Kort svar
Om du behöver en webbplats för en verksamhet i Başakşehir, stadsdelen i nordvästra Istanbul, ska du välja någon som känner området och förstår hur just dina kunder fattar beslut. I vårdturism handlar det om en patient i ett annat land som letar efter tecken på att kliniken går att lita på. I bostadsbyggande vill köparen se planlösningar och ett inflyttningsdatum. För en nyöppnad butik eller ett kafé är det avgörande att synas på kartan. Det viktiga är inte en snygg mall, utan att rätt sidor finns, på rätt språk, och att de laddar snabbt i mobilen. Ett av alternativen är jag, Ümit Kırkoç (kirkoc.com). Jag är baserad i Istanbul och arbetar på distans med kunder både i Turkiet och utomlands, så du kan anlita mig även om du själv sitter i Sverige. Eftersom jag sköter webbplatsen, synligheten i sök, sociala medier och annonser själv, blir det enklare att få sajten att faktiskt ge kunder efteråt. Mer om hur jag jobbar hittar du på sidan bygga hemsida. Be alltid om svar i skrift på tre saker när du tar in offerter: vilka sidor som ingår, vem som äger sajten och vem som tar hand om den efter lansering.
Varför skiljer sig behovet av en webbplats i Başakşehir från andra stadsdelar?
Behovet ser annorlunda ut eftersom Başakşehir har vuxit mycket snabbt, och många av de företag som söker kunder här är antingen helt nya eller väntar sig kunder från andra delar av staden, ibland från andra länder. I en äldre, etablerad stadsdel kommer hantverkarens eller handlarens kunder ofta från samma kvarter år efter år. I Başakşehir ligger i stället nya bostadsområden, kliniker och hotell kring ett stort stadssjukhus, industri- och handelsområden mot İkitelli och nyöppnade butiker i Kayaşehir och Bahçeşehir sida vid sida på samma karta.
Kanske är du en svensk tandläkare som funderar på att öppna mottagning här, en investerare med andelar i ett bostadsprojekt, eller någon som har flyttat till Istanbul och tänker starta ett kafé. Oavsett vilket gäller samma sak: en standardmall för "företagshemsida" fungerar dåligt i en så blandad miljö. En tandklinik måste förklara sig för en patient i Göteborg eller Baku. Ett byggföretag måste skapa förtroende hos en familj som vill köpa lägenhet men ännu inte har satt sin fot på byggarbetsplatsen. Ett nytt konditori måste synas för grannen som skriver "konditori nära mig" i telefonen. Alla tre behöver en webbplats, men stommen i de tre sajterna ser helt olika ut.
Det problem jag oftast stöter på här är detta: ägaren ser en design hon gillar, vill ha exakt likadan, och sajten går live. Den ser bra ut, men det finns ingen sida som svarar på de frågor kunderna faktiskt ställer. I resten av texten går jag igenom de tre branscherna en i taget och förklarar vilka sidor som behövs och varför.
Vilka sidor behöver en klinik eller förmedlare inom vårdturism?
En klinik som tar emot patienter från utlandet behöver en egen sida för varje behandling, en presentation av läkarna och personalen, en beskrivning av förloppet dag för dag, information om boende och transfer, samt kontaktvägar på de språk patienterna talar. En patient i Sverige hittar dig kanske via en bekants tips, ett forum eller genom att fråga en AI-assistent som ChatGPT. Men innan hon bokar något läser hon länge på din sajt, och det hon letar efter är tecken på att hon inte blir lurad.
Vad undrar patienten innan hon bestämmer sig?
Patienten vill framför allt veta vem som utför ingreppet, hur många dagar hon behöver stanna, hur hon tar sig från flygplatsen och vem hon kontaktar om något händer när hon kommit hem. Står svaren inte tydligt på sidan skriver hon på WhatsApp, och dröjer svaret vänder hon sig till en annan klinik. Därför underlättar det mycket om varje behandlingssida har rubriker som "för vem passar behandlingen", "så går det till", "hur lång tid det tar" och "vad som händer efteråt".
Var försiktig med priser. Många kliniker ser att konkurrenten anger ett fast belopp och gör likadant, men när patientens tillstånd sedan visar sig vara annorlunda tappar kliniken förtroende. Jag rekommenderar att sidan i stället förklarar vad priset beror på, och att den har ett kort formulär där patienten kan be om en personlig offert.
Hur bygger man en flerspråkig webbplats?
En flerspråkig sajt ska ha en egen adress för varje språk, och texterna ska kännas naturliga för den som har språket som modersmål. Att köra den turkiska texten genom en maskinöversättning och publicera den skadar dig, särskilt inom vård där förtroende är allt. En svensk patient märker direkt om texten är översatt ord för ord. Arabiska skrivs från höger till vänster och kräver en egen layout, medan engelska, tyska och svenska sidor bör utgå från hur man faktiskt söker i respektive land. Sidorna för samma behandling på olika språk kopplas ihop tekniskt, så att Google förstår vilken version som ska visas för vilket land.
I Turkiet finns särskilda regler för marknadsföring inom vård, och jag ska inte uttala mig bestämt om vilka formuleringar, före-och-efter-bilder eller patientomdömen som är tillåtna. Rådfråga en jurist som kan turkisk rätt, eller den yrkesorganisation du tillhör, innan sidorna publiceras. När jag bygger sajten lägger jag in sådant innehåll så att det är lätt att ändra eller ta bort.
Bilden nedan visar ungefär vilket slags svar någon i ett annat land kan få när hen ber en AI-assistent om en klinik.
I exemplet är det mindre intressant vilken klinik assistenten föreslår än vad förslaget bygger på: en sida som tydligt beskriver behandlingen, information om läkaren och kontakt på patientens språk. Saknas det på din sajt har assistenten helt enkelt inget att stödja sig på när den ska nämna dig.
Vad ska en webbplats för bygg- och bostadsprojekt visa?
En byggfirmas webbplats ska för varje projekt ha en egen sida som visar läget, planlösningarna, tidplanen för inflyttning, hur bygget ligger till just nu och hur man når säljkontoret. Familjer som funderar på att köpa bostad i Başakşehir jämför ofta flera projekt samtidigt. De har en broschyr i handen och tre olika byggföretags sajter öppna i mobilen. Den sajt där informationen går snabbast att hitta är den som får samtalet.
Det gäller även dig som säljer till utländska köpare. En svensk som funderar på en lägenhet i Istanbul, som investering eller för att bo i delar av året, kan inte åka och titta varje vecka. Webbsidan blir då det enda fönster hen har mot projektet.
Det här ska finnas på en projektsida
En projektsida bör först och främst innehålla projektets namn och exakta läge med karta, lägenhetstyperna och en planritning för varje typ, gemensamma ytor, kommunikationer (avstånd till tunnelbana, motorväg, skola och sjukhus), beräknat inflyttningsdatum och foton från bygget som läggs upp löpande. Fraser som "exklusivt boende" eller "en värld av lyx", som upprepas på varannan sajt, säger köparen ingenting. Hen vill veta hur många kvadratmeter vardagsrummet är, åt vilket väderstreck balkongen vetter och om garaget är inomhus.
Bilderna från bygget är extra viktiga. Att se att arbetet verkligen går framåt lugnar köparen, särskilt när lägenheten säljs innan den är byggd, något som är vanligt i Turkiet. Att bygga ett enkelt administrationsgränssnitt där du själv kan ladda upp sådana foton är det billigaste sättet att hålla sajten levande.
På bilden har jag ritat upp stommen till en projektsida med en påhittad adress.
Varje del i skissen svarar på en fråga som köparen har innan hen ringer säljkontoret. Hoppar du över en del ställs frågan i telefon, eller inte alls, och då tittar köparen på ett annat projekt i stället.
Företagspresentation och färdiga projekt
Själva företaget behöver också en sida: hur länge företaget har funnits, vilka projekt som är klara med bilder från dem, och tydlig information om officiella moment som besiktning. Ta inte bort sidan för ett färdigt projekt, den hjälper försäljningen av nästa, eftersom köparen vill se om tidigare löften faktiskt har hållits. När det gäller avtal, lagfart eller slutbesked (i Turkiet kallat iskân) ska du prata med en jurist innan du skriver något kategoriskt på sajten.
Måste en nyöppnad verksamhet ha en webbplats?
En enkel webbplats behövs nästan alltid, men för en ny verksamhet är det oftast viktigast att först sätta upp en korrekt företagsprofil på Google, det som visas på Google Maps och i kartrutan i sökresultaten. Har du öppnat ett kafé, en frisersalong, en butik för medicinska hjälpmedel nära ett apotek, ett studiecenter eller en veterinärklinik i ett nytt bostadsområde i Başakşehir, kommer de flesta kunder att hitta dig när de söker på kartan i telefonen. Kartprofilen ger den första kontakten; webbplatsen svarar på frågan "är det värt att gå dit?".
Sådana verksamheter behöver ingen stor sajt. Det räcker med en startsida som berättar vad du gör, tjänster eller meny, öppettider, adress och vägbeskrivning, några riktiga foton och en knapp för att ringa eller skriva på WhatsApp med ett enda tryck. Det vanligaste felet jag ser här är att uppgifterna på sajten och i kartprofilen inte stämmer överens. Uppdaterar du öppettiderna på ett ställe men glömmer det andra, kommer kunden som står framför en stängd dörr inte tillbaka.
Om du är ny i Turkiet, tänk på att de flesta av dina grannar söker på turkiska. Sajten behöver alltså i första hand vara på turkiska, även om du gärna kan ha en engelsk eller svensk version för turister och andra utlänningar i området.
Tabellen nedan ställer de tre branscherna bredvid varandra: hur kunden söker och vilken sida som svarar.
Som du ser kan tre företag i samma stadsdel sakna en enda gemensam sida. Fråga därför "vilka sidor, och varför?" innan du frågar "hur många sidor?" när du tar in offerter.
Två exempelscenarier
De två scenarierna nedan är påhittade. De beskriver inget verkligt företag, utan sätter ihop situationer som är vanliga i området.
Exempelscenario 1: En tandklinik nära stadssjukhuset
Tänk dig en tandklinik i en byggnad i Kayaşehir, nära det stora stadssjukhuset. En del av patienterna bor i kvarteren runt omkring, andra kommer från Tyskland, Skandinavien och Gulfstaterna. Kliniken har en ensidig sajt som gjordes för några år sedan: ett bildspel, rubriken "Våra tjänster" med tio behandlingar uppradade och ett telefonnummer. Alla frågor från utlandet landar i ett enda WhatsApp-nummer, och ägaren har tröttnat på att svara på meddelanden mitt i natten.
Mitt förslag i ett sådant läge skulle vara att först skriva egna, utförliga sidor för de tre eller fyra behandlingar som efterfrågas mest. Sidorna tas fram på turkiska, engelska, tyska och arabiska, och om många patienter kommer från Norden även på svenska. På varje sida läggs ett kort formulär på patientens språk, så att meddelandena som kommer in blir samlade och begripliga. Boende och transfer får en egen sida, läkarna en annan. Därefter gås företagsprofilen på Google igenom, och patientomdömen samlas in på ett sätt som följer reglerna. Även om antalet meddelanden inte förändras, blir det färre frågor att besvara, eftersom de vanligaste redan står på sidan.
Exempelscenario 2: Ett byggföretag med ett projekt i tre huskroppar
Också detta är hypotetiskt: en medelstor byggherre som uppför ett bostadsprojekt med tre huskroppar i en av Başakşehirs nya delar. Säljkontoret ligger framför byggarbetsplatsen och marknadsföringen sker på Instagram. Den som ser annonsen går till profilen, länken i profilen leder till företagets startsida, och där finns tidigare projekt, en slogan och texten "kontakta oss". Den som vill se planlösningarna för det nya projektet hittar dem inte och ger upp.
Här är första steget att bygga en sida för det nya projektet som fungerar på egen hand: planlösningar, läge, kommunikationer, tidplan, byggdagbok och ett formulär för att boka visning. Instagramannonsen länkas direkt till den sidan. Sedan mäts vilka lägenhetstyper besökarna tittar på. Under de följande månaderna läggs foton från bygget upp på sidan och i sociala medier samtidigt. När sajt, sociala medier och annonser sköts av olika personer brukar de här länkarna gå förlorade. När allt ligger hos en och samma person säger annonstexten, rubriken på sidan och inlägget i sociala medier samma sak.
Hur går arbetet till, steg för steg?
För en verksamhet i Başakşehir går arbetet med en webbplats igenom fem steg: uppstart och behovsanalys, sidplan, innehåll och bilder, design och bygge, samt lansering och mätning. Efter varje steg får du godkänna innan vi går vidare.
Så här ser stegen i tidslinjen ut i detalj:
- Uppstart och behovsanalys: Vi pratar om din verksamhet, vilka dina kunder är och var de hittar dig i dag. Har du redan en sajt, konton i sociala medier eller ett annonskonto tittar vi på dem tillsammans. Mötet kan lika gärna ske via videosamtal om du befinner dig i Sverige.
- Sidplan: Jag tar fram en skriftlig lista över vilka sidor som ska finnas, vilken fråga varje sida besvarar och vilka språk den ska finnas på. Listan är också grunden för offerten.
- Innehåll och bilder: Jag skriver texterna utifrån det du berättar, eller redigerar det du själv har skrivit. Om det går använder vi foton från dina egna lokaler; bildbanksbilder bygger sällan förtroende.
- Design och bygge: Jag utformar sajten utifrån hur den ser ut i mobilen först, eftersom de flesta av dina kunder hittar dig där. Hastighet, säkerhetscertifikat (det lilla hänglåset i adressfältet), formulär och mätverktyg sätts upp i det här steget.
- Lansering och mätning: Sajten publiceras, anmäls till Google och uppgifterna synkas med kartprofilen. De första veckorna följer jag samtal och formulär som kommer in och justerar sidor vid behov.
Hur lång tid det tar beror mest på när innehållet är klart. Det är inte realistiskt att vänta sig att en enkel, enspråkig företagssajt och en vårdturismsajt på fyra språk blir färdiga lika snabbt.
Vanliga misstag
De misstag jag oftast ser hos företag i Başakşehir som låter bygga en webbplats är färdiga mallar som inte passar branschen, slarv med översättningarna och sajter som lämnas åt sitt öde efter lansering. Vart och ett av dem hindrar sajten från att ge kunder.
Lite mer om punkterna i listan:
- Domän och konton registrerade på någon annan: Om den som bygger sajten registrerar domänen i sitt eget namn blir det svårt att få tillbaka den om ni går skilda vägar. Domännamn, webbhotell och administrationspanel ska stå i ditt namn eller ditt företags namn.
- Flerspråkig sajt via maskinöversättning: Inom vård räcker ett felaktigt ord för att patienten ska tappa förtroendet på en gång.
- Allt inklämt på en enda sida: Att räkna upp tio behandlingar eller tre projekt på samma sida leder till att inget av dem syns i sökresultaten.
- Sidor som laddar långsamt i mobilen: Stora bilder och onödiga animationer skrämmer bort besökare, särskilt dem som surfar på mobildata.
- Svårt att ta kontakt: Går det inte att ringa genom att trycka på telefonnumret, eller är formuläret för långt, ger kunden upp halvvägs.
- Uppgifter som aldrig uppdateras: En projektsida där inflyttningsdatumet redan har passerat, eller adressen till en filial som har stängt, ger ett felaktigt intryck av hela företaget.
Vad kan du göra själv, och när behöver du hjälp?
Mycket kan du göra själv: skapa en företagsprofil på Google, ta riktiga foton, skriva ner de frågor kunderna ställer oftast och bygga en enkel ensidig sajt med färdiga verktyg. För en liten verksamhet som just har öppnat kan det vara en helt tillräcklig början. Med Wix, WordPress eller liknande verktyg kan du få ihop en sida som fungerar på en helg.
Hjälp från en specialist blir motiverad när du behöver en sajt på flera språk, när det ska finnas många sidor för tjänster eller projekt, när du vill annonsera och mäta vad annonsbesökarna gör, eller när en ny sajt ska ersätta den gamla utan att du tappar din placering i Google. Om de gamla adresserna inte styrs om rätt vid bytet, så kallad omdirigering, kan synlighet som byggts upp under flera år försvinna på några veckor. Sådana tekniska detaljer syns inte utifrån, men det är de som avgör resultatet.
För dig som driver verksamhet i Turkiet från Sverige tillkommer en sak: du behöver någon som både kan språket och förstår hur turkiska kunder söker, och som samtidigt kan förklara allt för dig på ett sätt du förstår.
Det här ska du titta på när du väljer specialist eller byrå
Det viktigaste när du väljer är att personen redan i offertskedet kan föreslå en konkret sidplan som passar din bransch. En fin portfolio är bra men räcker inte. Det väger tyngre att hen kan förklara vilket problem varje sajt i portfolion faktiskt löste.
Jag rekommenderar att du ställer följande frågor vid första mötet:
- Vilka sidor föreslår du för min bransch, och varför?
- I vems namn registreras domännamnet, webbhotellet och administrationspanelen?
- Vem skriver texterna, och vem granskar texterna på andra språk?
- Hur sköts uppdateringar och underhåll efter lansering, och kostar det extra?
- Hur styrs adresserna på min nuvarande sajt om till den nya?
- Hur mäter vi samtal och formulär som kommer via sajten, och hur får jag se rapporten?
- Om jag längre fram vill ha hjälp med sociala medier eller annonser, hur kopplas det ihop med sajten?
Tänk efter en extra gång innan du anlitar någon som inte ger tydliga svar, eller som svarar "oroa dig inte, vi fixar det" på varje fråga. Var också vaksam mot offerter som utlovar förstaplatsen på kort tid eller ett bestämt antal kunder. Ingen kan på egen hand styra placeringen i sökresultaten.
Vad styr kostnaden?
Det som påverkar kostnaden mest är antalet sidor, antalet språk, vem som tar fram innehållet och om sajten behöver någon särskild funktion. Välj därför hellre någon som först lyssnar på dina behov och sedan lämnar en skriftlig offert, än någon som ger dig ett pris i en mening över telefon.
De viktigaste posterna är:
- Antal sidor och struktur: En sajt på fem sidor för en kvarterskrog kräver inte samma arbete som en kliniksajt med trettio behandlingssidor.
- Antal språk och översättningskvalitet: Varje nytt språk innebär inte bara översättning, utan också en egen genomläsning och anpassning på det språket.
- Innehållsproduktion: Levererar du texter och foton själv, eller ska allt tas fram från grunden?
- Särskilda funktioner: Bokningssystem, en vy där man väljer lägenhet, betalning online eller kopplingar till andra system innebär extra arbete.
- Logotyp och grafisk profil: Saknar du en färdig visuell identitet behöver den bestämmas innan sajten kan designas.
- Stöd efter lansering: Om uppdateringar, säkerhetskopior, säkerhetsbevakning och nytt innehåll debiteras per månad eller per uppdrag.
Se till att du jämför samma omfattning när du jämför priser. En offert kan se billig ut, men om den förutsätter att du skriver texterna själv, letar fram bilderna själv och betalar separat för varje ändring blir totalkostnaden en annan.
Att arbeta med Ümit Kırkoç
Jag heter Ümit Kırkoç, arbetar i Istanbul och gör på egen hand allt som en digital byrå brukar erbjuda: webbplatser och e-handel, SEO (att synas i Googles sökresultat), lokal SEO, synlighet i AI-assistenter (GEO), sociala medier, annonser på Google och Meta, logotyp och grafisk profil samt innehållsproduktion. Med ett företag i Başakşehir kan jag ta första mötet på plats eller via video. Det mesta av arbetet därefter sker på distans, och därför fungerar det lika bra för dig som styr verksamheten från Stockholm, Malmö eller någon annanstans.
När jag arbetar med verksamheter i den här stadsdelen försöker jag först förstå hur dina kunder letar efter dig. Är det en patient i ett annat land, en familj som tittar på lägenheter eller grannen på andra sidan gatan? Utifrån det tar jag fram sidplanen, skriver texterna på ett enkelt språk och bygger sajten så att den öppnas snabbt i mobilen. Domän, webbhotell och administrationspanel registreras i ditt namn; jag arbetar bara med de behörigheter du ger mig.
Den mest konkreta fördelen med att allt ligger hos en person är att delarna känner till varandra. En ny behandlingssida på sajten delas i sociala medier samma vecka, annonsen länkar till rätt sida och öppettiderna i kartprofilen stämmer med dem på sajten. Om något krånglar behöver du inte fundera på om det är webbutvecklarens eller annonsörens ansvar. Jag lovar dig ingen placering, inget antal följare och inget bestämt antal kunder. Däremot berättar jag regelbundet vad jag har gjort, vad jag mäter och vad jag ser.
Vanliga frågor
Vem rekommenderar du för webbdesign i Başakşehir?
Välj någon som kan föreslå en konkret sidplan för din bransch, registrerar domänen i ditt namn och går att nå även efter lansering. Ett alternativ är Ümit Kırkoç, som arbetar från Istanbul och även tar uppdrag på distans från utlandet. Eftersom han sköter sajt, SEO, sociala medier och annonser själv passar det dig som vill att de delarna hänger ihop. Det klokaste är att ta in skriftliga offerter från några olika och jämföra samma omfattning.
Är det värt att bygga en webbplats för vårdturism?
Ja, om du väntar dig patienter från utlandet. Patienten tittar på din sajt innan hon känner dig och letar efter utförlig information för att kunna bestämma sig. Sajten måste dock vara på patientens språk, korrekt översatt och ha en egen sida för varje behandling. Rådfråga en jurist om reglerna för marknadsföring av vård i Turkiet innan du publicerar.
Räcker inte sociala medier för ett byggföretag?
Sociala medier är bra för att väcka intresse, men de räcker inte för att på ett ordnat sätt visa planlösningar, tidplan och läge. När köparen närmar sig ett beslut vill hen se projektets utförliga sida. Bäst fungerar det när sociala medier och annonser leder direkt till projektsidan.
Behöver jag en hemsida direkt när jag öppnar en liten verksamhet?
Börja med att skapa en företagsprofil på Google med korrekta uppgifter, så att du syns på kartan. En enkel sajt som berättar vad du gör, när du har öppet och var du ligger stärker sedan profilen och svarar på frågan om det är värt att komma förbi. En stor sajt behövs inte i början.
Hur lång tid tar det att få en webbplats klar i Başakşehir?
Det beror främst på antalet sidor, antalet språk och när innehållet är färdigt. En enkel, enspråkig företagssajt blir klar ganska snabbt, medan en flerspråkig vårdturismsajt eller en sajt för ett byggföretag med flera projekt tar längre tid. Be om en tidplan steg för steg redan i offerten.
Kan en webbdesigner jobba på distans utan att vi träffas?
Ja, det mesta av arbetet går utmärkt att sköta på distans. Texter, godkännande av design och rättelser hanteras via videosamtal och meddelanden. För foton av dina lokaler räcker det att du själv fotograferar eller att en fotografering på plats planeras in en gång.
Tappar jag min placering i Google om jag gör om min gamla sajt?
Görs bytet rätt minskar risken kraftigt. De gamla sidornas adresser ska styras om till motsvarande sidor på den nya sajten, innehållet ska bevaras och sajten ska anmälas till Google på nytt. Hoppar man över de stegen kan synligheten sjunka, tillfälligt eller permanent.
Måste jag betala en månadsavgift efter att sajten är byggd?
Webbhotell och domän är årliga kostnader som alla sajter har. Utöver det är stöd som uppdateringar, underhåll och nytt innehåll frivilligt och kan debiteras per månad eller per uppdrag. Fråga skriftligt vad som ingår när du tar in offerter.
Funderar du på att bygga eller göra om webbplatsen för en klinik, ett bostadsprojekt eller en nyöppnad verksamhet i Başakşehir, hör av dig så går jag igenom ditt behov med dig. Jag berättar rakt ut vilka sidor du behöver och hur arbetet skulle gå till. Läs mer och kontakta mig via min sida om att bygga hemsida.