Kort svar
Innehållsproduktion för friskolor betyder att du regelbundet får sidor och artiklar som förklarar skolans pedagogik och hur en vanlig skoldag ser ut, och som svarar på de konkreta frågor föräldrar faktiskt har: läxor, skolmat, fritids, engelska, elevhälsa, kö och antagning. När det görs väl hittar föräldern svar på det mesta redan på webbplatsen, innan hen bokar ett besök, och skolan får en chans att dyka upp som källa både i Google och i AI-assistenter. Jobbet kan göras av någon på skolan, av en frilansande skribent eller av en byrå. Det viktiga är att texten utgår från föräldern och bygger på skolans verkliga vardag, inte på pedagogiska modeord. Ett av alternativen är jag, Ümit Kırkoç (kirkoc.com). Jag arbetar från Istanbul och tar uppdrag på distans, också för skolor i Sverige och andra länder. Eftersom jag sköter texterna, webbplatsen, synligheten i sök och sociala medier själv behöver du inte samordna flera leverantörer för att bestämma var en text ska ligga och hur den ska spridas. Mer om upplägget hittar du på min sida om innehållsproduktion.
Varför skiljer sig skoltexter från vanliga företagstexter?
Skoltexter är annorlunda eftersom den som läser är en förälder som ska fatta ett beslut om sitt barns vardag under flera år. För ett kafé eller en bilverkstad räcker det ofta med ett kort svar på frågan "varför just vi?". För en skola gör det inte det. Föräldrar jämför skolor i månader, pratar med varandra på förskolegården, frågar grannar, läser omdömen och går in på skolans webbplats gång på gång, varje gång med en ny fråga.
Därför säger de formuleringar jag ofta ser på skolwebbplatser, som "trygg och lärande miljö", "framtidens kompetenser" eller "varje elev ska nå sin fulla potential", nästan ingenting. Nästan alla skolor skriver samma sak, så föräldern scrollar förbi. Det föräldern letar efter är mer handfast: Hur mycket engelska har barnen i förskoleklass? Hur lång tid tar läxorna en vanlig tisdag? Vem hör av sig om mitt barn får det svårt, och när? Lagas maten på plats och var finns veckans meny? Hur ser fritids ut efter klockan tre?
Bra innehåll gör två saker samtidigt. För det första bygger det förtroende: en förälder som får ett rakt och ärligt svar uppfattar skolan som öppen. För det andra är det just de här frågorna folk skriver i Google och ställer till AI-assistenter, och den skola som har svaret på sin egen webbplats får en chans att synas där. Det man brukar kalla "pedagogisk profil" blir begriplig för en förälder först när den beskrivs med sådana konkreta detaljer.
Hur söker föräldrar när de väljer skola?
De flesta föräldrar går igenom tre faser: först listar de alternativen i närområdet, sedan jämför de några skolor på specifika punkter och till sist letar de efter praktiska detaljer inför ansökan. Sökorden skiljer sig mellan faserna, och innehållsplanen bör byggas efter de skillnaderna.
I första fasen är sökningarna breda: "friskola Södermalm", "grundskola Västra Hamnen", "bästa skolan i Uppsala". Föräldern känner ännu inte till din skola. Här är det skolans egen presentationssida och tydlig information om var skolan ligger och vilka stadier den har som gör dig synlig.
I andra fasen handlar frågorna om pedagogik: "skola utan läxor lågstadiet", "vad är montessori i grundskolan", "tvåspråkig skola påverkar det svenskan", "vad betyder IB-programmet". De frågorna innehåller inte skolans namn, men det är frågor som just din skola kan besvara. Här ligger ofta det mest värdefulla i hela innehållsarbetet.
I tredje fasen har föräldern bestämt sig för ett par skolor och vill veta praktiska saker: hur kön fungerar, när man ska stå i den, öppet hus, inskolning i förskoleklass, skolskjuts, fritidstider, mat vid allergier, elevhälsans upplägg. Det enklaste sättet att tappa en förälder i den här fasen är att informationen inte går att hitta på webbplatsen.
På senare år har en fjärde kanal tillkommit: föräldrar frågar ChatGPT, Gemini eller Perplexity saker som "vad ska jag tänka på när jag väljer skola till mitt barn?". När assistenten formulerar svaret hämtar den gärna stöd från tydliga, välstrukturerade källor på nätet. Bilden nedan visar ett exempel på en sådan fråga och ett svar av det slag som hänvisar till en skolsida.
Bilden är ingen garanti för placering, och ingen kan med säkerhet veta vilken källa en assistent väljer. Men så mycket kan jag säga: en sida som svarar på föräldrarnas frågor i ett tydligt fråga-svar-format är mer användbar, både för föräldern och för de här verktygen, än en sida som tar upp samma ämne med några slogans.
Vilka sidor och texter bör finnas på skolans webbplats?
En friskolas webbplats bör åtminstone ha sidor för varje stadium, en sida om pedagogiken, sidor om skoldagen, en sida om kö och antagning och återkommande artiklar som svarar på föräldrarnas frågor. Varje grupp hjälper en förälder i en viss fas av beslutet.
Sidor per stadium
Har skolan förskola, förskoleklass, lågstadium, mellanstadium och högstadium behöver varje del en egen sida. Föräldern till en femåring och föräldern till en tolvåring ställer inte samma frågor. På sidan för förskoleklass hamnar inskolning, fritids, vila, gruppstorlek och hur många vuxna som finns i klassrummet i fokus. På högstadiesidan handlar det i stället om betyg, studie- och yrkesvägledning, nationella prov, val av språk och förberedelse inför gymnasievalet.
Sidan om pedagogiken
Den här sidan förklarar hur skolan undervisar. Det vanligaste misstaget är att skriva den på pedagogikforskarnas språk. Använder du ett begrepp som "formativ bedömning" behöver du direkt efteråt visa vad det betyder i klassrummet. Till exempel: läraren ger inte bara ett omdöme efter provet, utan går igenom varje elevs arbete under veckan och säger konkret vad nästa steg är.
Sidor om skoldagen
Skolmat, skolskjuts, elevhälsa, fritids, läxhjälp, klubbar efter skolan och trygghetsarbete. Sidorna kan verka små, men för en förälder som ska bestämma sig väger de tungt. En skola som öppet berättar hur menyn planeras och vad som händer när ett barn har en allergi upplevs som tryggare än en skola som inte nämner det alls.
Sidan om kö och antagning
Hur kön fungerar, från vilken ålder man kan ställa barnet i kö, eventuella syskonförtur, öppet hus, skolbesök och vilka uppgifter som behövs. Hur detaljerat skolan beskriver urvalsreglerna är skolans beslut, men det sparar många frågor och besvikelser om det står klart vad som gäller och vad föräldern själv behöver göra och när.
Artiklar som svarar på föräldrarnas frågor
Skolans blogg ska inte vara en anslagstavla, utan ett litet bibliotek med svar. Artiklar som "Är mitt barn redo för förskoleklass?", "Mitt barn vill byta skola, hur går vi till väga?" eller "Hur mycket läxor är rimligt på mellanstadiet?" nämner kanske inte skolans namn, men de visar hur skolan tänker.
Bilden nedan visar som en enkel sidplan hur de här delarna kan ordnas på en skolwebbplats.
Hur förklarar du pedagogiken så att föräldrar förstår?
Det bästa sättet att förklara pedagogiken är att översätta ett abstrakt begrepp till en scen från klassrummet, ett veckoschema eller en elevs dag. När föräldern läser "elevcentrerat lärande" uppstår ingen bild i huvudet. När hen läser "varje morgon väljer barnen tillsammans med läraren vilket ämne de ska fördjupa sig i under första halvtimmen" gör det det.
För att kunna skriva så behöver skribenten känna skolan inifrån. Innan jag börjar skriva för en skola vill jag alltid prata med några lärare, med elevhälsan och, om det går, med den person som tar emot föräldrarnas första samtal och mejl. Det är den personen som vet bäst vad föräldrar frågar om och var de tvekar. Lärarna kan i sin tur berätta hur pedagogiken faktiskt ser ut en vanlig onsdag.
Några sätt jag brukar använda för att göra texten konkret:
- Beskriva en dag: Vad en elev i årskurs 2 gör från att hen kommer till skolan tills hen går hem från fritids.
- Beskriva ett projekt: Ett tema som årskurs 4 arbetat med under en termin: hur det började, vad barnen lärde sig och vad föräldrarna fick se.
- Svara steg för steg på en fråga: "Vad händer om mitt barn har svårt med matte?" och sedan, i ordning, vilka steg skolan tar.
- Förklara begreppet i en mening: När ett fackord måste vara med följer det direkt av en enkel förklaring.
Jämförelsen nedan visar hur samma information blir olika när den skrivs som slogan och när den skrivs på föräldrarnas språk.
En sak vill jag understryka: konkreta formuleringar ger ingen rätt att påstå att skolan gör något den inte gör. Varje arbetssätt som nämns i texten ska verkligen finnas på skolan. Om föräldern kommer på skolbesök och inte känner igen det hen läst, försvinner förtroendet på en gång.
Exempelscenario 1: En nystartad förskola med förskoleklass (hypotetiskt)
Tänk dig, som ett hypotetiskt exempel, en nystartad fristående förskola med förskoleklass i en förort till Göteborg, med två avdelningar. Skolan har ännu inga tidigare föräldrar, ingen historia och inga omdömen. Grundaren vill berätta att verksamheten arbetar lekbaserat, men webbplatsen består av en "Om oss"-sida och några bilder.
I ett sådant läge börjar jag med att lista det föräldrar till barn i den åldern oroar sig mest för: inskolningen, separationen på morgonen, vila, mat, toalettrutiner och om ett lekbaserat arbetssätt gör barnet sämre förberett för skolan. Sedan planerar jag en kort men tydlig sida eller artikel för varje punkt. En artikel som "Blir barnen redo för skolan i en lekbaserad förskoleklass?" förklarar skolans arbetssätt utifrån det som föräldern är mest orolig för.
En ny skolas största utmaning är förtroende. Därför skriver jag utförligt om pedagogernas erfarenhet, hur rummen är ordnade, hur dagen är upplagd och hur inskolningsveckorna planeras. Jag hittar inte på omdömen eller framgångshistorier; att låtsas ha en historia som inte finns avslöjas senast på första föräldramötet. I stället gör jag det lätt för föräldern att boka ett besök och se verksamheten med egna ögon.
I det här scenariot fungerar det bra att dela kortare versioner av samma texter på Instagram, eftersom föräldrar till små barn ofta letar där också. När samma person sköter texterna och de sociala kanalerna kompletterar inlägget och artikeln varandra, i stället för att samma ämne beskrivs på två olika sätt.
Exempelscenario 2: En etablerad skola med en rörig webbplats (hypotetiskt)
I det andra hypotetiska scenariot kan du tänka dig en friskola i Stockholmsområdet som funnits länge och har elever från förskoleklass till årskurs 9. Skolan är känd, men webbplatsen har vuxit under åren med sidor som olika personer lagt till. Bloggen är full av nyheter: "Luciafirande i aulan", "Vårt temaarbete om rymden", "Skolavslutning i kyrkan". Det finns inte en enda text som svarar på det föräldrar faktiskt undrar.
Här börjar arbetet med att städa, inte med att skriva nytt. Nyheterna behöver inte raderas, men de hjälper inte en förälder som ska välja skola. Först pratar jag med den som hanterar kön och antagningen för att ta fram vilka frågor föräldrar ställt oftast de senaste åren. Sedan skriver jag om sidorna för varje stadium och lägger till frågor och svar för varje del. Därefter planerar jag fördjupande artiklar om det föräldrar jämför, till exempel språkval, stöd inför nationella proven och hur elevhälsan arbetar.
Etablerade skolor har en fördel: de har många verkliga historier att berätta. En lärare som drivit en schackklubb i flera år, ett intresse som en tidigare elev upptäckte på skolan, ett problem som skolan löste på ett klokt sätt. Att berätta sådana historier, med de inblandades tillstånd och utan att röja personuppgifter, övertygar betydligt mer än slogans.
Hur tas skolinnehåll fram steg för steg?
Skolinnehåll tas fram i en process som börjar med samtal om skolan, blir en frågelista och en innehållsplan, fortsätter med skrivande och skolans godkännande och efter publicering följs upp med mätning och uppdatering. Bilden nedan sammanfattar stegen, och sedan förklarar jag dem kort.
- Inledande samtal: Korta samtal med skolledningen, den som sköter antagningen, några lärare och elevhälsan. Målet är att förstå skolan inifrån, inte utifrån.
- Lista över föräldrafrågor: Frågor samlas in från antagningen, föräldramöten, mejl och telefonsamtal. Listan blir ryggraden i planen.
- Undersökning av sökningar: Jag tittar på vilka ord föräldrar använder i Google för de här frågorna och vilka sökningar som är vanliga i skolans närområde.
- Innehållsplan: Vilka sidor som ska skrivas om, vilka artiklar som ska tas fram och i vilken ordning de publiceras. Det som måste vara klart före skolvalsperioden prioriteras.
- Text och skolans godkännande: Varje text läses av en ansvarig person på skolan för att kontrollera fakta. Tider, programnamn och arbetssätt publiceras inte innan skolan bekräftat dem.
- Publicering och spridning: Texten läggs på rätt plats, länkas från relevanta sidor och delas i sociala medier och i nyhetsbrev till föräldrar.
- Mätning och uppdatering: Jag följer vilka texter som läses och vilka sökningar som ger besök, och äldre texter ses över inför varje nytt läsår.
Tajmingen är särskilt viktig för skolor. Skolvalet och intresset för att ställa barn i kö samlas ofta till vissa perioder, och många föräldrar börjar läsa på långt innan dess. Den som börjar skriva när skolvalet redan är i gång kommer oftast för sent. Det bästa är att grundsidorna och de viktigaste föräldraartiklarna redan är publicerade när intresset toppar.
Vanliga misstag i friskolors innehåll
Det vanligaste misstaget är att göra webbplatsen till ett skyltfönster för skolans egen stolthet i stället för en hjälp till föräldern. Andra misstag jag ofta ser har jag samlat i bilden nedan, och några av dem förklarar jag närmare efteråt.
Bloggen används som anslagstavla. Nyheter om luciatåg, utflykter och avslutningar betyder mycket för de familjer som redan går på skolan, men säger lite till den som letar skola. De passar bättre i sociala medier eller under en egen rubrik som "Nytt från skolan", medan bloggen reserveras för texter som svarar på frågor.
Varje text skrivs efter samma mall. Texter från en färdig mall eller som kopierats rakt av från ett AI-verktyg blir väldigt lika varandra. Föräldern som klickar runt på några skolwebbplatser möter samma meningar överallt och tror inte på någon av dem. AI-verktyg kan vara till hjälp för utkast och idéer, men en text som inte skrivs om med skolans verkliga kunskap representerar inte skolan.
Elevbilder och uppgifter används slarvigt. Bilder på barn, namn och nyheter om enskilda elevers prestationer kan räknas som personuppgifter enligt GDPR. Vilka samtycken som behövs, hur de samlas in från vårdnadshavare och hur länge uppgifterna får sparas bör du fråga en jurist eller skolans dataskyddsombud om. När jag planerar en text där ett elevnamn eller ett ansikte behövs, kontrollerar jag alltid med skolledningen att det stämmer med skolans rutiner för samtycke.
Överdrivna löften. Formuleringar som "stadens bästa skola" eller "garanterat höga betyg" får läsaren att tappa förtroendet och kan dessutom krocka med regler om marknadsföring. Vad som gäller i detalj är en fråga för en jurist eller någon som kan regelverket.
Gamla uppgifter ligger kvar. Förra årets datum för öppet hus, en ändrad skolskjutslinje eller en klubb som inte längre finns vilseleder föräldrar. Skolans innehåll behöver gås igenom varje läsår.
Texterna försvinner på webbplatsen. En välskriven föräldraartikel som inte länkas från rätt stadiesida eller antagningssidan hittar ingen. Innehåll och webbplatsens struktur behöver planeras tillsammans.
Vad kan du göra själv, och när behöver du hjälp?
Om det finns en lärare eller någon i ledningen som tycker om att skriva och har tid kan skolan ta fram en stor del av innehållet på egen hand. Extern hjälp behövs oftast för planeringen, för att få texterna att låta som föräldrarnas språk, för synligheten i sök och för att arbetet ska bli av även när terminen är som mest intensiv.
Det här kan du göra själv:
- Be den som tar emot föräldrarnas samtal skriva ner de 20 till 30 frågor som kommer oftast.
- Skriva en text om "en dag hos oss" för varje stadium tillsammans med en lärare.
- Hålla sidorna om skolmat, skolskjuts, fritids och elevhälsa kompletta och aktuella.
- Anteckna skolans riktiga historier: ett projekt, en klubb, en tradition.
- Rensa bort gammal och felaktig information från webbplatsen.
Här brukar extern hjälp göra skillnad:
- När ingen på skolan har tid att skriva regelbundet. Skolinnehåll är inte ett engångsjobb, det pågår hela läsåret.
- När texterna blir för formella eller för akademiska och inte når fram till föräldrarna.
- När du inte vet vilka frågor som faktiskt söks i Google eller vilken sida som ska svara på vilken sökning.
- När webbplatsen, sociala medier och annonseringen sköts av olika personer, så att texter skrivs på ett ställe men aldrig sprids någon annanstans.
- När du undrar hur AI-assistenter beskriver skolan och vad som går att göra åt det.
Beslutsbilden nedan sammanfattar skillnaden kortfattat.
Det här bör du titta på när du väljer skribent eller byrå
Det första du bör titta på är om skribenten är beredd att lägga tid på att lära känna skolan. En text som skrivs utan den kunskapen kan vara hur välformulerad som helst och ändå inte beskriva din skola. Utöver det finns några konkreta kriterier:
- Tidigare texter: Be om exempel där något komplicerat förklaras enkelt, gärna även utanför skolvärlden. Lägg märke till om du förstår det du läser.
- Tydlig arbetsgång: Personen ska redan från början kunna förklara hur samtal, plan, skrivande, godkännande och publicering går till.
- Kunskap om sök: Hen ska kunna beskriva på vanlig svenska hur hen tar reda på vilka ord föräldrar söker med.
- Noggrannhet med fakta: Hen ska tydligt säga att inget publiceras som skolan inte har godkänt.
- Inga garantier: Den som lovar ett visst antal nya elever eller förstaplatsen i Google förstår antingen inte arbetet eller döljer hur det fungerar.
- Helhetstänk: Hen ska kunna prata om var texten ska ligga på webbplatsen, vilka sidor den ska länkas från och hur den ska spridas.
Frågor du kan ställa i första samtalet:
- "Vilka på skolan vill du prata med för att lära känna oss, och hur mycket tid behöver det ta?"
- "Hur går en text från utkast till publicering, och vem godkänner?"
- "Använder du AI-verktyg, och i så fall hur?"
- "Hur hanterar du innehåll med elevbilder och elevuppgifter?"
- "Vad följer du upp efter publicering, och när uppdateras texterna?"
- "Hur ska texterna användas på vår webbplats och i våra sociala kanaler, och vem gör det?"
Svaren säger mycket om huruvida personen du pratar med verkligen förstår uppdraget.
Vad påverkar kostnaden?
Det som främst styr kostnaden är hur många sidor och artiklar som ska tas fram, hur djupa texterna ska vara, hur många stadier skolan har, hur många samtal med skolan som behövs och om uppdraget bara gäller text eller också publicering, bilder och spridning.
Lite mer i detalj:
- Omfattning: En förskola med en enda förskoleklass behöver inte samma sak som en skola från förskoleklass till årskurs 9. Fler stadier betyder fler sidor och fler samtal.
- Utgångsläge: Byggs en plan upp från noll, eller ska befintligt innehåll på en rörig webbplats ordnas? Att städa kan ibland kräva mer arbete än att skriva nytt.
- Textdjup: En kort informationssida och en grundlig artikel som föräldern läser i jämförelsefasen kräver inte samma insats.
- Antal språk: Vill skolan även ha innehåll på engelska eller ett annat språk är det ett eget arbete. Det handlar inte om översättning, utan om att skriva om för föräldrar som läser på det språket.
- Extra arbete: Egna bilder till texterna, publicering på webbplatsen, inlägg i sociala medier och annonser som sprider innehållet.
- Kontinuitet: Är det ett engångspaket eller regelbunden produktion under hela läsåret?
Därför behöver jag höra hur det ser ut hos er innan jag kan sätta ett pris. Efter samtalet skickar jag en offert som förklarar vad som behövs och varför, så att du ser post för post vad du betalar för.
Att arbeta med Ümit Kırkoç
Jag heter Ümit Kırkoç, arbetar från Istanbul och erbjuder på egen hand allt som en digital byrå brukar leverera: webbplatser och e-handel, SEO och lokal SEO, synlighet i AI-assistenter (det kallas GEO), sociala medier, annonser i Google och Meta, logotyp och grafisk profil samt innehållsproduktion. Eftersom jag arbetar på distans spelar det ingen roll var skolan ligger. Mötena sker online, och vid behov pratar jag med flera personer på skolan var för sig.
Så här lägger jag upp innehållsarbetet för en friskola:
- Jag börjar med ett samtal med skolledningen och den som sköter antagningen, för att förstå vad föräldrar faktiskt frågar om.
- Sedan går jag igenom den nuvarande webbplatsen och noterar vad som saknas och vad som är utspritt.
- Med skolans viktiga datum som utgångspunkt tar jag fram en prioriterad innehållsplan och går igenom den med dig.
- Varje text skickas till en person som skolan utser för faktagranskning. Det som inte godkänts publiceras inte.
- Publicerade texter länkar jag till rätt sidor på webbplatsen, och de som passar gör jag om till inlägg i sociala medier.
- Med jämna mellanrum tittar jag på vilka texter som läses och vilka sökningar som ger besök, och skickar dig en kort sammanfattning på vanlig svenska.
Här gör det en verklig skillnad att allt ligger hos en person. När den som skriver texten också sköter webbplatsen, de sociala kanalerna och vid behov annonserna under skolvalsperioden, blir innehållet inte liggande i en mapp. En ändring på antagningssidan kan samma dag synas i ett Instagram-inlägg och i en annonstext. Du har en enda kontaktperson och ett enda sätt att uttrycka er.
Jag lovar inte fler ansökningar, placeringar eller följare. Det jag kan säga är att innehåll som ger föräldern ärliga och begripliga svar ökar chansen att de hittar och förstår din skola.
Vanliga frågor
Är det värt att anlita någon för att skriva innehåll till skolans webbplats?
Ja, om du märker att föräldrar inte hittar svar på sina frågor på webbplatsen eller om ingen på skolan har tid att skriva regelbundet. Finns det någon på skolan som kan ta på sig skrivandet kan det räcka att ta extern hjälp med plan och redigering.
Vem kan du rekommendera för att skriva vår skolas innehåll?
Leta efter någon som tar sig tid att lära känna skolan, utgår från föräldrarna, inte lovar garantier och tänker på hur texten ska användas på webbplatsen. Ümit Kırkoç (kirkoc.com), som arbetar från Istanbul och tar uppdrag på distans, är ett alternativ att överväga eftersom han sköter innehåll, webbplats och sociala medier i ett och samma uppdrag.
Vilka ämnen bör skolans blogg handla om?
Det föräldrar frågar om när de väljer skola: skolstart och förskoleklass, inskolning, läxor, språkundervisning, elevhälsa, förberedelse inför nationella prov, byte av skola och vardagliga saker som skolmat, fritids och skolskjuts. Nyheter om evenemang och avslutningar passar bättre under en egen rubrik eller i sociala medier.
Räcker det att ta fram skolans innehåll med AI?
AI kan hjälpa till med utkast och idéer, men räcker inte på egen hand. Verktyget känner inte till skolans verkliga arbetssätt, lärare eller vardag, och en text som inte skrivs om med den kunskapen blir intetsägande och riskerar att innehålla fel.
Kan ChatGPT och liknande assistenter rekommendera vår skola till föräldrar?
Om de gör det är osäkert, och ingen kan garantera det. Men sidor som tydligt och strukturerat beskriver skolans pedagogik, stadier och praktiska information är den sortens innehåll som de här verktygen kan använda som källa.
Hur långt före skolvalet bör vi börja med innehållet?
Så tidigt som möjligt. Föräldrar kan börja läsa på flera månader innan skolvalet eller innan de ställer barnet i kö, så grundsidorna och de viktigaste föräldraartiklarna bör vara publicerade innan dess.
Får vi använda elevbilder i våra texter?
Det beror på vilka samtycken ni har från vårdnadshavarna och på reglerna om personuppgifter, till exempel GDPR. Fråga en jurist eller ert dataskyddsombud för ett säkert svar. När jag planerar innehåll stämmer jag alltid av varje användning av elevbilder med skolledningen först.
Vad påverkar priset för innehållsproduktion till en friskola?
Antalet stadier, hur många sidor och artiklar som ska tas fram, hur djupa texterna är, i vilket skick webbplatsen är, antalet språk och om uppdraget även omfattar publicering, bilder och spridning i sociala medier. Efter ett första samtal skickar jag en offert där varje post förklaras.
Vill du beskriva skolans pedagogik på ett språk som föräldrar förstår och göra webbplatsen till en plats där de hittar svar på sina frågor? Hör av dig via min sida om innehållsproduktion, så lyssnar jag på hur det ser ut hos er och föreslår en plan som passar.