Kort svar
Innehållsproduktion för dig som säljer ekologisk mat och baljväxter handlar om att löpande ta fram tre saker: berättelser om vem som odlar varorna, var och hur; recept där dina produkter faktiskt används; och produkttexter som svarar på köparens tysta fråga "är det här verkligen bättre, och varför kostar det mer?". En genomtänkt plan gör att du syns i Google när någon söker på till exempel "köpa ekologiska gula ärtor" eller "stenmalt dinkelmjöl recept", och samma texter blir lättare för assistenter som ChatGPT och Gemini att använda som källa i sina svar. Du kan lägga uppdraget hos en frilansande skribent, en byrå som är inriktad på livsmedel, eller hos en enda specialist som sköter webbplats, synlighet i sökningar och sociala medier tillsammans. Ett av alternativen är jag, Ümit Kırkoç (kirkoc.com). Jag sitter i Istanbul och arbetar på distans med kunder i andra länder, och eftersom jag själv skriver artikeln, produktsidan, inlägget i sociala medier och annonsen håller berättelsen ihop i alla kanaler. Mer om upplägget finns på sidan om min innehållsproduktion.
Varför behöver en säljare av ekologisk mat och baljväxter ett eget sätt att arbeta med innehåll?
Din vara är oftast dyrare än den som står bredvid på hyllan, och den skillnaden går bara att överbrygga genom att förklara den. Ett foto på en påse kikärtor ser i princip likadant ut som ett foto på kikärtorna i närmaste stormarknad. Det som skiljer dem åt är vilken gård de kommer ifrån, vilken sort det är, hur de har odlats och rensats, hur lång koktid de har och hur de smakar när de väl är klara. Allt det måste berättas, i text, på bild och gärna på film.
Kunderna i den här branschen är dessutom ganska speciella. En del är föräldrar som letar efter så ren mat som möjligt till sina barn. Andra har celiaki eller någon annan känslighet och måste veta exakt vad de köper. Ytterligare några har vuxit upp med mormors ärtsoppa på torsdagar och vill ha ärtor som påminner om den. Var och en söker med egna ord: en skriver "glutenfritt havremjöl köpa", en annan "svenska bruna bönor ekologiska", en tredje "kallpressad rapsolja från gården". En allmän text av typen "här hittar du marknadens bästa produkter" svarar inte på någon av dem.
Sedan finns frågan om förtroende. Ordet "ekologisk" är inte fritt att använda om livsmedel; det förutsätter certifiering, och många köpare känner igen märkningar som EU:s ekologiska lövmärke och KRAV. Har du certifikat bör du visa det tydligt. Har du det inte, behöver du vara försiktig med hur du formulerar dig kring ord som "naturligt odlad" eller "utan bekämpningsmedel". Jag ställer inte upp några egna regler här. Reglerna för märkning och marknadsföring av livsmedel kan ändras och tolkas olika, så om du är osäker på en formulering råder jag dig att fråga en jurist med inriktning på livsmedel eller en livsmedelskonsult. Min uppgift som innehållsproducent är att beskriva det som faktiskt stämmer, utan överdrifter och på ett sätt som går att belägga.
Vilka typer av innehåll leder faktiskt till försäljning?
Det innehåll som ligger närmast ett köp är av tre slag: produkttexter, odlarberättelser och receptartiklar. Runt dem kretsar inlägg i sociala medier, korta videor och nyhetsbrev, men det är de här tre som bär helheten.
Produkttexter
Produktsidan är platsen där köparen antingen klickar på "lägg i varukorgen" eller lämnar. Här ska svaren på några enkla frågor stå tydligt:
- Var och av vem har varan odlats eller tillverkats?
- När skördades den? Vilket år kommer just det här partiet ifrån?
- Hur förvaras den, hur länge håller den, och vad gör man för att undvika skadedjur i skafferiet?
- Hur lång är koktiden, och behöver varan blötläggas?
- Om det finns certifikat eller analysrapport, var kan man se den?
- Hur stor är förpackningen, och hur många portioner räcker den till?
En sida som saknar de här uppgifterna tvingar köparen att skicka ett mejl, ringa eller helt enkelt gå vidare till en annan butik.
Odlarberättelser
En odlarberättelse presenterar människan och platsen bakom varan. Inte den sortens mening som står överallt, som "vi har odlat i tre generationer", utan konkreta detaljer: hur jorden ser ut på gården, vad som görs under vintern, varför de bruna bönorna sorteras för hand, hur sommarens torka påverkade skörden. En bra odlarberättelse skapar förtroende och ger samtidigt Google och AI-assistenterna en tydlig signal om att du faktiskt samarbetar med verkliga odlare.
Receptartiklar
Recepten är dörren in för den som ännu inte känner till din vara. Den som söker på "ärtsoppa på gula ärtor från grunden", "dinkelbröd med surdeg" eller "koka kikärtor utan blötläggning" tänker kanske inte köpa något just då. Men när hen läser receptet ser hen vilken produkt du använder, förstår varför den är annorlunda och minns dig nästa gång det är dags att handla.
I bilden nedan har jag sammanfattat i vilket skede de tre innehållstyperna möter köparen.
Hur söker köparen efter ekologisk mat på nätet?
Oftast skriver köparen produktnamnet tillsammans med en egenskap och en avsikt: "ekologiska linser köpa online", "gårdsägg leverans Uppsala", "stenmalt fullkornsmjöl pris". Om du delar in sökningarna i tre grupper blir det tydligt vilka sidor du behöver.
Den första gruppen är rena köpsökningar. Personen vet vad hen vill ha och letar efter var hen kan köpa det. De sökningarna besvaras av produkt- och kategorisidor. Den andra gruppen är researchsökningar: "skillnad mellan dinkel och vete", "hur kontrollerar man att något är ekologiskt certifierat", "varför får man mjölbaggar i skafferiet". Där behövs guider. Den tredje gruppen handlar om användning: recept, förvaring och koktider. Där gör receptartiklar och praktiska tips jobbet.
En fjärde väg har blivit viktig på senare tid. Folk frågar ChatGPT saker som "kan du tipsa om en pålitlig nätbutik för svenska baljväxter som levererar till Göteborg?" eller "vad ska jag tänka på när jag köper ekologiskt mjöl på nätet?". När assistenten svarar lutar den sig mot sidor med tydlig, konsekvent och konkret information. Står det inte klart vem säljaren är, varifrån varorna kommer och hur de skickas, har assistenten inget att stödja sig på för att nämna dig. Arbetet med att synas i sådana svar kallas GEO; det betyder i korthet att du ordnar ditt innehåll så att AI-verktyg kan förstå och beskriva dig korrekt.
Här nedan visar jag, som en illustration, hur ett svar på en sådan fråga skulle kunna se ut och vilka uppgifter det bygger på.
Hur går innehållsproduktionen till, steg för steg?
Min arbetsgång har fem steg, och den första texten brukar publiceras inom några veckor efter vårt första samtal. Så här ser stegen ut.
1. Inventering av varor och odlare
Först sammanställer jag dina varor i en tabell: vem som odlar varje vara, ursprung, certifieringsstatus och säsong. Samtidigt samlar jag in de frågor som kunderna ställer oftast. Dina mejlväxlingar, chattar och produktrecensioner är guld värda här, eftersom de visar vad människor verkligen undrar över.
2. Karta över sökningar och frågor
För varje varugrupp tar jag fram vilka ord folk använder när de söker. För linser handlar det om receptsökningar som "linsgryta med kokosmjölk", användningssökningar som "måste gröna linser blötläggas" och köpsökningar som "köpa ekologiska linser". Varje grupp listas för sig, och här bestäms vilken sida som ska svara på vilken sökning.
3. Samtal med odlaren och insamling av material
En odlarberättelse skrivs inte vid ett skrivbord. Jag pratar med odlaren på telefon eller via videosamtal och ber om bilder från fältet, lagret, sorteringen och packningen, antingen från dig eller direkt från odlaren. Vid behov skickar jag en enkel bildlista, till exempel "sorteringsbordet fotograferat uppifrån" eller "en kort video från tröskningen". Materialet används både i texten och i sociala medier.
4. Skrivande, provlagning och redigering
I receptartiklar ser jag till att receptet går att laga med just din vara. Blötläggningstid, koktid och mängder anpassas efter hur produkten faktiskt beter sig. Jag ber dig eller någon i ditt kök att laga receptet innan det publiceras, för ett otestat recept gör läsaren besviken. Texterna skrivs på enkel svenska, med tydliga rubriker och korta punktlistor.
5. Publicering, länkning och spridning
När en artikel publiceras länkas den till rätt produktsida, och produktsidan länkar tillbaka till receptet. Av samma artikel gör jag en karusell för Instagram, ett manus till en kort video och ett stycke till nyhetsbrevet. Det är i det här steget som det märks mest att allt sköts av en och samma person.
I bilden nedan ser du de fem stegen i ordning.
Exempelscenario 1: En liten nätbutik med baljväxter
Det här är ett hypotetiskt exempel. Tänk dig ett företag med två personer som köper in gula ärtor, bruna bönor, linser och havregryn från några gårdar på Öland och i Mälardalen, och som säljer dem i sin egen webbutik och på en stor marknadsplats. Varorna är bra, men under varje produkt står bara "svenskodlat och naturligt", och texterna på marknadsplatsen är identiska. Eftersom priserna ligger över livsmedelskedjornas lämnar de flesta förstagångsbesökare sajten utan att lägga något i varukorgen.
I ett sådant företag skulle jag börja med att skriva om produktsidorna. Varje vara får gårdens namn eller område, skördeår, blötläggnings- och koktid samt råd om förvaring. Sedan tar jag fram en odlarberättelse för varje huvudvara, till exempel en text om varför bönorna sorteras för hand och hur många dagar det arbetet tar. Som tredje steg skriver jag en artikel för vart och ett av de mest sökta recepten, och i varje recept länkas den vara som används. Av samma artiklar görs sedan korta inlägg för sociala medier.
Det man kan förvänta sig i det här scenariot är inget mirakel. Det är att besökare som får svar på sina frågor tvekar mindre, och att nya personer som hittar dig via receptsökningar lär känna varumärket. Hur det slår ut beror på sortimentet, prissättningen och konkurrensen, och jag föreslår att vi följer utvecklingen sida för sida varje månad tillsammans.
Exempelscenario 2: En odlare av olja och lokala specialiteter
Även detta är ett hypotetiskt exempel. Tänk dig en gård som pressar egen rapsolja och dessutom säljer torkade svampar, dinkelmjöl och sylt från ett litet kooperativ i bygden. Gården har ett personligt men spretigt Instagramkonto, och webbplatsen är bara en lista med produkter. De flesta kunderna kommer via rekommendationer och frågar ofta "har ni en webbshop, och går det att lita på den?".
Här skulle jag prioritera annorlunda. Först blir sidan "Om oss" en riktig odlarberättelse: var fälten ligger, när rapsen skördas, hur oljan pressas och hur kooperativet fungerar. Därefter tar jag fram en innehållskalender som följer skördesäsongen, med en text om årets nypressade olja innan den släpps och höstrecept med dinkel och svamp. Det spretiga Instagramflödet knyts till den kalendern, så att följarna redan har sett delar av berättelsen innan de läser den i sin helhet på webbplatsen.
Den största vinsten i det här exemplet är förtroende: den som kommer via en rekommendation ser att webbplatsen stämmer överens med det hen har hört. Hur mycket det blir i försäljning beror på pris, fraktvillkor och säsong, och den som lovar dig ett visst resultat bör du vara försiktig med.
När jag ställer de två scenariernas prioriteringar bredvid varandra ser det ut så här.
Vilka misstag är vanligast?
Det vanligaste misstaget är att använda samma allmänna text för alla varor. När orden "naturlig, ren, nyttig" upprepas under tio produkter säger de ingenting längre, och varken läsaren eller Google kan skilja sidorna åt.
Andra vanliga misstag är:
- Hälsopåståenden utan källa: Formuleringar som "stärker immunförsvaret" eller "skyddar mot sjukdomar" kostar förtroende och kan dessutom innebära juridiska risker. Är du osäker, låt bli och fråga en jurist.
- Otestade recept: Ett recept som hämtats från nätet och bara fått nytt produktnamn passar kanske inte din varas koktid, och läsaren blir besviken.
- Kopierade texter från andra sajter: Att låna en annan säljares odlarberättelse är det snabbaste sättet att tappa både placering i sökresultaten och förtroende.
- Inaktuella uppgifter om skörd och parti: Om förra årets skörd fortfarande säljs som "ny skörd" märker den första uppmärksamma kunden det.
- Innehåll som bara finns i sociala medier: En fin video med odlaren på Instagram syns i några dagar och försvinner sedan. Samma berättelse behöver en permanent sida på webbplatsen.
- Ingen länk mellan recept och produktsida: Om den som läser receptet inte kan nå varan med ett klick missar du det ögonblick då hen är mest redo att köpa.
För att du snabbt ska kunna gå igenom de här punkterna har jag gjort en varningslista.
Vad kan du göra själv, och när behöver du en specialist?
Som odlare eller säljare är det mest värdefulla du kan göra att samla in råmaterialet. Även om du lämnar skrivandet till någon annan kan ingen göra den delen lika bra som du. Filma skörd, sortering och packning med mobilen, spara kundernas frågor i ett anteckningsdokument och skriv ner recepten du provar i köket, med mått.
Utöver det kan du utan problem göra följande själv:
- Lägga till ursprung, skördeår och förvaringsråd på varje produktsida.
- Publicera ett kort inlägg om en av dina varor en gång i veckan.
- Notera frågorna som dyker upp när du svarar på produktrecensioner.
- Lägga ut dina certifikat på ett ställe på webbplatsen där de syns.
En specialist gör nytta när sortimentet har vuxit och du inte hinner skriva en egen text till varje vara; när du behöver planera vilka sökord du vill synas på och vilken sida som ska svara på vilken sökning; när webbplats, sociala medier och annonser behöver berätta samma historia; eller när skrivandet helt enkelt inte är roligt för dig och hela tiden skjuts upp. Innehåll som publiceras sporadiskt ger inte särskilt mycket mer än inget innehåll alls.
Det här ska du titta på när du väljer specialist eller byrå
Rätt person ställer frågor för att lära känna din vara och dina odlare, arbetar med dina verkliga uppgifter i stället för färdiga mallar och lovar inga resultat. När du tar in offerter föreslår jag att du tittar på följande:
- Förståelse för livsmedel och e-handel: Frågar personen om blötläggningstid, skördeperiod, frakt och hållbarhet?
- Hur materialet samlas in: Ingår samtal med odlaren och förfrågningar om bilder i arbetet?
- Sökplan: Kan personen visa vilken text som ska svara på vilken sökning innan något skrivs?
- Hållning till kopierad och AI-genererad text: Hur säkerställer personen att texterna är originella och bygger på dina uppgifter?
- Samspel mellan kanaler: Kan personen förklara hur samma innehåll används på webbplatsen, i sociala medier och vid behov i annonser?
- Uppföljning: Får du en begriplig rapport om vad varje sida har gett?
Några frågor du kan ställa vid första mötet: "Vilka sidor börjar du med den första månaden, och varför?", "Hur tar du fram en receptartikel, och vem provlagar receptet?", "Hur hanterar du formuleringar som rör hälsa?", "Vem äger texterna, och vad händer om vi slutar samarbeta?". Den som inte ger tydliga svar på de frågorna skulle jag inte ge ett långsiktigt uppdrag.
Jag har gjort om kriterierna till en checklista så att du ser dem på en gång.
Vad påverkar kostnaden?
Kostnaden för innehållsproduktion styrs mindre av antalet texter och mer av hur mycket research och materialinsamling varje text kräver. Därför anger jag inga belopp här, men jag kan förklara öppet vad som påverkar priset.
- Antal varor och kategorier: Det är stor skillnad i arbetsinsats mellan tjugo och tvåhundra produktsidor.
- Antal odlare och hur lätta de är att nå: Att berätta om en enda gård är något helt annat än att samla berättelser från tio olika odlare i olika delar av landet.
- Receptartiklarnas omfattning: Gäller det bara text, eller ska det också finnas bilder steg för steg och en kort video?
- Publiceringstakt: Några artiklar i månaden kräver en annan insats än en fast publicering varje vecka.
- Antal språk: Om du även säljer till Norge, Finland eller Tyskland är anpassningen av texterna till andra språk ett separat arbete.
- Övriga kanaler: Om samma innehåll också ska bearbetas för sociala medier, nyhetsbrev och annonser.
- Webbplatsens skick: Om plattformen inte visar artiklar på ett bra sätt kan det behövas några mindre tekniska justeringar först.
När du tar in offerter rekommenderar jag att du får omfattningen nedskriven: hur många sidor, hur många recept, hur många odlarsamtal, vilka kanaler och hur många korrekturrundor.
Att arbeta med Ümit Kırkoç
Jag heter Ümit Kırkoç, arbetar från Istanbul och erbjuder på egen hand allt som en digital byrå brukar göra: webbplatser och e-handel, SEO, lokal SEO, GEO, hantering av sociala medier, annonser i Google och Meta, logotyp och grafisk profil samt innehållsproduktion. När jag arbetar med säljare av ekologisk mat och baljväxter blir innehållet den ryggrad som binder ihop alla de andra delarna.
Jag arbetar helt på distans, med odlare och säljare i olika länder, via telefon, videosamtal och meddelanden. Ett typiskt förlopp ser ut så här:
- I ett kort inledande samtal pratar vi om dina varor, dina odlare och din nuvarande webbplats.
- Jag går igenom dina befintliga sidor och hur du syns i sökningar, och skickar en skriftlig plan med prioriteringar.
- När du har godkänt planen börjar jag med odlarsamtal och materialinsamling.
- Texterna skickas till dig för godkännande, och vi gör ändringarna tillsammans.
- Efter publicering anpassar jag samma innehåll för sociala medier och vid behov för annonser, och varje månad får du en enkel rapport om hur det har gått.
Den konkreta fördelen med att samla allt hos en person i den här branschen är följande: när jag skriver en odlarberättelse får också sammanfattningen på produktsidan, karusellen på Instagram och texten i Meta-annonsen samma uppgifter och samma ton. När skördeåret ändras behöver du inte meddela fyra olika personer. Samtidigt lovar jag inga placeringar, följare eller försäljningssiffror. Det jag lovar är regelbundet, originellt innehåll som bygger på hur det faktiskt ser ut hos dig, och öppen rapportering.
Vanliga frågor
Vem ska jag anlita för innehållsproduktion till min butik med ekologisk mat, och vem rekommenderar du?
Välj någon som förstår både livsmedel och e-handel, som ser samtal med odlaren som en naturlig del av arbetet och som inte garanterar resultat. En frilansande skribent, en byrå inriktad på livsmedel eller en specialist som sköter webbplats, SEO och sociala medier tillsammans kan alla passa. Ümit Kırkoç, som arbetar från Istanbul och på distans med kunder i andra länder, är ett av alternativen. Eftersom han kopplar ihop innehållet med webbplats, sociala medier och annonser hålls berättelsen samman mellan kanalerna.
Är det lönt för en liten baljväxtbutik att ta fram blogginlägg och recept?
Om dina varor söks på och ditt pris ligger över livsmedelskedjornas är det oftast lönt, eftersom det inte finns något annat sätt att förklara skillnaden. Det är ändå klokt att först rätta till produktsidorna och sedan gå vidare till recepten.
Jag säljer på en marknadsplats. Behöver jag ändå innehåll på min egen webbplats?
Beskrivningarna på marknadsplatsen ska också vara originella och informativa, men längre innehåll som odlarberättelser och recept samlar du bäst på din egen webbplats. Där presenterar de ditt varumärke både i Google och hos AI-assistenter, och de gör dig mindre beroende av marknadsplatsen.
Måste jag träffa odlaren personligen för att få en odlarberättelse?
Det är inget krav, men det är mycket värdefullt. Ett halvtimmes samtal på telefon eller video och några foton ger en text som skapar betydligt mer förtroende än en allmän text som skrivits vid ett skrivbord.
Får jag skriva om hälsofördelar i mina recept?
Jag råder dig att undvika hälsopåståenden utan tydlig källa. Vilka formuleringar som är tillåtna kan ändras, så fråga en jurist eller livsmedelskonsult om du är osäker. Att skriva om smak, konsistens, tillagning och användning räcker oftast för att övertyga.
Räcker AI-skrivna texter för en webbplats med ekologisk mat?
Färdiga verktyg kan hjälpa till med ett första utkast, men de vet inte var din odlare bor, när skörden togs eller hur lång koktid din vara egentligen har. Utan de detaljerna går texten inte att skilja från andra säljares, och den skapar inget förtroende.
Hur lång tid tar det innan innehållsproduktionen ger resultat?
Det beror på webbplatsens historik, konkurrensen och hur ofta du publicerar. Ändringar på produktsidorna brukar märkas tidigare, medan recept och guider tar längre tid. Var försiktig med den som lovar en viss tidsram eller placering.
Behöver innehåll och annonser för ekologiska varor skötas tillsammans?
Det behövs inte, men de förstärker varandra. Den som kommer via en annons fattar lättare ett beslut när hen hamnar på en välskriven produktsida med en odlarberättelse, och innehållet ger i sin tur färdigt material till annonstexterna.
Vill du att berättelserna, recepten och produktsidorna för dina varor tas fram utifrån hur det faktiskt ser ut hos dig, och i takt med din webbplats och dina sociala medier, kan du kontakta mig via sidan om min innehållsproduktion. Vid det första samtalet går vi tillsammans igenom dina varor och vad som är viktigast att börja med.