Kort svar
Letar du efter någon som kan bygga en hemsida för din verksamhet i Kadıköy har du mest nytta av en person som vet hur kunderna i just den här stadsdelen söker, och som bygger sajten så att den inte bara ser fin ut utan också öppnas snabbt i mobilen och går att hitta i Google och på kartan. För ett kafé eller en restaurang är det menyn, adressen och bokningen som räknas. För en frisörsalong, en psykolog eller en språkskola handlar det om enkel tidsbokning och en presentation som väcker förtroende. För en ateljé, en studio eller en formgivare är det en välordnad portfolio och en tydlig väg till kontakt. Ett av alternativen är Ümit Kırkoç (kirkoc.com), som arbetar från Istanbul och tar uppdrag på distans, även när du själv sitter i Sverige eller någon annanstans utomlands. Eftersom jag sköter webbplats, lokal synlighet i sök, sociala medier och annonsering som en och samma person passar det särskilt bra för dig som har ett starkt Instagramkonto men en svag sajt. Hur jag arbetar beskriver jag på sidan om att bygga hemsida. Oavsett vem du till slut väljer rekommenderar jag att du får svar på frågorna längre ner innan du begär offert.
Kadıköy, på den asiatiska sidan av Istanbul, är en av stadens mest livliga stadsdelar för småföretagare och kreativa yrken. Kaffebarerna i Moda, frisörerna längs Bahariye, ateljéerna i Yeldeğirmeni, de små kontoren i Caferağa och klinikerna mot Kozyatağı slåss alla om samma kund, på samma mobilskärm. Den här artikeln vänder sig främst till dig som driver, eller funderar på att öppna, en verksamhet här utan att ha turkiska som modersmål: kanske ett kafé du startat med en turkisk partner, en yogastudio för både lokala och utländska elever eller en keramikverkstad. Jag går igenom hur sajten bör byggas, vilka sidor som faktiskt ger kunder och vad du ska hålla koll på när du tar in offerter. Jag heter Ümit Kırkoç, jag sköter webb, SEO, sociala medier och annonser på egen hand, och texten bygger på hur jag själv arbetar.
Behöver en verksamhet i Kadıköy verkligen en hemsida?
Ja, även om ditt Instagramkonto går bra behöver du en hemsida. Instagram når främst dem som redan känner till dig, medan en sajt når den som ännu inte vet att du finns och som söker i Google eller frågar en AI-assistent. Den vanligaste invändningen jag hör från företagare i Kadıköy är: "Alla mina kunder kommer via Instagram, vad ska jag med en hemsida till?" Frågan är rimlig, för stadsdelens kultur kretsar verkligen kring sociala medier. Men det finns en sida av saken som inte syns lika tydligt.
För det första dyker dina Instagraminlägg inte upp på ett vettigt sätt i Google. När någon söker efter "lugnt kafé att jobba på i Moda" är det sidor med riktig text som visas, inte dina stories. För det andra kan synligheten du byggt upp under flera år försvinna över en natt om kontot stängs, om du blir utelåst eller om plattformen ändrar sina regler. En hemsida är däremot din egendom. Så länge domännamnet (sajtens adress på nätet, till exempel exempelforetag.com) är registrerat i ditt namn kan ingen ta den ifrån dig. För det tredje hämtar assistenter som ChatGPT, Gemini och Perplexity ofta sin information från öppna, läsbara webbsidor när de ger förslag. En verksamhet utan hemsida har helt enkelt mindre att erbjuda dem.
Det betyder inte att du ska lägga ner Instagram. På en välbyggd sajt finns din meny, en aktuell länk till prislistan, en bokningsknapp och din berättelse, och Instagram blir skyltfönstret som leder folk dit. De två konkurrerar inte med varandra, de kompletterar varandra.
För dig som är utländsk företagare finns ytterligare en poäng. En hemsida är det enklaste stället att visa att du tar emot gäster på flera språk. Ett kafé eller en salong där personalen pratar engelska, eller en lärare som undervisar på både turkiska och svenska, kan berätta det tydligt på sajten, och det är just den sortens information som turister, nyinflyttade och utlandsboende letar efter.
Hur söker kunderna efter verksamheter i Kadıköy?
Den som söker i Kadıköy skriver oftast namnet på stadsdelen eller gatan, ett behov och ett ord som beskriver vad de vill ha, ungefär "Kadıköy kahvaltı" (frukost), "Moda vegan kafe", "Bahariye kuaför randevu" (frisörbokning) eller "Yeldeğirmeni seramik atölyesi". Den här strukturen spelar roll, eftersom sidorna på din sajt behöver vara skrivna så att de svarar på just sådana sökningar. En startsida som bara säger "Välkommen" svarar inte på någon av dem.
Det är värt att skilja på tre sorters sökningar. Den första är den spontana sökningen. Personen är redan i Kadıköy, har precis klivit av färjan och söker på "frukost nära mig". Här avgör kartresultaten och din företagsprofil i Google (informationskortet som syns när någon söker på ditt namn i Google Maps). Den andra är den planerade sökningen. Någon letar efter ett ställe för helgen, en språkkurs eller en kvällskurs, öppnar några alternativ och jämför. Då är det sajtens innehåll, bilder och tydliga uppgifter som fäller avgörandet. Den tredje är frågesökningen: hela meningar som "finns det någon ateljé i Kadıköy dit man kan ta med barn?" eller "engelsktalande psykolog i Kadıköy, tips?". Sådana frågor ställs allt oftare, både till Google och till AI-assistenter.
Tänk också på att dina kunder söker på olika språk. En turkisk granne skriver på turkiska, en turist från Tyskland på engelska och en svensk som just flyttat till Moda kanske skriver blandat. Det påverkar vilka ord dina rubriker och sidor bör innehålla, och ibland om det är värt att ha en engelsk version.
Exemplet nedan visar varför en tydlig lokal sida ofta drar till sig mer uppmärksamhet än en allmän topplista.
I ett sådant resultat är det oftast den sida som redan i rubriken säger vilket område det gäller och vad som erbjuds som får klicket. Det kräver ingen teknisk trollkonst. Det räcker att skriva sidans rubrik, första stycke och adressuppgifter med de ord kunden själv använder. Det här kallas lokal SEO: alla de justeringar som gör att din verksamhet går att hitta i sökningar nära dig, både på kartan och i vanliga sökresultat.
Vilka sidor behöver sajten, bransch för bransch?
Ett kafé, en tjänsteverksamhet och en kreativ verksamhet behöver tydligt olika sidor, eftersom kunden letar efter olika saker i första sekunden på sajten. En designer som använder samma mall för alla brukar missa just den skillnaden.
Kaféer och restauranger
Den som besöker ett kafés eller en restaurangs sajt letar efter tre saker: menyn, adress och öppettider, och ett sätt att boka eller beställa. Det är viktigt att menyn finns som text på sidan och inte bara som ett foto. Text i en bild kan sökmotorer och assistenter ofta inte läsa, och i mobilen är den besvärlig att zooma in på. Om du har glutenfritt, veganskt eller barnmeny är det klokt att ge dem egna rubriker, så blir du lättare att hitta i sådana sökningar. Tar du emot födelsedagar, gruppbokningar eller privata event är det dessutom smart med en egen sida för det, för den som söker "ställe för födelsedagsfest i Kadıköy" undrar inte över din cappuccino utan över hur många gäster du kan ta emot.
Tjänsteverksamheter
För frisörer, skönhetssalonger, dietister, psykologer, språkskolor och yogastudior är sajtens jobb att bygga förtroende och leda till en bokning. Här behöver varje tjänst sin egen sida, till exempel "Hårfärgning", "Keratinbehandling" eller "Parterapi". På varje sida bör det framgå vad tjänsten är, vem den passar för, hur lång tid den tar, hur man bokar och en kort presentation av den som utför den. För vårdnära tjänster finns det i Turkiet särskilda regler för hur man får marknadsföra sig. Jag vill inte ge några juridiska besked om det, utan rekommenderar att du rådfrågar en jurist eller den yrkesorganisation du tillhör innan du publicerar texter om behandlingar.
Kreativa yrken
För designstudior, fotografer, tatueringsstudior, keramik- och snickeriateljéer, musiker och illustratörer är sajten både portfolio och dörr in. Det vanligaste problemet här är att arbetena ser fantastiska ut men att besökaren inte förstår vad du faktiskt säljer. Varje projekt eller typ av uppdrag behöver en kort förklaring, det behövs ett tydligt avsnitt som säger "det här kan jag göra åt dig också", och om du håller kurser behövs ett schema och ett sätt att anmäla sig. Mycket stora bilder gör sajten långsam, så att krympa filerna utan att tumma på kvaliteten är extra viktigt i den här branschen.
Tabellen nedan sammanfattar vad kunden först letar efter i respektive bransch och vilken sida som svarar på det.
Exempelscenario 1: en kaffebar i Moda (hypotetiskt)
Föreställ dig, i det här hypotetiska exemplet, en kaffebar i Moda med tolv bord. Instagramkontot är aktivt och helgerna är fullbokade, men vardagseftermiddagarna står borden tomma. Ägaren funderar på en hemsida men undrar vad den egentligen skulle tillföra.
Det första jag skulle göra är att fundera på vad folk söker efter på vardagseftermiddagar. Studenter och de som jobbar hemifrån letar efter kaféer med ord som "eluttag", "wifi", "lugnt" och "går att sitta länge". Ett kort avsnitt med rubriken "För dig som vill jobba", tydliga uppgifter om wifi och uttag och klart angivna vardagstider svarar direkt på de sökningarna. Menyn läggs in som text, adressen och gångavståndet från färjeläget skrivs ut, och Googles företagsprofil uppdateras så att den visar exakt samma uppgifter som sajten.
Därefter pekas länken i Instagrambion direkt till menysidan. När kaffebaren lägger upp en story om "lugn timme i dag" når folk både menyn och kartan med ett enda tryck. Här hänger sajt, sociala medier och kartsynlighet ihop. När de tre sakerna ligger hos olika personer brukar ingen känna sig ansvarig för att koppla ihop dem.
Jag kan inte lova att vardagarna blir fullsatta. Det beror också på kaffet, priserna och konkurrenterna. Men du ökar chansen att dyka upp när någon letar efter precis det du erbjuder. Skissen nedan visar hur startsidan för ett sådant kafé kan ordnas uppifrån och ner.
Exempelscenario 2: en keramikateljé i Yeldeğirmeni (hypotetiskt)
I det andra hypotetiska exemplet finns en keramikateljé i Yeldeğirmeni som håller kurser några kvällar i veckan och dessutom säljer handgjorda föremål. Arbetena får mycket beröm, men anmälningarna kommer in via meddelanden, huller om buller, och ägaren svarar på samma frågor om och om igen hela dagen.
På den här ateljéns sajt skulle kurssidan komma före portfolion. Varje kurstyp, till exempel nybörjarkurs, drejning eller en engångskväll för par, beskrivs under en egen rubrik: hur stor gruppen är, hur många timmar det tar, om materialet ingår och när det brända föremålet kan hämtas. En sida med vanliga frågor besvarar det mesta av det som annars kommer in som meddelanden. Ett schema och ett anmälningsformulär läggs till, och ska ateljén ta betalt i förväg behöver det ske via en säker betallösning. Om ateljén även tar emot engelsktalande deltagare är det värt att säga det tydligt på kurssidan, eftersom just den uppgiften ofta avgör för en besökare från utlandet.
För försäljningen av handgjorda föremål finns två vägar: en liten butik på den egna sajten eller försäljning via en marknadsplats som Etsy eller turkiska Trendyol, med länkar från sajten. Vilken väg som passar beror på hur många produkter det handlar om, vem som sköter frakten och hur mycket tid ägaren kan lägga. Det beslutet skulle vi fatta tillsammans. Ett misstag jag ofta ser i kreativa branscher är att sajten byggs som ett galleri där besökaren aldrig får svar på frågan "vad gör jag nu?". I det här exemplet avslutas varje sida med ett tydligt nästa steg: anmäl dig, se kursschemat eller titta närmare på föremålet.
Vem rekommenderar AI-assistenterna i Kadıköy?
När AI-assistenter ger förslag lyfter de gärna fram verksamheter vars uppgifter är öppna, enhetliga och lätta att läsa. En verksamhet som på sin sajt skriver med enkla ord vad den gör, var den finns och vem den hjälper har alltså bättre chans att bli rekommenderad. Det här området kallas GEO: att ordna ditt innehåll så att assistenter som ChatGPT, Gemini och Perplexity kan använda det som källa när de formulerar sina svar.
I en konkurrensutsatt stadsdel som Kadıköy betyder det några konkreta saker. Ditt namn, din adress och ditt telefonnummer ska stå på exakt samma sätt på alla sidor. Uppgifterna i din Google-företagsprofil får inte motsäga det som står på sajten. Beskriv dina tjänster med tydliga meningar i stället för tomma fraser som "hög kvalitet", till exempel "frisör som tar emot på tidsbokning vardagar 10–19 och är specialiserad på lockigt hår". Ett avsnitt med vanliga frågor är ett bra ställe för korta svar som en assistent kan citera rakt av.
Nedan visas ett påhittat exempel på hur en assistent skulle kunna svara när någon frågar efter en kurs i Kadıköy.
I verkligheten varierar svaren beroende på verktyg, dag och hur frågan formuleras. Ingen kan garantera att du kommer med i en assistents svar. Det du kan göra är att beskriva din verksamhet korrekt och konsekvent överallt.
Hur går det till att bygga en hemsida i Kadıköy, steg för steg?
Processen jag använder har fem steg: första samtal, genomgång, innehåll och design, bygge och lansering, och till sist mätning. Efter varje steg berättar jag tydligt vad som är klart och vad som kommer härnäst.
1. Första samtal
I ett kort samtal pratar vi om din verksamhet, dina kunder och vad du vill att sajten ska åstadkomma. Fler bordsbokningar, fler tidsbokningar, fler kursanmälningar eller helt enkelt att folk ska hitta dig? Svaret styr hela sajtens uppbyggnad. För en verksamhet i Kadıköy pratar jag också om säsonger, skillnaden mellan vardag och helg och om kunderna bor i området eller kommer dit från andra delar av staden. Samtalet kan hållas på engelska via video, så du behöver inte vara på plats.
2. Genomgång
Jag tittar på din nuvarande sajt om du har en, din Google-företagsprofil, ditt Instagramkonto och dina närmaste konkurrenter. Här tar jag reda på i vilka sökningar du syns, vilka uppgifter som saknas eller motsäger varandra och hur lång tid det tar att öppna sajten i mobilen.
3. Innehåll och design
Jag tar fram en sidlista och ett utkast till text för varje sida. Texten skriver jag tillsammans med dig. Du kan din verksamhet bäst, och jag översätter det till de ord kunderna söker på och till en lättläst struktur. Designen speglar verksamhetens karaktär men utgår först och främst från hur den läses i mobilen. Saknar du logotyp eller grafisk profil, eller känns den du har förlegad, kan jag ta hand om det i samma process.
4. Bygge och lansering
Sajten byggs, domännamn och webbhotell (servern där sajtens filer ligger) ställs in, och formulär samt länkar för bokning eller beställning testas. Googles företagsprofil och länkarna från Instagram anpassas så att de stämmer med sajten. Innan något publiceras kontrollerar jag sajten på flera olika telefoner.
5. Mätning och justering
Efter lanseringen börjar jag följa vilka sidor som besöks, var besökarna kommer ifrån och vilka knappar de trycker på. Under de första veckorna dyker det alltid upp små saker som missats, och dem rättar jag till. Om du vill kan vi efter det gå vidare med SEO, sociala medier eller annonsering.
Schemat nedan sammanfattar de fem stegen.
Hur lång tid det tar beror på antalet sidor, om innehållet redan finns, om det behövs fotografering och hur snabbt du själv hinner svara. En enkel ensidig presentation och en flerspråkig sajt med webbutik skiljer sig mycket åt i tidsåtgång, och det reder vi ut redan i första samtalet.
Vanliga misstag på hemsidor i Kadıköy
Det vanligaste misstaget är att sajten byggs som en kopia av Instagram, utan någon text som går att söka fram. Utöver det är det här de fel jag oftast stöter på:
- Menyn eller prislistan läggs bara upp som ett foto. Den blir svår att läsa i mobilen, osynlig för sökmotorer och kräver ett nytt foto vid varje ändring.
- Adress och öppettider står olika på olika ställen. Om sajten säger en sak och Google en annan har både kunder och assistenter svårt att lita på dig.
- Sajten laddar långsamt i mobilen. Stora, okomprimerade bilder och onödiga tillägg är de vanligaste orsakerna. Den som just klivit av färjan i Kadıköy väntar några sekunder och går sedan vidare till nästa resultat.
- Vägen till bokning är gömd. Ligger knappen längst ner på sidan, eller står det bara "Kontakta oss", vet besökaren inte vad nästa steg är.
- Domän och konton är registrerade i designerns namn. Om ni går skilda vägar flera år senare kan du stå utan tillgång till din egen sajt. Domännamn, webbhotell och analyskonton ska stå i ditt namn.
- Sajten publiceras och uppdateras sedan aldrig. En stängd filial, en ändrad meny eller ett gammalt telefonnummer gör en sajt du lagt ner arbete på oanvändbar.
- Försöket att tala till alla. En sida som säger "fotostudio i Kadıköy för bröllop och förlovningar" står sig bättre både i sökningen och i beslutsögonblicket än en studio som påstår att den gör allt.
- Bara turkiska, eller bara engelska. Om dina kunder är en blandning av grannar och besökare från utlandet tappar du en del av dem när all text bara finns på ett språk.
De flesta av de här misstagen går att rätta till utan stor budget. Det viktiga är att upptäcka dem tidigt.
Vad kan du göra själv, och när behöver du en expert?
En del kan du göra själv: ordna din Google-företagsprofil, skriva in menyn som text, se till att öppettiderna är desamma överallt och samla de frågor du oftast får i en lista. Att bygga sajtens struktur, få den snabb och göra de tekniska justeringarna för sökmotorer kräver däremot oftast en expert.
Det finns några konkreta saker du kan börja med på egen hand. Logga in i din Google-företagsprofil och uppdatera kategori, adress, telefon, öppettider och bilder. Svara kort och vänligt på de omdömen du får. Skriv ner de tio frågor dina kunder oftast ställer. De blir senare grunden för sajtens avsnitt med vanliga frågor. Saknar du bra bilder kan du fotografera dina produkter eller lokalen i dagsljus mot en enkel bakgrund.
Du kan också sätta upp en enkel sida med färdiga verktyg. Wix, Squarespace eller WordPress kan räcka för att komma igång. Men sajter byggda på det sättet kan med tiden bli långsamma, se trasiga ut i mobilen och synas dåligt i sökmotorerna. Jag rekommenderar att du tar hjälp av en expert i följande fall: om du vill ta emot bordsbokningar, tidsbokningar eller betalningar online, om du har flera tjänster eller filialer, om din nuvarande sajt är långsam eller inte syns alls i Google, eller om du vill att sajt, sociala medier och annonser ska fungera tillsammans.
Vad ska du titta på när du väljer webbdesigner eller byrå?
Det första du bör kontrollera är om personen förstår hur kunderna i din bransch fattar beslut. Känsla för design är viktig, men räcker inte ensam. Jag föreslår att du ställer följande frågor till den som lämnar offert:
- I vems namn registreras sajten? Domännamn, webbhotell och inloggning till sajtens administration ska ligga hos dig.
- Vilka sidor blir det, och varför? Du ska kunna få en tydlig sidlista med syftet för varje sida förklarat.
- Hur ser sajten ut i mobilen, och hur snabbt laddar den? Öppna tidigare arbeten i din egen telefon och prova själv.
- Vem skriver texterna? Om textarbetet ligger på dig är det bra att veta det från början.
- Ingår Googles företagsprofil och lokal SEO? I en stadsdel som Kadıköy är den delen lika viktig som själva sajten.
- Vad händer efter lanseringen? Hur sköts små uppdateringar, felrättningar och support?
- Utlovas toppositioner eller försäljning? Var i så fall försiktig. En ärlig expert ger inte sådana garantier.
Checklistan nedan kan du ta med dig till offertmötet.
Tänk också på att du inte måste anlita någon med kontor i Kadıköy. De flesta möten kan hållas digitalt. Det viktiga är att den du arbetar med är villig att lära känna din stadsdel, dina kunder och din bransch. Behövs fotografering eller vill man se lokalen räcker det ofta med ett enda möte på plats. Och för dig som själv inte talar turkiska flytande kan det vara en fördel att jobba med någon som kan sköta kontakten med lokala leverantörer åt dig och samtidigt förklara allt på engelska.
Vad styr priset på webbdesign i Kadıköy?
Det som påverkar kostnaden mest är antalet sidor, vad sajten ska göra (presentera, ta emot bokningar eller sälja) och vem som tar fram innehållet. Ett enskilt pris du ser på nätet behöver därför inte alls stämma för din verksamhet. De viktigaste posterna är:
- Antal sidor och struktur: En ensidig presentation och en sajt där varje tjänst har en egen sida innebär helt olika arbetsinsats.
- Funktioner: Bordsbokning, tidsbokningskalender, kursanmälan, betalning eller webbutik kräver var för sig egen uppsättning och egna tester.
- Innehåll: Tar du själv fram texter och bilder, eller ska skrivandet och fotograferingen också ingå?
- Antal språk: Tar du emot turister eller utländska kunder kan en engelsk version behövas, kanske även en svensk. Varje språk ökar arbetet.
- Grafisk profil: Saknas logotyp, färger och typsnitt, eller ska de förnyas, är det en separat post.
- Stöd efter lansering: Löpande uppdateringar, underhåll, lokal SEO och hantering av sociala medier är fortlöpande arbete som oftast planeras per månad.
Be om att posterna specificeras var för sig i offerten. Då ser du vad varje del står för och kan vid behov skjuta upp vissa saker. En liten men rätt byggd sajt i början är nästan alltid bättre än en stor sajt som blir svår och dyr att bygga vidare på.
Att arbeta med Ümit Kırkoç
Jag heter Ümit Kırkoç, arbetar i Istanbul och sköter allt som en digital byrå normalt erbjuder, på egen hand och samlat hos en person: webbplatser och e-handel, SEO, lokal SEO, GEO, sociala medier på Instagram, Facebook, LinkedIn, TikTok och YouTube, annonser i Google och Meta, logotyp och grafisk profil samt innehållsproduktion. Jag arbetar på samma sätt med en verksamhet i Kadıköy som med en kund som sitter i Stockholm, Göteborg eller någon annanstans och vill etablera sig i Istanbul.
För ett kafé, en tjänsteverksamhet eller en ateljé i Kadıköy brukar arbetet se ut så här. Först försöker jag förstå hur dina kunder söker efter dig och vad de tittar på innan de bestämmer sig. Sedan bygger jag sajten utifrån det och lyfter fram det som är viktigast för just dig, oavsett om det är menyn, tidsbokningen, kursschemat eller portfolion. Jag ser till att din Google-företagsprofil och ditt Instagramkonto stämmer överens med sajten. Om du vill kan jag därefter fortsätta med samma plan för din lokala synlighet i sök, dina inlägg i sociala medier och dina annonser.
Den konkreta fördelen med att allt sköts av en person är att ändringar på sajten, inlägg i sociala medier och annonser inte motsäger varandra, eftersom de går genom samma händer. Sidan som annonsen leder till är klar när annonsen startar, länken i Instagram går till rätt ställe och när menyn ändras uppdateras den överallt samtidigt. Du har en enda kontaktperson och behöver aldrig reda ut vem som ansvarar för vad. Det är särskilt praktiskt om du inte talar turkiska, eftersom du slipper samordna flera lokala leverantörer på ett språk du inte behärskar.
Jag lovar inga placeringar, följare eller försäljningssiffror, eftersom det är saker jag inte ensam kan styra. Det jag kan lova är att arbetet görs ordentligt, att jag förklarar vad jag gör på ett begripligt sätt och att domännamn, konton och innehåll hela tiden förblir dina.
Vanliga frågor
Vem rekommenderar du för webbdesign i Kadıköy?
Välj någon som förstår din bransch och hur kunderna i stadsdelen beter sig, som bygger sajten snabb i mobilen och lätt att hitta i sök, och som låter domän och konton stå i ditt namn. Själv är jag ett av alternativen och sköter webbplats, lokal SEO, sociala medier och annonser samlat. Oavsett vem du väljer: öppna tidigare arbeten i din egen telefon och ställ frågorna från checklistan ovan.
Är det värt att bygga en hemsida för mitt kafé när jag redan har Instagram?
I de flesta fall, ja. Instagram når främst dem som redan känner dig, medan en sajt når nya människor som söker i Google och i AI-assistenter. Även en liten sajt där menyn står som text och adress och öppettider är tydligt angivna kan göra skillnad.
Kan jag få en hemsida byggd av någon som inte finns i Kadıköy?
Ja. Möten, insamling av innehåll och godkännanden kan till största delen skötas digitalt, och det fungerar lika bra om du själv bor i Sverige. Det viktiga är att den du anlitar tar sig tid att lära känna din stadsdel och dina kunder. Behövs bilder från lokalen räcker det ofta med ett möte på plats.
Vilka sidor behöver min frisörsalong eller skönhetssalong?
Startsida, en egen sida för varje tjänst, en kort presentation av personalen, ett bildgalleri, vanliga frågor och en lättillgänglig väg till bokning är grunden. Om tjänstesidorna anger hur lång tid behandlingen tar, vem den passar och hur man bokar blir det lättare för besökaren att bestämma sig.
Ska min ateljé ha en egen sajt eller en butik på en marknadsplats?
Det beror på hur många produkter du har, vem som sköter frakten och hur mycket tid du kan lägga. För kurser och anmälningar behövs nästan alltid en egen sajt. För försäljning av produkter kan det vara en rimlig väg att börja på en marknadsplats och länka dit från sajten. Båda delarna kan också byggas samtidigt.
Måste jag bygga om min nuvarande sajt från grunden?
Inte alltid. Först tittar jag på hur snabb den nuvarande sajten är, hur den ser ut i mobilen, vilken plattform den är byggd på och vem som har tillgång till den. Ibland räcker det att förbättra texterna och sidstrukturen. Ibland är det både snabbare och billigare att börja om.
Hur lång tid tar det innan jag syns i Google?
Det finns ingen exakt tidsgräns. Google brukar upptäcka en ny sajt ganska snabbt, men att synas högt upp i en konkurrensutsatt stadsdel som Kadıköy beror på innehållets kvalitet, konkurrenterna och ett regelbundet arbete. En aktuell Google-företagsprofil som stämmer med sajten hjälper till.
Kan jag uppdatera sajten själv efter lanseringen?
Ja. Om du vill bygger jag de delar som ändras ofta, som meny, prislista, nyheter och bilder, så att du enkelt kan uppdatera dem själv, och jag visar hur det går till. För mer tekniska ändringar eller nya sidor skickar du bara ett meddelande till mig.
Driver du ett kafé, en tjänsteverksamhet eller en ateljé i Kadıköy och vill att din sajt ska möta kunden där hen letar, med rätt uppgifter, räcker det att du kort beskriver din verksamhet och dina mål. Hör av dig via kontaktvägarna på sidan om att bygga hemsida, så tar vi tillsammans fram en plan som passar dig.