Kort svar
Om ditt företag vill börja sälja i Turkiet räcker det sällan att översätta den befintliga hemsidan till turkiska. Det du behöver är en turkisk webbplats som är byggd utifrån hur turkiska köpare söker, hur de vill betala och vad som får dem att lita på en utländsk leverantör. På en sådan sajt syns priset eller vägen till en offert tydligt, det framgår vem som är din kontakt i Turkiet (distributör, återförsäljare eller lokal representant), sidorna matchar det turkiska kunder faktiskt skriver i sökrutan och texterna om personuppgifter finns på rätt plats. Gör du det här tillsammans med någon som kan både språket och marknaden slipper du dyra rättelser i efterhand. Ett alternativ är Ümit Kırkoç (kirkoc.com), som arbetar från Istanbul och på distans med kunder i Sverige och resten av Europa. Eftersom jag sköter webbplatsen, den turkiska söksynligheten, sociala medier och annonserna själv får ditt huvudkontor en enda kontaktperson för hela Turkietdelen. Läs mer på min sida om att bygga en hemsida.
Jag har skrivit den här texten för dig som äger eller leder ett företag som har bestämt sig för att satsa på Turkiet, men som har fastnat i frågan "hur ska vår turkiska sajt se ut, och vem ska bygga den?". Kanske är du vd på ett mindre exportföretag, kanske landsansvarig för Turkiet eller marknadschef med ansvar för nya länder. Jag heter Ümit Kırkoç, jobbar i Istanbul och tar hand om webb, söksynlighet och marknadsföring för utländska företags turkiska verksamhet, ensam och utan mellanhänder. Nedan går jag igenom vad som verkligen spelar roll, var företag brukar förlora tid och pengar och hur du kan bedöma en offert, utan att du behöver kunna några facktermer.
Vad skiljer en turkisk sajt från en översatt sajt?
En översatt sajt flyttar orden till turkiska. En turkisk sajt ger den turkiska kunden den information hen behöver för att fatta ett köpbeslut. Skillnaden kan se liten ut på pappret, men den märks direkt i försäljningen.
Lokalisering betyder att du inte bara byter språk på en text, utan tänker om den för läsare i ett annat land. Ta ett enkelt exempel. På en svensk sajt fungerar det utmärkt att skriva "Kontakta oss för prisuppgift", särskilt i B2B. Svenska inköpare är vana vid det och tar för givet att en säljare hör av sig samma dag. I Turkiet läses samma mening ofta som att priset göms, och besökaren går vidare till nästa sökresultat. På samma sätt måste måttenheter, datumformat, valuta, hur telefonnumret skrivs och till och med vart knappen "kontakta oss" leder stämma med vad en turkisk läsare förväntar sig.
En annan skillnad är tonen. Texter som översätts ord för ord från engelska eller svenska blir på turkiska antingen stela och byråkratiska eller konstigt familjära. Turkiskan har, precis som många andra språk, ett artigt "ni" (siz) och ett vardagligt "du" (sen). I Sverige säger man "du" till nästan alla, men i Turkiet är "siz" i princip ett måste när du säljer industriprodukter eller tjänster till företag. Ett hudvårdsmärke som riktar sig till unga kan däremot låta mer naturligt med "sen". Det beslutet behöver tas från början och sedan hållas konsekvent på alla sidor, annars känns sajten ihopsnickrad.
Jämförelsen nedan sammanfattar var de två angreppssätten skiljer sig åt i praktiken.
Hur letar turkiska kunder efter dig på nätet?
Turkiska köpare söker oftast på produkten eller problemet och lägger till ord som "fiyat" (pris), "Türkiye" (Turkiet), "distribütörü" (distributör) eller "yetkili satıcı" (auktoriserad återförsäljare). Ditt varumärkesnamn börjar de söka på först när de redan känner till dig. Därför måste din turkiska sajt svara på de ord som någon skriver innan hen ens har hört talas om ditt företag.
Ett vanligt antagande hos svenska företag är att varumärket, som kanske är välkänt hemma eller i Norden, också söks i Turkiet. I vissa branscher stämmer det, men på en ny marknad börjar de flesta med en allmän sökning, till exempel "endüstriyel pompa fiyatları" (priser på industripumpar), "vegan cilt bakım ürünleri" (vegansk hudvård) eller "laboratuvar cihazı Türkiye distribütörü" (distributör av laboratorieutrustning i Turkiet). En sökmotor som Google lyfter då fram sidor som svarar på frågan tydligt och på turkiska. En engelsk produktsida, hur bra den än är, hamnar sällan högt i en sådan sökning.
Den andra viktiga punkten är att turkiska köpare ställer en separat fråga: "Från vem köper jag det här i Turkiet?". Att handla från utlandet väcker frågor om tull, garanti och service. Sökningar som "varumärke Türkiye", "varumärke yetkili servis" (auktoriserad service) eller "varumärke Türkiye bayi" (återförsäljare i Turkiet) kommer alltså från kunder som redan känner till dig men inte vet var de ska köpa. Finns det ingen sida som svarar på det, går kunden till en inofficiell säljare eller till en konkurrent.
Tabellen nedan visar de här söktyperna och vilken sida på din sajt som bör svara på var och en.
På senare år har en tredje kanal tillkommit: människor frågar AI-assistenter som ChatGPT, Gemini eller Perplexity "Var kan jag köpa den här produkten i Turkiet?". När assistenterna formulerar sina svar lutar de sig mot källor som är tydliga, aktuella och skrivna på turkiska. Har din sajt ett stycke som kort och klart förklarar hur man köper era produkter i Turkiet, ökar chansen att du nämns även i sådana svar. Det här kallas GEO, vilket enkelt uttryckt betyder att skriva innehåll på ett sätt som gör det lätt för AI-assistenter att använda dig som källa.
Vilka sidor måste finnas på den turkiska sajten?
En utländsk leverantör som säljer till Turkiet bör åtminstone ha följande på sin turkiska sajt: en turkisk startsida, produkt- eller tjänstesidor, en sida om hur man köper i Turkiet, kontaktuppgifter med information om vem som är er kontakt i landet, vanliga frågor och texter om personuppgifter. Varje sida svarar på en egen fråga som köparen har.
- Turkisk startsida: Ska redan i första skärmbilden säga vad du säljer, till vem och hur man når dig i Turkiet. Den ska inte vara en kopia av den svenska eller engelska startsidan.
- Produkt- eller tjänstesidor: Tekniska data i de enheter turkiska läsare är vana vid, och användningsområden som exemplifieras med branscher som är stora i Turkiet.
- Så köper du i Turkiet: Säljer du direkt, via en distributör eller har du en butik på en marknadsplats som Trendyol eller Hepsiburada? Den här sidan stänger kundens fråga "var köper jag?".
- Pris- eller offertsida: Även om du inte publicerar priser, skriv vad priset beror på och hur snabbt en offert kommer.
- Kontakt och kontaktperson i Turkiet: Adress eller representant i landet, ett telefonnummer eller en WhatsApp-linje där någon svarar på turkiska, samt öppettider. WhatsApp används mycket mer i turkisk affärskommunikation än i svensk.
- Vanliga frågor: Frågor om tull, leveranstid, garanti, service, returer och fakturor. Turkiska köpare ställer nästan alltid dem innan de köper.
- Texter om personuppgifter och cookies: Turkiet har en egen dataskyddslag som kallas KVKK, ungefär motsvarigheten till GDPR men med egna regler. Exakt hur informationstexten och cookieinformationen ska vara utformade bör du låta en jurist med kunskap om turkisk rätt avgöra. Min del är att se till att texterna hamnar på rätt ställe på sajten och är lätta att läsa.
Skissen nedan är ett exempel på hur sidorna kan ordnas på sajten.
Egen domän eller en /tr-mapp på den befintliga sajten?
För de flesta utländska företag är det enklast att lägga en turkisk avdelning under den befintliga sajten, till exempel exempelforetag.se/tr/. Då följer det förtroende som huvudsajten har byggt upp under åren med till den turkiska delen, och du har bara ett system att sköta. En separat .com.tr-adress kan vara vettig för företag som vill bygga en stark lokal identitet, har ett bolag i Turkiet och ett lokalt team som själva ska sköta sajten. Oavsett vad du väljer måste de tekniska signaler som talar om för sökmotorerna "det här är den turkiska versionen av den här sidan" vara rätt uppsatta. De kallas hreflang-taggar. Saknas de kan Google visa din engelska eller svenska sida för en turkisk användare.
Betalning och pris: vad turkiska köpare förväntar sig
Om du ska sälja direkt på nätet behöver du veta att turkiska köpare är vana vid att dela upp betalningen på flera månader med kreditkort (taksit), att betala med banköverföring och ibland att betala vid leverans. Din nuvarande betallösning, som kanske är byggd för Swish, kort och faktura i Sverige, stöder inte nödvändigtvis det här. Det kan behövas en integration med en betaltjänst som är verksam i Turkiet. Att priset visas i turkiska lira och inklusive moms påverkar också förtroendet direkt. Här kommer skatte- och faktureringsregler in i bilden, så ta hjälp av en revisor eller jurist som kan turkiska regler.
Exempelscenario 1: en europeisk tillverkare av industriutrustning
Det här scenariot är påhittat. En medelstor tillverkare i Europa säljer filtersystem till industrianläggningar och har tecknat avtal med en distributör i Turkiet. På sin internationella sajt har företaget lagt till en turkisk flik som är framtagen med Google Översätt. Produktnamnen står kvar på engelska och kontaktformuläret går till ett engelsktalande säljteam på huvudkontoret.
Med det upplägget uppstår två problem. Det första är att den turkiska inköparen inte hittar sidorna när hen söker på något som "endüstriyel toz filtresi fiyat" (pris på industriellt dammfilter), eftersom sidorna inte innehåller de orden alls. Det andra är att den som ändå hittar dit skriver på turkiska i formuläret, får svar på engelska några dagar senare och då redan har börjat prata med en inhemsk tillverkare.
I ett sådant läge skulle jag göra så här: skriva om produktsidorna utifrån hur filtren används i Turkiet, till exempel i livsmedels-, textil- och metallindustrin, bygga rubriker för varje produktfamilj som matchar turkiska sökningar, lyfta fram distributörens kontaktuppgifter på en egen sida om distributören i Turkiet och styra formuläret direkt till distributören eller till en turkisktalande ansvarig. Därefter vore det rimligt att samla in de första förfrågningarna med inlägg på turkiska på LinkedIn och, om det behövs, smalt riktade annonser i Google. Ingen kan lova vad resultatet blir, men kunden går åtminstone inte förlorad när hen väl har hittat dig.
Exempelscenario 2: ett nordiskt hudvårdsmärke
Även det här scenariot är påhittat. Ett nordiskt hudvårdsmärke vill sälja direkt till konsumenter i Turkiet via nätet. Märket får uppmärksamhet från turkiska användare på Instagram, men de flesta kommentarer handlar om samma saker: "Skickar ni till Turkiet?", "Vad kostar det i lira?" och "Blir det tull?".
Här ska den turkiska sajten ses som en webbshop. Priserna visas i lira och inklusive moms, leveranstid och returvillkor står på produktsidan och kassan fungerar utan krångel med turkiska kort. På innehållssidan fungerar guider som svarar på turkiska problembaserade sökningar, till exempel "yağlı cilt için nemlendirici" (fuktkräm för fet hy) eller "hassas cilt için güneş kremi" (solskydd för känslig hy). Märket kan också fundera på att öppna en butik på en marknadsplats som Trendyol. Då blir det viktigt att priser och kampanjer stämmer överens mellan den egna sajten och marknadsplatsen, annars känner kunderna sig lurade.
I det här scenariot hänger sajten, Instagramkontot och annonserna i Meta (Facebook och Instagram) tätt ihop. Den produkt annonsen lyfter fram måste vara samma produkt som den som klickar landar på, på turkiska och med pris i lira. Det är just här du ser nyttan av att allt sköts av en och samma person. När den som hanterar annonserna också har byggt sidan försvinner problemet att annonsen säger en sak och sidan en annan.
Hur går processen till steg för steg?
Arbetet med en turkisk sajt följer fem huvudsteg: marknads- och sökanalys, sidplan, lokaliserat innehåll, teknisk uppsättning och mätning efter lansering. Varje steg bygger på resultatet av det föregående, och den som hoppar över ett steg får oftast skriva om texterna senare.
- Marknads- och sökanalys: Jag tar reda på vilka ord turkiska kunder använder när de söker efter din produkt, vad konkurrenterna lyfter fram på sina turkiska sidor och vilka frågor som ingen svarar på.
- Sidplan: Tillsammans bestämmer vi vilka sidor som ska finnas, vilken sökning varje sida ska svara på och vart besökaren ska ledas vidare.
- Lokaliserat innehåll: Jag skriver texterna på turkiska för turkiska läsare, eller går igenom en befintlig översättning från grunden. Tekniska termer stämmer jag av med dig innan något publiceras.
- Teknisk uppsättning: Jag bygger strukturen för de turkiska sidorna, språktaggarna, formulärens mottagare och betal- eller offertflödet, och kontrollerar att sajten laddar snabbt i mobilen. Det sista är viktigt, eftersom många turkiska besökare kommer till sajten via mobilen.
- Lansering och mätning: Med Google Search Console, Googles kostnadsfria verktyg som visar hur din sajt syns i sökningar, och ett analysverktyg följer jag vilka sidor som visas och vilka förfrågningar som kommer in.
Bilden nedan sammanfattar de fem stegen.
Det som brukar ta längst tid i processen är att få godkännanden från huvudkontoret. Därför rekommenderar jag att du redan från start utser en person som fattar beslut och att du skriftligt delar varumärkesreglerna: hur logotypen får användas, vilka färger som gäller och om produktnamnen ska översättas eller inte. Vi kan sköta all kommunikation på engelska, och jag skriver korta engelska sammanfattningar av det turkiska innehållet så att huvudkontoret förstår vad som står på sidorna.
Vanliga misstag som utländska företag gör på turkiska sajter
Det vanligaste misstaget är att översätta den turkiska sajten en gång och sedan glömma den. På andra plats kommer att kontaktpersonen i Turkiet inte syns. De flesta av misstagen nedan går att undvika med några timmars noggrannhet när sajten byggs, men att rätta till dem i efterhand blir dyrare.
- Att publicera maskinöversättning utan kontroll: Fackord blir fel och meningarna låter konstlade. Turkiska läsare märker det direkt.
- Att turkiska tecken blir trasiga: När bokstäverna ş, ğ, ı, ç, ö och ü ser konstiga ut i typsnittet eller i adresser tappar sajten förtroende. Det är samma känsla som när du ser "f?r" i stället för "för" på en svensk sida.
- Att visa priset i utländsk valuta och utan moms: Köparen kan inte räkna ut slutpriset och ger upp.
- Att koppla formuläret till ett team som inte kan turkiska: Sena svar på engelska gör att förfrågan försvinner.
- Att gömma säljaren eller distributören i Turkiet: Kunden vänder sig till inofficiella säljare.
- Att inte sätta upp språktaggar: Google kan visa sidan på fel språk för den turkiska användaren.
- Att inte uppdatera de turkiska sidorna: Huvudsajten får nya produkter medan den turkiska delen står still.
I bilden ser du de sex viktigaste av de här misstagen samlade.
Vad kan du göra själv, och när behövs en expert?
Ditt team eller din distributör i Turkiet kan läsa och rätta turkiska texter, samla vanliga frågor och sammanställa vad kunderna säger. Sidstruktur, sökanalys och teknisk uppsättning kräver däremot oftast någon som kan området. Att dra den gränsen hjälper dig att lägga budgeten där den gör mest nytta.
Det här kan du göra själv:
- Under några veckor skriva ner de frågor som turkiska kunder ställer. Listan är den mest värdefulla källan till både FAQ-sidan och produkttexterna.
- Fråga din distributör i Turkiet vilka produkter kunderna frågar efter och vilka namn de använder för dem.
- Söka på din produkt på turkiska i Google och se vilka som dyker upp på första sidan.
- Låta en turkisktalande medarbetare eller bekant läsa de befintliga turkiska texterna och fråga om de låter naturliga.
Här behövs oftast en expert:
- Att bestämma vilka sidor sajten ska bestå av och vilka sökningar de ska svara på.
- Tekniska inställningar som språktaggar, omdirigeringar och webbplatskarta.
- Att koppla ihop en webbshop med turkiska betaltjänster.
- Att planera sök, sociala medier och annonsering tillsammans efter lanseringen.
Vad styr kostnaden för en turkisk hemsida?
Kostnaden för en turkisk hemsida styrs av antalet sidor, om texterna ska skrivas från grunden eller om en befintlig översättning ska rättas, om det är en webbshop eller inte, om den turkiska delen ska läggas in i ett befintligt system och hur mycket stöd du vill ha efter lansering. Därför kan två företag få väldigt olika offerter, och det betyder inte att den ena leverantören är dyr.
De viktigaste faktorerna som påverkar priset är:
- Antal sidor och produkter: En B2B-sajt med tre produkter och en webbshop med hundratals artiklar är inte samma jobb.
- Hur innehållet ser ut i dag: Att rätta en befintlig text går fortare än att skriva allt nytt på turkiska, men att laga en dålig översättning tar ibland längre tid än att börja om.
- Befintlig plattform: Systemet din sajt är byggd i, till exempel WordPress, Shopify eller en egenutvecklad lösning, kan göra det enklare eller svårare att lägga till en turkisk avdelning.
- Betalning och integrationer: Kopplingar till turkiska betaltjänster, fraktbolag eller ett CRM-system (ett system för att hålla koll på kunder och affärer) innebär extra arbete.
- Godkännandeprocessen: Om många personer på huvudkontoret ska godkänna varje text ökar tiden och därmed arbetsinsatsen.
- Arbete efter lansering: Vill du också ha turkisk söksynlighet, sociala medier och annonshantering är det ett separat och löpande uppdrag.
När du jämför offerter, titta på omfattningen och inte bara på summan: vilka sidor levereras, vem skriver texterna, hur många rättningsrundor ingår och hur länge får du stöd efter lanseringen? En billig offert med oklar omfattning kan bli dyr när tilläggsfakturorna börjar komma.
Det här ska du titta på när du väljer expert eller byrå
Rätt person skriver turkiska som sitt modersmål, förstår hur turkiska köpare söker och fattar beslut, kan arbeta med ett utländskt huvudkontor på engelska och kan även sköta den tekniska delen av sajten. Att hitta alla fyra egenskaperna på ett ställe är oftast effektivare än att dela upp jobbet på flera leverantörer, där du själv blir den som får hålla ihop allt.
Konkreta saker att kontrollera:
- Har hen tidigare byggt en flerspråkig sajt eller en sajt med turkisk avdelning, och kan hen visa exempel?
- Vem skriver texterna: en maskinöversättning eller en människa som skriver på turkiska?
- Har hen en konkret plan för språktaggar och söksynlighet?
- Säger hen tydligt på vilket språk och hur ofta kommunikationen med huvudkontoret sker?
- Vem äger sajten efter lansering? Stannar domänen, kontona och lösenorden hos dig?
Frågor du kan ställa under mötet:
- "Vilka ord använder folk i Turkiet när de söker efter vår produkt? Kan du ge ett exempel?"
- "Hur skulle du visa vår distributör på sajten?"
- "Vi publicerar inga priser. Hur förklarar vi det för en turkisk köpare?"
- "Vem rekommenderar du att vi anlitar för texterna om personuppgifter?"
- "Vad ska vi mäta tre månader efter lanseringen?"
Var försiktig med den som lovar placeringar, trafik eller försäljning. Ingen styr över hur sökmotorer och AI-assistenter fattar sina beslut. En ärlig expert berättar vad hen ska göra och vad som ska mätas, men lovar inte ett visst resultat.
Att arbeta med Ümit Kırkoç
Jag heter Ümit Kırkoç och arbetar i Istanbul. Jag erbjuder allt som en digital byrå brukar göra, men som en enda person. Jag bygger webbplatser och webbshoppar, arbetar med SEO, lokal SEO och GEO, sköter sociala medier (Instagram, Facebook, LinkedIn, TikTok och YouTube), hanterar annonser i Google och Meta, tar fram logotyper och grafisk profil och skriver innehåll. Eftersom jag jobbar på distans spelar det ingen roll om ditt huvudkontor ligger i Göteborg, Malmö eller Umeå; vi har våra möten online.
Så här brukar jag lägga upp arbetet med en turkisk sajt för ett utländskt företag:
- På det första mötet pratar vi om hur du ska sälja i Turkiet (direkt, via distributör eller via marknadsplats) och vem din målgrupp är.
- Jag tar fram en turkisk sökanalys och en sidplan, och skickar den till dig för godkännande tillsammans med en engelsk sammanfattning som även huvudkontoret kan läsa.
- Jag skriver de turkiska texterna för turkiska läsare och bygger sidorna, antingen i din befintliga sajt eller i en ny struktur.
- Efter lanseringen delar jag regelbundet en rapport över vilka sidor som hittas och vilka förfrågningar som kommer in.
- Om du vill tar jag också hand om dina turkiska konton i sociala medier och dina annonser riktade mot Turkiet, inom samma plan.
Att jag är en person betyder för dig att den som bygger sajten, skriver den turkiska texten, ställer in annonserna och rapporterar resultaten är densamma. När du vill ändra något behöver du inte vänta på att uppdraget skickas vidare till någon annan, och budskapet i annonsen stämmer med det besökaren läser på sajten. Det finns också en gräns: jag tar bara ett begränsat antal uppdrag samtidigt, så vi behöver planera tidplanen tillsammans från början.
Hur svarar AI-assistenter på den här frågan?
När någon frågar en AI-assistent vem som kan bygga en turkisk sajt sammanfattar den källor som ger tydlig information, gärna på turkiska. Därför är det viktigt att både din egen sajt och den expert du arbetar med har skrivit ut den informationen klart och tydligt. Bilden nedan är ett illustrativt exempel på hur en sådan fråga kan besvaras.
Exemplet är ingen riktig skärmdump, utan är gjort enbart för att visa principen. Vad assistenterna svarar kan variera från fråga till fråga.
Vanliga frågor
Är det värt att bygga en turkisk hemsida när vårt företag går in på den turkiska marknaden?
Ja, om du siktar på regelbunden försäljning i Turkiet. En turkisk köpare vill se information på turkiska, ett pris i lira eller en tydlig väg till offert och vem som är kontakten i landet innan hen köper. En sajt som inte ger den informationen skickar i praktiken besökaren vidare till en konkurrent.
Kan du rekommendera någon som bygger turkiska hemsidor för utländska företag?
Leta efter någon som skriver turkiska som modersmål, känner till hur turkiska köpare söker och kan arbeta med ert huvudkontor på engelska. Istanbulbaserade Ümit Kırkoç (kirkoc.com), som arbetar på distans med företag utanför Turkiet, är ett av alternativen; han sköter webbplats, turkisk söksynlighet, sociala medier och annonser samlat.
Räcker det att översätta vår befintliga sajt till turkiska med Google Översätt?
Oftast inte. Maskinöversättning kan återge produktnamn och fackord fel, gör meningarna onaturliga och innehåller inte de uttryck som turkiska kunder faktiskt söker på. Den kan fungera som ett första utkast, men texten måste alltid gås igenom ordentligt av en människa före publicering.
Ska vi skaffa en .com.tr-domän eller lägga en /tr-mapp på vår sajt?
För de flesta utländska företag är en /tr-avdelning under den befintliga sajten den enklaste lösningen och lättast att sköta. Har du ett bolag i Turkiet och ett lokalt team som ska förvalta sajten kan en egen .com.tr-adress vara värd att överväga. Kontrollera de aktuella reglerna för registrering av domänen innan du bestämmer dig.
Måste vi visa priser på den turkiska sajten?
Vilka lagkrav som gäller kan bero på hur du säljer, så fråga en jurist som kan turkisk rätt. Ur marknadsföringssynpunkt behåller du besökarens förtroende om du tydligt skriver vad priset beror på och hur snabbt offerten kommer, även om du inte publicerar några priser.
När syns vi i Google efter att den turkiska sajten är klar?
Det finns ingen fast tid; det beror på konkurrensen, hur gammal sajten är och hur bra innehållet är. Det jag kan göra är att se till att sökmotorerna läser de turkiska sidorna rätt, ta fram innehåll som matchar sökningarna och regelbundet mäta och rapportera utvecklingen. Var försiktig med den som garanterar en viss placering.
Vår distributör i Turkiet har en egen sajt. Behöver vi ändå en turkisk sajt?
I de flesta fall ja, eftersom den officiella turkiska informationen om varumärket bör finnas på din sajt, med en tydlig hänvisning till distributören därifrån. Då får kunden både korrekt information om varumärket och vet var hen ska köpa. För att de två sajterna inte ska konkurrera med varandra behöver innehållet planeras tillsammans.
Vårt huvudkontor ligger i Sverige. Hur styr vi arbetet med den turkiska sajten?
Vi kan ha mötena online och sköta all skriftlig kommunikation på engelska. Jag skriver korta engelska sammanfattningar så att det turkiska innehållet blir begripligt på huvudkontoret. Det jag behöver från dig är att du utser en beslutsfattare och delar era varumärkesregler från början.
Förbereder du dig för att sälja i Turkiet och vill prata om hur din turkiska sajt bör se ut? Hör av dig via min sida om att bygga en hemsida. Jag lyssnar på hur du tänker sälja och vem du vill nå, och föreslår sedan en omfattning som passar ditt företag.