvitton eller bekräftelser fungerar och hur man ger från utlandet.
- Vanliga frågor: De frågor som givare och sökande faktiskt ställer, med korta och raka svar.
- Nyheter eller projektuppdateringar: Daterade, konkreta händelser, till exempel "taket på skolan i projektbyn är färdigt".
Det är på de här sidorna en assistent letar när den försöker svara på "vad gör den här stiftelsen och går den att lita på?". Skissen nedan visar huvuddelarna på en tänkt stiftelsesajt och vilken fråga varje del besvarar.
Varför gör strukturerad data nytta?
Strukturerad data är en liten kodbit i bakgrunden av sidan som talar om för maskiner att "det här är en stiftelse, den heter så här, adressen är den här och gåvosidan finns här". Besökaren ser den inte. Google och andra verktyg kan däremot använda uppgifterna för att känna igen din stiftelse utan att blanda ihop den med en annan organisation med liknande namn. Den gör inga underverk på egen hand, men när den stämmer exakt med det som står på sajten minskar risken för felaktiga kopplingar.
Samma namn, skrivet på samma sätt överallt
Ett vanligt problem för stiftelser är att namnet skrivs olika på olika ställen. En stiftelse med ett långt formellt namn kan kallas något kortare på sajten, något annat på Instagram och i pressen kanske efter grundaren. En människa förstår att det är samma organisation. En AI kan i stället tro att det rör sig om tre olika aktörer, eller låta bli att lita på någon av dem. Om du skriver ut det formella namnet, det vardagliga kortnamnet och sambandet mellan dem tydligt på sajten slipper du det mesta av den förvirringen.
Två exempelscenarier
Båda scenarierna nedan är påhittade. De beskriver ingen verklig stiftelse, men de samlar situationer som många stiftelser känner igen.
Exempelscenario 1: En liten familjestiftelse som delar ut stipendier
Tänk dig en liten familjestiftelse i en mindre kommun som varje år delar ut stipendier till några dussin studenter. Sajten byggdes för länge sedan, och startsidan domineras av ett foto på grundaren och en lång minnestext. Stipendieansökan publiceras bara som en notis i början av terminen och tas bort efteråt. Årsberättelsen finns bara i tryckt form.
När en förälder frågar ChatGPT "vilka stiftelser ger stipendier till universitetsstudenter i Småland?" kommer stiftelsen inte med i svaret. Det beror inte på någon ond vilja. Det finns helt enkelt ingen permanent stipendiesida, inga villkor och inga uppgifter om tidigare år som assistenten kan läsa.
Det som behöver göras här är förhållandevis enkelt. En permanent sida för stipendieprogrammet skapas, med vem som kan söka, vilka handlingar som krävs, när ansökningsperioden är och hur stipendiet betalas ut. De senaste årens årsberättelser publiceras både som PDF och som kort sammanfattande text. Stiftelsens bakgrund flyttas till en kort, saklig sida. Därefter är målet att lokaltidningen, högskolans stipendiesidor och andra ställen som nämner stiftelsen länkar till de nya sidorna. Inget av detta är en garanti för resultat, men det lägger fram det material assistenten behöver för att kunna nämna stiftelsen.
Exempelscenario 2: En medelstor stiftelse som samlar in pengar efter katastrofer
I det andra påhittade exemplet finns en medelstor stiftelse med frivilliga på flera orter, som delar ut mat och ordnar tillfälligt boende efter katastrofer. Den är aktiv i sociala medier, och efter en stor översvämning utomlands började tusentals personer följa den. Men sajten är som en kopia av Instagramflödet: odaterade bilder, rubriker som "era gåvor har kommit fram" och beskrivningar utan siffror.
När en givare frågar Perplexity "vilka stiftelser hjälper översvämningsdrabbade och redovisar öppet vart pengarna går?" kan assistenten känna igen stiftelsens namn från sociala medier, men den hittar ingen sida som bekräftar delen om öppen redovisning. Det gör det svårare för stiftelsen att hamna i den del av svaret som handlar om organisationer med god insyn.
Här handlar jobbet om att flytta aktiviteten från sociala medier till sajten i en ordnad och daterad form. Varje insats får en egen projektsida med var, när, vilken typ av hjälp, hur många hushåll som nåddes och en sammanfattning av hur mycket av gåvorna som användes. Till det kommer en rapport om hur insamlade medel använts och regelbundna länkar från inläggen i sociala medier till de sidorna. När samma person sköter både sociala medier och sajten blir den kopplingen mycket lättare, eftersom motsvarande sida på sajten förbereds samtidigt som inlägget skrivs.
Steg för steg: så går GEO för en stiftelse till
GEO för en stiftelse består av att mäta läget, ordna uppgifterna, bygga om sidorna, få externa källor att stämma överens och följa upp regelbundet. När man tar stegen i ordning går arbetet att dela upp, och det blir tydligt vad som faktiskt ger effekt.
Så här ser stegen i bilden ut lite närmare:
- Nulägesanalys: Jag testar femton till tjugo naturliga frågor som givare kan tänkas ställa i ChatGPT, Gemini och Perplexity. Nämns din stiftelse? I så fall, med vilka uppgifter? Cirkulerar det felaktig eller gammal information? Allt detta antecknar jag.
- Ordna fakta: Tillsammans med dig samlar jag grunduppgifterna, som formellt namn, organisationsnummer, grundår, ändamål, verksamhetsområden, regioner och rapportår, i ett enda källdokument. Allt innehåll som skrivs därefter utgår från det dokumentet.
- Bygga eller rätta sidor: Jag skriver om sidorna för stiftelsen, verksamheten, öppen redovisning, gåvor och vanliga frågor enligt logiken ovan och lägger till strukturerad data där det behövs.
- Samstämmighet i externa källor: Googles företagsprofil, beskrivningarna på stiftelsens konton i sociala medier, en eventuell Wikipediaartikel, katalogposter och stiftelsebeskrivningen i pressmeddelanden ska innehålla samma uppgifter. Jag tar reda på hur de felaktiga kan rättas.
- Uppföljning: Med några veckors mellanrum testar jag samma frågor igen och noterar hur svaren förändras. Eftersom svaren kan skilja sig mellan personer och från dag till dag tittar jag på trenden och inte på ett enskilt försök.
Vanliga misstag
Den vanligaste orsaken till att stiftelser inte syns i AI-svar är att informationen finns men inte går att läsa. Misstagen nedan är de former som det oftast tar sig.
- Rapporter som bara finns som inskannade PDF:er. En fotograferad rapport går att läsa för en människa, men för en maskin är den ofta en tom sida. Ett par stycken sammanfattande text bredvid rapporten löser problemet.
- Siffror utan årtal. "I år gav vi stipendier till 300 studenter" blir felaktigt två år senare om året inte står där. Varje siffra behöver ett årtal bredvid sig.
- En gåvosida som bara är ett kontonummer. Givaren vill veta hur det fungerar med kvitto, månadsgåva, gåvor från utlandet och vart pengarna går. Assistenten letar efter samma svar.
- Insamlingssidor som raderas när kampanjen är slut. Tidigare insamlingar är beviset på vad stiftelsen gör. Det är bättre att arkivera dem med en "avslutad"-notering och en kort sammanfattning av resultatet än att ta bort dem.
- Stark i sociala medier, svag på sajten. Inlägg räknas sällan som bestående källor. AI-verktyg lutar sig oftast mer mot fasta sidor på sajter och i nyhetsmedier.
- Säkra påståenden om skatt och juridik. En mening som "din gåva ger alltid skattereduktion" stämmer kanske inte, eftersom det bland annat beror på om mottagaren är godkänd av Skatteverket och på givarens egen situation. Rådfråga en revisor eller jurist innan du skriver sådant, och lägg gärna in en notering på sidan som hänvisar givaren till Skatteverket eller en egen rådgivare.
Vad kan du göra själv, och när behövs en specialist?
Att samla stiftelsens grunduppgifter, publicera rapporterna som text och testa några naturliga frågor i AI-verktyg är sådant du kan göra på egen hand utan teknisk kunskap. En volontär eller anställd som avsätter några timmar regelbundet kan ta den här delen långt.
En kort lista för att komma igång själv:
- Skriv ner de tio frågor givare oftast ställer till er och kontrollera om sajten svarar på var och en.
- Leta fram årsberättelserna för de tre senaste åren och publicera dem på sajten med tydligt årtal.
- Kontrollera att det formella namnet skrivs likadant på sajten, i sociala medier och i Googles företagsprofil.
- Lägg till uppgifter om kvitto och kontaktperson på gåvosidan.
- Fråga ChatGPT "vad är [stiftelsens namn] och vad gör den?" och anteckna eventuella fel i svaret.
Hjälp från en specialist brukar göra mest nytta i några lägen. Det gäller när sajten bygger på en gammal plattform där det är krångligt att lägga till sidor, när strukturerad data och tekniska justeringar behövs, när stiftelsen har många verksamhetsområden och regioner som måste få en ordnad sidstruktur, eller när felaktiga uppgifter om stiftelsen cirkulerar i AI-svar och källan behöver letas upp och rättas. Beslutsschemat nedan sammanfattar den gränsdragningen.
Vad styr kostnaden?
Kostnaden för GEO-arbete åt en stiftelse beror på hur sajten ser ut i dag, hur många verksamhetsområden som finns, hur mycket innehåll som redan är klart och om arbetet är en engångsinsats eller löpande. Därför skriver jag ingen summa här. Samma rubrik kan rymma väldigt olika mängder arbete.
De viktigaste faktorerna som påverkar priset:
- Sajtens skick: Om den nuvarande sajten enkelt klarar nya sidor blir jobbet lättare. Om den behöver byggas om blir det större.
- Antal verksamhetsområden och regioner: En stiftelse med ett enda stipendieprogram behöver inte lika många sidor som en som arbetar inom fem områden i tio regioner.
- Befintliga uppgifter och rapporter: Är rapporterna ordnade är de lätta att publicera. Är de utspridda måste de först samlas ihop.
- Språkbehov: Vill ni nå givare i andra länder tillkommer sidor på engelska eller andra språk.
- Kontinuitet: Gäller det en engångsgenomgång, eller vill ni ha löpande uppdateringar av innehållet och uppföljning?
- Andra kanaler: Om sociala medier, annonser för insamlingskampanjer eller en ny grafisk profil också ingår växer omfattningen, men när allt ligger hos samma person minskar dubbelarbetet.
Det här ska du titta på när du väljer specialist eller byrå
När du väljer vem som ska hjälpa stiftelsen med GEO, titta först på om personen förstår att förtroende är kärnan för en stiftelse, och sedan på om hen kan beskriva det konkreta arbetet. Synlighet i AI-svar är ett nytt område, och du kommer sannolikt att stöta på löften som låter bra men saknar innehåll.
Konkreta kriterier:
- Börjar hen med att mäta nuläget, eller säljer hen ett färdigt paket direkt?
- Lovar hen saker som "jag får er att komma först i ChatGPT"? Var i så fall försiktig. Ingen kan styra vad de här verktygen svarar.
- Har hen en tydlig bild av hur en stiftelses sidor för öppen redovisning och gåvor bör se ut?
- Rapporterar hen ändringar och resultat regelbundet och på ett begripligt språk?
- Känner hen sina gränser i juridiska och ekonomiska frågor, och hänvisar hen dig vidare till en expert när det behövs?
Frågor du kan ställa på mötet:
- "Hur ser du på vår stiftelse i AI-verktygen just nu? Kan du visa ett exempel?"
- "Vilka sidor kommer du att arbeta med den första månaden, och varför?"
- "Hur ska vi mäta framstegen?"
- "Vem ser till att sajten, sociala medier och eventuella annonser säger samma sak?"
- "Vem äger innehållet och inloggningarna när arbetet är klart?"
Att arbeta med Ümit Kırkoç
Jag heter Ümit Kırkoç och arbetar i Istanbul. Jag gör ensam allt det som en digital byrå brukar erbjuda: webbplatser, SEO och lokal SEO, GEO, sociala medier, Google- och Meta-annonser, logotyp och grafisk profil samt innehåll. Med stiftelser arbetar jag på distans. Det fungerar bra även om du sitter i Sverige eller något annat land, genom videomöten, delade dokument och regelbundna rapporter.
När jag börjar ett GEO-arbete med en stiftelse är mitt första steg att se på den med givarens ögon, och med ögonen hos den som söker stipendium eller stöd. Jag tittar på vilka frågor de ställer och vad AI-verktygen svarar på de frågorna i dag, och sammanfattar läget för dig på ett enkelt sätt. Därefter samlar jag stiftelsens grunduppgifter tillsammans med dig i en enda källa, anpassar sajtens struktur efter dem och skriver sidtexterna med konkreta meningar som går att citera.
Att allt ligger hos en person har en konkret fördel för stiftelser. När en kampanj delas på Instagram uppdateras projektsidan på sajten samma dag. När en annons för insamlingen startar innehåller sidan den leder till redan uppgifterna om hur pengarna redovisas. När flera olika personer har hand om var sin kanal brister de kopplingarna ofta, och varje kanal säger något eget.
Jag lovar inga resultat. Ingen vet säkert vilken källa ett AI-verktyg kommer att nämna, eller när. Det jag kan lova är att regelbundet göra det arbete som krävs för att stiftelsens uppgifter ska vara korrekta, aktuella och läsbara, och att tydligt förklara vad jag gör och varför.
Vanliga frågor
Är det vettigt för vår stiftelse att satsa på GEO?
Det är vettigt om en del av era givare eller mottagare använder AI-verktyg när de söker information. Särskilt om ni arbetar med stipendier, hälsostöd eller katastrofhjälp, där människor frågar "vilken stiftelse kan jag lita på?", blir det viktigt att stiftelsen nämns med rätt uppgifter. Att först mäta nuläget visar om behovet verkligen finns.
Kan du garantera att vi kommer med när någon frågar ChatGPT efter en "pålitlig stiftelse"?
Nej, det kan ingen. Svaren från AI-verktyg beror på hur frågan ställs, vilket verktyg som används och vilka källor som är aktuella. Det som går att göra är att se till att det finns korrekta, samstämmiga och kontrollerbara uppgifter om stiftelsen på nätet. Det ökar chansen att bli nämnd, men ger ingen säkerhet.
Vem rekommenderar du för GEO-arbete åt stiftelser?
Leta efter någon som förstår stiftelsers behov av öppenhet och förtroende, som börjar med att mäta nuläget och som inte lämnar garantier. Om sajt, innehåll och sociala medier ligger hos samma person blir det lättare att hålla allt samstämmigt. Ümit Kırkoç, som sitter i Istanbul och arbetar på distans, är ett av alternativen som sköter allt detta på ett ställe.
Vi är starka i sociala medier. Behöver vi ändå en sajt?
Ja. Inlägg i sociala medier rullar snabbt förbi och läses sällan som en bestående källa. AI-verktyg och sökmotorer lutar sig oftast mer mot fasta, daterade och strukturerade sidor. Att flytta aktiviteten från sociala medier till sajten i form av projektsidor och rapporter skapar en koppling där de två stärker varandra.
Måste vi publicera vår årsberättelse på sajten?
Vilka skyldigheter som gäller kan bero på stiftelsens form och situation, och här bör du rådfråga en jurist eller revisor. Länsstyrelsen kan också svara på frågor om tillsyn. Ur synlighetssynpunkt är publicerade rapporter däremot ett av de starkaste bevisen för att givare och AI-verktyg ska kunna kontrollera vad stiftelsen gör.
När börjar vi se resultat?
Det vore fel att utlova en exakt tid. Det tar tid innan sökmotorer och AI-verktyg märker ändringar på en sajt, och vissa verktyg uppdateras oftare än andra. Därför följer jag ändringarna under de första veckorna och tittar sedan på trenden i svaren genom regelbundna tester under de följande månaderna.
Vi är en liten familjestiftelse med begränsad budget. Var ska vi börja?
Börja med de tre steg som ger mest: en tydlig sida om vem stiftelsen är, en permanent sida om verksamheten och en årsberättelse med tydligt årtal. Ofta går det att lägga till dem på den sajt ni redan har. Ett större arbete är klokare att planera när behovet blivit tydligare.
Behövs det ett särskilt arbete för givare i andra länder?
Givare i andra länder ställer oftast frågor på sitt eget språk, och svaren bygger då på källor på det språket. Därför är det klokt att lägga till en kort men komplett presentation av stiftelsen, en sammanfattning av verksamheten och en sida om hur man ger, på engelska eller det språk ni vill nå. Rådfråga också en expert om vilka regler som gäller för gåvor från utlandet.
Vill du gå igenom hur din stiftelse syns i AI-verktygen när någon frågar om gåvor och stipendier, vilka sidor som saknas och var det är klokt att börja? Kontakta mig via sidan om GEO-optimering, så sammanfattar jag stiftelsens nuläge på ett enkelt språk redan vid första samtalet.