Sociala medier··20 min läsning

Hantering av sociala medier för arkitektkontor: en portfolioguide

Sociala medier för arkitektkontor: så blir projektbilder en portfolio, vilka kanaler som passar, hur arbetet går till, vad som styr priset och vem du anlitar.

Kort svar

Att sköta sociala medier åt ett arkitektkontor handlar om att förvandla foton, renderingar och skisser från färdiga och pågående projekt till ett regelbundet, begripligt flöde som visar kontorets stil. Hos den du anlitar ska du leta efter tre saker: att hen kan välja ut och beskära arkitekturbilder, att hen kan förklara ett projekt för en bostadsägare eller investerare som inte kan något om bygg, och att hen kan koppla inläggen till projektsidorna på din webbplats. Har ingen på kontoret tid för det här är det rimligt att ta hjälp av en frilansare eller en liten byrå som känner till branschen. Ett alternativ är jag, Ümit Kırkoç (kirkoc.com). Jag sitter i Istanbul och arbetar på distans med kontor i Sverige och andra länder via videosamtal och delade mappar. Eftersom jag sköter sociala medier tillsammans med webbplats, synlighet i sökmotorer och annonsering blir det enklare att få inläggen att leda vidare till sajten och till förfrågningar. Mer om upplägget hittar du på sidan om hantering av sociala medier.

Varför sociala medier fungerar annorlunda för ett arkitektkontor

För ett arkitektkontor fungerar sociala medier på ett annat sätt än för en restaurang eller en butik. Det du säljer är ingen produkt, utan ett sätt att tänka och en förtroenderelation som kan sträcka sig över flera år. Den som letar arkitekt till en villa, en kontorsinredning eller en hotellrenovering bestämmer sig inte på en vecka. Hen tittar i månader, sparar inlägg, visar dem för sin partner eller kompanjon och ringer sedan en dag.

Den långa beslutsprocessen förändrar vad sociala medier ska göra för dig. Målet är inte att varje inlägg ska ge en ny kund. Målet är att den blivande kunden ska få tanken "det här kontoret gör den sortens projekt jag vill ha". Därför är det viktigare att kontot är konsekvent än att enskilda inlägg glänser.

En annan skillnad: de flesta arkitektkontor sitter på ett starkt men rörigt bildarkiv. Professionellt fotograferade färdiga projekt, tävlingsplanscher, mobilbilder från bygget, uppslag ur skissböcker och hundratals renderingar. Problemet är sällan att materialet saknas. Problemet är att ingen har valt ut det och gjort en berättelse av det.

Vem letar, och hur fattar de beslut?

De som tittar på ett arkitektkontors konton går att dela in i några grupper, och var och en letar efter något eget:

  • Bostadsägaren eller den som ska köpa nytt: vill kunna föreställa sig hur hemmet kan se ut. Före-och-efter-jämförelser, materialval och bilder på verkliga, bebodda rum talar till hen.
  • Företagaren (kafé, butik, kontor, klinik): undrar hur lokalen påverkar kunderna och hur tidsplan och driftstopp hanteras under bygget.
  • Investeraren och byggherren: tittar på erfarenhet av bygglov, bygghandlingar, tidsplaner och budgetdisciplin. Hen nås oftast via LinkedIn och webbplatsen.
  • Andra arkitekter, studenter och press: ger sällan uppdrag direkt, men stärker kontorets rykte, gör det lättare att rekrytera och ökar chansen att synas i tidskrifter och på arkitekturbloggar.

Att försöka nå alla de här grupperna med samma inlägg är den första fällan som många kontor går i. Ett bra arbete börjar med att du bestämmer vilken grupp som går först i varje kanal.

AI-assistenter rekommenderar numera också arkitekter

I dag frågar många en assistent som ChatGPT, Gemini eller Perplexity innan de ens googlar: "Vilken inredningsarkitekt ska jag anlita för att renovera min lägenhet på Södermalm?" När assistenten svarar lutar den sig mot information som står tydligt och konsekvent på nätet: projektsidorna på kontorets webbplats, beskrivningarna i profilerna på sociala medier, artiklar och omdömen om dig. Arbetet med det här kallas GEO. Enkelt uttryckt betyder det att du håller din information ordnad och tydlig så att AI-verktyg kan känna igen dig och föreslå dig.

Bilden nedan visar vad ett påhittat svar på en sådan fråga kan bygga på.

Exempel på ett AI-svar som rekommenderar ett arkitektkontor utifrån projektsidor, regelbundna inlägg och samma profiluppgifter överallt

Slutsatsen är enkel: en profil på sociala medier räcker inte ensam, men när den upprepar samma uppgifter som projektsidorna på webbplatsen blir det lättare för verktygen att känna igen kontoret. Det är ingen garanti för placering eller rekommendation, bara en förutsättning för att du ska gå att hitta och förstå.

Vilken kanal gör vad?

Instagram är huvudkanalen för de flesta arkitektkontor. LinkedIn kompletterar för företagsprojekt och investerare, medan YouTube och TikTok passar för filmer som visar processen. Du behöver inte finnas överallt. Oftast är det klokare att satsa på två eller tre kanaler, beroende på kontorets storlek och vilka uppdrag du vill ha.

  • Instagram: skyltfönstret för din portfolio. Karusellinlägg (ett inlägg med flera bilder som man bläddrar mellan) är det bästa formatet för att berätta ett projekt från början till slut. Korta filmer (Reels) är starka när du vill ge känslan av att gå genom rummen.
  • LinkedIn: företagsprojekt, vunna upphandlingar och tävlingar, nyheter om teamet och arbetssättet. Byggherrar, fastighetsutvecklare och den som ansvarar för lokaler på större företag är lättare att nå här.
  • Facebook: ingen prioritet i sig, men sidan behöver vara i ordning eftersom Metas annonser styrs därifrån. Den fungerar fortfarande för att nå lite äldre bostadsägare på en viss ort.
  • YouTube: längre projektvisningar, arkitekten som själv förklarar sina val, dokumentärer om en renovering. Kräver arbete, men filmerna går att hitta i sökmotorer under lång tid.
  • TikTok: före-och-efter-förvandlingar, materialtips, korta klipp från bygget. Effektivt för att nå yngre bostadsägare, men passar inte alla kontors stil.

Tabellen nedan sammanfattar vilken typ av innehåll och vilken målgrupp varje kanal passar bäst för.

Tabell över vilket innehåll och vilken målgrupp Instagram, LinkedIn, YouTube och TikTok passar för ett arkitektkontor

Tänk på en sak när du läser tabellen: frågan om vilken kanal som är "bäst" har inget allmänt svar. För en liten studio som bara gör bostadsinredning kan LinkedIn bli en bisak. För ett kontor med stora kommersiella projekt kan LinkedIn vara lika viktigt som Instagram.

Från projektbilder till portfolio

Att göra projektbilder till en portfolio betyder att du visar varje projekt som en kort berättelse med början, mitt och slut i stället för som en enda snygg bild. En besökare gillar ett husfoto och scrollar vidare. Ser hen hur ett problem löstes kommer hen ihåg kontoret.

Stommen i ett projektinlägg

Så här brukar jag bygga upp ett projektinlägg:

  1. Öppningsbilden: projektets starkaste och mest begripliga bild. Ingen detalj, utan en vinkel som visar rummet eller byggnaden som helhet.
  2. Problemet eller förutsättningarna: en sluttande tomt, ett slitet hus, en snäv budget, en mörk korridor, ett särskilt önskemål från kunden.
  3. Designbeslutet: ett planschema, en skiss eller en enkel ritning med pilar. En förenklad version i stället för bygghandlingen rakt av.
  4. Material och detaljer: närbilder på natursten, träförband, belysningslösningar.
  5. Resultat och liv: bilder där människor använder rummet, där ljuset skiftar och platsen lever.
  6. Krediter: plats (stadsdel eller ort räcker), år, storlek, fotografens namn och eventuella samarbetspartner.

Bildtexten följer samma logik. Första meningen säger vad projektet är och vad det löser, sedan kommer två tre meningar berättelse och sist var den nyfikne kan läsa mer. Det språk arkitekter använder sinsemellan, som "fasadkomposition" eller "volymartikulering", talar till kolleger men inte till kunder. Jag skriver därför texterna på vardagssvenska först, och behövs en fackterm använder jag den en gång och förklarar vad den betyder.

Rendering eller riktigt foto?

En rendering är en datorgenererad, verklighetstrogen bild av ett rum eller en byggnad som ännu inte finns eller är under uppförande. Renderingar lockar, men ett konto fullt av bara renderingar kan få besökaren att undra om kontoret verkligen bygger något. I ett balanserat flöde märks renderingar tydligt som renderingar, de varvas med foton av färdiga projekt och när det går visas rendering och färdigt resultat sida vid sida. Den jämförelsen är ett av de mest övertygande bevisen på att kontoret håller vad det lovar.

Rutnätet och bildspråket

Den som öppnar din Instagramprofil tittar först på rutnätet, alltså helheten av alla små kvadratiska bilder på profilsidan. För arkitektkontor är det viktigt att rutnätet ser ordnat ut, men det behöver inte vara ett överplanerat pussel. Mitt förslag är tre enkla regler: samma färgbehandling på alla projektfoton, samma beskärning på omslagsbilderna och kontorets typsnitt på bilder med text. Saknar kontoret logotyp och grafisk profil, eller känns den daterad, blir varje senare steg enklare om du ser över den innan du tar tag i sociala medier.

Från besökare till någon som ber om ett möte

Om sociala medier ska ge ett arkitektkontor uppdrag krävs en tydlig väg som leder intresset från profilen till projektsidan på webbplatsen och därifrån till en förfrågan om möte. Finns inte den vägen förblir även de vackraste inläggen bara gillamarkeringar.

Tratten nedan visar stegen från att någon ser ett inlägg till att hen ber om ett möte.

Tratt i fyra steg för ett arkitektkontor: från projektinlägg till profil, projektsida på webbplatsen och förfrågan om möte

I varje steg finns konkreta saker du kan göra för att färre ska falla bort:

  • Inlägget: öppningsbilden ska visa vad projektet är vid första anblick. En otydlig detaljbild kan väcka nyfikenhet, men de flesta scrollar förbi.
  • Profilen: i profiltexten ska det gå att läsa direkt vilka uppdrag kontoret gör (bostäder, kommersiellt, inredning, restaurering), var ni arbetar och hur man tar kontakt. Allmänna fraser som "passion för design" slösar bort utrymmet.
  • Projektsidan: varje framlyft projekt bör ha en egen sida på webbplatsen. Där står den utbyggda versionen av berättelsen från sociala medier: fler bilder, planschema, krediter och en uppmaning i stil med "vill du prata om ett liknande projekt?".
  • Kontakten: formuläret ska vara kort. I första steget räcker typ av projekt, plats, ungefärlig yta och kontaktuppgifter. Att kräva en budget redan i första formuläret får många att ge upp.

Ligger länkarna i kedjan hos olika personer, så att en webbutvecklare har sajten, någon annan sköter sociala medier och en tredje person annonserna, uppstår de flesta glappen i övergångarna. Ett projekt som visas på Instagram finns inte på sajten, sidan som annonsen pekar på är inte uppdaterad. När jag sköter alla tre delarna tas projektsidan, inlägget och vid behov annonsupplägget fram samma vecka när ett projekt ska publiceras.

Två påhittade scenarier

De två exemplen nedan är helt påhittade och beskriver inget verkligt kontor eller någon verklig person. De ska visa hur samma tjänst byggs upp olika för kontor av olika storlek.

Exempelscenario 1: en inredningsstudio med två personer

Tänk dig en liten studio i Göteborg som drivs av två inredningsarkitekter. De gör mest lägenhetsrenoveringar och några mindre kaféer. De har ett Instagramkonto men hinner bara lägga upp ett eller två inlägg i månaden, oftast en enda bild och en kort rad om att projektet är överlämnat. Webbplatsen byggdes med en mall för flera år sedan, och de tre senaste projekten finns inte med.

För den här studion skulle jag föreslå en enkel väg. Först väljer jag tillsammans med dem ut de sex projekt från de senaste två åren som har mest att berätta, och tar fram ett karusellinlägg och en projektsida på webbplatsen för vart och ett. Sedan en rytm med två inlägg i veckan: en projektberättelse och ett materialtips eller en kort före-och-efter-film. LinkedIn får vänta. Den största vinsten för studion blir att de kan skicka en länk till rätt projektsida till en intresserad kund i stället för att säga "kolla vår Instagram".

Exempelscenario 2: ett arkitektkontor med femton anställda

Tänk dig nu ett kontor i Stockholm som gör medelstora projekt, från bostadsområden till kontorshus. De deltar i tävlingar och har några priser, men praktikanterna turas om att sköta kontona. Varje praktikant lägger upp efter egen smak, så kontots bildspråk har ändrats hela tiden. LinkedIn-sidan är nästan tom.

Här börjar arbetet med ordning innan innehållet: en kort riktlinje om vem som skickar vilka bilder och när, vem som godkänner innan något publiceras och hur fotografkrediter skrivs. Därefter två separata flöden. På Instagram projektberättelser och kontorskultur, på LinkedIn tävlingsresultat, färdiga företagsprojekt och rekryteringsannonser. För ett kontor i den storleken ingår det också i planen att projektsidorna skrivs så att de går att hitta i sökmotorer när företagskunder letar efter en viss typ av projekt.

Arbetet steg för steg

Sociala medier för ett arkitektkontor sköts i en process i fem steg som börjar med att jag lär känna arkivet och fortsätter med en uppföljning varje månad. Bilden nedan visar stegen i tur och ordning.

Process i fem steg för sociala medier på ett arkitektkontor: arkivgenomgång, positionering, projektberättelser, regelbunden publicering och månadsuppföljning

Så här ser varje steg ut i praktiken:

  1. Arkivgenomgång: jag går igenom alla projektbilder du har, gärna tillsammans med dig. Jag sorterar ut vad som är professionella foton, vad som är renderingar och vad som är bilder från bygget, och noterar var tillstånd att publicera eller fotografuppgifter saknas.
  2. Positionering: du berättar för mig vilka uppdrag kontoret vill ha mer av. Fler villor, kommersiella interiörer, restaurering? Planen byggs för att lyfta fram de uppdrag du vill ha framöver, inte allt du har gjort.
  3. Projektberättelser: för de utvalda projekten tar jag fram texter, bildserier och projektsidor på webbplatsen. Här behöver jag bara ett kort telefonsamtal eller ett röstmeddelande från dig. Jag lyssnar på hur du själv beskriver projektet och gör det till enkel svenska.
  4. Regelbunden publicering: inläggen publiceras enligt en kalender, varje vecka eller varannan vecka. Kalendern skickas till dig för godkännande i förväg, och inget du inte har godkänt publiceras.
  5. Månadsuppföljning: jag tittar på vilka inlägg som sparats, hur många som gått vidare från profilen till webbplatsen och efter vilka projekt det kommit fler meddelanden. Siffrorna kan vara små. Inom arkitektur är det kvaliteten på frågorna som räknas.

Svara på kommentarer och meddelanden

Inkorgen är det som oftast glöms bort på arkitektkontor. Frågorna är för det mesta korta: "Vad kostar något sådant här?", "Tar ni uppdrag i vår kommun?", "Vilken sten är det i köket?" Mitt arbetssätt är att ta fram svarsförslag på de vanligaste frågorna tillsammans med kontoret, och att lämna över samtal om pris och omfattning till den som är ansvarig på kontoret. Att ge ett exakt pris i ett meddelande är inte rätt, varje projekt är olika, och att säga det vänligt bygger också förtroende.

Vanliga misstag

Det vanligaste misstaget arkitektkontor gör i sociala medier är att använda kontot som ett digitalt arkiv utan att tala om för besökaren vad hen ska göra härnäst. I bilden nedan har jag samlat de misstag jag oftast ser.

Vanliga misstag för arkitektkontor i sociala medier: bara renderingar, foton utan krediter, texter fulla av fackspråk, oregelbunden publicering, ingen länk till webbplatsen och obesvarade meddelanden

Några av dem vill jag utveckla:

  • Att inte ange fotograf och samarbetspartner: arkitekturfoton är oftast en fotografs verk, och rätten att använda dem styrs av avtal. Är du osäker på vilken bild du får använda var och med vilken kredit, titta i avtalet eller rådfråga en jurist. Jag frågar alltid efter kreditupplysningar innan jag publicerar.
  • Att visa kundens hem utan lov: i bostadsprojekt handlar det om kundens privata sfär. Prata i förväg om vilka bilder som får visas, hur exakt platsen får anges och om personer får synas. Hur dataskyddsreglerna (GDPR) gäller i just ditt fall kan jag inte ge något bestämt svar på. Jag rekommenderar att kontoret går igenom sina avtal och rutiner för samtycke med en jurist.
  • Att bara visa färdiga projekt: färdiga projekt är viktiga, men ett projekt kan ta två år att bli klart. Inlägg om processen, skisser, materialval och bygget däremellan håller kontot levande och visar hur kontoret arbetar.
  • Att jaga trender: att testa varje populärt ljud eller filmformat kan göra språket otydligt för ett seriöst arkitektkontor. Passar ett format kontorets stil provar du det, annars hoppar du över det.
  • Att köpa följare eller gå med i engagemangsgrupper: sådana genvägar blåser upp siffrorna men ger inga riktiga kunder, och de kan dessutom skada kontots synlighet.

Vad klarar du själv, och när behövs hjälp?

Har kontoret någon som tycker om att välja bilder, kan skriva regelbundet och har några timmar i veckan över, kan ni sköta sociala medier själva. Men om arbetet skjuts upp vecka efter vecka, eller om ni inte får inläggen att leda till webbplatsen och förfrågningar, blir det rimligt att ta in hjälp.

Det här kan du göra själv direkt:

  • Skriva om profiltexten så att den säger vilka uppdrag kontoret gör, var ni finns och hur man tar kontakt.
  • Välja ut de fem bästa projekten från de senaste två åren och fylla i krediterna för vart och ett.
  • Ordna höjdpunkterna (de samlingar av korta filmer och bilder som ligger fast på profilen) under rubriker som "Bostäder", "Kommersiellt", "Process" och "Kontakt".
  • Göra det till regel att svara på meddelanden senast inom en arbetsdag.

Hjälp utifrån är mer rimligt när:

  • Inläggen står still i veckor när kontoret har mycket att göra.
  • Kontot och webbplatsen lever var för sig och sajten saknar aktuella projektsidor.
  • Du vill börja annonsera, eftersom annonser bara ger något när det finns starkt projektinnehåll och en bra sida att landa på.
  • Kontorets grafiska profil är spretig och varje inlägg ser ut att komma från ett nytt kontor.

Det här ska du titta på när du väljer konsult eller byrå

Det första du ska titta på när du väljer någon som ska sköta ett arkitektkontors sociala medier är om hen har känsla för arkitekturbilder och projektberättelser. Stora följarsiffror och storslagna löften kommer i andra hand. Checklistan nedan kan vara till hjälp när du träffar kandidater.

Checklista med kriterier att kontrollera när du väljer någon som ska sköta sociala medier för ett arkitektkontor

Konkreta kriterier:

  • Bildval: kan hen beskriva vilka bilder hen skulle välja ur ett av dina projekt, och i vilken ordning?
  • Enkelt språk: kan hen skriva en projekttext som någon utan branschkunskap förstår?
  • Koppling till webbplatsen: förklarar hen hur inläggen ska leda till projektsidorna på sajten, och kan hen ta fram de sidorna om de saknas?
  • Godkännande: säger hen tydligt att inget publiceras utan ditt godkännande?
  • Känsla för rättigheter och samtycke: tar hen själv upp fotografkrediter, kundens samtycke och märkning av renderingar?
  • Begripliga rapporter: förklarar månadsrapporten vad meddelanden och webbesök betyder, och inte bara antalet gillamarkeringar?

Frågor du kan ställa i mötet:

  • "Vad ur vårt arkiv skulle du publicera första månaden, och varför?"
  • "Hur mycket information och tid behöver du från oss per projekt?"
  • "I vems namn ligger kontona, annonskontot och innehållsfilerna?"
  • "Får vi behålla bilder och texter om vi slutar samarbeta?"
  • "Lovar du något om antal följare eller kunder?" (En ärlig konsult svarar genom att inte lova något.)

Vad styr kostnaden?

Vad det kostar att låta någon sköta sociala medier för ett arkitektkontor beror på hur många kanaler som ingår, hur många inlägg det blir per månad, om du vill ha film och hur ordnat ditt arkiv är. Ett enda belopp vore därför missvisande. Om du känner till faktorerna nedan blir det lättare att jämföra offerterna du får.

  • Antal kanaler: bara Instagram är en helt annan arbetsmängd än Instagram, LinkedIn och YouTube tillsammans.
  • Hur ofta och i vilket format: ett inlägg med en bild, en karusell som berättar ett projekt och en redigerad film skiljer sig mycket i förberedelsetid.
  • Arkivets skick: ett kontor med färdiga professionella foton och ett kontor med bilder utspridda i olika mappar har inte samma startkostnad.
  • Nya fotograferingar: behövs foto eller film planeras det oftast som en separat post.
  • Annonsering: annonsbudgeten är skild från arvodet och betalas direkt till Meta eller Google.
  • Webbplats och projektsidor: saknar sajten projektsidor, eller går den inte att uppdatera, läggs det arbetet till i planen.
  • Meddelanden och kommentarer: ska konsulten ta första svaret på inkommande meddelanden blir arbetsmängden större.

I en bra offert står varje sådan post för sig. Ser du en rubrik som "månadspaket" utan tydligt innehåll rekommenderar jag att du frågar punkt för punkt vad som ingår.

Att arbeta med Ümit Kırkoç

Jag heter Ümit Kırkoç och arbetar från Istanbul. Jag erbjuder ensam, från ett och samma håll, de tjänster som en digital byrå brukar ha: webbplats och e-handel, synlighet i sökmotorer (SEO), lokal synlighet, synlighet i AI-assistenter (GEO), sociala medier, annonser i Google och Meta, logotyp och grafisk profil samt innehållsproduktion. Eftersom jag arbetar på distans kan jag samarbeta med kontor i Sverige via videosamtal och delade mappar, utan att vi behöver ses på plats.

När jag arbetar med ett arkitektkontor börjar jag med att lyssna på hur ditt arkiv ser ut och vilka uppdrag du vill ha. Sedan tar jag fram en publiceringsplan för första månaden med utvalda projekt, och projektsidor för dem på din webbplats. Projektberättelsen får jag från dig i ett kort samtal, texten och bildordningen bygger jag och du godkänner. Eftersom inlägg, webbplats och vid behov annonser går genom samma händer stämmer projektets version på Instagram, sidan på sajten och uppgifterna som AI-verktygen läser överens med varandra.

Jag lovar inga följare, gillamarkeringar eller kunder. Inom arkitektur är beslutsvägen lång, och den sortens löften speglar inte verkligheten. Det jag kan lova är regelbundna inlägg som du har godkänt, begripliga månadsrapporter, att konton och filer står i ditt namn och att varje fråga får ett svar på enkelt språk.

Vanliga frågor

Vem ska jag anlita för att sköta mitt arkitektkontors sociala medier?

Någon som kan välja arkitekturbilder, förklara ett projekt på enkelt språk och koppla inläggen till projektsidorna på din webbplats. Det kan vara en frilansare eller en liten byrå. När du tittar på tidigare uppdrag, fokusera mer på hur väl projekten berättas och hur ordnade kontona är än på antal följare.

Är det värt att anlita hjälp för en liten inredningsstudio?

Det kan vara det om ingen på studion har tid att lägga på det regelbundet. För små studior räcker det oftast att börja med en kanal och ett eller två inlägg i veckan. Det viktiga är att hålla igång och att koppla inläggen till webbplatsen.

Vilken kanal passar arkitekter bäst?

För de flesta kontor är Instagram huvudkanalen, eftersom formaten passar en visuell portfolio. Gör du företagsprojekt och kommersiella uppdrag är LinkedIn också viktigt. YouTube och TikTok kompletterar om du har tid att göra filmer om processen.

Är det bättre att visa renderingar eller riktiga foton?

Båda, tydligt märkta. Renderingar visar idén, riktiga foton bevisar att kontoret kan ro projekten i hamn. Att visa rendering och färdigt resultat från samma projekt sida vid sida är ett av de inlägg som bygger mest förtroende.

Ger sociala medier verkligen arkitektkontor nya uppdrag?

Det kan de, men inte på egen hand och utan garantier. Sociala medier gör att blivande kunder lär känna och minns ditt kontor. Om uppdragen faktiskt kommer beror på att profilen, projektsidorna på webbplatsen och kontaktvägen fungerar tillsammans.

Hur många inlägg ska jag göra i månaden?

Det finns inget fast rätt antal. Ett eller två genomarbetade projektinlägg i veckan, med processinlägg insprängda, är en start som de flesta kontor orkar med. Inom arkitektur ger det bättre resultat att publicera mer sällan men konsekvent än ofta och slarvigt.

Får jag visa bilder från en kunds hem?

Jag rekommenderar att du inte gör det utan kundens uttryckliga samtycke. Prata också i förväg om hur exakt platsen anges och om personer syns på bilderna. Vilka regler som gäller för samtycke och rätt att använda bilderna bör du reda ut med en jurist.

Vad ska jag göra för att AI-assistenter ska rekommendera mitt kontor?

Se till att din webbplats har sidor som tydligt beskriver vad kontoret gör, var ni arbetar och vilka projekt ni lyfter fram, och att samma uppgifter finns konsekvent i dina profiler på sociala medier. Det är ingen garanti för att bli rekommenderad, men det är grunden för att assistenterna ska förstå vilka ni är.

Vill du göra ditt projektarkiv till ett ordnat portfolioflöde, få inläggen att leda till din webbplats och sköta det med en enda person på enkelt språk? Skriv till mig via sidan om hantering av sociala medier, så lyssnar jag på hur kontoret ser ut och vilka uppdrag du vill ha och föreslår en startplan som passar dig.

Etiketter

sociala medier arkitektkontorinstagram för arkitekter hjälpbyrå sociala medier arkitektsociala medier inredningsarkitektanlita hjälp med instagram arkitektbyrå

Kontakt

Låt oss prata om dina sociala medier

Berätta om ditt företag och skicka länkarna till dina konton, så återkommer jag med en skriftlig offert med omfattning och vad jag kan göra.

Ett par meningar räcker. Jag svarar så snart jag kan.

När du trycker på knappen öppnas ditt meddelande färdigskrivet i WhatsApp eller ditt e-postprogram. Du kan ändra det innan du skickar.