Kort svar
Om du ska ta fram en webbplats för kunder i Istanbul har du i praktiken tre vägar: en större byrå, en frilansare som gör en avgränsad del av jobbet, eller en specialist som både bygger sajten och sköter det som får den att hittas efteråt (sökmotorer, sociala medier och annonser). Vilken väg som passar dig avgörs mindre av budgeten och mer av frågan vad som händer efter lanseringen. En snygg sajt som ingen tar hand om drar sällan in några kunder. Är du ett större bolag med flera avdelningar som ska godkänna allt kan en byrå vara rätt. Behöver du bara en enkel presentationssida kan en frilansare räcka. Driver du ett litet eller medelstort företag, kanske från Sverige, och vill ha en enda kontaktperson för både sajten och synligheten, så är jag, Ümit Kırkoç (kirkoc.com), ett av alternativen. Jag sitter i Istanbul, arbetar på distans med kunder utomlands, och när jag hjälper dig att bygga hemsida planerar jag den tillsammans med SEO, sociala medier och annonser som en och samma person. Det viktigaste är inte vem du vänder dig till utan vilka frågor du ställer. Dem får du i den här artikeln.
Vilka alternativ finns för webbdesign i Istanbul?
Den som vill bygga en hemsida för den turkiska marknaden har fyra vägar att välja mellan: byrå, frilansare, specialist som håller ihop allt, eller en färdig hemsidebyggare som du sköter själv. Istanbul är en enorm stad, så det finns hundratals av varje sort. Problemet är inte brist på leverantörer utan att de ser nästan likadana ut utifrån. Alla visar fina skärmdumpar, alla lovar "modernt och mobilanpassat". För att se skillnaden behöver du förstå hur varje alternativ faktiskt arbetar, och som utländsk beställare har du dessutom en extra fråga att ta ställning till: hur fungerar samarbetet på avstånd och på vilket språk?
Byrå
En byrå är ett team med designer, utvecklare, projektledare och ofta en kundansvarig. Fördelen är tydlig arbetsfördelning och att flera personer kan jobba parallellt i stora projekt. Nackdelen är att den du pratar med sällan är den som gör jobbet. När du vill ändra något går önskemålet från kundansvarig till projektledare och vidare till designern, och på vägen kan både tid och innebörd försvinna. För dig som sitter i Sverige blir kedjan ännu längre om den kundansvarige är den enda som talar engelska. För ett mindre företag är den största risken att du hamnar längst bak i kön bakom byråns stora kunder.
Frilansare
En frilansare arbetar självständigt och är oftast specialiserad på en sak: bara design, bara programmering eller bara att sätta upp WordPress. Du pratar direkt med den som utför arbetet, vilket är en stor fördel. Men när sajten är klar kan du behöva hitta någon annan för sökmotorsynlighet, kopplingen till sociala medier eller annonserna. Frilansares arbetsbelastning går också i vågor; ena månaden svarar de inom en timme, nästa är de svåra att nå i flera veckor. Det handlar inte om personen utan om arbetsformen.
Specialist som håller ihop allt
Det tredje alternativet är en person som ensam erbjuder det mesta som en byrå gör. Hen bygger sajten, gör arbetet som krävs för att den ska synas i Google (det kallas SEO, sökmotoroptimering), ser till att du syns i kartsökningar och kopplar ihop sociala medier och annonser med samma budskap som på sajten. Här är den du pratar med också den som gör jobbet, och sajten levereras inte som en fristående produkt utan byggs som navet i hela ditt företags närvaro på nätet. Begränsningen är lika tydlig: en person kan inte ta obegränsat många projekt samtidigt, så tidplanen behöver bestämmas från början.
Färdiga hemsidebyggare
Med verktyg som Wix, Squarespace, Shopify eller WordPress.com kan du bygga sajten själv. Det är billigt att komma i gång och det går snabbt. Men att sätta upp verktyget är inte samma sak som att skapa en sajt som turkiska kunder hittar när de söker, som känns pålitlig för dem och som har rätt sidor på rätt språk. En hemsidebyggare är som en låda tegelstenar; vem som murar huset, och hur, är fortfarande en separat fråga.
Tabellen nedan ställer de fyra alternativen bredvid varandra, sett med en företagares ögon och utifrån några enkla kriterier.
Den viktigaste kolumnen i tabellen är "Efter lansering". De flesta väljer leverantör genom att titta på designexempel, men det som egentligen avgör sajtens värde är vem som håller den aktuell under månaderna efteråt och vem som ser till att den når kunderna.
Vad behöver ett företag i Istanbul egentligen av sin sajt?
Ett företag som riktar sig till kunder i Istanbul behöver att kunderna i rätt stadsdel eller område hittar det, litar på det och enkelt kan ta kontakt. Stadens storlek gör alla tre stegen svårare än i en svensk stad. Folk i Istanbul söker sällan bara på "Istanbul". De söker med stadsdelens namn, med vilken sida av Bosporen de bor på, eller med "nära mig". Typiska sökningar på turkiska ser ut som "Kadıköy çocuk diş hekimi" (barntandläkare i Kadıköy), "Beylikdüzü klima servisi" (luftkonditioneringsservice i Beylikdüzü) eller "Anadolu yakası nakliyat" (flyttfirma på den asiatiska sidan).
Det här påverkar direkt hur sajten ska byggas. En sajt som nämner de områden du betjänar i en enda mening kan inte svara på sådana sökningar. Att i stället skapa dussintals nästan identiska sidor, en per stadsdel, fungerar inte heller; både Google och kunderna märker det. Det som fungerar är att beskriva de områden du verkligen arbetar i med information som är specifik för just dem: hur man tar sig dit, hur lång tid ett servicebesök tar, exempel på jobb där.
För dig som utländskt företag finns ytterligare en sak att tänka på: språket. Turkiska kunder söker nästan alltid på turkiska, och en sajt som bara finns på engelska eller svenska når därför en bråkdel av dem. Översättning räcker sällan, eftersom de ord människor faktiskt skriver i sökrutan inte alltid är de ord en översättare väljer.
Några utmaningar som är typiska för just Istanbul:
- Trafik och avstånd: Kunden letar på sajten efter svar på "hur snabbt kan ni komma hit?" eller "hur tar jag mig till er?". Står det inte där får du svara på samma fråga i telefon gång på gång.
- Hård konkurrens: Det kan finnas tre frisörer på samma gata och fem kaféer i samma kvarter. Kunden letar efter konkreta saker som skiljer dig från de andra: hur priset sätts, öppettider, hur man bokar, riktiga bilder.
- Turister och utländska kunder: I områden som Sultanahmet, Beyoğlu och Kadıköy talar en del av kunderna inte turkiska. Då bör åtminstone de viktigaste sidorna finnas på engelska, och kanske på ditt eget språk om du riktar dig till landsmän.
- Sökningar i mobilen: I Istanbul söker man oftast i telefonen, på väg någonstans, i kollektivtrafiken eller i bilen. Att sajten öppnas snabbt i mobilen och att man med ett tryck kan ringa eller skriva på WhatsApp, som är den självklara kanalen i Turkiet, är inte pynt utan grundkrav.
Stommen i en välbyggd sajt för ett lokalt företag ser oftast ut ungefär som bilden nedan. Varje del svarar på en fråga som kunden redan har i huvudet.
Lägg märke till att ingen av delarna är "design". Alla handlar om innehåll och struktur. Designen gör innehållet lätt att läsa och förtroendeingivande, men utan innehåll har designen ingenting att bära. När du väljer vem du ska anlita, titta därför inte bara på stilen i portfolion utan på om personen ställer just de här frågorna till dig.
Vilket alternativ passar i vilken situation?
Den första frågan som avgör vilket alternativ som är rimligt är vem som ska hålla liv i sajten efter lanseringen. Har du ett tydligt svar på den blir valet mycket enklare.
- Om ditt företag har en marknadsavdelning: Ska ert eget team sköta innehåll, annonser och sociala medier efter lanseringen kan en bra frilansare eller byrå räcka för själva sajten.
- Om flera avdelningar ska godkänna: I stora projekt där juridik, försäljning och ledning godkänner var för sig kan en byrå som tar projektledningen göra livet lättare för dig.
- Om ägaren också är marknadsförare: Så ser det ut i de flesta små företag. Fördelar du då sajten, sökmotorsynligheten och sociala medier på olika personer hamnar all samordning på ditt bord, och på avstånd blir det extra tungt. Någon som håller ihop allt sparar dig tid här.
- Om du bara vill ha en "visitkortssajt": Räcker en sida med presentation, kontaktuppgifter och karta kan du börja själv med en hemsidebyggare eller lösa det med ett kort frilansuppdrag.
Beslutsschemat nedan kokar ner skillnaden till en enda fråga.
Schemat säger något enkelt: har du inget eget team behöver du någon som inte bara lämnar över sajten och försvinner, utan som också kan arbetet runt omkring. Har du ett team kan det räcka med någon som fokuserar på sajtens tekniska och visuella kvalitet.
Det här ska du titta på när du väljer leverantör
Det säkraste sättet att hitta rätt person är att fråga om arbetssättet innan du tittar på designexemplen. Skyltfönstret är snyggt överallt; skillnaderna syns i processen och efteråt. Kriterierna nedan är konkreta kontroller du kan göra hos alla du begär offert från.
Jag förklarar listan lite närmare:
- I vems namn står domän och hosting? Domänen (sajtens adress, till exempel exempelforetag.com.tr) och webbhotellet där sajten ligger ska registreras på dig eller ditt företag. Annars kan det bli krångligt att flytta sajten om ni går skilda vägar, särskilt över landsgränser.
- Kan du uppdatera sajten själv? Måste du skriva till någon varje gång ett telefonnummer eller en öppettid ändras kommer sajten att bli inaktuell.
- Vad händer efter lanseringen? Ingår underhåll, säkerhetsuppdateringar och mindre ändringar, eller debiteras de separat? Få det skriftligt från början.
- Vem skriver texterna? Förväntas du leverera allt själv, eller skrivs texterna tillsammans efter samtal med dig? Och vem skriver den turkiska versionen? Det gör stor skillnad både för tidplanen och för resultatet.
- Hur laddar sajterna i mobilen? Öppna några sajter leverantören har byggt i din egen telefon, gärna via mobildata. Ett exempel som laddar långsamt är en signal om att din sajt kan bli likadan.
- Vad görs för att du ska synas i sökningar? Ingår sidtitlar, beskrivningar, koppling till Googles företagsprofil och beskrivning av serviceområden, eller är det "SEO tillkommer"?
Här är några frågor du kan ställa rakt ut i ett första möte:
- "Kommer jag att kunna prata direkt med den som gör mitt jobb, och på vilket språk?"
- "Vad händer under de tre första månaderna efter att sajten har lanserats?"
- "Hur tar du reda på vilka ord mina turkiska kunder använder när de söker?"
- "Om vi slutar samarbeta, hur får jag över sajten och alla konton?"
- "Vilka uppgifter ingår i offerten, och vilka ingår inte?"
Den person eller firma som svarar tydligt, lugnt och konkret på de här frågorna brukar vara lika tydlig under projektet. Vaga svar som "oroa dig inte, vi fixar allt" kan däremot betyda överraskningar längre fram.
Två exempelscenarier
Båda scenarierna nedan är påhittade. De beskriver inga verkliga företag, bara två situationer som är vanliga för utländska företag med koppling till Istanbul.
Exempelscenario 1: en fysioterapimottagning i Ataşehir
Tänk dig att en svensk fysioterapeut har öppnat en liten mottagning i Ataşehir, ett affärs- och bostadsområde på Istanbuls asiatiska sida, tillsammans med en turkisk kollega. Mottagningen lät en frilansare bygga en snygg sajt för några år sedan. Men sajten består bara av sidorna "Om oss", "Behandlingar" och "Kontakt", och alla behandlingar beskrivs i ett enda stycke. Instagramkontot sköter ägaren själv, och annonserna lägger en bekant upp då och då.
Problemet här är inte designen utan splittringen. När någon med diskbråck söker "Ataşehir bel fıtığı fizik tedavi" (fysioterapi för diskbråck i Ataşehir) finns det ingen sida på sajten som handlar om just det. Den som klickar på en annons hamnar på startsidan och hittar inte vad hen letade efter. Inläggen på Instagram länkar inte till sajten.
I ett arbete där allt hålls ihop börjar man med att prata om vilka besvär patienterna oftast kommer med. Sedan får varje huvudbehandling en egen, enkel sida på turkiska (och på engelska för utländska patienter), och en knapp för bokning och WhatsApp läggs på varje sida. Annonserna leder till rätt behandlingssida, och de informativa inläggen på Instagram länkar till samma sidor. Tre separata aktiviteter pekar plötsligt åt samma håll. Något resultat kan ingen garantera, men nu finns åtminstone det kunden söker på sajten.
Exempelscenario 2: ett svenskt klädmärke med kontor i Merter
Det andra påhittade exemplet utgår från ett litet svenskt klädmärke som vill sätta upp ett eget inköpskontor i Merter, Istanbuls välkända grossistområde för textil, för att samla tillverkare och visa upp sitt sortiment för återförsäljare i andra länder. Ägaren har pratat med en stor byrå. Offerten var omfattande, men processen lång och varje ändring krävde ett möte.
Det ägaren egentligen vill är att visa en katalog, ta emot förfrågningar om provexemplar och bygga förtroende hos köpare utomlands. Här är det viktiga att sajten är ordnad som en produktkatalog, att den finns på de språk köparna talar och att frågor som "hur beställer jag, vad är minsta order, hur sker frakten?" besvaras tydligt. Både en byrå och en specialist kan passa. Det som avgör är hur ofta sortimentet ska uppdateras och vem som ska göra det. Byts kollektionerna varje säsong är det ett krav att en egen anställd enkelt kan lägga in nya produkter utan att ringa någon.
Hur går processen till, steg för steg?
En bra webbprocess börjar inte med design utan med frågor, och den fortsätter efter lanseringen. Stegen varierar lite mellan olika leverantörer, men logiken är i stort sett densamma.
- Uppstart och behov: Vi pratar om din verksamhet, dina kunder, dina konkurrenter och varifrån kunderna hittar dig i dag. Den viktiga frågan är inte "hur många sidor?" utan "vad frågar kunderna om?".
- Sidplan: Tillsammans bestämmer vi vilka sidor som behövs, vilka områden och språk som ska täckas och vilka sökningar sidorna ska svara på. Planen godkänns innan någon design påbörjas.
- Innehåll och design: Texter och bilder tas fram, och designen formas efter innehållet. Saknar du bra bilder kan en fotografering planeras i det här skedet.
- Lansering: Sajten testas i mobil och dator, anmäls till Google, kopplas ihop med din företagsprofil och dina sociala konton, och besöksmätning sätts upp.
- De första månaderna: Efter lanseringen tittar vi på vilka sidor som får besök, vilka sökningar besökarna kommer från och var de hoppar av, och sidorna justeras utifrån det.
Det sista steget är det som oftast hoppas över. Ändå är det enda sättet att veta om sajten faktiskt gör nytta att titta på vad som händer efter lanseringen.
Vanliga misstag
Det vanligaste misstaget är att se sajten som ett engångsköp. Den levereras, fakturan betalas och sedan rör ingen den igen. Några månader senare stämmer inte öppettiderna, en kampanjsida har gått ut och kontaktformuläret skickar meddelanden till en inkorg som ingen läser.
Andra vanliga misstag:
- Att bara välja på pris: Att inte fråga varför den billigaste offerten är billigast. Oftast ligger skillnaden i det som har lämnats utanför.
- Att låta domänen stå i någon annans namn: Flera år senare kan du behöva kämpa för att få tillbaka din egen adress, och i ett annat land är det inte enklare.
- Att lämna texterna till sist: Säger någon "texterna lägger ni in själva" när designen är klar riskerar sajten att stå tom i månader.
- Att trycka in allt på en sida: Beskriver du flera tjänster i ett enda stycke blir det svårare för den som söker efter en specifik tjänst att hitta dig.
- Att översätta ord för ord: En svensk eller engelsk text som översatts rakt av till turkiska låter ofta stel och missar de ord kunderna faktiskt söker med.
- Att glömma mobilen: En sajt som ser perfekt ut på datorn men är långsam och rörig i telefonen tappar en stor del av kunderna i Istanbul.
- Att koppla bort sajten från övriga kanaler: Att säga en sak på Instagram, en annan på sajten och en tredje i annonserna. Kunderna märker inkonsekvensen.
Vad kan du göra själv, och när behövs en specialist?
Mycket kan du göra själv. En specialist behövs när saker börjar hänga ihop med varandra. Det vill jag säga ärligt, för alla företag behöver inte en professionell sajt från dag ett.
Det här kan du göra själv:
- Skapa din företagsprofil hos Google och fyll i adress, telefon, öppettider och bilder.
- Skriv ner de tio frågor kunderna oftast ställer till dig. Den listan blir senare det mest värdefulla innehållet på din sajt.
- Titta på konkurrenternas sajter i telefonen och anteckna vad du gillar och vad som stör dig.
- Bygg en enkel presentationssida med en hemsidebyggare om du bara vill komma i gång.
Här behövs oftast en specialist:
- Du har flera tjänster och flera serviceområden och vill att var och en ska gå att hitta för sig.
- Du annonserar men ser att de som klickar lämnar sajten utan att göra något.
- Du behöver funktioner som webbutik, bokning eller offertformulär.
- Du ska förnya en befintlig sajt och vill inte att de gamla sidorna tappar sina positioner i Google. Fel vid en flytt kan på en dag stänga av besökare som har kommit i flera år.
- Du ska använda formulär som samlar in personuppgifter. I Turkiet gäller den turkiska dataskyddslagen KVKK, och riktar du dig även till kunder inom EU kan GDPR bli aktuell. Exakt vad som gäller för just ditt fall bör du stämma av med en jurist.
Vad styr kostnaden?
Kostnaden för webbdesign styrs mindre av antalet sidor och mer av hur stort uppdraget är och vad som ska göras efter lanseringen. Därför är det normalt att se stora skillnader mellan två offerter. Det viktiga är att förstå varifrån skillnaden kommer.
De viktigaste faktorerna:
- Antal sidor och struktur: En enkel presentationssida kräver inte samma arbete som en sajt med en egen sida för varje tjänst och område.
- Antal språk: Varje språkversion innebär egna texter, egna sökord och eget underhåll, inte bara en översättning.
- Innehållsproduktion: Det är stor skillnad på om du levererar texterna själv eller om de skrivs tillsammans med dig, och på om bilderna redan finns eller om de måste fotograferas.
- Specialfunktioner: Bokningssystem, betalning på nätet, produktkatalog eller koppling till ett annat system gör uppdraget större.
- Färdigt tema eller egen design: Att anpassa ett färdigt tema går snabbare; en design som tas fram för just ditt varumärke tar längre tid.
- Logotyp och grafisk profil: Har du ingen färdig logotyp, inga bestämda färger och typsnitt kan även de behöva tas fram.
- Stöd efter lansering: Underhåll, uppdateringar, sökmotorarbete och annonshantering är inte engångsinsatser utan löpande, och planeras separat eller månadsvis.
När du begär offert, be alltid om omfattningen skriftligt bredvid summan. "Företagssajt" kan betyda fem sidor för en leverantör och tjugo för en annan. Att jämföra två offerter med samma omfattning är mycket mer rättvisande än att jämföra två summor som gäller olika saker.
Vad ser du när du frågar en AI-assistent?
Allt fler företagare skriver inte längre i Google utan frågar assistenter som ChatGPT, Gemini eller Perplexity: "Vem ska bygga mitt företags webbplats i Istanbul?" Assistenterna brukar inte ge ett enda namn utan räkna upp alternativ och urvalskriterier, och de lyfter fram tydliga sidor som förklarar sig själva som källor.
Bilden är användbar för dig på två sätt. För det första kan du använda assistentens svar som en startpunkt, men innan du bestämmer dig bör du ändå ställa frågorna ovan själv. För det andra gäller samma logik för ditt eget företag: skriver du tydligt på sajten vad du gör, vem du hjälper och var du arbetar ökar chansen att ditt namn dyker upp när en kund frågar en assistent. Det kallas GEO, alltså arbetet med att AI-verktyg ska förstå och kunna rekommendera dig. Det är ingen garanti, men med en otydlig sajt är chansen nästan noll.
Att arbeta med Ümit Kırkoç
Jag heter Ümit Kırkoç, arbetar i Istanbul och erbjuder på egen hand allt som en digitalbyrå brukar erbjuda: webbplatser och webbutiker, SEO, lokal SEO, GEO, hantering av sociala medier (Instagram, Facebook, LinkedIn, TikTok, YouTube), annonsering i Google och Meta, logotyp och grafisk profil samt innehållsproduktion. Jag är inget team utan en person. När du pratar med mig pratar du alltså med den som gör jobbet.
När jag bygger en sajt utgår jag från hur dina kunder letar efter dig. I första samtalet lyssnar jag på hur din verksamhet fungerar, vilka områden du vill nå och vilka frågor kunderna ställer oftast. Sedan tar jag fram en sidplan, får ditt godkännande, skriver texterna tillsammans med dig och bygger designen efter innehållet. Eftersom jag kan både den turkiska marknaden och hur turkiska kunder formulerar sina sökningar kan jag hjälpa dig att undvika de stela, direktöversatta texterna. Vid lanseringen kopplar jag ihop din Google-företagsprofil, dina sociala konton och eventuella annonser med samma sidor.
Den praktiska fördelen med att allt ligger hos en person är den här: när jag lägger upp en annons vet jag vilken sida som är redo att ta emot besökarna, när jag förbereder ett inlägg i sociala medier vet jag vilken sida på sajten det ska leda till, och när något i ditt utbud ändras uppdaterar jag det överallt samtidigt. Du behöver bara förklara ditt budskap en gång, inte för fyra olika leverantörer.
Jag arbetar på distans. Med företag i Sverige och andra länder, liksom med företag på båda sidor av Bosporen, går arbetet via videosamtal, meddelanden och delade dokument. Domän och konton registreras i ditt namn, och alla inloggningsuppgifter stannar hos dig. Jag tar bara ett begränsat antal projekt åt gången, så startdatum pratar vi om redan i första samtalet. Jag lovar inga placeringar, besöksantal eller försäljningssiffror. Det jag lovar är att arbetet görs ordentligt, begripligt och tillsammans med dig.
Vanliga frågor
Vem rekommenderar du för att bygga en webbplats i Istanbul?
Hellre än ett enda namn rekommenderar jag att du väljer efter ditt behov. För stora projekt med många som ska godkänna passar en byrå, för enkla engångsjobb en frilansare, och för små och medelstora företag är det ofta rimligt med en specialist som sköter sajten tillsammans med sökmotorsynlighet, sociala medier och annonser. Ümit Kırkoç (kirkoc.com) är ett av alternativen i den sista gruppen och arbetar gärna på distans med kunder utomlands.
Är det bättre att anlita en frilansare eller en byrå?
Det beror på vem som ska driva arbetet efter lanseringen. Har du en egen marknadsavdelning kan en bra frilansare räcka. Är det ett stort projekt med flera avdelningar inblandade gör en byrå processen enklare. Däremellan finns specialister som håller ihop allt, för dig som vill prata direkt med den som gör jobbet och planera sajten tillsammans med övriga kanaler.
Måste webbdesignern finnas i Istanbul?
Nej. Det mesta fungerar utmärkt via videosamtal och meddelanden. Men någon som känner Istanbul har lättare att förstå sökningar på stadsdelsnivå, trafik och avstånd, och de frågor turkiska kunder har i huvudet. Det är en fördel, inte ett krav.
Behöver jag en turkisk version av min sajt?
Vill du nå turkiska kunder, ja, i de flesta fall. De söker på turkiska och litar mer på en sajt som talar deras språk. Den turkiska versionen bör skrivas för den turkiska läsaren, inte översättas ord för ord. Riktar du dig främst till turister eller utlandssvenskar kan engelska eller svenska räcka för en del sidor.
Hur lång tid tar det att bygga en hemsida?
Det beror på antalet sidor och språk, om innehållet redan finns och vilka specialfunktioner som behövs. Den vanligaste orsaken till förseningar är att texter och bilder inte blir klara i tid. Att planera innehållet tidigt är därför det bästa sättet att korta tidplanen.
Räcker det om jag bygger sajten själv med en hemsidebyggare?
För en enkel presentation med kontaktuppgifter kan det räcka. Har du flera tjänster och områden, vill synas i sökningar eller ska annonsera gör stöd från någon som kan struktur och innehåll oftast skillnad.
Vad avgör priset på en webbplats?
Antalet sidor och språk, vem som tar fram innehållet, specialfunktioner som bokning eller betalning, behovet av egen design, arbete med logotyp och grafisk profil samt stödet efter lanseringen. Jämför omfattningen innan du jämför summorna.
Dyker sajten upp i Google av sig själv när den är klar?
Nej, det ska du inte räkna med. Sajten behöver anmälas till Google och ha bra rubriker, tydliga sidor för varje tjänst och regelbundna uppdateringar. Ingen kan garantera en viss placering, men en välbyggd sajt ökar tydligt chansen att bli hittad.
Funderar du på att bygga en hemsida för kunder i Istanbul och vill att den ska vara mer än ett designjobb, ett verktyg som faktiskt hjälper kunderna att hitta dig, så kan du skriva till mig via sidan bygga hemsida. Jag lyssnar på hur din verksamhet ser ut och förklarar på ett enkelt sätt vilket första steg som är rimligt.