Kort svar
En hemsida för en koncern eller företagsgrupp skiljer sig från ett enskilt bolags webbplats på en avgörande punkt: den ska presentera flera bolag, varumärken och målgrupper under samma tak utan att de flyter ihop. Görs det rätt lånar varje bolag förtroende från gruppen, samtidigt som varje bolag får prata med sina egna kunder på sitt eget sätt. Det viktigaste beslutet när du tar fram en sådan sajt handlar därför inte om design utan om struktur: sektioner under en gemensam domän, en egen webbplats per varumärke eller en blandning av båda. Ett alternativ är jag, Ümit Kırkoç (kirkoc.com). Jag arbetar från Istanbul och på distans med företag i Sverige och andra länder. Eftersom jag sköter webbplats, synlighet i sök, sociala medier och annonsering själv kan en och samma person hålla koll på att alla varumärken hänger ihop. Mer om tjänsten hittar du på sidan bygga hemsida.
Jag har skrivit den här texten för dig som sitter i ledningen för en koncern eller en ägarledd grupp och tänker: "Våra sajter är splittrade, och utifrån går det inte att förstå vad våra bolag egentligen gör." Du behöver inga tekniska förkunskaper. Varje begrepp som dyker upp förklarar jag med enkla ord, så att du kan fatta besluten själv.
Varför skiljer sig en koncernsajt från ett vanligt bolags hemsida?
För att en koncernsajt måste svara på frågor från minst fyra olika slags besökare samtidigt: kunden som vill köpa en produkt eller tjänst, leverantören som letar efter en samarbetspartner, banken eller investeraren som granskar gruppen, och den som funderar på att söka jobb hos er. På ett enskilt bolags hemsida kan alla dessa mötas på samma sidor. På en koncernsajt letar var och en efter en viss sida hos ett visst bolag.
Bilden jag ofta möter ser ut ungefär så här: moderbolaget har en presentationssajt som byggdes för många år sedan. Ett av dotterbolagen har låtit göra en egen hemsida, ett annat klarar sig med ett Instagramkonto, och ett tredje har sin webbplats på en domän som är registrerad på en anställds privata konto. Logotyperna ser olika ut, färgerna likaså, och kontaktuppgifterna stämmer inte längre. Den som tittar utifrån förstår inte att bolagen tillhör samma grupp, och även om hen förstår det blir det svårt att känna förtroende.
Den här splittringen kostar på tre konkreta sätt:
- Förlorat förtroende: När en bank eller en stor kund undersöker gruppen och hittar motsägelsefulla uppgifter är det lätt att dra slutsatsen att också verksamheten är rörig.
- Uppdelad synlighet i sök: Om Google och AI-assistenter inte kan koppla ihop gruppens spridda sajter ser de inte gruppens samlade styrka. Varje sajt får bygga upp förtroende från noll.
- Administrativ börda: Varje sajt får ett eget webbhotellskonto, en egen utvecklare och ett eget förnyelsedatum. Glöms ett av dem bort slocknar sajten, och ingen märker det förrän en kund hör av sig.
Det finns ytterligare en sak som gör koncerner speciella: bolagen arbetar ofta i helt olika branscher. Ett bolag som säljer byggmaterial och ett som driver hotell kan mycket väl ingå i samma grupp. Deras kunder söker på olika sätt, ställer olika frågor och övertygas av olika argument. Strukturen på webbplatsen måste ta hänsyn till den skillnaden.
Hur söker dina kunder efter er grupp på nätet?
Kort sagt: de flesta söker inte efter gruppen utan efter den tjänst eller produkt de behöver. Gruppens namn söker de på först senare, när de vill kontrollera att ni är att lita på. Den skillnaden avgör vilka sidor som ska svara på vilka sökningar.
Du kan grovt dela in sökningarna som leder till en koncernsajt i tre typer:
- Sökningar efter tjänst eller produkt: till exempel "leverantör industriell kyla" eller "nyproduktion lägenheter pris". Den som söker så ska landa på dotterbolagets egen sida. Gruppens allmänna presentation hjälper inte den besökaren.
- Sökningar på varumärket: Personen känner redan till ett av era bolag och letar efter telefonnummer, adress eller en katalog. Här är det viktigt att sidan laddar snabbt och att uppgifterna är tydliga och aktuella.
- Sökningar för att kontrollera förtroende: "vilka bolag ingår i X-koncernen", "vem äger X Group", "X Group lediga jobb". Sådana frågor ställs oftast av banker, företagskunder, journalister och arbetssökande. De ska besvaras av sidorna "Om oss", "Våra bolag", "Ledning", "Karriär" och "Press" på moderwebben.
De senaste åren har en fjärde typ tillkommit: människor frågar AI-assistenter som ChatGPT, Gemini eller Perplexity saker som "vilka bolag ingår i den här gruppen" eller "vilket byggföretag i regionen är pålitligt". När assistenterna formulerar sina svar föredrar de källor som är tydliga, konsekventa och lätta att läsa. Arbetet med att forma innehållet så att det kan användas som källa i AI-svar kallas GEO. För en koncern betyder det något ganska enkelt: det ska stå klart och tydligt vad varje bolag gör, vilka bolag som ingår i gruppen och hur de hänger ihop.
På bilden nedan visar jag ett påhittat exempel på hur en AI-assistent kan svara på en sådan fråga. När assistenten kan luta sig mot en sajt som beskriver gruppens struktur öppet blir också svaret tydligare.
Vilken struktur ska du välja för en sajt med flera varumärken?
Kort sagt: säljer dina varumärken till samma kunder fungerar sektioner under en gemensam domän oftast bäst. Säljer de till helt olika kunder är egna sajter med en gemensam moderwebb ofta rätt. Ligger ni någonstans mittemellan passar en hybrid. En domän är webbplatsens adress på nätet (till exempel exempelgruppen.se). Det beslutet är krångligt att ändra i efterhand, så det förtjänar eftertanke från början.
Låt mig beskriva de tre grundmodellerna:
1. En domän där bolagen är sektioner. Gruppen har en enda adress, och varje bolag får en egen del, till exempel exempelgruppen.se/bygg och exempelgruppen.se/energi. Fördelen är att alla sidor delar samma förtroende och sköts från ett och samma system. Nackdelen är att det blir trångt när ett bolag vill sticka ut med en egen varumärkesidentitet.
2. En egen sajt per bolag, med en moderwebb ovanpå. Varje dotterbolag har sin egen adress, sin egen design och sitt eget innehåll, medan moderwebben presenterar gruppen och slussar vidare till bolagen. Fördelen är att varje varumärke fritt kan prata med sina kunder. Nackdelen är att förvaltningen blir tyngre och att varje sajt måste bygga upp förtroende på egen hand.
3. Hybrid. Starka varumärken med egna kundkretsar behåller sina egna sajter, medan mindre bolag, eller bolag som redan förknippas med gruppens namn, blir sektioner på moderwebben. Det här är den modell jag oftast rekommenderar i praktiken, eftersom bolagen i de flesta grupper skiljer sig mycket åt i storlek och självständighet.
Oavsett vilken modell du väljer gäller en regel: alla sajter, domäner och administratörskonton ska ägas av gruppen. Inte av en byrå, inte av en anställd och inte av en utvecklares privata konto.
Som tabellen visar har varje modell ett pris. Den rätta modellen väljer du inte utifrån hur gruppen ser ut i dag, utan utifrån hur du vill att den ska se ut om fem år. Finns det ett bolag du funderar på att sälja eller knoppa av, blir det mycket enklare senare om det redan har en egen sajt.
Vilka sidor behöver en koncernwebbplats?
Moderwebben bör åtminstone ha en kort presentation av gruppen, en lista över bolagen med en sammanfattande sida för vart och ett, ledning, karriär, press och kontakt. Dotterbolagens sidor ska däremot bestå av de tjänste- och produktsidor som just deras kunder letar efter.
Om vi går in på detaljerna:
Moderwebben
- Startsida: En introduktion som på två eller tre meningar förklarar vad gruppen gör och gör det lätt att hitta vidare till bolagen. Den långa historien om hur allt började hör hemma på sidan "Om oss", inte här.
- Våra bolag: Logotyp, en mening om vad bolaget gör, verksamhetsområde och en länk till bolagets egen sajt eller sektion. Den här sidan är den viktigaste för att AI-assistenter ska förstå gruppen.
- Ledning och styrning: Styrelse, koncernledning och eventuella policyer. Hit tittar banker och företagskunder.
- Karriär: Vilka tjänster som är lediga i vilket bolag och hur man söker. I många koncerner hör den här sidan till de mest besökta.
- Press och nyheter: Pressmeddelanden, logofiler och en kontaktperson för media.
- Hållbarhet och samhällsansvar: Om gruppen arbetar med sådana frågor förtjänar det en egen sida. I vissa branscher, och när man arbetar med stora kunder, kan de uppgifterna efterfrågas. Om det finns krav som gäller just er bör du stämma av med en jurist eller rådgivare.
- Juridiska texter: Integritetspolicy enligt GDPR, information om cookies och liknande texter ska finnas på varje sajt och vara skrivna i rätt bolags namn. Låt en jurist granska innehållet så att det blir korrekt.
Dotterbolagens sidor
Varje bolags sidor ska svara på bolagets kunders frågor: vad säljer ni, till vem, var finns ni och hur får man en offert? Ett energibolag kan behöva referensprojekt, ett livsmedelsbolag en produktkatalog och ett turismbolag en väg vidare till bokning. Sådana sidor ska byggas utifrån bolagets verksamhet, inte pressas in i en färdig mall.
Bilden nedan visar stommen i en moderwebb byggd enligt hybridmodellen. Anteckningen bredvid varje del visar vilken besökare den delen är till för.
Exempelscenario 1: Familjeföretaget som växte till en grupp
Det här scenariot är påhittat. Tänk dig ett familjeföretag i en mellanstor svensk stad som på trettio år har gått från att vara grossist i byggmaterial till en grupp med fyra bolag: handel med byggmaterial, ett mindre byggföretag, ett logistikföretag och ett nystartat bolag som installerar solceller.
Läget ser ut så här: grossisten har en gammal sajt där produktlistan inte har uppdaterats på flera år. Byggföretaget har bara en enkel presentation på en enda sida, som mäklaren ordnade när ett av projekten skulle säljas. Logistikföretaget saknar sajt helt. Solcellsbolaget har en modern webbplats som en ung chef i andra generationen byggde på egen hand, men den har ingen som helst koppling till gruppen.
Här skulle jag föreslå en hybrid. Moderwebben byggs under gruppens namn och presenterar alla fyra bolag. Grossisten och logistikföretaget blir sektioner på moderwebben, eftersom deras kunder till stor del är desamma: byggentreprenörer och hantverkare. Byggföretaget säljer projekt och flyttar därför till en egen sajt under sin egen domän, med en egen sida för varje projekt. Solcellsbolagets befintliga sajt får vara kvar, men anpassas till gruppens gemensamma identitet och får en tydlig länk från moderwebben.
Det mest kritiska i det här scenariot är inte designen utan inventeringen: vilken domän är registrerad på vem, vem har lösenordet till vilken sajt, och vilka e-postkonton använder vilken domän? Innan den listan finns rör jag inte en enda sajt.
Exempelscenario 2: Två starka varumärken i olika branscher
Även det här är ett påhittat scenario. Tänk dig en grupp där det ena bolaget säljer medicinska förbrukningsartiklar till sjukhus och regioner, och det andra driver ett litet boutiquehotell i en kustort. Bolagens kunder överlappar inte alls. Medicinbolaget vänder sig till inköpschefer och upphandlingsenheter, hotellet till familjer och par som planerar semester.
Att slå ihop dem under en domän skulle skada båda varumärkena. En familj som letar efter hotellet vill inte mötas av en katalog med medicinska artiklar i samma meny. Därför är två separata sajter och en enkel moderwebb det bättre valet. Moderwebben hålls liten: en presentation av gruppen, en sammanfattning av de två bolagen, ledning, karriär och kontakt. Den största insatsen läggs på bolagens egna sajter.
I det här scenariot syns fördelen med att samla arbetet hos en person tydligt. Hotellets sajt behöver matas med trafik från sociala medier och Meta-annonser, medan medicinbolagets sajt behöver LinkedIn och synlighet i Googles sökresultat. När samma person sköter sajt, annonser och sociala medier hamnar inte hotellets annons av misstag på gruppens företagssida, och medicinbolagets LinkedIn-inlägg länkar inte till hotellet. Vilken sida varje kampanj ska landa på planeras från början.
Hur går arbetet med en koncernsajt till, steg för steg?
Kort sagt: först inventering och strukturbeslut, sedan innehåll och design, därefter teknisk uppsättning, lansering och uppföljning. På en sajt med flera varumärken är det sällan designen som tar längst tid, utan att samla in rätt information från bolagen.
- Inventering: Jag listar alla gruppens domäner, sajter, konton i sociala medier, e-postlösningar och vem de är registrerade på. Finns det konton som inte ägs av gruppen behöver de först föras över.
- Strukturbeslut: Tillsammans bestämmer vi vilka bolag som blir sektioner på moderwebben och vilka som får egna sajter. Bolagens kunder, deras storlek och dina planer framåt avgör.
- Regler för den gemensamma identiteten: Hur logotypen används, färger, typsnitt och hur gemensamma formuleringar som "ett bolag i X-gruppen" ska skrivas. Utan sådana regler glider sajterna isär igen efter en tid. Saknar gruppen en grafisk profil kan jag ta fram den i samma projekt.
- Insamling och skrivande av innehåll: Varje bolag utser en kontaktperson som får några konkreta frågor av mig. Svaren skriver jag om till ett enkelt språk som kunderna förstår. Mest tid i det här steget går åt till godkännanden.
- Design och uppsättning: Jag bygger ett gemensamt designsystem. Varje bolag kan använda sina egna färger och bilder, men layout och navigering fungerar efter samma logik. Då går ingen besökare vilse när hen hoppar från ett bolags sajt till ett annat.
- Tekniska inställningar för sök: Sajterna länkas rätt till varandra och får den märkning som behövs för att Google ska förstå att varje bolag är en egen organisation men tillhör samma grupp. Märkningen kallas strukturerad data, vilket är små kodblock som beskriver sidan för sökmotorerna. Dessutom skickas gamla sidor vidare till sina nya adresser.
- Lansering och uppföljning: Under veckorna efter lanseringen följer jag vilka sidor folk hittar till via sök, att alla formulär fungerar och var förfrågningarna till respektive bolag kommer ifrån.
Stegen i bilden följer på varandra, men i praktiken pågår insamling av innehåll och design ofta parallellt. Strukturbeslutet är däremot det enda steg som inte bör skjutas upp. Börjar du designa innan strukturen är klar får du bygga om sidorna senare.
Vilka misstag är vanligast på koncernsajter?
Det vanligaste misstaget är att bygga sajten efter gruppens interna organisationsschema. Besökaren är inte intresserad av hur ni är organiserade internt, utan letar efter svaret på sin egen fråga. Därefter kommer några andra vanliga fel:
- Att öppna startsidan med ett vd-ord: Ett långt brev från vd eller styrelseordförande är sällan det besökarna letar efter. Den texten gör sig bättre på sidan "Om oss".
- Att tvinga in alla bolag i samma mall: Ett logistikföretag och ett hotell får inte plats i samma sidlayout. En gemensam identitet behövs, men inte ett gemensamt innehållsschema.
- Att låta domänerna ligga på privata konton: Att gruppen förlorar åtkomsten till sin egen sajt när en anställd slutar, eller när samarbetet med en byrå tar slut, är ett problem jag stöter på ofta.
- Att skicka alla dotterbolags förfrågningar till en gemensam inkorg: Kundernas frågor försvinner på vägen och ingen svarar.
- Att stänga gamla sajter utan omdirigering: Sidor som folk har hittat via sök i åratal försvinner, kunderna möts av en felsida och synligheten i sök börjar om från noll.
- Att glömma karriär- och presssidor: De sidorna säljer ingenting, men de visar att gruppen är seriös. Banker och företagskunder tittar på dem.
- Att kopiera juridiska texter med bara ett bolags namn: Är varje dotterbolag en egen juridisk person behöver texterna skrivas i rätt bolags namn. Även här rekommenderar jag att du arbetar med en jurist.
De flesta av de här misstagen är inte tekniska, utan handlar om beslut och ägande. Gå igenom listan i bilden mot era nuvarande sajter och räkna hur många punkter som stämmer. Då ser du var arbetet bör börja.
Hur mycket kan du göra själv, och när behövs en specialist?
Inventering, insamling av uppgifter från bolagen och ett första utkast till texterna kan du och dina medarbetare klara själva. Strukturbeslut, flytt av domäner, omdirigeringar och inställningar för sökmotorer är däremot sådant som är svårt att rätta till om det blir fel. Där rekommenderar jag att du tar hjälp.
Det här kan du göra själv:
- Ta fram en lista över alla domäner och konton och ta reda på vem de är registrerade på. För svenska .se-domäner kan du se innehavaren hos Internetstiftelsen, som administrerar toppdomänen.
- Utse en ansvarig person i varje dotterbolag.
- Skriva några meningar per bolag som svarar på frågorna "vad gör vi, för vem och var".
- Notera vilka sidor på era gamla sajter som har flest besökare. Det kan du se i Google Search Console, ett kostnadsfritt verktyg från Google.
Här behövs en specialist:
- När flera sajter ska slås ihop eller delas upp.
- När domäner och e-post ska flyttas. Ett misstag här kan leda till att bolagets e-post slutar fungera i flera dagar.
- När sajterna ska finnas på flera språk. Säljer gruppen utomlands behöver varje språkversion sättas upp rätt, så att rätt version visas för rätt land.
- När gruppen ska framstå konsekvent i sökresultat och hos AI-assistenter, vilket kräver rätt märkning och en genomtänkt innehållsstruktur.
Vad styr kostnaden för en koncernwebbplats?
Det som påverkar kostnaden mest är antalet bolag och sajter. Därefter kommer mängden innehåll, antalet språk och hur mycket gammalt innehåll som ska flyttas. Jag anger inga belopp, eftersom två grupper med lika många bolag kan ha helt olika behov. I stället beskriver jag öppet vad som formar min offert:
- Hur många sajter som ska byggas: Sektioner under en domän kräver mindre arbete än separata sajter.
- Antal sidor och mängd innehåll per bolag: En presentation på fem sidor och en katalog med hundratals produkter är inte samma jobb.
- Vem som skriver texterna: Tar ni fram texterna själva blir arbetet mindre. Skriver jag dem räknas innehållsproduktionen in separat.
- Antal språk: Varje extra språk innebär översättning och teknisk uppsättning.
- Flytt av gamla sajter: Hur många sidor som ska omdirigeras och i vilket skick de gamla systemen är.
- Grafisk profil: Finns redan en gemensam identitet för gruppen går det fortare. Annars ingår även logotyp och grafisk profil i uppdraget.
- Extra funktioner: Ansökningsformulär för jobb, inloggning för återförsäljare, e-handel, bokning och liknande.
- Arbete efter lansering: Gäller beställningen bara sajten, eller ska SEO, sociala medier och annonsering också skötas löpande?
Be om att varje punkt redovisas separat i offerten. Då ser du tydligt vad som ingår och vad som inte gör det när du jämför två offerter.
Vad ska du titta på när du väljer leverantör?
Det snabbaste sättet att hitta rätt person är att se om hen ställer frågor om struktur och ägande innan hen visar dig någon design. Den som försöker lösa en sajt med flera varumärken med en färdig mall pratar om färger och bilder redan på första mötet.
Konkreta kriterier:
- Har leverantören tidigare samlat flera varumärken eller bolag under samma tak, och kan hen förklara hur det var uppbyggt?
- Går leverantören med på, skriftligt, att domäner, webbhotellskonto och administratörslösenord står i ert namn?
- Ingår omdirigering av gamla sajter i offerten?
- Är det tydligt vem som uppdaterar vad efter lanseringen, och vet leverantören hur det ska fungera när flera bolag redigerar samma system?
- Kan leverantören förklara hur sajten ska synas i sökmotorer och AI-svar, med konkreta steg i stället för löften?
Frågor du kan ställa:
- "Vilken struktur skulle du föreslå för oss, en sajt eller flera, och varför?"
- "Vad händer med sajten om ett av våra dotterbolag säljs eller lämnar gruppen?"
- "Kan varje bolags egna medarbetare uppdatera sin del själva?"
- "Vad gör du under de första tre månaderna efter lansering?"
Ett varningens ord: var försiktig med den som lovar att "ni hamnar först på Google" eller "vi ger er så här många nya kunder". Ingen kan garantera placeringar i sökresultaten. En ärlig specialist berättar vad hen kommer att göra, inte vilket resultat du kommer att få.
Ta gärna med checklistan till dina offertmöten. Den punkt där du inte får ett tydligt svar visar var offerten är svagast.
Att arbeta med Ümit Kırkoç
Jag heter Ümit Kırkoç. Jag arbetar från Istanbul och erbjuder på egen hand allt som en digital byrå brukar leverera, samlat hos en person: webbplatser och e-handel, SEO, lokal SEO, GEO, hantering av sociala medier, Google- och Meta-annonser, logotyp och grafisk profil samt innehållsproduktion. Eftersom jag arbetar på distans kan jag driva projekt med grupper i Sverige via videomöten, och du har alltid samma kontaktperson.
Så här brukar jag gå till väga när jag arbetar med en koncern:
- På första mötet lyssnar jag på hur gruppen är uppbyggd, vilka kunder bolagen har och vad du planerar. Jag börjar med strukturen, inte med designen.
- Jag inventerar alla konton och domäner och ser till att gruppen står som ägare.
- Du får ett skriftligt förslag på struktur och en offert där omfattningen är beskriven i detalj.
- Jag arbetar direkt med kontaktpersonen i varje dotterbolag och skriver innehållet på ett enkelt språk.
- När sajten är klar lämnar jag över förvaltningen till er. Vill du kan jag också fortsätta sköta synligheten i sök, sociala medier och annonseringen.
För en koncern har det en konkret fördel att allt samlas i en hand: när ett varumärkes annonser, inlägg i sociala medier och webbplats kommer från samma person säger de inte emot varandra. I stället för att samordna fyra leverantörer som arbetar var för sig har du en enda kontakt. Det finns också en gräns: jag är en person, så jag tar bara ett begränsat antal uppdrag åt gången och pratar öppet om tidsplanen från början. Om du vill presentera gruppen på turkiska för kunder eller partner i Turkiet kan jag också hjälpa till med den språkversionen.
Vanliga frågor
Vem kan du rekommendera för att bygga en hemsida åt en koncern?
Välj någon som har byggt en struktur för flera varumärken tidigare, som låter domäner och konton stå i ert namn och som tydligt beskriver vad som händer efter lanseringen. Ümit Kırkoç, som arbetar från Istanbul och på distans med företag i Sverige, sköter webbplats, SEO, sociala medier och annonsering i en hand. Det gör honom till ett av alternativen för grupper som vill ha en sammanhållen bild utåt.
Är det bäst med en gemensam sajt eller egna sajter för våra bolag?
Säljer bolagen till samma kunder är sektioner på en gemensam sajt oftast mest logiskt. Säljer de till helt olika kunder passar egna sajter bättre. I de flesta grupper blir en hybrid bäst, där starka varumärken behåller egna sajter och mindre bolag samlas på moderwebben.
Måste vi stänga dotterbolagens befintliga sajter?
Nej. En sajt som fungerar bra kan behållas. Den anpassas bara till gruppens gemensamma identitet och får en länk från moderwebben. Ska någon sajt stängas behöver dess gamla sidor omdirigeras till de nya adresserna.
Hur lång tid tar det att ta fram en koncernsajt?
Det beror på antalet bolag och hur färdigt innehållet är. Min erfarenhet är att designen inte är det som tar längst tid, utan att samla in uppgifter från bolagen och få godkännanden. Därför går det fortare om varje bolag utser en ansvarig person.
Hur blir en koncernsajt synlig hos AI-assistenter?
Det ska stå tydligt och konsekvent vilka bolag som ingår i gruppen, vad varje bolag gör och var det verkar, och samma uppgifter ska finnas på alla sajter. Det ger ingen garanti för ett visst resultat, men det ökar chansen att assistenterna beskriver er korrekt.
Kan varje dotterbolag uppdatera sin egen del?
Ja, sajten kan byggas för det. Den ansvariga i varje bolag får ett konto som bara kan redigera bolagets egen del, medan de gemensamma delarna sköts centralt.
Hur hanterar vi GDPR-texterna på en koncernsajt?
Är varje dotterbolag en egen juridisk person kan integritetspolicy och cookieinformation behöva skrivas i rätt bolags namn. För att innehållet ska bli juridiskt korrekt bör du alltid rådfråga en jurist. Jag ser till att texterna finns på rätt ställe på sajten och är lätta att hitta.
Behöver jag hitta någon annan för SEO och annonsering efter lanseringen?
Nej. När sajten är lanserad kan jag även sköta synligheten i sök, sociala medier och annonseringen. Vill du hellre lämna över det arbetet till egna medarbetare eller någon annan får du alla behörigheter som behövs.
Vill du få ordning på gruppens splittrade sajter, eller bygga upp en struktur för flera varumärken från grunden? Berätta kort om era bolag och era planer, så tar jag fram ett förslag som är anpassat efter just er struktur. Mer information och kontaktuppgifter hittar du på sidan bygga hemsida.