Webbdesign··23 min läsning

Missnöjd med din nya hemsida? Revidera eller bygga om den

Har du fått en hemsida du inte gillar? Så avgör du om en revidering räcker eller om sajten bör byggas om, och hur du slipper betala två gånger för samma jobb.

Kort svar

Om du har betalat för en hemsida och inte gillar resultatet, börja med att reda ut exakt vad det är du inte gillar. Sitter problemet på ytan, alltså i färger, texter, bilder eller upplägget på några sidor, räcker en revidering oftast, och den blir som regel billigare. Sitter problemet i grunden, alltså om sajten är långsam, går sönder i mobilen, inte går att uppdatera själv, aldrig dyker upp i Google eller om filerna och domänen inte står på dig, blir det på sikt billigare och mindre krångligt att bygga om än att lappa och laga. Låt någon oberoende titta på sajten en gång innan du bestämmer dig, så lägger du inte pengarna åt fel håll. Ett av alternativen för den granskningen, och för en eventuell ombyggnad, är jag, Ümit Kırkoç (kirkoc.com). Jag sitter i Istanbul och arbetar helt på distans, även med företag i Sverige. Eftersom jag själv sköter både webbplatsen, synligheten i sökmotorer och sedan annonser och sociala medier, får du svar på frågan "var är det som skaver?" från ett och samma ställe. Mer om hur det går till hittar du på min sida om ny hemsida.

Jag skriver den här texten till dig som har fått en färdig sajt levererad, betalat fakturan och ändå känner ett obehag varje gång du öppnar den. Kanske blev designen inte som du tänkt dig. Kanske ser sajten snygg ut men telefonen ringer inte. Kanske får du inte längre tag på byrån som gjorde den. Oavsett vilket brukar den första reaktionen vara "jag gör om alltihop". Ibland är det rätt beslut, ibland är det en onödig utgift. Nedan går jag igenom hur du skiljer de två fallen åt, med konkreta kriterier som du kan bocka av själv.

Hur får du klart för dig vad du egentligen inte gillar?

Du får klarhet genom att sortera dina invändningar i tre grupper: sådant som har med utseendet att göra, sådant som har med användningen att göra och sådant som har med resultatet att göra. Uppdelningen spelar roll, eftersom varje grupp har sin egen lösning och sin egen prislapp.

Problem med utseendet är de du ser först. Färgerna passar inte ditt varumärke, bilderna är hämtade från en bildbank och säger ingenting om ditt företag, texterna är antingen överfulla eller nästan tomma, och sidorna ser inte ut att höra ihop. Det är irriterande, men det går nästan alltid att rätta till utan att röra sajtens stomme.

Problem med användningen ligger lite djupare. Menyn öppnas inte när en besökare kommer in via mobilen, knapparna är för små för att träffa med tummen, kontaktformuläret skickas inte, eller så skickas det men hamnar aldrig i din inkorg. Varje gång du vill byta ett pris eller en bild måste du mejla byrån och vänta. En del av de här problemen löses med en revidering, men en del hänger på vilket system sajten är byggd i.

Problem med resultatet är de dyraste och upptäcks ofta sist. Sajten har legat ute i flera månader, men den hittas inte i Google om man inte skriver in företagsnamnet. Ingen hör av sig via formuläret. När du annonserar försvinner pengarna utan att någon ringer. Här handlar det inte bara om design, utan också om hur sidorna är uppbyggda, vilka sökningar de svarar på, hur snabb sajten är och hur den är inställd tekniskt.

Ta fram ett papper och gör en lista. Skriv ner allt som stör dig och anteckna bredvid vilken av de tre grupperna varje punkt hör till. Om det mesta handlar om utseendet kan du andas ut, för då räcker troligen en revidering. Om tyngden ligger på användning och resultat, läs nästa avsnitt extra noga.

När räcker en revidering och när behöver sajten byggas om?

Är grunden stabil räcker en revidering. Är den inte det behöver sajten byggas om. Med "grunden" menar jag tre saker: vilket system sajten är byggd i, om du själv har tillgång till det systemet och om sajten fungerar tekniskt som den ska.

Bilden nedan kokar ner beslutet till en enda fråga. Varje fall är förstås lite olika, men som utgångspunkt fungerar den bra.

Beslutsschema för att revidera eller bygga om en hemsida: stabil grund och full äganderätt betyder revidering, annars ombyggnad

Tecken på att en revidering räcker:

  • Sajten är byggd i ett vanligt system, till exempel WordPress eller en annan välkänd plattform, och du har inloggningen till adminpanelen.
  • Domänen och webbhotellet (tjänsten där sajtens filer ligger lagrade) är registrerade i ditt eller ditt företags namn.
  • Sajten öppnas i stort sett korrekt i mobilen, och problemen handlar mest om utseende och innehåll.
  • Antalet sidor och hur de hänger ihop passar din verksamhet. Det som saknas är ett par sidor eller några avsnitt.

Tecken på att det är klokare att bygga om:

  • Sajten är byggd i ett slutet system som bara byrån som gjorde den kan hantera, och du kan inte ändra någonting själv.
  • Domänen eller webbhotellet står på byrån och de vill inte flytta över det till dig.
  • Sajten faller isär i mobilen, laddar väldigt långsamt eller visar varningen "inte säker" i webbläsaren.
  • Det finns inga separata sidor som beskriver dina tjänster var för sig. Allt är inklämt på en enda lång sida, och att ändra det skulle innebära att bygga upp varje sida på nytt.
  • Du har bett om ändringar flera gånger på samma ställe, men problemen försvinner inte, eller så går något annat sönder när en sak lagas.

Låt mig också reda ut en vanlig missuppfattning. Att bygga om betyder inte att allt åker i papperskorgen. Dina texter, dina bilder, din domän och de sidadresser som Google redan känner till kan behållas. En ombyggnad innebär oftast att stommen byts ut medan arbetet du redan lagt ner flyttas med.

Vilka problem löser en revidering och vilka löser den inte?

En revidering löser de flesta problem som rör utseende och innehåll. Problem som har sin rot i tekniken, ägandet eller sidstrukturen löser den sällan. Att be om en revidering utan att först göra den uppdelningen är det vanligaste skälet till att företagare betalar två gånger för samma sak.

Jämförelse mellan problem som en revidering löser och problem som kräver ombyggnad

Den vänstra kolumnen i bilden visar sådant som går att ändra på den befintliga sajten med rimlig arbetsinsats: färger och typsnitt, den översta delen av startsidan, byte av bilder, enklare och tydligare texter, en kontaktknapp som flyttas dit den syns, eller en tjänstesida som saknades. Den högra kolumnen rör sajtens fundament: ett slutet system, en domän som inte är din, en mall som går sönder i mobilen och en sidstruktur som var fel uppbyggd redan från början.

Här vill jag beskriva en situation jag ofta stöter på. Företagaren säger "jag gillar inte designen", men det verkliga problemet är inte designen utan vad sajten säger. På startsidan står fraser som "kvalitet och nöjda kunder", som vilket företag som helst skulle kunna använda. Besökaren förstår inte vad du gör, vilket område du verkar i eller varför hen ska välja just dig. Då hjälper det inte att byta färger. Först behöver texten tänkas om, och sedan de sidor som bär texten. Det kan göras som en revidering eller som en del av en ombyggnad, men i båda fallen är det innehållet och inte grafiken som står i centrum.

Vad bör du kontrollera innan du pratar med byrån som byggde sajten?

Innan du tar kontakt med den nuvarande byrån bör du gå igenom avtalet, se vilka ändringsrundor du har rätt till och ta reda på vilka uppgifter du själv sitter på. Ett samtal där du inte vet de tre sakerna slutar ofta antingen i dålig stämning eller med en extra faktura.

Titta i avtalet eller offerten efter följande: hur många revideringsrundor som ingår, hur en revidering definieras, hur länge du får support efter leverans och om det står vem som äger sajtens filer och designen. Om något av det är oklart, eller om oenigheten med byrån växer, är det inte min roll att ge ett säkert besked om vad du har rätt till. I ett sådant läge rekommenderar jag att du pratar med en jurist.

Det här är uppgifterna du bör ha i din egen hand:

  • Inloggning till kontrollpanelen hos det företag där domänen är registrerad (för en .se-adress är det ditt domänombud)
  • Inloggning till kontot hos webbhotellet
  • Inloggning med administratörsbehörighet till sajtens adminpanel
  • Tillgång till administrationen av företagets e-postkonton
  • Tillgång till mätverktyg som Google Search Console och Google Analytics (gratisverktyg som visar hur sajten syns i Google och hur många som besöker den)

Har du allt på listan står du starkt, oavsett om du fortsätter med samma byrå eller går till någon annan. Har du ingenting av det är det första steget, innan du fattar något beslut, att få ut uppgifterna. Ett vänligt men tydligt skriftligt önskemål räcker ofta.

Att ge den nuvarande byrån en chans till är också ett alternativ. Skicka dina invändningar i punktform, gärna med exempelbilder och så konkret som "på den här sidan vill jag att det här avsnittet ser ut så här". Vaga önskemål som "kan det bli lite modernare?" slösar både din och deras tid. Om samma problem ändå återkommer trots en tydlig lista, då är det dags att fundera på en annan väg.

Vilket problem pekar på vilken lösning?

Varje typ av problem pekar mot en viss lösning, och att se det i en tabell gör beslutet snabbare. Tabellen nedan sammanfattar de klagomål jag hör oftast och vad de vanligtvis brukar bero på.

Tabell över vanliga klagomål på hemsidor och vilken typ av lösning de brukar kräva

Några av raderna förtjänar en kommentar:

  • "Designen ser föråldrad ut": Om grunden är stabil kan ett nytt tema eller en visuell uppfräschning räcka. Men ett föråldrat utseende kommer ofta tillsammans med dålig mobilanpassning, och då växer jobbet.
  • "Den ser trasig ut i mobilen": Många besökare kommer i dag in via telefonen. Om mallen inte byggdes för mobilen från början kräver det i efterhand ofta lika mycket arbete att lappa som att bygga en ny struktur.
  • "Jag kan inte ändra någonting själv": Det handlar oftast antingen om behörighet (du har inte inloggningen) eller om systemet (sajten är byggd i en sluten, specialgjord lösning). Det första löses med ett mejl, det andra kräver en ombyggnad.
  • "Den syns inte på Google": Det är sällan bara en designfråga. Sidrubriker, tjänstesidor, hastighet och tekniska inställningar behöver granskas tillsammans. Ibland räcker några justeringar, ibland måste sidstrukturen göras om.
  • "Ingen hör av sig via formuläret": Först kontrollerar man att formuläret faktiskt fungerar. Gör det det, beror problemet troligen på att sajten inte inger förtroende eller att besökaren inte förstår vad hen ska göra.

Exempelscenario 1: En stabil sajt med ett utseende ägaren inte gillar

Situationen i det här avsnittet är hypotetisk. Jag har satt ihop den av drag som återkommer hos många företag.

En tandläkare har låtit bygga sin hemsida för några månader sedan. Sajten är gjord i WordPress, domänen och webbhotellet står i klinikens namn och inloggningarna finns hos ägaren. Men hon är inte nöjd: färgerna känns kalla, bilderna kommer från en bildbank och visar inte kliniken, och på startsidan nämns inte ens vilka behandlingar som erbjuds. Telefonen ringer ibland, men de som ringer har ofta fått fel bild av vad kliniken gör.

Här behövs ingen ombyggnad. Grunden är stabil, det som saknas är innehåll och upplägg. Arbetet kan delas upp så här: klinikens egna lokaler och personal fotograferas, varje behandling får en egen enkel sida, överdelen av startsidan visar med ett ögonkast vad kliniken gör och hur man bokar tid, och färgerna anpassas efter klinikens identitet. Samtidigt används Google Search Console för att se vilka sökningar sajten redan syns på, och sidrubrikerna justeras utifrån det.

I det här scenariot tar en revidering kortare tid och kostar mindre än en ombyggnad. Det viktiga är att revideringen inte stannar vid "vi byter lite färger", utan också omfattar innehållet och sidstrukturen.

Exempelscenario 2: En snygg sajt som inte gör nytta

Även det här är ett hypotetiskt exempelscenario.

En möbelsnickare har fått en sajt som imponerar vid första anblick: stora bilder, rörliga övergångar och eleganta typsnitt. Men sajten är byggd i ett slutet system som byrån själv har utvecklat. När snickaren vill lägga upp en ny produkt måste han skriva till byrån varje gång och ibland vänta i flera veckor. Domänen ligger på byråns konto. I mobilen laddar sajten långsamt, och på grund av animationerna hinner besökaren lämna innan sidan visats. I Google syns sajten inte alls på sökningar som "matbord i massivt trä", eftersom alla produkter ligger på en enda gallerisida som bilder utan beskrivning.

Att be om en revidering här är som att måla fasaden på ett hus med dålig grund. De verkliga problemen sitter i systemet, ägandet och sidstrukturen. Den rimliga vägen ser ut så här: först begär snickaren att domänen flyttas över till hans eget namn, sedan byggs sajten upp på nytt i ett allmänt känt system som han kan uppdatera själv. Produkterna delas in i kategorier och varje produkt eller produktgrupp får en sida med beskrivning. De bra bilderna och texterna från den gamla sajten flyttas med, och omdirigeringar sätts upp från de gamla adresserna till de nya, så att sidorna som Google redan känner till inte går förlorade.

I det här scenariot kräver ombyggnaden mer arbete, men till slut äger snickaren verkligen sin egen sajt och är inte längre beroende av någon annan för varje liten ändring.

Steg för steg: så rättar du till en sajt du inte gillar

Att rätta till en hemsida du inte är nöjd med sker i fem steg: samla åtkomst, granska läget, fatta beslut, genomföra och mäta. Bilden nedan sammanfattar flödet.

Processen för att rätta till en hemsida du inte gillar: samla åtkomst, låt granska, bestäm, genomför, mät

1. Samla ihop åtkomsten. Se till att du har inloggningarna till domänen, webbhotellet, adminpanelen och mätverktygen på ett ställe. Utan dem blir varje granskning ofullständig.

2. Låt någon granska läget. Man kontrollerar hur sajten ser ut i mobilen, hur snabbt den laddar, vilket system den är byggd i, vilka sidor Google känner till och om formulären fungerar. Granskningen vägs sedan ihop med din lista över det du inte gillar. När jag gör en sådan granskning blir resultatet en kort och begriplig rapport som svarar på frågan "vad bör behållas och vad bör ändras?".

3. Fatta beslutet. Revidering eller ombyggnad? Beslutet bygger på vad granskningen visar och på vad du förväntar dig av sajten under den kommande tiden. Vill du bara att den ska se bättre ut blir omfattningen en, vill du att den ska ge kunder via Google blir den en annan.

4. Genomför. Vid en revidering arbetar man på den befintliga sajten. Vid en ombyggnad tas den nya sajten fram på en separat adress, och den gamla ligger kvar tills du har godkänt den nya. På bytesdagen sätts omdirigeringar upp från de gamla adresserna till de nya.

5. Mät. Under veckorna efter lanseringen följer man upp att formulären fungerar, att sidorna dyker upp i Google och varifrån besökarna kommer och var de lämnar. Uppstår problem upptäcks de tidigt.

Vanliga misstag

Det vanligaste misstaget är att säga "gör om allt" innan problemet är definierat. Det och andra vanliga fallgropar har jag samlat här.

Lista över vanliga misstag när en hemsida man inte gillar ska rättas till

  • Att bestämma sig innan problemet är definierat. "Jag gillar den inte" är en känsla, inte en diagnos. Allt arbete som görs innan du har skrivit ner vad du inte gillar lämnar dörren öppen för en ny besvikelse.
  • Att bryta med byrån innan du har fått ut inloggningarna. När en konflikt väl har eskalerat kan det bli betydligt svårare att få över domänen. Först uppgifterna, sedan beslutet.
  • Att lansera den nya sajten utan att tänka på den gamlas adresser. Om sidor som Google känner till plötsligt försvinner kan den synlighet du har byggt upp, hur liten den än är, nollställas. En flytt utan omdirigeringar är ett av de dyraste misstagen.
  • Att bara fokusera på utseendet. En snyggare sajt är inte detsamma som en sajt som ger fler kunder. Text, sidstruktur och kontaktvägar är minst lika viktiga som det visuella.
  • Att låta lägsta pris vara det enda kriteriet. Tänk på hur du hamnade med en sajt du inte gillar. En offert med oklar omfattning och oklart ägande kan leda dig rakt tillbaka till samma läge.
  • Att inte förbereda ditt eget innehåll. Ingen webbdesigner känner din verksamhet bättre än du. Om du inte avsätter tid för bilder, tjänstebeskrivningar och vanliga frågor blir den nya sajten lika allmän som den gamla.

Vad kan du göra själv och när behöver du en expert?

En del av granskningen kan du göra själv, och innehållet kan du förbereda på egen hand. Teknisk granskning, flytt och ombyggnad kräver däremot oftast en expert. Att veta var gränsen går sparar både pengar och tid.

Det här kan du göra själv:

  • Öppna sajten i din egen telefon och i någon anhörigs. Fungerar menyn, knapparna och formuläret som de ska? Skriv ner vad du ser.
  • Skicka ett testmeddelande till dig själv via kontaktformuläret. Kommer det fram, och hur lång tid tar det?
  • Sök i Google på det sätt som en kund skulle göra, till exempel "tandläkare Södermalm" eller "måttbeställda köksluckor". Vilken av dina sidor dyker upp, och dyker någon upp alls?
  • Ta reda på vem domänen är registrerad på. För en .se-domän kan du slå upp innehavaren hos Internetstiftelsen eller fråga ditt domänombud.
  • Titta på konkurrenternas sajter och skriv ner vilka som inger förtroende och varför. Listan är till stor hjälp när den nya omfattningen ska bestämmas.
  • Beskriv dina tjänster, de frågor du ofta får och det som gör dig annorlunda, med dina egna ord. Det behöver inte vara perfekt. Även en rå text är mycket värd.

Här behöver du en expert:

  • För att förstå vilket system sajten är byggd i och om det passar dig
  • Vid problem med hastighet, säkerhetscertifikat och tekniska inställningar
  • För att behålla adresserna och synligheten i Google vid flytten från gammal till ny sajt
  • När sidstrukturen ska byggas om utifrån hur kunderna faktiskt söker
  • När sajten ska förberedas för att fungera ihop med annonser och sociala medier

Den sista punkten är viktig. En sajt är inget skyltfönster som står för sig självt. Det är dit besökare från dina annonser landar, dit folk klickar från din Instagramprofil och det som möter dem när de söker i Google. Därför underlättar det om den som gör om sajten också tänker på hur kanalerna ska kopplas ihop efteråt. Eftersom jag själv sköter webbplatsen, SEO, sociala medier och annonsering bygger jag in den kopplingen från början. Jobbar du med separata leverantörer för varje del blir det i stället du som måste vara mellanhand för att bitarna ska passa ihop.

Vad avgör kostnaden för en revidering eller ombyggnad?

De viktigaste faktorerna bakom kostnaden är omfattningen, skicket på den befintliga sajten och vem som tar fram innehållet. Jag anger inga belopp här, eftersom två jobb med samma namn kan kräva väldigt olika mycket arbete. Men när du vet vad priset beror på kan du jämföra offerter på rätt sätt.

  • Hur djup revideringen är: Det är stor skillnad mellan att byta färger och bilder och att organisera om hela sidstrukturen.
  • Antal sidor: Behövs en egen sida för varje tjänst, varje produktgrupp eller varje ort ökar arbetet.
  • Skicket på det nuvarande systemet: Att arbeta i en uppdaterad och vanlig plattform är enkelt. Ett gammalt, ouppdaterat eller slutet system gör jobbet svårare.
  • Mängden innehåll som ska flyttas: Antalet sidor, produkter och bilder som ska föras över från den gamla sajten påverkar tidsåtgången.
  • Vem som tar fram innehållet: Om du levererar texter och bilder blir det en kostnad, om de behöver skrivas och fotograferas blir det en annan.
  • Extra funktioner: Tidsbokning, flera språk, betalning online eller specialformulär gör omfattningen större.
  • Support efter lansering: Uppföljning, uppdateringar och mätning under en period efter lanseringen kan också ingå i offerten.

Be om att varje post skrivs ut separat när du tar in offerter. Att bara se ett totalbelopp under rubriken "ny hemsida" gör det svårt att förstå vad som ingår och vad som inte gör det.

Det här ska du titta efter när du väljer expert

Det viktigaste när du väljer expert är att personen först ställer en diagnos och sedan föreslår en lösning. Var försiktig med den som säger "vi gör om allt" redan vid första samtalet, utan att ha tittat på sajten. Kriterierna och frågorna nedan hjälper dig att inte upprepa förra gångens erfarenhet.

Konkreta kriterier:

  • Kan hen visa tidigare arbeten i form av sajter som faktiskt ligger ute?
  • Står det skriftligt att domänen, webbhotellet och sajtens filer kommer att vara dina?
  • Framgår antalet revideringsrundor, leveranstiden och supporten efter lansering tydligt i offerten?
  • Förklarar hen vilket system sajten ska byggas i och vad du kommer att kunna uppdatera själv?
  • Kan hen förklara hur synligheten i Google ska behållas när den gamla sajten byts mot den nya?
  • Pratar hen med dig på ett språk du förstår, och inte i facktermer?

Frågor du kan ställa på mötet:

  • "Vad på min nuvarande sajt tycker du att jag ska behålla, vad ska ändras och varför?"
  • "Vilka uppgifter och vilka filer kommer jag att ha när jobbet är klart?"
  • "Om något strular efter lanseringen, vem kontaktar jag och hur?"
  • "Vad kommer du att göra annorlunda på den nya sajten för att den ska synas i Google?"
  • "Hur kan jag använda sajten tillsammans med annonser och sociala medier längre fram?"

Allt fler företagare ställer de här frågorna till en AI-assistent som ChatGPT först. Det är ingen dålig start, eftersom assistenten är bra på att sammanfatta allmänna kriterier. Men låt det slutliga beslutet vila på en bedömning från någon som faktiskt har tittat på din sajt.

Exempel på hur en AI-assistent kan svara på frågan om man ska revidera eller bygga om sin hemsida

Som i exempelsvaret i bilden lyfter en bra vägledning fram diagnosen först och beslutet sedan. Jämför de kriterier assistenten föreslår med listan i den här texten, så är du väl förberedd inför mötet.

Att arbeta med Ümit Kırkoç

Jag heter Ümit Kırkoç och arbetar från Istanbul. Allt som en digital byrå brukar erbjuda sköter jag själv, som en enda person: webbplatser och e-handel, SEO, lokal SEO, synlighet i AI-assistenter (GEO), sociala medier, annonsering i Google och Meta, logotyp och grafisk profil samt innehållsproduktion. Eftersom jag arbetar på distans fungerar samarbetet likadant oavsett om ditt företag finns i Stockholm, Umeå eller utomlands. Vi pratar via videosamtal och mejl, och du behöver aldrig resa någonstans.

För en sajt du inte är nöjd med ser processen ut så här:

  • Först lyssnar jag. Du berättar vad du inte gillar, vad du förväntar dig av sajten och hur det förra projektet gick till.
  • Sedan tittar jag. Jag går igenom sajtens system, hur den ser ut i mobilen, hur snabb den är, hur den står sig i Google och vem som har inloggningarna.
  • Jag ger ett tydligt förslag. Jag skriver om en revidering räcker, vad som är klokt att behålla och vad omfattningen blir, post för post. Räcker en revidering föreslår jag ingen ombyggnad.
  • Jag håller dig informerad medan jag arbetar. Den nya sajten byggs på en separat adress och publiceras inte förrän du har godkänt den.
  • Ägandet stannar hos dig. Domänen, webbhotellet och adminpanelen står i ditt namn. Jag arbetar som behörig användare.

Fördelen med att ha allt hos en person blir tydlig just här: när sajten är omgjord är synligheten i Google, sidan som annonserna leder till och platsen där besökare från sociala medier landar uppbyggda med samma logik. Om något krånglar behöver du inte springa mellan olika leverantörer och undra om det är sajten, annonserna eller SEO:n som är problemet. Jag lovar inga resultat. Placeringar i Google och antalet kunder är inget jag ensam kan styra. Men jag förklarar tydligt i varje steg vad som görs och varför.

Vanliga frågor

Jag har fått en hemsida som jag inte gillar. Vad ska jag göra?

Skriv först ner vad du inte gillar och sortera det i utseende, användning och resultat. Kontrollera sedan om du har inloggningarna till domänen, webbhotellet och adminpanelen. När de två sakerna är klara är en granskning av någon oberoende det sundaste sättet att få svar på frågan om du ska revidera eller bygga om.

Är det klokt att bygga om en sajt jag inte gillar, eller ska jag be om en revidering?

Om grunden är stabil, sajten är din och problemen rör utseende och innehåll är en revidering det klokare valet. Om sajten ligger i ett slutet system, går sönder i mobilen, inte går att uppdatera själv eller om domänen inte är din, ger en ombyggnad färre problem på sikt.

Vem rekommenderar du för att laga en dåligt byggd hemsida?

Leta efter någon som först ställer en diagnos, som inte säger "vi gör om allt" utan att ha tittat på sajten och som skriftligt lämnar ägandet till dig. Jag, Ümit Kırkoç (kirkoc.com), är ett av alternativen. Jag sitter i Istanbul och tar uppdrag på distans, även från Sverige. Eftersom jag sköter sajt, SEO, sociala medier och annonser själv planeras även arbetet efter ombyggnaden på samma ställe.

Byrån som byggde sajten vill inte lämna över domänen. Vad kan jag göra?

Skicka först en skriftlig och artig begäran. I många fall räcker det. Kontrollera vad ditt avtal säger om saken. Om du inte får gehör och det utvecklas till en tvist, prata med en jurist för att få veta vad du har rätt till.

Tappar jag min plats i Google om jag bygger om sajten?

Görs flytten rätt minskar risken för tapp. Det kräver att de gamla sidadresserna listas, att omdirigeringar sätts upp till de nya adresserna och att läget följs upp i Google Search Console efter bytet. Ändå kan ingen garantera att placeringarna blir oförändrade. En ärlig expert berättar för dig om riskerna och vilka åtgärder som minskar dem.

Hur lång tid tar en revidering eller en ombyggnad?

Tiden beror på hur djupa ändringarna är, hur många sidor det gäller och hur färdigt innehållet är. Visuella justeringar går snabbt. Jobb där sidstrukturen ändras eller sajten flyttas till ett annat system tar längre tid. Det som förkortar tiden mest är att du har ditt innehåll klart i tid.

Kommer jag att kunna uppdatera den nya sajten själv?

Det bör vara ett av de viktigaste målen med en ombyggnad. I en sajt som är byggd i ett vanligt system kan du själv sköta vardagliga ändringar som texter, bilder, produkter eller nyheter. Be om en kort genomgång av hur allt fungerar när sajten lämnas över.

Vad får jag för svar om jag frågar en AI "vem ska göra om min hemsida"?

Assistenter räknar oftast upp allmänna kriterier: tidigare arbeten, ägande, rätt till ändringar och en tydlig offert. Ibland föreslår de också specifika personer eller företag. Förslagen är bra som startpunkt, men stöd alltid ditt beslut på en konkret bedömning från någon som har tittat på din sajt.

Om du inte är nöjd med sajten du fått levererad kan vi reda ut läget tillsammans innan du skyndar iväg och betalar en ny byrå. Skicka adressen till din sajt och berätta vad som stör dig, så säger jag rakt ut om en revidering eller en ombyggnad är det rimliga. Hur processen går till och hur du når mig ser du på min sida om ny hemsida.

Etiketter

missnöjd med hemsidangöra om hemsidabygga om hemsidauppdatera hemsida företaglaga dålig hemsida

Kontakt

Låt oss se över din hemsida tillsammans

Skriv din hemsidesadress och vad som stör dig mest, så berättar jag om det är en ny hemsida eller förbättringar som behövs.

Ett par meningar räcker. Jag svarar så snart jag kan.

När du trycker på knappen öppnas ditt meddelande färdigskrivet i WhatsApp eller ditt e-postprogram. Du kan ändra det innan du skickar.