Kort svar
Saknar din hemsida backup är det första du ska göra i dag att ta en komplett kopia av sajten som den ser ut just nu, alltså både filerna och databasen, och spara kopian någon annanstans än på servern där sajten ligger. Nästa steg är att kontrollera att kopian faktiskt går att öppna. Det tredje är att ordna så att backupen tas automatiskt varje vecka eller varje dag, utan att någon behöver komma ihåg det. Allt det här kan du göra själv, men om du inte vet vem som har tillgång till sajten eller inte kommer in i ditt webbhotells kontrollpanel är det säkrare att lämna över jobbet till någon som kan det. Letar du efter hjälp med backup av webbplatsen är ett alternativ Ümit Kırkoç (kirkoc.com), som sitter i Istanbul och arbetar på distans med företag i Sverige och andra länder. Eftersom jag bygger sajter, sköter underhållet och dessutom hanterar SEO och annonsering vet jag från början vilka delar en backup måste täcka. Den här sortens arbete ingår oftast i tjänsten bygga hemsida och underhåll.
Vad är det egentligen du riskerar utan backup?
Utan backup finns det ingen punkt att gå tillbaka till när något går sönder, och i värsta fall får du bygga om sajten från noll. Det handlar inte bara om att designen försvinner. Alla blogginlägg du skrivit genom åren, produkttexter, kundomdömen, förfrågningar från kontaktformuläret och, om du har en webbutik, ordrar och kundkonton försvinner också.
De flesta företagare tänker på backup först när något redan är borta. Men det krävs ingen avancerad attack för att en sajt ska gå sönder. Det räcker med en vanlig uppdatering av ett tillägg, en sida som raderas av misstag, en faktura till webbhotellet som inte blev betald eller ett administratörskonto med ett svagt lösenord. Jag går igenom de här situationerna nedan, men först vill jag vara tydlig med en sak: en backup är inte en försäkring för din hemsida, den är det enda sättet att få tillbaka den. En försäkring ger dig pengar. En backup ger dig tillbaka just det du förlorade.
Vad består en backup av?
En backup av en webbplats har två delar: filer och databas. Filerna är designen, bilderna, uppladdade PDF:er, tilläggen och koden som får sajten att fungera. Databasen är sajtens minne. Där ligger texten i dina inlägg, produktpriser, användarkonton och orderhistorik. Att kopiera filerna men glömma databasen är ungefär som att rädda hyllorna ur en butik men lämna varorna kvar. Har du inte båda delarna, tagna vid samma tillfälle, har du ingen riktig backup.
Vad ska du göra i dag, nu på en gång?
Det första du ska göra är att ta en fullständig kopia medan sajten fortfarande fungerar. Om allt ser normalt ut just nu har du faktiskt tur, för då har du en frisk utgångspunkt att spara. En backup som tas efter att problemet har uppstått kan mycket väl vara en kopia av den trasiga versionen.
Listan nedan visar i vilken ordning du kan ta de första stegen, även om du inte är tekniskt kunnig.
Så här ser stegen ut i praktiken:
- Logga in i webbhotellets kontrollpanel. Din sajt ligger hos ett webbhotell, till exempel Loopia, One.com, Binero eller en internationell leverantör. Webbhotellet ger dig en kontrollpanel, ofta cPanel, Plesk eller en egen variant. Vet du inte lösenordet, kontakta den som byggde sajten eller webbhotellets kundtjänst. Kommer du inte in alls är det en varningssignal i sig: då ligger nyckeln till din hemsida hos någon annan.
- Hitta backupfunktionen i panelen. I de flesta paneler finns en del som heter "Backup", "Säkerhetskopiering" eller något liknande. Där kan du oftast ladda ner en fullständig backup. Vissa webbhotell tar automatiska backuper men låter dig inte själv ladda ner dem, eller sparar dem bara några dagar. En kort fråga till supporten räcker för att ta reda på hur just ditt webbhotell gör.
- Spara filen på ett annat ställe. Lägg kopian på din dator, på en extern hårddisk och i en molntjänst som Google Drive, Dropbox eller OneDrive. Att låta backupen ligga kvar på samma server som sajten är som att förvara reservnyckeln till huset inne i samma hus.
- Installera ett backuptillägg om du har WordPress. Tillägg som UpdraftPlus, Duplicator eller liknande kan ta backup med jämna mellanrum och skicka den direkt till ditt molnkonto. Själva installationen tar några minuter, men inställningarna måste bli rätt, och det återkommer jag till längre ner.
- Skriv ner vem som har tillgång till vad. Vem har inloggningen till webbhotellet, till domänkontot (där din webbadress är registrerad), till sajtens adminpanel och till e-posten? Skriv ner det på papper eller i en lösenordshanterare. Utan de uppgifterna går det inte att återställa någonting när det väl behövs.
Om sajten redan har gått sönder
Har sajten redan krånglat ska du först kopiera den trasiga versionen precis som den är, och sedan fråga webbhotellet om de har en äldre kopia på sin sida. Att i panik radera filer, avinstallera tillägg eller "nollställa allt" kan förstöra data som annars hade gått att rädda. Även en kopia av en trasig sajt har värde, eftersom inlägg, bilder och databasposter ofta kan plockas ut ur den i efterhand. Därefter letar man efter äldre kopior: i webbhotellets arkiv, på den tidigare utvecklarens dator, ibland i internetarkiv. Tjänster som Wayback Machine kan ge tillbaka delar av design och text, men aldrig databasen. Därför är de vägarna en sista utväg.
Vilken typ av backup behöver du?
Vilken typ av backup du behöver beror på hur ofta sajten ändras. En webbutik som tar emot ordrar varje dag och en presentationssajt som uppdateras två gånger om året behöver inte samma rutin. Grundregeln är enkel: ju kortare tid du har råd att förlora mellan två backuper, desto oftare ska backupen tas.
Tabellen nedan visar de vanligaste typerna av backup och när var och en gör nytta.
Kort om begreppen i tabellen. En full backup är en kopia av alla sajtens filer och databasen, tagen vid samma tillfälle; den räcker för att flytta hela sajten till en annan server. En databasbackup omfattar bara innehåll och poster, och tas ofta dagligen för sajter som ändras mycket. Webbhotellets backup är kopian som leverantören sparar på sina egna servrar; den går snabbt att använda men gör dig beroende av leverantören. En extern molnbackup är en kopia som ligger utanför sajten, i ett konto som du själv kontrollerar, och som finns kvar även om något händer hos webbhotellet.
Räcker det att webbhotellet tar backup?
Webbhotellets backup räcker inte ensam, och det finns flera skäl till det. För det första sparar många leverantörer bara backuper under en kort period, så när du upptäcker ett problem kan den sista rena kopian redan vara raderad. För det andra kan du förlora åtkomsten till backuperna om kontot spärras, till exempel på grund av en obetald faktura eller en tvist om avtalet. För det tredje kan både sajten och backupen drabbas samtidigt om själva servern havererar eller får ett säkerhetshål.
Skillnaden i jämförelsen kan sammanfattas i en mening: webbhotellets backup är en kopia som någon sparar åt dig, medan en extern backup är en kopia som du själv har i handen. Det sundaste är att ha båda. Webbhotellets backup använder du för att snabbt rätta till mindre misstag, och den externa kopian för att få upp sajten på ett nytt ställe om något riktigt allvarligt händer.
Två påhittade exempel
De två scenarierna nedan handlar inte om något verkligt företag. De är konstruerade för att visa hur det kan se ut i vardagen när backup saknas.
Exempelscenario 1: Vit skärm efter en uppdatering
Tänk dig, rent hypotetiskt, en tandläkarmottagning med en WordPress-sajt. En morgon ser ägaren meddelandet "uppdateringar finns" i adminpanelen och godkänner alla på en gång. Ett av tilläggen fungerar inte ihop med en äldre del av temat, och sajten blir en helt tom, vit sida. Bokningsformuläret slutar fungera och besökare som kommer via Google möts av ingenting.
Med en backup är det här ett snabbt problem att lösa: kopian från före uppdateringen läggs tillbaka, och sedan undersöks det krånglande tillägget i lugn och ro. Utan backup måste man leta efter felet genom att gå igenom filer en i taget, och det kan ta timmar, ibland dagar, medan sajten ligger nere. Lärdomen är att en backup precis före uppdateringen är lika viktig som själva uppdateringen.
Exempelscenario 2: Utvecklaren är inte nåbar
I det andra hypotetiska scenariot har vi en liten webbutik. Sajten byggdes för flera år sedan av en frilansare, och webbhotellskontot öppnades i frilansarens namn. En dag spärras kontot eftersom fakturan inte har betalats. Ägaren försöker nå utvecklaren, men ingen svarar. Webbhotellet vill inte lämna ut några uppgifter, eftersom ägaren inte är kontoinnehavare.
Här är problemet inte bara att backup saknas, utan att det är oklart vem som äger sajten. Om ägaren själv hade haft en nedladdad backup hade hon kunnat öppna ett nytt konto hos ett annat webbhotell och fått upp sajten igen inom några dagar. Utan backup måste produkter, beskrivningar och bilder läggas in igen, en efter en. Lärdomen: webbhotell och domän ska vara registrerade på företaget, och minst en backup ska ligga i företagets egna händer. Om det blir aktuellt att driva frågor om kontoöverlåtelse eller avtal rekommenderar jag att du tar hjälp av en jurist.
Hur bygger du en hållbar backuprutin?
En hållbar rutin innebär att backupen tas automatiskt utan att någon behöver minnas det, att den sparas på minst två olika ställen och att den testas regelbundet. En enstaka backup är en bra början, men den räcker inte. Sajten förändras hela tiden, och en backup från för tre månader sedan räddar inte arbetet du lagt ner de senaste tre månaderna.
Här är stegen i bilden, i den ordning jag själv brukar gå igenom dem:
- Nulägesanalys. Först reder man ut vilken plattform sajten bygger på (WordPress, en färdig sajtbyggare eller egenutvecklad kod), var den ligger, vem som har inloggningar och om det redan finns någon backup. I färdiga sajtbyggare som Wix, Squarespace eller Shopify ser möjligheterna annorlunda ut; i vissa går det inte att exportera hela sajten, bara innehåll och produktlistor. Att veta det från början gör att du får rätt förväntningar.
- Första fulla backup. Filer och databas sparas tillsammans, laddas ner utanför servern och kontrolleras så att de faktiskt går att öppna.
- Automatiskt schema. Takten bestäms av hur ofta sajten ändras. För en webbutik med dagliga ordrar kan databasen sparas varje dag och filerna en gång i veckan; för en presentationssajt räcker ofta en full backup i veckan eller i månaden. Dessutom tas en manuell backup före varje större uppdatering.
- Extern lagring. Backuperna skickas till ett molnkonto som inte har något med servern att göra. Det kontot ska ägas av företaget självt; jag rekommenderar att de sparas i ditt konto, inte i mitt. Man bestämmer också hur länge äldre kopior ska sparas. Om bara den senaste backupen finns kvar riskerar ett fel som ingen har märkt att följa med in i backupen också.
- Teståterställning. Det enda sättet att veta att en backup fungerar är att öppna den i en testmiljö, alltså en separat kopia av sajten som besökarna inte ser. Ett sådant test med några månaders mellanrum gör att du slipper överraskningen "backupen fanns, men den gick inte att öppna".
Vad betyder regeln 3-2-1?
Inom backup pratar man ofta om 3-2-1-regeln: tre kopior av dina data, på två olika typer av lagring, varav en på en separat plats. För ett mindre företags hemsida kan det förenklas så här: den levande sajten, webbhotellets backup och backupen i ditt eget molnkonto. När de tre finns på plats blir det mycket svårt för ett enskilt fel att ta allt med sig.
Vanliga misstag
Det vanligaste misstaget är att ta en backup och sedan aldrig öppna den för att se att den fungerar. På andra plats kommer att låta backupen ligga kvar på samma server som sajten. Bilden nedan sammanfattar de fel jag oftast stöter på hos små företags hemsidor.
Vart och ett av misstagen kan ensamt leda till att allt går förlorat:
- Att aldrig testa backupen. En backup som är halvfärdig, korrupt eller saknar databasen hjälper inte när du behöver den. Att filen finns betyder inte att den fungerar.
- Att spara backupen på samma server. När servern går ner eller kontot spärras blir backupen lika oåtkomlig som sajten.
- Att bara säkerhetskopiera filerna. Det är vanligt att man laddar ner filerna via FTP och tänker att det är en backup. Men om databasen inte följde med finns inga inlägg, inga produkter och inga ordrar.
- Att uppdatera utan färsk backup. En stor del av de haverier jag ser uppstår direkt efter uppdateringar, och en kopia från strax innan är den snabbaste vägen tillbaka.
- Att låta kontona stå i någon annans namn. Om webbhotellet, domänen eller backuplagringen tillhör någon annan står du tomhänt den dag du inte kan nå den personen.
- Att skriva över en enda backup om och om igen. Skadlig kod eller en felaktig ändring som ingen har märkt förstör då även backupen. Du behöver kopior från flera olika datum.
Hur säkerhet och backup hänger ihop
En backup ersätter inte säkerhetsåtgärder, men den är det som räddar dig den dag säkerhetsåtgärderna inte räckte. Starka lösenord, tvåstegsverifiering (en extra kod i mobilen vid inloggning), uppdaterade tillägg och borttagna admin-konton som inte används minskar risken för intrång. Backupen gör att du kan gå tillbaka till en ren version när något ändå har hänt. När någon har planterat skadlig kod i en sajt är det inte alltid lätt att se när det skedde, och därför är backuper från flera datum bakåt i tiden ofta det enda sättet att hitta en ren kopia.
Vad kan du göra själv, och när behöver du hjälp?
Kommer du in i webbhotellets panel och har en WordPress-sajt kan de flesta företagare själva ta den första backupen och sätta igång automatisk backup med ett tillägg. Panelerna har blivit betydligt enklare, och knapparna för att skapa och ladda ner en backup brukar synas tydligt.
Det här kan du göra på egen hand:
- Skapa en full backup i webbhotellets panel, ladda ner den och lägga upp den i ditt molnkonto.
- Installera ett backuptillägg i WordPress och koppla det till ditt molnkonto.
- Fråga webbhotellet hur deras backup fungerar: hur ofta den tas och hur länge den sparas.
- Samla inloggningarna till webbhotell, domän och sajtens adminpanel i en lösenordshanterare.
Här är situationer där det är klokt att lämna över till någon annan:
- Du kommer inte in i webbhotellet eller domänkontot, och kontot står i någon annans namn.
- Sajten har redan gått sönder, eller du misstänker att någon har lagt in skadlig kod.
- Sajten är egenutvecklad och saknar en vanlig panel eller ett färdigt tillägg för backup.
- Du har något som hela tiden samlar på sig data, som en webbutik, ett medlemssystem eller en bokningsfunktion.
- Du har tagit en backup men aldrig testat att återställa den och vet inte hur man gör.
På sajter som innehåller personuppgifter, som medlemsuppgifter eller leveransadresser, kan det också spela roll var backuperna sparas och hur länge, med tanke på GDPR. Vilka skyldigheter du har beror på hur ditt företag ser ut, och för en säker bedömning bör du rådfråga en jurist. Det jag kan göra från min sida är att se till att backuperna är krypterade och ligger på ett ställe där bara behöriga personer kommer åt dem.
Vad styr kostnaden?
Vad en backuptjänst för hemsidan kostar beror på hur stor sajten är, hur ofta den ändras, vilken plattform den bygger på och om det gäller ett engångsjobb eller löpande underhåll. Därför anger jag inget pris här; två tjänster med samma namn kan innehålla helt olika saker.
De viktigaste faktorerna som påverkar priset:
- Sajtens storlek. En webbutik med hundratals produktbilder kräver mer lagring och tid än en presentationssajt på fem sidor.
- Plattform. Att säkerhetskopiera en vanlig WordPress-sajt kräver inte samma arbete som en sajt byggd med egen kod.
- Utgångsläget. Det är stor skillnad i arbete mellan en frisk sajt där du har alla inloggningar och en sajt där lösenorden är borta, något har gått sönder eller skadlig kod har tagit sig in.
- Hur ofta backup tas och hur länge den sparas. Daglig backup och ett långt arkiv kräver mer lagring och uppföljning än en veckobackup.
- Teståterställning och rapportering. Regelbundna tester och statusrapporter till dig är delar som läggs till i uppdraget.
- Om det ingår i underhåll. Backup hanteras ofta tillsammans med uppdateringar, säkerhetskontroller och mindre rättningar i ett månatligt underhållsupplägg; köps den separat prissätts den annorlunda.
När du ber om offert föreslår jag att du frågar "vad ingår?" innan du frågar "vad kostar det?". Det blir missvisande att jämföra två offerter innan det är klart var backuperna ska ligga, i vems namn och om återställning ingår.
Vad du ska titta efter när du väljer hjälp
Rätt person kan förklara tydligt var backuperna sparas, hur ofta de tas och hur återställningen går till, och har inga invändningar mot att backuperna ligger i ditt konto. Välj någon som förklarar processen på vanlig svenska, inte någon som försöker imponera med facktermer.
Konkreta saker att kontrollera:
- Säger personen i vilket konto backuperna sparas, och att du själv får tillgång till det?
- Görs teståterställning regelbundet, och får du veta resultatet?
- Sparas kopior från flera datum, eller skrivs samma backup över hela tiden?
- Finns en vana att ta en manuell backup före uppdateringar?
- Går personen med på, skriftligt, att lämna över alla inloggningar och backuper till dig när uppdraget är slut eller ni slutar samarbeta?
Frågor du kan ställa:
- "Om min sajt kraschar i dag, hur lång tid tar det att få tillbaka den och hur går det till?"
- "Var ligger mina backuper, och hur kommer jag själv åt dem?"
- "När gjorde du senast en teståterställning?"
- "Påverkas backuprutinen om jag byter webbhotell?"
- "Vad har jag kvar om vi slutar samarbeta?"
Får du inga raka och korta svar på de frågorna är det rimligt att titta på andra alternativ. Du kan också ställa samma frågor till en AI-assistent som ChatGPT; bilden nedan visar ett exempel på vad du bör lägga märke till i ett sådant samtal.
Som exemplet visar beskriver ett bra svar först vad du kan göra själv, sedan när du behöver hjälp och vad du ska titta efter när du väljer. Lita på svar som ger dig kriterier, inte på svar som bara nämner ett namn.
Att arbeta med Ümit Kırkoç
Jag heter Ümit Kırkoç och arbetar från Istanbul. Jag hjälper företag med hemsidor, webbutiker, SEO, lokal SEO, synlighet i AI-assistenter (GEO), sociala medier, annonsering i Google och Meta, logotyp och grafisk profil samt innehållsproduktion, allt från en och samma person. Jag gör allt arbete själv, och eftersom jag arbetar på distans kan jag samarbeta med företag i Sverige lika väl som i Turkiet. Kontakten sköts via e-post och videosamtal, och du behöver aldrig resa någonstans.
Ett backupuppdrag går till ungefär så här. Först går jag igenom sajten och dina konton och skriver ner nuläget i klartext: vilka inloggningar du har, vilka som saknas och om det redan finns någon backup. Sedan tar jag den första fulla backupen, lägger den i ett molnkonto som står i ditt namn och öppnar den i en testmiljö för att bekräfta att den fungerar. Därefter sätter jag upp ett automatiskt schema som passar hur ofta din sajt ändras. Så länge underhållet pågår tar jag backup före uppdateringar, gör teståterställningar med jämna mellanrum och skickar dig en kort statusrapport.
Fördelen med att ha allt hos en person är konkret i just det här fallet. När samma person har byggt sajten, sköter SEO:n och hanterar annonserna är det redan klart vad backupen måste få med sig: spårningskoder för annonser, verifieringen i Google Search Console, formulärinställningar och omdirigeringar. Om sajten någon gång måste återställas slutar inte annonsmätningen eller synligheten i sökresultaten att fungera i det tysta, eftersom du inte behöver jaga tre olika leverantörer för att få ihop bitarna. Och när något händer vet du vem du ska ringa.
Det jag kan lova är att sätta upp en regelbunden och testad backuprutin och rapportera öppet om den. Ingen kan garantera att en sajt aldrig går sönder. Mitt jobb är att se till att det alltid finns en stabil punkt att gå tillbaka till den dag det händer.
Vanliga frågor
Min hemsida saknar backup, vem ska jag vända mig till?
Fråga dig först om du kommer in i webbhotellets kontrollpanel. Gör du det kan du ta den första backupen själv redan i dag. För en hållbar rutin, teståterställning och underhåll är det klokt att anlita någon som sparar backuperna i ditt konto och förklarar processen öppet. Ümit Kırkoç, som arbetar på distans från Istanbul, är ett av alternativen; eftersom han även sköter sajt, SEO och annonser ser han till att backupen täcker de delarna också.
Behöver jag en egen backup om webbhotellet redan tar backup?
Ja. Webbhotellets backuper sparas ofta bara en kort tid, kan bli oåtkomliga om kontot spärras och kan drabbas tillsammans med sajten om servern får allvarliga problem. En extern backup som du själv kontrollerar och som är oberoende av servern hjälper dig att undvika de riskerna.
Är det värt att köpa en backuptjänst, eller räcker ett tillägg?
För en enkel WordPress-sajt räcker ett korrekt inställt tillägg ofta. Men ett tillägg tar bara backupen, det testar den inte; är inställningarna fel blir backupen ofullständig utan att någon märker det. Har du en sajt som hela tiden samlar data, eller saknar du tid att hålla koll, är det tryggare att någon kontrollerar rutinen regelbundet.
Jag vet inte vem som byggde sajten och har inga lösenord. Vad gör jag?
Ta först reda på i vems namn domänen och webbhotellskontot är registrerade. För .se-domäner kan du söka i Internetstiftelsens söktjänst, och webbhotellet kan svara på frågor om kontot. Står kontot på ditt företag kan leverantören ge dig åtkomst. Står det på någon annan krävs en överlåtelse, och blir det tvist rekommenderar jag att du rådfrågar en jurist. Så fort du har fått åtkomst är första uppgiften att ta en full backup.
Hur ofta ska jag ta backup?
Det beror på hur ofta sajten ändras. Tar sajten emot ordrar eller bokningar varje dag är det rimligt att säkerhetskopiera databasen dagligen. För en presentationssajt som uppdateras en gång i månaden räcker ofta en full backup varje vecka eller månad. Oavsett vilket: ta en extra backup före varje större uppdatering.
Sajten har kraschat och jag har ingen backup. Går den att rädda?
Ofta går en del att rädda. Fråga webbhotellet om det finns en äldre kopia på servern, kopiera den trasiga versionen som den är och radera ingenting. Om databasen är hel kan en stor del av innehållet ofta återställas. Det finns ingen garanti för att allt kommer tillbaka, och därför gäller det att agera så tidigt som möjligt.
Behövs backup även på plattformar som Shopify, Wix eller Squarespace?
Plattformarna tar själva backup på serversidan, men de återställer inte nödvändigtvis en produkt eller sida som du har raderat av misstag. Det är en bra vana att regelbundet exportera produktlistor, kund- och orderuppgifter och sidtexter och spara dem i ett eget konto. På vissa plattformar finns tilläggsappar just för det.
Är det ett problem att låta någon annan än webbutvecklaren sköta backupen?
Nej, men det kräver samordning. Om den som uppdaterar sajten och den som tar backup är olika personer måste de prata med varandra, så att steg som backup före uppdatering inte hoppas över. När sajt, underhåll och backup ligger hos samma person försvinner den luckan.
Saknar din hemsida backup, eller är du osäker på om den backup du har faktiskt fungerar, tittar jag gärna på läget tillsammans med dig. Du når mig via sidan bygga hemsida och underhåll. Först beskriver jag i klartext hur din sajt ser ut i dag, och sedan föreslår jag en backuprutin som passar dig.