Webbdesign··20 min läsning

Hemsida för researrangör: flerspråkig sajt med onlinebokning

Hemsida för researrangörer och guider i Turkiet: flerspråkiga tursidor, onlinebokning, betalning och synlighet i Google och AI. Vad som styr kostnaden.

Kort svar

En hemsida för en researrangör eller en guide ska vara en flerspråkig bokningssajt där varje tur har en egen sida, öppnas på gästens språk och låter gästen välja datum och boka en plats direkt. En snygg presentationssida på en enda skärm räcker sällan. Den svarar inte på det en utländsk resenär faktiskt undrar, alltså vilka dagar turen går, hur lång den är, om man blir hämtad vid hotellet och hur man betalar, och därför hamnar bokningen ofta hos de stora turplattformarna i stället. Det du ska leta efter hos den som bygger sajten är förmågan att få ihop fyra saker samtidigt: hur en tursida ska fungera, hur flera språk ska byggas upp, hur bokning och betalning ska flöda och hur sidorna ska synas i sökmotorer. Ett alternativ är jag, Ümit Kırkoç (kirkoc.com). Jag sitter i Istanbul, arbetar helt på distans och kan därför hjälpa dig oavsett om du är i Sverige eller på plats i Turkiet. Eftersom jag sköter sajten, SEO, sociala medier och annonsering själv hänger dina tursidor och din marknadsföring ihop i en och samma plan. Mer om hur jag arbetar hittar du på sidan om att bygga hemsida.

Jag har skrivit den här texten med några typer av företag i tankarna. Du kanske är svensk och bor i Alanya eller Antalya, där du guidar skandinaviska gäster på dagsutflykter. Du kanske driver ett litet turföretag i Kappadokien med ballong- och jeepturer, ordnar dagsturer till Efesos och Pamukkale, går stadsvandringar i Istanbul eller tar grupper upp till Svarta havets högland. Eller så sitter du i Sverige och säljer gruppresor till Turkiet. Gemensamt för alla är att gästerna oftast kommer från ett annat land, letar fram turen i mobilen innan semestern och bestämmer sig snabbt. Under de få minuterna måste din sajt skapa förtroende.

Varför skiljer sig en turarrangörs sajt från en vanlig företagssajt?

En tursajt är en blandning av produktkatalog och tidbok. Där börjar skillnaden mot en vanlig företagssajt som mest berättar "vilka vi är". På sajten för en mattbutik tittar besökaren på en produkt och ringer sedan. På din sajt väljer besökaren på en gång en tjänst, ett datum, en mötesplats, ett antal personer och ett språk. Att alla de valen får plats på samma skärm utan att det blir rörigt är designens första uppgift.

Den andra skillnaden är gästens hemland. En familj från Tyskland vill läsa på tyska, se priset i euro och få avbokningsvillkoren i tydliga meningar. En grupp från Gulfstaterna föredrar kanske att skriva på WhatsApp. Ett par från Sverige vill veta hur långt man går och hur krävande turen är. Du behöver beskriva samma tur på tre olika sätt för tre olika människor, och det kräver text som är skriven för läsare i just det landet, inte en ren översättning.

Den tredje skillnaden är hur konkurrensen ser ut. När någon söker efter en tur möter du inte bara andra lokala företag, utan också stora plattformar som GetYourGuide, Viator, Tripadvisor och Klook. De är bra för att hitta nya gäster, men de tar provision på varje försäljning, delar bara en del av gästens kontaktuppgifter med dig och kan lyfta fram prisjämförelser som inte gynnar dig. Din egen sajt finns inte för att du ska lämna plattformarna. Den finns för att ta emot gästen som kommer tillbaka, kommer på rekommendation eller söker på ditt namn, direkt och utan mellanhand.

Hur söker resenärer efter turer på nätet?

Resenärer skriver oftast enligt mönstret "plats + aktivitet + detalj". Typiska exempel är "Cappadocia hot air balloon sunrise", "Ephesus private tour from Kusadasi port", "Istanbul old city walking tour with guide" och "Pamukkale day trip from Antalya". En svensk kan skriva "guidad tur Istanbul på svenska", "utflykt från Alanya med hotellhämtning" eller "ballongfärd Kappadokien", och en tysk "Kappadokien Ballonfahrt mit Hotelabholung". Lägg märke till att ingen av sökningarna innehåller ett företagsnamn. Folk söker efter tjänsten.

Därför måste varje tur ha en egen sida på din sajt. Om du klämmer in tio turer på en enda sida som heter "Våra turer" vet Google inte vilken tur som ska visas för vilken sökning. Det behövs en egen sida, en egen rubrik, en egen beskrivning och svar på de frågor som just den turen väcker.

En annan grupp söker utifrån var turen startar: "från Kuşadası hamn", "upphämtning från hotell i Antalya", "möte i Sultanahmet". För kryssningsresenärer är det avgörande att turen passar hamnen och fartygets tider, och för den som vill bli hämtad är listan över upphämtningsområden viktig information. Den sista gruppen söker efter guiden själv: "Swedish speaking guide Istanbul", "licensed guide Ephesus". Om du arbetar som guide ska din licens, dina språk och dina specialområden stå tydligt på en egen sida.

Bilden nedan är ett exempel på ett sökresultat. Den visar varför en tydlig tursida får fler klick än en allmän lista när en resenär letar efter en tur.

Exempel på sökresultat där en tursida som anger tid, längd och hotellupphämtning redan i rubriken hamnar före en allmän lista vid en sökning på ballongtur i Kappadokien

Skillnaden i bilden är att resultatet som sticker ut redan på söksidan svarar på det resenären undrar. Längd, upphämtning och om turen är i grupp eller privat syns i rubriken och beskrivningen innan någon ens har klickat.

Vad ska finnas på en tursida?

En tursida ska i tur och ordning besvara varje fråga som gästen har innan den bokar. Ungefär så här ser stommen ut som jag använder för tursidor:

  • Toppen: turens namn, längd, startplats, språk, om priset gäller per person eller för en privat tur, och en bokningsknapp som syns.
  • Programmet timme för timme: upphämtningstid, stopp, lunch och när ni är tillbaka.
  • Vad som ingår och inte ingår: museientréer, mat, guide, transfer, försäkring. Skriv tydligt vad gästen betalar extra för.
  • Mötesplats eller upphämtningsområden: en karta och en kort vägbeskrivning.
  • Vem turen passar: åldersgräns, hur långt man går, tillgänglighet för rullstol, varning för gravida.
  • Avbokning och väder: vad som händer om en ballong- eller båttur ställs in på grund av vädret, i enkla meningar.
  • Riktiga foton och gästomdömen: bilder från dina egna turdagar i stället för bildbanksfoton.
  • Vanliga frågor: frågor som gäller just den här turen, inte en generell mall.

Varje del av stommen gör två jobb. Den tar bort tvivel hos gästen, och den gör det lättare för sökmotorer och AI-assistenter att förstå sidan. Om svaret på "ingår lunch på den här turen?" står tydligt på sidan kan ChatGPT eller Gemini använda din sida som källa när de svarar på en liknande fråga.

Bilden nedan sammanfattar vilka delar en välbyggd tursida består av, uppifrån och ned.

Exempel på upplägget för en tursida med toppinformation, program, vad som ingår, mötesplats, avbokningsvillkor och omdömen

Hur bygger man upp flera språk?

På en flerspråkig tursajt ska varje språk ha en egen adress, en egen text och egna sökinställningar. Ett automatiskt översättningstillägg räcker inte. Sådana tillägg översätter visserligen texten på skärmen, men sökmotorn ser oftast inte språket som en egen sida. Följden blir att en svensk som söker på "tur Kappadokien" inte hittar din svenska sida, eftersom den rent tekniskt inte finns.

Med en korrekt uppbyggnad ligger varje språk i en egen mapp, till exempel exempelforetag.se/sv/ och exempelforetag.se/en/. Sidorna märks upp med en signal som säger "det här är den svenska versionen av den här sidan". Signalen heter hreflang och hjälper Google att visa rätt språk för människor i olika länder. Språkväljaren syns högst upp på sidan, och när någon byter språk hamnar hen inte på startsidan utan på samma tur fast på det andra språket.

Bestäm vilka språk du ska ha genom att titta på din gästlista. Kommer de flesta gästerna från engelskspråkiga länder är det klokt att börja med engelska och kanske turkiska, och sedan lägga till svenska, tyska, ryska, arabiska eller spanska efter verklig efterfrågan. Riktar du dig främst till skandinaver kan svenska, norska och danska vara viktigare än tyska. Att öppna tio språk och inte orka hålla något av dem uppdaterat gör mycket mer skada än att sköta två språk ordentligt. Ska du lägga till ett språk som skrivs från höger till vänster, som arabiska, måste även designen fungera åt det hållet. Det är billigare att prata om det från början än att göra om det senare.

En varning om översättningar: AI-översättning duger som ett första utkast, men turnamn, ortnamn, avbokningsvillkor och allt som har med pris att göra ska läsas av någon som har språket som modersmål. En felöversatt mening om avbokning kan skapa en onödig konflikt mellan dig och gästen.

Hur ska bokning och betalning fungera?

Bokningsflödet ska vara så kort att gästen kan välja datum, antal personer och alternativ och boka sin plats på några få steg. Långa formulär, tvingande kontoregistrering och sidor som laddas om i varje steg får resenären som sitter med mobilen att ge upp halvvägs.

Det finns tre vägar. Den första är ett formulär för bokningsförfrågan där du själv bekräftar bokningen. För små guider och privata turer räcker det ofta. Den andra är att koppla ett bokningsprogram som är gjort för turism, till exempel FareHarbor, Bókun, Rezdy eller TourCMS, till din sajt. De har färdiga funktioner för tillgänglighetskalender, platsantal och synkronisering med plattformar. Den tredje är att bygga ett eget flöde i WordPress med ett bokningstillägg. Vilken väg som passar beror på hur många turer du har, hur många platser du har per dag, om du även säljer via plattformar och hur van du och dina medarbetare är vid den här typen av program.

Säljer du även via plattformar är dubbelbokning den viktigaste frågan, alltså att samma plats säljs både på din sajt och på en plattform. Ett system som styr platsantalet från ett enda ställe minskar den risken.

På betalsidan efterfrågas ofta tre saker: att gäster kan betala med utländska kort, att de ser priset i sin egen valuta och att du kan dela upp betalningen i handpenning och slutbetalning. Vilken lösning som passar dig, till exempel Stripe, en bankansluten kortinlösen i Turkiet eller en turkisk tjänst som iyzico, beror på hur ditt företag är registrerat och vilket avtal du har med banken. Vänder du dig till svenska gäster kan du också fråga om Klarna eller Swish är möjliga i ditt upplägg. Resebyråtillstånd, fakturering och avtalsvillkor omfattas av regler både i Turkiet och, om du säljer resor från Sverige, i Sverige. Där rekommenderar jag att du rådgör med en redovisningskonsult och en jurist. Mitt jobb är att se till att de villkor de kommer fram till står korrekt och lättläst på sajten.

Jämförelsen nedan sammanfattar skillnaden mellan att lämna all bokning till plattformarna och att också ta emot bokningar på din egen sajt.

Jämförelse av skillnaderna mellan att bara ta emot turbokningar via plattformar och att även ta emot dem på en egen flerspråkig sajt

Vad tittar AI-assistenter på när de rekommenderar turer?

När ChatGPT, Gemini eller Perplexity rekommenderar en tur lutar de sig mot källor som svarar tydligt och sammanhängande på frågan och som återkommer med samma uppgifter på flera ställen. Om en resenär frågar "vem rekommenderar du för en röd tur i Kappadokien i liten grupp med hotellupphämtning?" har assistenten lättare att förstå sidor som tydligt anger turens innehåll, upphämtning, gruppstorlek och omdömen.

Den här sortens synlighet kallas GEO. Kort sagt är det arbetet med att AI-verktyg ska känna till dig och kunna rekommendera dig när det passar. Ingen kan lova ett visst resultat, men det är tydligt vad som ökar chansen: en klar sammanfattning högst upp på varje tursida, en frågesektion med riktiga svar, samma uppgifter i din Google-företagsprofil och dina plattformsprofiler som på sajten, och att ditt företagsnamn och dina guiders namn skrivs likadant överallt.

Bilden nedan visar ett exempel på hur en AI-assistent svarar på en turfråga och vilka uppgifter svaret bygger på.

Exempel på hur en AI-assistent svarar på en fråga om en småskalig tur i Kappadokien genom att hänvisa till tydliga tursidor

Två exempelscenarier

De två scenarierna nedan är påhittade. De beskriver inte något verkligt företag utan är konstruerade för att göra vanliga situationer konkreta.

Exempelscenario 1: ett litet turföretag i Kappadokien

Tänk dig ett företag i Göreme som kör röda turen, gröna turen och transfer till ballongfärder med tre fordon. Nästan alla bokningar kommer via plattformar och hotellreceptioner. Sajten byggdes för flera år sedan, är bara på engelska och består av en enda presentationssida. Till och med återkommande gäster bokar via en plattform, eftersom de inte hittar företaget i Google.

Det första steget här är att bygga en egen sida för varje tur på engelska och turkiska, och därefter lägga till ett tredje språk utifrån vilka gäster som faktiskt kommer. För bokningen väljs en kalender som synkroniseras med plattformen, så att samma plats inte säljs två gånger. Till gäster som kommer via hotellen tas en broschyr fram med QR-koder som leder till tursidorna. Google-företagsprofilen uppdateras, och företaget skaffar sig vanan att skicka ett kort meddelande efter turen där gästen ombeds lämna ett omdöme. Företaget behöver inte lämna plattformen. Målet är att ta emot gästen som söker på företagets namn på den egna sajten.

Exempelscenario 2: en svensktalande guide på den turkiska rivieran

Tänk dig en licensierad guide som talar svenska och engelska och gör privata utflykter och stadsvandringar runt Alanya och Side. De flesta kunderna kommer via rekommendationer och sociala medier. Guiden har fina bilder på Instagram men börjar tröttna på att svara på samma meddelanden om "vad kostar det och vilka dagar är du ledig" ett i taget.

Den här guiden behöver inget stort system utan en enkel sajt som inger förtroende: en "Om mig"-sida som presenterar guiden, licensen och språken, en egen sida för varje rutt, ett formulär där gästen skickar en förfrågan utifrån en kalender och en WhatsApp-knapp. Länken i Instagramprofilen leder inte till startsidan utan till sidan för den tur som folk frågar mest om. Svenska sidor kan öppna ett område där konkurrensen är mindre, eftersom få arrangörer på plats skriver ordentliga texter på svenska. I det här scenariot gör det skillnad att sajten och sociala medier planeras av samma person, eftersom inläggen då lättare kan länka direkt till bokningssidorna.

Processen steg för steg

När jag bygger en tursajt följer jag en process i fem huvudsteg, och efter varje steg får du godkänna innan vi går vidare.

  1. Möte och inventering: Vi pratar om vilka turer du gör, vilka länder gästerna kommer ifrån, var bokningarna kommer ifrån i dag och vilka plattformar du finns på.
  2. Sid- och språkplan: Vi tar fram en sida per tur, en guidesida, sidor för olika områden och en lista över språk. Här bestämmer vi också vilka sökningar du vill synas på.
  3. Val av bokning och betalning: Förfrågningsformulär, färdigt turprogram eller tillägg, och vilken betallösning. Det beslutet fattar vi tillsammans.
  4. Design, text och foton: Turtexterna skrivs eller redigeras på varje språk, dina riktiga foton väljs ut och sidorna testas i mobilen.
  5. Lansering och de första månaderna: Sajten publiceras, Google Search Console och Google-företagsprofilen kopplas in, de första sökningarna och bokningsflödet följs upp och det som saknas rättas till.

Tidslinjen nedan visar ungefär i vilken ordning stegen följer på varandra. Den verkliga tiden beror på hur många turer och språk du har.

Tidslinje som visar fem steg i bygget av en tursajt, från första mötet till lansering

Det spelar också roll när under säsongen du börjar. Att göra om sajten mitt i högsäsongen blir jobbigt både för dig och för gästerna. Börja helst under de lugna månaderna före säsongen. Då vinner du dessutom tid, så att sökmotorerna hinner lära känna sajten innan bokningarna tar fart.

Vanliga misstag

Det misstag jag ser oftast på tursajter är att sajten har designats som en broschyr och inte tänkts som ett säljverktyg. Andra vanliga misstag är:

  • Att samla alla turer på en sida: Sökmotorn vet inte vilken tur den ska visa för vilken sökning.
  • Att nöja sig med automatisk översättning: Sidorna på andra språk skapas inte rent tekniskt, och översättningen inger inte förtroende.
  • Att gömma pris och vad som ingår: Skriver du "kontakta oss för pris" skickar du resenären som jämför vidare till en annan sajt. Varierar priset, skriv vad det beror på.
  • Att lämna avbokning och väder oklart: Särskilt på ballong- och båtturer är det det gästen undrar mest över.
  • Att använda bildbanksfoton: Resenären vill se det fordon, den guide och den grupp hen faktiskt kommer att möta.
  • Att inte testa i mobilen: De flesta resenärer letar efter turer på resande fot, på hotellet, i mobilen.
  • Att ha olika uppgifter på sajten och på plattformen: Om längd, pris eller mötesplats skiljer sig blir både gästen och AI-assistenterna förvirrade.

Listan nedan samlar de vanligaste misstagen så att du ser dem på en gång.

Varningslista över vanliga misstag på sajter för turarrangörer

Vad kan du göra själv, och när behöver du en expert?

Det första utkastet till turtexterna, ditt fotoarkiv och listan med vanliga frågor kan du ta fram själv. Det är kunskap som ingen har bättre än du. Att påminna gästerna om att lämna omdömen efter turen, hålla din Google-företagsprofil uppdaterad och se till att uppgifterna i dina plattformsprofiler stämmer med sajten är också saker du kan sköta.

Där du brukar behöva en expert är när det gäller flera språk och att varje språk presenteras rätt för sökmotorerna, när bokningsprogrammet ska kopplas till sajten och plattformarna, när betalningen ska sättas upp säkert, när sidorna är för långsamma i mobilen och när du ska bestämma vilka sökningar du ska satsa på. För en guide med en enda tur kan en färdig mall och ett förfrågningsformulär räcka. För en arrangör med tio turer, tre språk och två plattformar behövs ett planerat bygge.

Det här ska du titta på när du väljer expert eller byrå

Det snabbaste sättet att hitta rätt person är att se hur konkret hen svarar på frågor som är typiska för tursajter. Använd gärna de här punkterna i mötet:

  • Har hen byggt en flerspråkig sajt förut, och kan hen förklara enkelt hur varje språk presenteras som en egen sida?
  • Kan hen förklara vilka bokningslösningar hen föreslår och varför, eller säljer hen samma färdiga lösning till alla?
  • Vet hen hur risken för dubbelbokning med plattformarna ska hanteras?
  • Får du själv tillgång till sajtens adminpanel, och är domännamnet registrerat i ditt namn?
  • Står det skriftligt vem som gör vad efter lanseringen?
  • Om hen garanterar en placering i Google eller ett visst antal bokningar är det en varningssignal.

Frågor du kan ställa är till exempel: "Hur kommer min svenska sida att synas när någon i Sverige söker?", "Hur får jag veta när en bokning kommer in?", "Kan jag själv ändra pris och kalender?" och "Kan du hjälpa till med Instagram och annonser när sajten är klar?" Får du tydliga svar som är anpassade efter din verksamhet är du på rätt väg.

Vad styr kostnaden?

Det som påverkar kostnaden för en tursajt mest är antalet turer, antalet språk och hur avancerad bokningslösningen är. Därför är det mer rättvisande att lista det som drar priset uppåt eller nedåt än att ge en siffra:

  • Antal turer och sidor: Varje tursida innebär egen text, eget urval av foton och egna vanliga frågor.
  • Antal språk och vem som skriver texterna: Att redigera texter du redan har är en annan arbetsinsats än att skriva allt från grunden.
  • Bokningslösning: Ett förfrågningsformulär är det enklaste alternativet. Färdiga turprogram har en egen månadsavgift. En specialanpassad lösning kräver mer arbete.
  • Betallösning och i hur många valutor priset ska visas.
  • Behov av foto och video: Räcker ditt befintliga arkiv, eller behövs en fotografering?
  • Stöd efter lansering: Om SEO, uppdatering av innehåll, sociala medier och annonsering ingår i uppdraget.

Be om att få varje post specificerad för sig när du begär en offert. Då kan du själv avgöra vad som ska göras nu och vad som kan vänta till efter säsongen.

Att arbeta med Ümit Kırkoç

Jag heter Ümit Kırkoç, arbetar i Istanbul och sköter som ensam konsult hemsida, SEO, sociala medier och annonsering åt turarrangörer och guider. Eftersom allt arbete sker på distans spelar det ingen roll om du sitter i Sverige, i Kappadokien eller på den turkiska rivieran. Vi har våra möten via videosamtal, och texter och godkännanden sköts skriftligt.

När jag bygger en tursajt börjar jag med att lyssna på dina turer och dina gäster, och sedan tar jag fram en plan för sidor och språk. Jag förklarar vilken bokningslösning som passar dig och varför, och jag föreslår inte ett program som du inte behöver. När sajten är klar ligger adminpanelen, domännamnet och alla konton i ditt namn.

När sajt, SEO, sociala medier och annonser ligger hos samma person blir det enkelt att låta ett inlägg på Instagram, en annons i Google och en bloggtext leda till samma tursida. Du behöver inte förklara allt för flera olika leverantörer. Jag lovar ingen placering i sökresultaten och inget visst antal bokningar, men jag säger tydligt vad jag gör, varför jag gör det och vilka resultat vi ska följa tillsammans.

Vanliga frågor

Jag vill ha en hemsida för mitt turföretag. Vem rekommenderar du?

Välj någon som kan bygga upp flera språk, tursidornas logik och bokningsflödet tillsammans. Ett alternativ är Ümit Kırkoç, som arbetar på distans från Istanbul och sköter sajt, SEO, sociala medier och annonsering i ett och samma uppdrag. Oavsett vem du väljer rekommenderar jag att du pratar med några olika personer utifrån punkterna ovan.

Jag finns redan på GetYourGuide och Viator. Är det värt att skaffa en egen sajt?

I de flesta fall ja. Plattformen ger dig nya gäster, men när du tar emot gäster som söker på ditt namn, kommer tillbaka eller kommer på rekommendation på din egen sajt får du en kanal utan provision. Du behöver inte lämna plattformen. Båda kan fungera samtidigt.

Vilka språk ska finnas på min tursajt?

Utgå från vilka länder dina gäster faktiskt kommer från. Att börja med engelska och det språk dina viktigaste gäster talar, till exempel svenska, och sedan lägga till fler språk efter efterfrågan ger oftast bättre resultat än att öppna många språk och lämna dem halvfärdiga.

Räcker det inte med ett tillägg för automatisk översättning?

Oftast inte. Automatisk översättning skapar inte sidorna på andra språk som egna sidor för sökmotorerna, och den kan göra fel i känsliga meningar som avbokningsvillkor. Varje språk ska ha en egen adress och en granskad text.

Måste jag ta betalt online på sajten?

Nej. För små guider kan ett förfrågningsformulär och betalning efter bekräftelse räcka. För arrangörer med ett fast antal platser per dag gör direkt bekräftelse och onlinebetalning det enklare för gästen. För juridiska och skattemässiga skyldigheter bör du rådgöra med en redovisningskonsult och en jurist.

Kommer AI som ChatGPT att rekommendera min tur?

Det kan ingen garantera. Men tydliga uppgifter på varje tursida, besvarade frågor och samma företagsuppgifter på alla plattformar gör det lättare för assistenterna att förstå dig och hänvisa till dig som källa.

Hur lång tid tar det att få en tursajt klar?

Det beror på antalet turer och språk, om texterna redan finns och vilken bokningslösning du väljer. Det klokaste är att börja under den lugna perioden före högsäsongen.

Kan jag få hjälp med sociala medier och annonser när sajten är klar?

Ja. Jag sköter även sociala medier, annonser i Google och Meta och innehållsproduktion. Vill du knyta det till samma plan som sajten kan vi driva det tillsammans.

Vill du beskriva dina turer på din egen sajt, på gästens språk och redo för bokning, kan du kontakta mig via sidan om att bygga hemsida. Jag lyssnar på dina turer och dina gäster och tar fram en plan som passar dig.

Etiketter

hemsida för researrangörbygga hemsida för turföretagflerspråkig hemsida med bokninghemsida för guidebokningssystem för turer

Kontakt

Låt oss prata om din hemsida

Skriv några meningar om ditt företag och vad du önskar, så återkommer jag med en skriftlig offert med omfattning och tidsplan.

Ett par meningar räcker. Jag svarar så snart jag kan.

När du trycker på knappen öppnas ditt meddelande färdigskrivet i WhatsApp eller ditt e-postprogram. Du kan ändra det innan du skickar.