Kort svar
En hemsida med priskalkylator är en webbplats där besökaren svarar på några frågor och själv får se ungefär vad jobbet kostar. För företag som prissätter efter mått, antal eller tillval minskar det antalet telefonsamtal, och förfrågningarna som kommer in blir mer genomtänkta. När du beställer en sådan kalkylator är det tre saker du ska hålla koll på. Din prislogik måste gå att skriva som tydliga regler. Kalkylatorn måste vara lätt att använda i mobilen. Och resultatet ska presenteras ärligt, som ett uppskattat spann och inte som ett fast pris. Om du vill ha allt i ett paket, alltså kalkylatorn, sidan runt den, synlighet i sökningar och annonser som leder dit, är jag, Ümit Kırkoç (kirkoc.com), ett av alternativen. Jag är baserad i Istanbul och arbetar på distans med kunder i andra länder, även i Sverige. Jag bygger kalkylatorn som ett steg i din försäljning och inte som ett tillägg som hänger löst på sajten. Mer om hur jag arbetar finns på sidan om att bygga hemsida.
Jag har skrivit den här texten för dig som varje dag får samtal och meddelanden som börjar med "Vad kostar det?", och som svarar på samma motfrågor om och om igen. Du kanske glasar in balkonger, driver en flyttfirma, ett tryckeri eller en städfirma, gör renoveringar eller tillverkar gardiner eller köksluckor. Det ni har gemensamt är att priset inte är fast, men det är inte slumpmässigt heller. Det beror på några få uppgifter. Om kunden får lämna de uppgifterna på skärmen själv kan du spara mycket tid.
Vad är en priskalkylator, egentligen?
En priskalkylator är ett litet formulär på din webbplats som ställer frågor till besökaren, en i taget. När besökaren väljer eller skriver in sina svar räknas ett pris eller ett prisspann fram enligt regler som du har bestämt i förväg. Ibland kallas den offertkalkylator, prisräknare eller kostnadskalkylator, och på engelska "quote calculator". Det är samma sak.
Ta ett enkelt exempel, en mattvätt. Frågorna kan vara hur många mattor det gäller, ungefär hur många kvadratmeter de är, om mattorna ska hämtas eller lämnas in, och om det behövs fläck- eller luktbehandling. De fyra svaren avgör priset till stor del. Kalkylatorn räknar svaren mot din prislista och visar sedan "Uppskattat pris: mellan X och Y". Därefter får besökaren ett val: lämna namn och telefonnummer så att du kan bekräfta priset, eller fortsätta på WhatsApp.
Två typer behöver hållas isär. Den första ger ett fast pris. Den passar när allt är givet, som frakt, tryckupplagor eller standardpaket. Den andra ger ett uppskattat spann. Den passar jobb som kräver mätning, besiktning eller hembesök, och där står det i stil med "mellan det här och det här, slutligt pris efter hembesök". De flesta tjänsteföretag hör till den andra gruppen, och det är inget att skämmas för. Kunden vill ju bara få en uppfattning.
Bilden nedan visar vilka steg besökaren går igenom i en välbyggd kalkylator.
Det viktigaste i flödet är sista steget, alltså vad som händer när priset har visats. En kalkylator som visar en siffra och sedan lämnar besökaren i ett tomrum är mest en leksak. Direkt under resultatet ska nästa steg vara tydligt.
Vilka företag har nytta av en kalkylator, och vilka har det inte?
Det är vettigt om ditt pris styrs av tre till fem uppgifter som går att mäta. Om varje uppdrag är unikt från början till slut, och du inte kan uppskatta priset utan ett samtal, är det inte vettigt. Att vara ärlig med den frågan är första steget mot att inte slösa pengar.
Exempel på verksamheter där det passar:
- Jobb som prissätts efter mått: inglasade balkonger, insektsnät, gardiner, golvläggning, målning, markiser.
- Jobb som prissätts efter antal eller paket: visitkort och broschyrer, etiketter, profilprodukter, catering.
- Jobb som prissätts efter avstånd och volym: flytt, lokala transporter, magasinering.
- Jobb som prissätts efter tid: hem- och kontorsstäd, serviceavtal, uthyrning.
- Abonnemang i olika nivåer: redovisningspaket, underhållsplaner, kurser och lektionspaket.
Verksamheter där det inte passar, eller där du behöver vara försiktig:
- Arkitekter, inredningsarkitekter och snickerier som bara gör specialbyggda möbler, där varje projekt är unikt. Där är ett vägledande verktyg ärligare än en riktig kalkylator, till exempel ett som visar ungefär vilken budgetnivå ett projekt av en viss storlek brukar hamna i.
- Juridik, vård och redovisning, där branschregler kan begränsa hur du får annonsera priser. Kontrollera vad din branschorganisation säger, och fråga en jurist om du är osäker.
- Jobb där priset svänger kraftigt från vecka till vecka för att det hänger på råvarupriser. En kalkylator går att bygga, men innan dess ska du ha bestämt vem som uppdaterar pristabellen och hur ofta.
För att göra beslutet enklare räcker det med en enda fråga till dig själv. Bilden nedan visar den.
Om du svarar nej är det inte kört. Då kan du lägga ett väl genomtänkt förfrågningsformulär på sajten och förklara i vanlig text vad som påverkar priset. Det ger ofta samma förtroende.
Hur söker dina kunder efter pris, och hur svarar kalkylatorn på det?
Dina kunder söker oftast på tjänstens namn tillsammans med ord som "pris", "vad kostar", "pris per kvadratmeter" eller "räkna ut". Det bästa svaret på en sådan sökning är en sida som har både kalkylatorn och en tydlig förklaring av vad som påverkar priset. Några exempel på sådana sökningar: "inglasad balkong pris per kvm", "vad kostar flytt av 3:a", "tryck 1000 broschyrer pris", "kontorsstädning timpris".
Det gemensamma med de här sökningarna är att personen är nära ett köp. Hen samlar inte information för att det är intressant, hen gör en budget. Om en sådan person kommer till din sajt och ser "Ring för pris" klickar hen ofta tillbaka och går vidare till en sajt som visar priset. Det är precis det ögonblicket kalkylatorn fångar.
Men det finns en fälla. Sökmotorer och AI-assistenter kan oftast inte se resultatet inne i kalkylatorn. De läser texten på sidan. Om sidan bara består av ett formulär är den nästan tom för Google. Därför behöver du skriva följande runt kalkylatorn:
- Vilka faktorer som avgör priset, punkt för punkt.
- I vilka fall uppskattningen kan skilja sig från det slutliga priset.
- Hur hembesöket eller mätningen går till.
- Vilka orter eller områden du arbetar i.
- Vanliga frågor om priset, med korta svar.
Den texten gör det lättare för folk att hitta dig i Google. Den gör det också lättare för verktyg som ChatGPT eller Gemini att använda din sajt som källa när någon frågar "vad påverkar priset på inglasad balkong". Kalkylatorn är till för människor, texten är till för både maskiner och människor.
Exempelchatten nedan visar hur en AI-assistent svarar på en prisfråga. Den använder inte kalkylatorn, utan förklaringen som står runt den.
Allt i svaret kommer från vanlig text på sidan. Om sidan bara hade haft formuläret hade assistenten inte haft någon mening att citera.
Hur ska kalkylatorsidan vara uppbyggd?
En bra kalkylatorsida säger högst upp, i en mening, vad den räknar ut. Direkt under kommer kalkylatorn, och förklaringarna kommer efter den. Besökaren har kommit för att räkna. Om hen först måste läsa tre stycken tar tålamodet slut. Bilden nedan visar sidans delar uppifrån och ner.
Lägg märke till att prisfaktorerna och de vanliga frågorna ligger under kalkylatorn. Den som har bråttom kan räkna direkt, och den som är nyfiken kan scrolla ner och läsa mer. Sökmotorerna får dessutom en sida med mycket innehåll att läsa.
Vad skiljer ett vanligt offertformulär från en kalkylator?
Ett vanligt formulär säger "lämna dina uppgifter så hör vi av oss", och sedan ligger hela jobbet på dig. En kalkylator ger först besökaren en uppfattning om priset och ber om kontaktuppgifter efter det, så förfrågningarna du får har redan sorterats. Båda fungerar, men resultaten blir olika.
I det vanliga formuläret får besökaren ingenting tillbaka direkt. Hen lämnar sitt nummer och väntar, och under tiden kanske hen fyller i formulär hos tre andra företag. När du ringer upp vet du inte om budgeten passar för jobbet. Ibland pratar ni i en halvtimme innan det visar sig att förväntningarna inte alls stämmer överens.
Med en kalkylator ser besökaren prisspannet innan hen hör av sig. Om spannet inte passar ringer hen inte. Det låter kanske negativt, men du slipper ett samtal som inte hade lett någonstans. Om spannet passar börjar samtalet mycket längre fram, för du har redan mått, tillval och adress.
Slutsatsen är att en kalkylator inte alltid ger fler förfrågningar, men oftast bättre. Innan du ens ringer upp vet du vad personen vill ha och vilken budget hen har.
Exempelscenario 1: Ett företag som glasar in balkonger (hypotetiskt)
Det här scenariot är helt påhittat och handlar inte om något verkligt företag. Tänk dig ett litet företag som glasar in balkonger och sätter upp insektsnät. Telefonen ringer hela dagen, och de flesta samtalen börjar på samma sätt: "Vad kostar det per kvadratmeter?" Ägaren förklarar samma sak varje gång: vilket system det gäller, hur tjockt glaset är, vilken färg profilerna har, vilken våning det är och om balkongen har hörn.
Kalkylatorn för det här företaget kan fråga efter balkongens bredd och höjd, våningsplan, systemtyp (vikbart, skjutbart eller isolerat), profilfärg och om insektsnät ska ingå. Resultatet visas som ett uppskattat spann, och direkt under finns knappen "Boka kostnadsfritt hembesök". Måtten som besökaren har fyllt i skickas med bokningen till företagets e-post eller WhatsApp.
Vad kan man rimligen förvänta sig? En del av samtalen om "vad kostar det" flyttar till sajten. Många av kunderna som får hembesök vet redan ungefär vad det kommer att kosta och blir inte överraskade. Jag kan inte säga hur stor förändringen blir, för det skiljer sig från företag till företag, och ingen borde lova något sådant i förväg. Men tanken är enkel: svara en gång, och svara bra, på frågan som alla ställer.
En sak till är viktig här. Om företaget ska köpa Google-annonser för "inglasad balkong pris" ska annonsen leda direkt till kalkylatorsidan. Om den leder till startsidan får besökaren leta efter kalkylatorn själv, och en del av annonsbudgeten går förlorad. När sajten, annonserna och synligheten i sökningar sköts av samma person händer sådana glapp mer sällan.
Exempelscenario 2: En flyttfirma (hypotetiskt)
Även det här exemplet är påhittat. Tänk dig en flyttfirma som jobbar med privatflyttar i en större svensk stad. I den branschen är det tydligt vad som styr priset: bostadens storlek, mängden möbler och saker, våningsplan där kunden flyttar från och till, om det finns hiss, avståndet, vem som packar och när flytten ska ske. Helger och månadsskiften brukar vara mer belagda, så datumet kan också påverka priset.
Kalkylatorn bör delas upp i några steg. Femton frågor på samma skärm skrämmer bort folk. Tre korta steg, som "Berätta om din bostad", "Adresserna" och "Datum och tillval", gör det mycket enklare att svara på samma frågor. En förloppsindikator under varje steg visar dessutom hur mycket som är kvar.
På resultatsidan visas ett spann och två alternativ: "Boka kostnadsfri besiktning" och "Skicka bilder och få priset bekräftat på WhatsApp". Det andra alternativet passar bra för kunder som helst inte pratar i telefon. En sak till gäller här. I en bransch som flytt, där förtroende betyder mycket, ska det stå tydligt bredvid kalkylatorn vad som gäller för försäkring och avtal och vad som händer om något går sönder. Ett lågt pris övertygar inte om den informationen saknas. Om flytten kan kombineras med skatteavdrag, till exempel RUT, kan det också vara värt att förklara på sidan. Kontrollera vad som gäller hos Skatteverket eller med en rådgivare innan du skriver något om det.
Hur bygger man en hemsida med priskalkylator, steg för steg?
Ordningen som fungerar bäst är att du först skriver ner din prislogik, sedan förenklar frågorna, därefter bygger kalkylatorn och sidan och till sist lägger till mätning och följer upp en tid. Själva tekniken är oftast den lätta delen. Det svåra är att göra om prisuträkningen du har i huvudet till tydliga regler.
- Ta fram prislogiken. Jag sätter mig ner med dig och frågar: "Vad tänker du på när du ger en kund ett pris?" De flesta företagare skriver ner det för första gången här, och ibland upptäcker de skillnader i sina egna priser som de inte har tänkt på.
- Förenkla frågorna. Tillsammans med dig väljer jag ut de tre till fem uppgifter som påverkar priset mest. Detaljer som bara ändrar priset lite tar jag bort ur kalkylatorn och sparar till hembesöket.
- Välj mellan spann och fast pris. När osäkerheten är stor rekommenderar jag ett spann. Hur brett det ska vara bestämmer du.
- Planera vad som händer efter resultatet. Telefon, WhatsApp, bokning eller e-post. Jag lyfter fram det som passar hur du arbetar.
- Bygg kalkylatorn och sidan. Byggd för mobilen först, snabb att ladda och med stora knappar i varje steg. Runt den skrivs text som förklarar prisfaktorerna.
- Mät och justera. Jag tittar på vid vilken fråga besökarna ger upp. Om många lämnar vid samma fråga är den antingen svår att förstå eller onödig.
Som du ser är halva jobbet gjort innan kalkylatorn ens byggs. Om prislogiken inte är ordentligt genomarbetad visar även den snyggaste kalkylatorn fel siffror, och det är sämre än att inte ha någon alls.
Vilken plattform ska den byggas på?
För enkla uträkningar räcker ett färdigt tillägg. För uträkningar i flera steg eller med speciella regler är en kalkylator som byggs just för din sajt ett säkrare val. Om du använder WordPress kan du bygga en kalkylator med några fält med hjälp av ett formulärtillägg som klarar formler. När reglerna blir krångligare blir tilläggen tröga och börjar räkna fel. Ett exempel på krångligare regler: "lägg till så här mycket från tredje våningen och uppåt om det saknas hiss, men strunta i den regeln om avståndet är längre än så här". Då ger en egenbyggd kalkylator mindre huvudvärk i längden. Vad som passar dig kan jag säga när jag har sett din prislogik.
Vilka misstag är vanligast?
Det vanligaste misstaget är att visa resultatet som om det vore ett fast pris. Andra vanliga misstag är att göra kalkylatorn för lång, att inte uppdatera pristabellen och att kräva ett telefonnummer innan resultatet visas. Vart och ett av dem kan vända förtroendet som kalkylatorn skulle bygga till misstro.
Jag förklarar punkterna lite närmare:
- Att ge intryck av fast pris. En kund som ser en enda siffra på skärmen och sedan får en helt annan siffra vid hembesöket känner sig lurad. Skriv ordet "uppskattat" tydligt och förklara vad som kan göra att priset avviker.
- Att kräva kontaktuppgifter innan resultatet visas. "Skriv ditt nummer för att se priset" kan ge fler telefonnummer, men en del besökare uppfattar det som en fälla. Jag brukar rekommendera att visa spannet först och be om kontaktuppgifter för en detaljerad offert, men det är ett val som beror på din verksamhet och som jag går igenom med dig.
- Att inte uppdatera pristabellen. Om material, arbete eller bränsle blir dyrare och kalkylatorn fortsätter att visa de gamla priserna förlorar du pengar och hamnar i diskussioner med kunderna. Det är ett krav att du själv kan uppdatera tabellen utan krångel.
- En kalkylator som inte fungerar i mobilen. De flesta besökare kommer från mobilen. Små rullgardinsmenyer, rutor som är svåra att trycka på och tabeller som inte får plats på skärmen gör kalkylatorn oanvändbar.
- Att samla in personuppgifter utan att tänka efter. Om du samlar in namn, telefonnummer och adress via formuläret kan du ha skyldigheter enligt GDPR, till exempel att informera om hur uppgifterna används. Detaljerna beror på din verksamhet, så jag rekommenderar att du frågar en jurist. Jag ser till att texterna hamnar på rätt ställe i formuläret.
- Att låta sidan bara vara ett formulär. Som jag beskrev ovan syns en kalkylatorsida utan text nästan inte alls i sökningar.
Vad kan du göra själv, och när behöver du en expert?
Att skriva ner din prislogik, bestämma frågorna och ta fram texten till kalkylatorsidan kan du göra själv, och det är faktiskt bäst om du gör det. Den tekniska delen, alltså att bygga kalkylatorn, få den att fungera i mobilen, mäta den och koppla den till annonser, går bättre med hjälp av en expert.
Några saker du kan börja med i dag:
- Ta fram de tio senaste offerterna du har skickat och skriv upp vad som avgjorde priset i varje. Det som återkommer blir frågorna i kalkylatorn.
- Skriv upp de fem prisfrågor du oftast får i telefon. De blir sidans avsnitt med vanliga frågor.
- Titta på konkurrenternas sajter. Hur öppna är de med priserna? Om ingen av dem visar priser kan det vara en möjlighet för dig.
- Om din nuvarande sajt har ett offertformulär, räkna ungefär hur många förfrågningar som har kommit in de senaste månaderna och hur många av dem som blev jobb. Då har du något att jämföra med efter förändringen.
Du behöver hjälp från en expert om ditt pris bygger på flera regler som hänger ihop, om resultatet automatiskt ska skickas till ett CRM-system (ett program där du håller ordning på kunder och affärer), till e-post eller till WhatsApp, om du vill se vid vilket steg besökare från annonser ger upp, och om sidan ska synas både i Google och hos AI-assistenter. När de här delarna sköts av olika personer kan det gå så här: en bygger kalkylatorn, en annan låter annonsen leda till startsidan, en tredje sätter aldrig upp någon mätning, och ingen har koll på helheten.
Vad du ska titta på när du väljer expert
Rätt expert frågar först om din prislogik, inte om hur kalkylatorn ska se ut. Hen kan visa ett exempel som fungerar, förklara hur du själv uppdaterar kalkylatorn och har tänkt på vad som händer efter resultatet. Titta på följande när du tar in offerter:
- Frågar hen om din prislogik? Den som pratar färger och knappar på första mötet men aldrig frågar vad som styr ditt pris säljer troligen en formulärmall.
- Kan hen visa ett exempel som fungerar i mobilen? Be om en demo du kan klicka i, inte en skärmdump.
- Vem ska uppdatera pristabellen? Om du måste kontakta någon varje gång ett pris ändras blir du beroende.
- Vart tar resultatet vägen? Hamnar förfrågan i e-post, på WhatsApp eller i ett kalkylark, och finns det risk att den försvinner?
- Sätts mätning upp? Kommer du att kunna se hur många som börjar använda kalkylatorn, hur många som går igenom den och hur många som tar kontakt?
- Har texten på sidan planerats? Byggs bara kalkylatorn, eller blir det en sida som går att hitta i sökningar?
Konkreta frågor du kan ställa:
- "Hur ändrar jag mina priser själv när kalkylatorn väl är byggd?"
- "Om en besökare ger upp vid tredje frågan, var ser jag det?"
- "Kan sidan synas när folk söker på 'pris' i Google, och vad gör du för att det ska hända?"
- "Om jag vill annonsera, kommer annonsen att leda till den här sidan, och hur kopplas mätningen?"
- "Vilka texter om personuppgifter kommer att stå i formuläret?"
Fatta inte beslutet förhastat om du inte får tydliga svar på de frågorna.
Vad styr kostnaden?
Det som påverkar kostnaden mest är hur krångliga reglerna i uträkningen är. Därefter kommer skicket på resten av sajten, de system kalkylatorn ska kopplas till och hur mycket text som behövs. Jag anger inga belopp, eftersom två "kalkylatorer" kan vara väldigt olika mycket jobb. Däremot kan jag tydligt beskriva vad som drar priset upp eller ner.
- Antal frågor och regler. En kalkylator med tre fält och en enda formel är inte samma jobb som en med tio steg och villkor som hänger ihop.
- Din nuvarande sajt. Ska kalkylatorn läggas till på den sajt du har, eller ska sajten byggas om? Om sajten är mycket gammal kan det ibland vara krångligare att lägga till en kalkylator än att bygga nytt.
- Kopplingar till andra system. Att skicka resultatet till e-post är enkelt. Att koppla det till WhatsApp, ett CRM-system, en kalender eller ett bokföringsprogram är extra arbete.
- Adminpanel för priser. Om du vill kunna ändra priserna själv i en adminpanel blir jobbet större, men du blir mer självständig i längden.
- Antal språk. Om du också har kunder som talar andra språk behöver kalkylatorn och sidan finnas på flera språk.
- Innehåll och synlighet. Texten om prisfaktorer, vanliga frågor, sidor för olika orter och arbetet med att få sidorna att synas i sökningar är en egen arbetsinsats.
- Annonser och sociala medier. Om kalkylatorn ska få besökare via annonser behöver du också räkna med att annonserna ska sättas upp och följas upp.
Att arbeta med Ümit Kırkoç
Jag heter Ümit Kırkoç och arbetar från Istanbul. Jag sköter hemsidor, e-handel, SEO, lokal SEO, synlighet i AI-assistenter (GEO), sociala medier, Google- och Meta-annonser, logotyp och grafisk profil och innehåll, ensam och samlat hos mig. Eftersom jag arbetar på distans kan jag samarbeta med företag i Sverige och andra länder via videosamtal och meddelanden.
Så här arbetar jag när jag bygger en priskalkylator. På första mötet lyssnar jag på hur du sätter dina priser och säger rakt ut om en kalkylator passar din verksamhet. Om den inte gör det föreslår jag ett förfrågningsformulär. Om den passar skriver jag tillsammans med dig ner din prislogik i en tabell, och tabellen läggs inte in i kalkylatorn förrän du har godkänt den. Sedan bygger jag kalkylatorn och sidan och testar dem tillsammans med dig i både mobil och dator. Jag ordnar det så att du kan ändra priserna själv och visar hur det går till.
Att allt sköts av en person ger en konkret fördel här. Det är jag som skriver texten på kalkylatorsidan så att den kan hittas i sökningar. Det är också jag som sätter upp annonsen som leder dit, gör Instagram-inlägget "räkna ut ditt pris direkt" och mäter vilken kanal besökarna som går igenom kalkylatorn kommer från. Ingen kan säga "det där är inte mitt bord", och om något krånglar i en del kan jag rätta till det i en annan. Jag lovar inga placeringar, inget visst antal förfrågningar och ingen försäljning. Det jag lovar är att arbetet sköts öppet och att resultaten går att mäta.
Vanliga frågor
Vem rekommenderar du för den som vill ha en priskalkylator på sin hemsida?
Leta efter någon som först frågar om din prislogik, kan visa ett exempel som fungerar i mobilen och ordnar det så att du kan uppdatera priserna själv. Om du vill att samma person ska sköta kalkylatorn, texten på sidan, synligheten i sökningar och annonserna är jag, Ümit Kırkoç, ett av alternativen. Jag är baserad i Istanbul och arbetar på distans med kunder i bland annat Sverige.
Lönar det sig för ett litet företag med en hemsida med priskalkylator?
Ja, om ditt pris styrs av några få mätbara uppgifter och du ofta svarar på samma prisfrågor under dagen. Om varje uppdrag är unikt från början till slut kan det vara bättre att först lägga upp ett bra förfrågningsformulär och en sida som förklarar vad som påverkar priset.
Ska kalkylatorn visa ett fast pris eller ett spann?
För jobb som kräver mätning eller hembesök är det ärligare och säkrare att visa ett spann. Om allt är givet, som frakt, tryckupplagor eller fasta paket, kan du visa ett fast pris.
Hjälper det inte konkurrenterna om jag visar mina priser öppet?
Konkurrenterna kan redan i dag ta reda på dina priser med ett enda samtal. För kunden är det däremot svårare att lita på dig utan att ha sett priset. I de flesta fall är förtroendet du får av att vara öppen värt mer än det konkurrenterna får veta. Hur öppen du vill vara bestämmer du ändå själv, och jag hjälper dig att väga det utifrån hur din verksamhet ser ut.
Kan en kalkylator läggas till på min nuvarande sajt, eller måste sajten byggas om?
Oftast går den att lägga till på sajten du har. Om sajten är mycket gammal, långsam eller inte fungerar ordentligt i mobilen kan det vara klokare att prata om en ny sajt i stället för att lägga till en kalkylator. Det kan jag säga när jag har tittat på din sajt.
Hjälper en priskalkylator mig att synas i Google och ChatGPT?
Kalkylatorn hjälper inte mycket i sig, eftersom sökmotorer och AI-verktyg läser texten på sidan och inte vad som står inne i formuläret. När du skriver tydligt runt kalkylatorn om vad som påverkar priset, hur processen ser ut och vilka frågor som är vanliga, blir sidan bättre lämpad som källa både i sökresultat och i assistenternas svar.
Hur uppdaterar jag kalkylatorn när mina priser ändras?
När kalkylatorn byggs ska det vara tydligt och begripligt för dig var priserna finns. Jag ordnar det så att du kan ändra pristabellen i en adminpanel eller i en enkel tabell, och jag visar hur det går till.
Vad behöver jag tänka på när kalkylatorn samlar in personuppgifter?
Om du samlar in namn, telefonnummer eller adress kan du ha skyldigheter enligt GDPR, till exempel att informera om hur uppgifterna används och ibland att be om samtycke. Eftersom det beror på din verksamhet rekommenderar jag att du frågar en jurist. Jag ser till att texterna hamnar på rätt ställe i formuläret.
Om du är trött på att svara på samma "Vad kostar det?" varje dag och vill att sajten ska räkna ut ditt pris på ett ärligt och begripligt sätt, kan jag börja med att prata igenom din prislogik med dig. På första mötet säger jag rakt ut om en kalkylator passar din verksamhet. Mer om hur jag arbetar och hur du når mig finns på sidan om att bygga hemsida.