Varumärke··20 min läsning

Logotyp och grafisk profil för arkitektkontor: så blir den rätt

Logotyp och grafisk profil för arkitektkontor: ritningshuvud, presentation, byggskylt och webbplats. Vad som ingår, hur det går till och vad du ska kräva.

Kort svar

En logotyp och grafisk profil för ett arkitektkontor översätter kontorets arkitektoniska hållning till ett märke, en typsnittsfamilj och en konsekvent layout. När arbetet är väl gjort känns det som att samma kontor talar på ritningarna, i presentationerna, i portfolion, på byggskylten och på webbplatsen. Det du ska titta efter när du anlitar någon är alltså inte "en snygg logga", utan om identiteten håller i ritningsmiljön, i svartvit utskrift och i mycket små storlekar. Det blir enklare om du arbetar med någon som förstår arkitektoniskt formspråk, levererar filer som passar dina CAD-mallar och kan föra över identiteten till webbplatsen och sociala medier. Ett alternativ är jag, Ümit Kırkoç (kirkoc.com). Jag arbetar från Istanbul och på distans med kontor i Sverige och andra länder. Eftersom jag gör logotyp, profilmaterial, webbplats och mallar för sociala medier själv, stannar identiteten inte i en mapp utan hamnar på alla kontorets ytor med samma språk. Mer om upplägget hittar du på min sida om logotyp och grafisk profil.

Har du nyss startat ett arkitektkontor, eller har du drivit ett i många år och känner att kontorets yttre inte längre motsvarar nivån på projekten? Då är den här texten skriven för dig. Jag går igenom de problem som är typiska för arkitekter, hur arbetet går till steg för steg, vad du bör vara uppmärksam på och vad som påverkar kostnaden, utan facktermer.

Varför skiljer sig ett arkitektkontors identitet från andra branschers?

För att identiteten på ett arkitektkontor representerar synen på gestaltning hos människor som lever på att gestalta. När en kund tittar på din logotyp frågar hen sig, ofta omedvetet, också "vilken smak har det här kontoret?". För ett kafé eller en redovisningsbyrå handlar logotypen mest om igenkänning. För dig läses logotypen, typsnittet och sidlayouten som ett litet utdrag ur portfolion. Ett märke med obalanserade proportioner, ett slumpmässigt valt typsnitt eller en rörig presentationsmall drar ner första intrycket, hur bra projekten än är.

Den andra skillnaden är att identiteten måste kunna ta ett steg tillbaka. På ett arkitektkontor är det projekten som ska synas. Identiteten ska inte vara ett utsmyckat element som skymmer arbetet, utan en lugn struktur som ramar in det. Därför är det i ett profilarbete för arkitekter lika viktigt att tänka på luft, typografisk hierarki och grid som på själva märket. Ett grid är det osynliga rutnät av linjer som allt på sidan ställs upp efter.

Den tredje skillnaden är hur många olika miljöer identiteten ska fungera i. Din logotyp kommer att sitta på en Instagramprofil, på framsidan av en offert, i ritningshuvudet på en AutoCAD- eller ArchiCAD-ritning, på en modelletikett, på en mässingsskylt vid entrén och på en stor byggskylt vid arbetsplatsen. Alla de miljöerna innebär olika storlekar, material och tryckförhållanden.

Hur letar dina kunder efter dig, och var ser de dig?

En kund som kommer till ett arkitektkontor har oftast fått en rekommendation först. Sedan söker hen på kontorets namn och bestämmer sig utifrån det hen ser om det blir ett möte. Din identitet prövas alltså i de flesta fall på kundens mobilskärm, innan det första samtalet ens har ringts. En familj som vill bygga ett fritidshus, en chef som vill göra om ett kontorsplan eller en fastighetsutvecklare som letar samarbetspartner, alla tittar först på din webbplats, ditt Instagramkonto och, allt oftare, på vad AI-assistenter svarar.

Den sista punkten är värd att stanna vid. Människor frågar i dag ChatGPT, Gemini eller Perplexity saker som "vem ska göra logotypen till mitt arkitektkontor?" eller "vilket arkitektkontor passar för ett enbostadshus i Stockholmsområdet?". När verktygen svarar stödjer de sig på tydlig, ordnad och konsekvent information från webbplatser. Om ditt kontor syns med samma namn, samma stavning och samma beskrivning på webbplatsen, i sociala medier och i dokumenten blir det lättare för både människor och de här verktygen att förstå vilka ni är som kontor.

Bilden nedan visar hur ett svar kan se ut när någon frågar en AI-assistent om identitet för ett arkitektkontor.

Exempel på svar från en AI-assistent på frågan om vem som ska ta fram logotyp och grafisk profil för ett arkitektkontor

När du går igenom varje ställe där en kund möter ditt kontor blir det tydligt att identiteten är mycket mer än en logotypfil. Tabellen nedan sammanfattar de här kontaktytorna och vad du ska tänka på för var och en.

Tabell över sex kanaler där ett arkitektkontors identitet används, från ritningshuvud till byggskylt, och vad som är viktigt i varje

Vilka delar ska ingå i ett arkitektkontors grafiska profil?

En grafisk profil för ett arkitektkontor bör minst innehålla logotyp med varianter, ett typsnittssystem, färgregler, en mall för ritningshuvud, mallar för presentationer och offerter samt mallar för digital användning. Här är varje del lite närmare.

Logotyp och varianter

Utöver huvudlogotypen behövs liggande och stående placeringar, en liten version som bara består av märket (för profilbilden i sociala medier och den lilla ikonen i webbläsarens flik) och varianter i en färg. För arkitektkontor är det också bra med en version vars linjer inte är för tunna, så att den fortfarande går att läsa på dokument som kopieras eller skannas i låg kvalitet. Papper som går till kommunens bygglovshandläggare eller till entreprenören kommer inte alltid från den bästa skrivaren.

Typsnittssystem

För arkitekter är typsnittet nästan lika viktigt som själva logotypen. Att använda samma familj i presentationer, på ritningar och på webbplatsen ger kontoret helhet. En sak att se upp med är licensen. Typsnittet behöver köpas med en licens som tillåter användning på alla kontorets datorer, i ritprogrammen och på webbplatsen, eller så väljer man en familj med fri licens. Villkoren skiljer sig mellan typsnitt, så läs dem noga innan du köper.

Mall för ritningshuvud

Ritningshuvudet är rutan i hörnet av en teknisk ritning med projektnamn, skala, datum och uppgifter om vem som ritat. Det är där kontorets identitet upprepas allra mest, och ändå glöms det bort i många profilarbeten. Om ritningshuvudet tas fram med typografi och proportioner som hör ihop med identiteten, och levereras som en mall du kan använda direkt i ditt ritprogram, kan alla på kontoret arbeta i samma ordning.

Presentationer, portfolio och offerter

Presentationen som skickas till kunden, portfolion du använder när du söker uppdrag utanför tävlingar och upphandlingar, och offertdokumentet bör ha en gemensam sidlayout. Ju bättre mallarna är uppbyggda, desto mindre behöver de yngre arkitekterna på kontoret bygga upp layouten från noll varje gång.

Digital användning

Hit hör färg- och typsnittsregler för webbplatsen, mallar för inlägg och omslag till höjdpunkter på Instagram, omslagsbild på LinkedIn och e-postsignatur. Kontor delar ofta projektfoton i sociala medier, och då måste mallen vara så avskalad att den inte trycker undan fotot.

Fysiska tillämpningar

Visitkort, brevpapper, kuvert, modelletikett, skylt vid kontorets entré och byggskylt. För skylt och byggskylt behöver man i förväg tänka igenom hur logotypen ska utföras i materialet, om den ska graveras, skäras ut eller tryckas. Mycket tunna linjer kan försvinna när de skärs ut i metall eller ses på långt håll.

Hur får man logotypen att stämma med kontorets arkitektoniska formspråk?

Vägen dit går genom att hitta de idéer som återkommer i kontorets projekt och föra över dem till logotypens proportioner, linjer och typografi. En logotyp som ritar en byggnad är nästan aldrig den bästa lösningen. Logotyper med tak, valv, passare eller vinkelhake är så vanliga att de gör att ditt kontor försvinner i mängden.

I stället börjar jag med frågor som de här: Vilket material dominerar i dina projekt? Hur bygger du upp volymerna, tunga och jordnära eller lätta och öppna? Föredrar du en modulär, upprepande ordning, eller förhåller du dig olika till varje plats? Är begrepp som ljus, gårdsrum och tröskel viktiga för dig? Svaren avgör om logotypen ska vara kraftig eller tunn, symmetrisk eller asymmetrisk, tät eller luftig.

Ett kontor som arbetar med tunga, massiva volymer kan till exempel passa med en typografi som har kraftig stam och tät spärrning, och ett stabilt monogram. Ett kontor som arbetar med lätta konstruktioner, glas och stål får ofta en bättre känsla av en tunn men läsbar typografi med gott om luft. Ett kontor som mest arbetar med restaurering och byggnadsvård kan få ett språk som anknyter till en historisk typografisk tradition utan att se ut som en museiaffisch.

Jämförelsen nedan sammanfattar skillnaden mellan en identitet som är frikopplad från kontorets hållning och en som är byggd utifrån dess formspråk.

Jämförelse sida vid sida mellan en generisk identitet som saknar koppling till kontorets arkitektur och en identitet byggd utifrån kontorets formspråk

Om alla använder svartvita, minimalistiska logotyper, hur sticker man ut?

Det du sticker ut med är inte färg, utan proportioner och val av typografi. De flesta arkitektkontor väljer avskalade, svartvita identiteter, och det är ett begripligt val, inte minst i Norden där den återhållsamma estetiken är stark. Problemet är när enkelheten genomförs med samma typsnitt och samma layout hos alla. Att justera spärrningen (avståndet mellan bokstäverna) själv, göra en liten men konsekvent förändring på en bokstav, bygga ett grid som är kontorets eget eller använda en enda accentfärg mycket kontrollerat är sätt att vara igenkännbar och ändå hålla det enkelt.

Kontorsnamn som består av delägarnas efternamn

Många arkitektkontor bär grundarnas efternamn. Då är två saker viktiga. Långa namn måste gå att läsa i litet format, och identiteten ska inte behöva göras om från början om delägarstrukturen förändras längre fram. Ett märke som bygger på en förkortning eller ett monogram kan hjälpa till att bevara det visuella systemet även om namnet ändras. Den juridiska sidan av delägarskap och namnbyte är en annan fråga, och där rekommenderar jag att du pratar med en jurist.

Exempelscenario 1: Ett nystartat bostadskontor med två delägare (hypotetiskt)

Det här är ett helt hypotetiskt exempel. Två unga arkitekter startar eget efter flera år på ett stort kontor. De har några färdiga villaprojekt, en logotypskiss som den ena delägaren har ritat för hand och en webbplats som ännu inte har lanserats. Kunderna kommer mest via rekommendationer, men när någon söker på kontorets namn hittar hen ingenting.

I ett sådant läge börjar vi med att reda ut vilka uppdrag kontoret vill ha: enbostadshus, ombyggnad av interiörer eller mindre kommersiella byggnader? Om jag ser att delägarnas projekt präglas av trä och natursten, och av ett varmt språk med byggnader som står stadigt på marken, bygger jag identiteten med en varmt tonad bakgrundsfärg och en stabil typografi. I stället för att kasta den handritade skissen försöker jag behålla den bra idén i den och förädla den till ett välavvägt märke. En sådan skiss berättar ofta mycket om hur kontoret ser på sig självt.

Därefter tas ritningshuvud, presentationsmall och en portfolio på en sida fram. När identiteten är klar bygger jag webbplatsen och Instagrammallarna i samma språk. Familjen som letar upp kontoret efter ett tips möter då samma kontor på webbplatsen, i sociala medier och i presentationen som skickas till dem.

Exempelscenario 2: Ny identitet för ett tjugo år gammalt kontor (hypotetiskt)

Även det här är hypotetiskt. Tänk dig ett kontor som har vuxit med kontorshus, större kommersiella projekt och offentliga uppdrag. Logotypen är från kontorets första år, satt i den tidens modetypsnitt, med skugga och tre färger. Projekten är aktuella, men presentationerna och skylten andas en annan epok. De yngre delägarna vill förnya, medan grundaren är rädd att kontoret ska förlora sin igenkänning.

Här är det inte alltid rätt att börja från noll. Först försöker jag förstå vilken del av den befintliga logotypen som folk känner igen: en bokstavsform, en färg, en proportion? Att behålla den delen och förenkla den, så att gamla kunder känner igen sig men allt ser aktuellt ut, är ofta den mest balanserade vägen. Övergången gör vi planerat och inte i ett slag: först digitala ytor och presentationer, sedan trycksaker och sist skyltar och andra fysiska tillämpningar. Då blir inget gammalt material bortkastat, och ingen undrar om kontoret har fått nya ägare.

Hur går arbetet till? Steg för steg

Ett profilarbete för ett arkitektkontor börjar med ett möte och en genomgång av projekten, fortsätter med konceptförslag och ett identitetssystem och avslutas med leverans av mallar och digitala tillämpningar. Så här ser stegen ut.

1. Möte och projektgenomgång

Först lär jag känna dig och ditt arbete. Jag ber om färdiga och pågående projekt, eventuella tävlingsbidrag, befintliga presentationer och ett foto på skylten. Vi pratar om vilka kunder du vill arbeta med, vilka kontor du beundrar och varför. Jag frågar om förebilder för att förstå din smak, inte för att kopiera dem.

2. Konceptförslag

Utifrån samtalet tar jag fram några olika riktningar som beskriver kontorets hållning. Varje riktning är inte bara en logotyp, utan ett litet scenario som visar hur logotypen ser ut i ett ritningshuvud, på ett presentationsomslag och i ett Instagraminlägg. Då bedömer du logotypen där den faktiskt ska användas, inte i ett tomrum.

3. Vidareutveckling av vald riktning

I den riktning du väljer arbetar jag med proportioner, spärrning, färgregler och versioner för små storlekar. I den här fasen får jag din återkoppling och gör de justeringar som behövs. Hur många revideringsrundor som ingår bestämmer vi tillsammans från början.

4. Mallar och riktlinjer

Ritningshuvud, presentations- och offertmall, visitkort, brevpapper, e-postsignatur och mallar för sociala medier tas fram. Jag lägger också till en kort manual som visar hur logotypen ska och inte ska användas. Även en nyanställd ska kunna titta i manualen och välja rätt fil.

5. Leverans och digital tillämpning

Filerna levereras i ordnade mappar: vektorfiler för tryck, format anpassade för skärm och mallar för ritprogrammen. Om du vill uppdaterar jag samtidigt webbplatsen och profilerna i sociala medier efter den nya identiteten.

Schemat nedan sammanfattar de fem stegen i en överblick.

Stegschema som visar de fem stegen i ett arkitektkontors identitetsarbete, från första mötet till leverans

Hur lång tid det tar beror på kontorets storlek, antalet mallar och hur snabbt återkopplingen kommer. En grundidentitet för ett litet kontor och en omfattande identitet för ett kontor med många delägare, inklusive skylt och byggskylt, blir inte klara på samma tid. Det pratar vi öppet om från start.

Eftersom jag sitter i Istanbul sker hela samarbetet på distans: videomöten, delade mappar och skriftliga sammanfattningar efter varje steg. Tidsskillnaden mot Sverige är liten, så vi kan normalt hitta mötestider under en vanlig arbetsdag.

Vanliga misstag när arkitektkontor tar fram sin identitet

Det vanligaste misstaget är att bara bedöma logotypen i stort format på skärmen och aldrig pröva hur den ser ut på en ritning, i tryck eller på en skylt. Andra misstag jag ofta ser:

  • Logotyper som ritar arkitektur bokstavligt. Märken med tak, pelare, trappor eller passare är både mycket vanliga och ser röriga ut i litet format.
  • Typsnitt med oklar licens. Ett typsnitt som laddats ner från nätet kan ha begränsad kommersiell användning, vilket kan ställa till problem på webbplatsen eller i trycksaker längre fram.
  • Att glömma ritningshuvud och mallar. Byts logotypen men ritningar och presentationer ligger kvar i den gamla ordningen blir identiteten halvfärdig.
  • Att varje delägare har sin egen mall. När två presentationer från samma kontor ser olika ut ger det intrycket av ett splittrat kontor.
  • Att ställa identiteten framför projekten. Om logotypen och dekorationerna drar mer uppmärksamhet än fotot på presentationssidan skickar det fel signal för ett arkitektkontor.
  • Att låsa namn och logotyp utan att kontrollera registreringar. Det är klokt att i förväg undersöka om något annat kontor arbetar under ett liknande namn. I Sverige kan du till exempel söka i PRV:s varumärkesdatabas och i Bolagsverkets register, men inför en varumärkesregistrering bör du prata med ett varumärkesombud eller en jurist.

Varningsrutan nedan samlar de viktigaste av de här misstagen.

Varningsruta som listar vanliga misstag arkitektkontor gör när de tar fram logotyp och grafisk profil

En sak till: yrkesorganisationer kan ha egna riktlinjer för marknadsföring, och för byggskyltar och skyltar på fasader kan kommunala regler gälla, till exempel krav på bygglov för vissa skyltar. Om du är osäker på vad som gäller för en skylt, en byggskylt eller ett inlägg i sociala medier, fråga kommunen, din branschorganisation eller en jurist. Jag sköter formgivningen och gör inga bindande tolkningar av regelverk.

Vad kan du göra själv, och när behövs en specialist?

Att formulera de ord som beskriver kontorets hållning, samla exempel du gillar, inventera ditt befintliga material och samla presentationsmallen i en enda ordning är saker du kan göra själv. Att bygga upp logotyp, typsnittssystem och mallar som en helhet kräver däremot oftast ett par ögon utifrån.

Arkitekter är formgivare, och många har förmågan att rita sin egen logotyp. Ändå har många kontor svårt att skapa sin egen identitet. Orsaken är inte brist på talang utan brist på avstånd. När du arbetar med ditt eget kontor är du både beställare och formgivare, och det blir svårt att fatta beslut. Dessutom skjuts identitetsarbetet alltid upp när projektkalendern är full.

Det är rimligt att ta in en specialist i de här lägena: när kontoret har flera delägare med olika åsikter, när du vill bygga identiteten som ett system med ritningshuvud, presentationer, webbplats och sociala medier och inte bara som en logotyp, när en befintlig identitet behöver förnyas utan att igenkänningen går förlorad, eller när du vill att webbplatsen och sociala medier ska tas fram i samma språk när identiteten är klar.

Det här ska du titta efter när du väljer formgivare eller byrå

Rätt person visar logotyper i sitt tidigare arbete tillsammans med de miljöer där de används, inte bara fristående, listar tydligt vilka filer som levereras och ställer frågor för att förstå ditt arkitektoniska formspråk. Konkreta kriterier:

  • Exempel i användning: Visas logotyperna i portfolion bara på vit bakgrund, eller även på skyltar, presentationer och skärmar?
  • Leveranslista: Ingår vektorfiler, enfärgsversioner, liten ikon, mallar och en manual?
  • Teknisk anpassning: Kan ritningshuvudet tas fram så att det fungerar i det ritprogram ditt kontor använder?
  • Rättigheter: Hur överlåts rättigheterna till formgivningen till dig? Står det skriftligt?
  • Kontinuitet: Kan du fortsätta med samma person för webbplats, sociala medier och trycksaker när identiteten är klar?

I mötet föreslår jag att du ställer frågor som: "Hur många riktningar får jag se och hur många revideringar ingår?", "Ingår ritningshuvud och presentationsmall?", "Vem ansvarar för typsnittslicensen?", "I vilka format får jag filerna?" och "Hur förs identiteten över till webbplatsen när den är klar?"

Checklistan nedan samlar de frågor som är bra att ha med sig in i mötet.

Checklista med frågor att ställa när du väljer formgivare för logotyp och grafisk profil till ett arkitektkontor

Vad avgör kostnaden?

Det som främst avgör kostnaden är identitetens omfattning, om det handlar om en ny identitet eller en förnyelse, hur många mallar och tillämpningar som ska tas fram och om webbplats och sociala medier ingår. Jag anger inga belopp här, eftersom varje kontor har olika behov och ett fast pris oftast betyder antingen att något saknas eller att du betalar för sådant du inte behöver.

Det här påverkar priset mest:

  • Omfattning: Bara en logotyp, eller ett komplett paket med typsnittssystem, färgregler, ritningshuvud, presentationsmall och manual?
  • Antal koncept: Hur många olika riktningar du vill se i början.
  • Antal mallar: Hur många mallar som ska tas fram, till exempel för presentation, offert, portfolio, sociala medier och e-postsignatur.
  • Fysiska tillämpningar: Arbeten som kräver materialkunskap, som skylt, byggskylt och modelletikett.
  • Känslighet vid förnyelse: Att förnya med bibehållen igenkänning kräver en annan sorts noggrannhet än att börja från noll.
  • Digital tillämpning: Om även webbplatsen och profilerna i sociala medier ska byggas upp efter den nya identiteten.

När jag skriver en offert listar jag de här posterna var för sig. Då ser du vad du betalar för och vilka delar du kan vänta med.

Att arbeta med Ümit Kırkoç

Jag heter Ümit Kırkoç, arbetar från Istanbul och sköter på egen hand allt som en digital byrå normalt erbjuder: webbplats och e-handel, SEO, lokal SEO, synlighet i AI-verktyg (GEO), hantering av sociala medier, annonsering i Google och Meta, logotyp och grafisk profil samt innehållsproduktion. Eftersom jag arbetar på distans går det smidigt att samarbeta med kontor i Sverige och andra länder via videomöten och delade mappar.

När jag arbetar med arkitektkontor tittar jag först på projekten och försöker hämta identiteten ur kontorets arkitektoniska hållning. Jag visar aldrig logotypen ensam, utan tillsammans med hur den ser ut i ritningshuvudet, på presentationsomslaget, på webbplatsen och på Instagram. Vid leverans får du vektorfiler, enfärgsversioner, mallar och en kort manual i ordnade mappar.

Fördelen med att allt sköts av samma person märks när identiteten är klar. Jag kan bygga din webbplats i samma språk, ordna projektsidorna så att de går att hitta i sökningar, ta fram mallar för Instagram och LinkedIn och vid behov göra annonsbilder efter samma regler. Du behöver inte ta emot identiteten från en person och sedan förklara för någon annan hur den ska användas på webbplatsen, och det som brukar gå förlorat i sådana överlämningar försvinner. Samtidigt behöver du inte köpa allt i ett paket. Vill du bara ha identiteten gör jag bara identiteten.

Jag vill också vara tydlig med vad jag inte kan göra: jag kan inte lova att en logotyp ger dig uppdrag. En identitet ramar in ditt arbete på rätt sätt och stärker första intrycket, men det som ger uppdrag är fortfarande dina projekt, dina relationer och att de syns regelbundet.

Vanliga frågor

Vem rekommenderar du att jag anlitar för logotypen till mitt arkitektkontor?

Någon som försöker förstå ditt arkitektoniska formspråk, visar logotypen tillsammans med de miljöer där den ska användas och som också kan ta fram arkitektspecifika delar som ritningshuvud och presentationsmall. Välj hellre någon vars portfolio visar tillämpningar och inte bara logotyper, och som skriver ner leveranslistan tydligt. Jag är en av dem som gör hela arbetet själv.

Kan jag inte rita logotypen själv, eftersom jag är arkitekt?

Jo, det kan du; många arkitekter har förmågan. Svårigheten brukar ligga i avstånd och tid. Det är svårt att fatta beslut om sitt eget arbete, och i en tät projektkalender skjuts identiteten upp. Har du ritat den själv är en bra mellanväg att be en formgivare göra om den till ett system, alltså bygga mallarna och reglerna runt den.

Ska jag bara beställa en logotyp, eller en hel grafisk profil?

För ett arkitektkontor räcker en logotyp ensam sällan, eftersom identiteten syns mest på ritningar, i presentationer och på webbplatsen. Är budgeten begränsad kan du börja med logotyp, typsnittssystem och ritningshuvud och ta de andra mallarna senare.

Är det klokt att byta ut den gamla logotypen helt?

Inte alltid, om kontoret har varit känt länge. I de flesta fall ger det ett mer balanserat resultat att behålla den igenkända delen av logotypen och förenkla den. Om logotypen inte känns igen alls, eller helt krockar med kontorets hållning i dag, kan det vara rätt att börja från noll.

Kan du göra webbplatsen också när identiteten är klar?

Ja. Jag har webbplatsen i tankarna redan när jag tar fram identiteten, och om du vill bygger jag den i samma språk. Projektsidornas upplägg, användningen av foton och kontaktdelen utformas efter identitetens regler.

Fungerar det att arbeta på distans med ett arkitektkontors identitet?

Ja. När dina projekt, presentationer och foton från kontoret finns samlade i en delad mapp kan vi driva arbetet smidigt via videomöten. För fysiska tillämpningar som skyltar arbetar du med en lokal skylttillverkare i Sverige, och jag förbereder de filer och mått som hen behöver.

Behöver jag registrera logotypen som varumärke?

Det är ditt beslut och en juridisk fråga. Innan formgivningen börjar är det bra att kontrollera om något kontor redan arbetar under ett liknande namn. För frågor om registrering hos PRV och om det behövs i ditt fall rekommenderar jag att du pratar med ett varumärkesombud eller en jurist.

Binder det mig till något att be om en offert?

Nej. Jag lyssnar på ditt kontor och dina behov och lämnar omfattning och leveranser skriftligt. Beslutet är ditt.

Vill du att ditt kontor ska synas med samma formspråk på ritningar, i presentationer och på skärmen? Lämna ett kort meddelande om dina projekt och dina förväntningar via min sida om logotyp och grafisk profil, så säger jag ärligt var det är klokt att börja.

Etiketter

logotyp arkitektkontorgrafisk profil arkitektkontorlogga arkitektbyrågrafisk profil arkitektbyrålogodesign för arkitekteranlita grafisk formgivare arkitektkontor

Kontakt

Låt oss prata om din logotyp och profil

Skriv några meningar om ditt företag och hur du vill att det ska se ut, så återkommer jag med en skriftlig offert med omfattning och tidplan.

Ett par meningar räcker. Jag svarar så snart jag kan.

När du trycker på knappen öppnas ditt meddelande färdigskrivet i WhatsApp eller ditt e-postprogram. Du kan ändra det innan du skickar.