Kort svar
Har du ett läder-, textil- eller exportföretag i Zeytinburnu, eller tänker du starta ett, så är det du behöver av en webbdesigner inte ett skyltfönster på nätet. Du behöver en katalogsajt där en utländsk köpare kan se dina produkter på sitt eget språk, lämna en grossistförfrågan och hitta dig när hen söker efter produkten och tillverkaren i Google. När du jämför leverantörer bör du därför först fråga vad de föreslår kring flerspråkig struktur, upplägg av produktkatalogen och förfrågningsformulär, i stället för att nöja dig med att titta på snygga designexempel. Ett av alternativen är Ümit Kırkoç (kirkoc.com), som arbetar från Istanbul och lika gärna på distans med kunder i Sverige och resten av Europa. Eftersom jag sköter webbplats, synlighet i sök, sociala medier och annonsering som en enda person kan det passa dig som vill samla alla delar av en exportinriktad sajt hos en och samma ansvarige. Vad tjänsten omfattar ser du på sidan bygga hemsida.
Jag heter Ümit Kırkoç. Den här texten är skriven för dig som har en verkstad, en butik eller ett showroom i Zeytinburnu, eller som funderar på att etablera dig där, och som har kommit fram till att företaget behöver en ordentlig webbplats. Jag utgår från att du inte är tekniskt kunnig. Jag går igenom vilka sidor som behövs, hur dina köpare letar efter dig, vilka steg arbetet följer och vad som får priset att gå upp eller ner, med vanliga ord.
Ett par ord om platsen för dig som inte känner till den: Zeytinburnu är ett distrikt på Istanbuls europeiska sida, nära den gamla stadsmuren. Det är sedan länge ett av stadens centrum för läderkläder, textil och konfektion, med verkstäder, grossister och showrooms tätt intill varandra. Hit kommer inköpare från många länder för att hitta tillverkare, och det är den miljön som sätter ramarna för hur en webbplats här bör se ut.
Varför måste en webbplats för ett företag i Zeytinburnu se annorlunda ut?
För att en stor del av företagen här inte säljer till privatpersoner utan till grossistköpare och till utlandet, och webbplatsen måste byggas efter just deras frågor. Ett kafé i kvarteret klarar sig ofta med adress, meny och telefonnummer. Men den som besöker sajten för ett företag som syr skinnjackor, säljer tyg i parti eller tar emot legotillverkning av konfektion har helt andra frågor i huvudet.
Det här är vad en grossistköpare oftast vill veta:
- Vilken är minsta orderkvantitet, och skickar ni varuprover?
- Vilka läder- eller tygkvaliteter arbetar ni med, och vilka färger och storlekar finns?
- Tillverkar ni under mitt eget varumärke, så kallad private label?
- Hur lång är leveranstiden, hur går frakten till och vilka länder skickar ni till?
- Kan jag komma till ert showroom och se produkterna på plats?
Om svaren saknas på sajten skriver köparen inte till dig för att fråga. Hen kontaktar i stället ett annat företag som har svaren synliga. I Zeytinburnu ligger många företag med likartade produkter bokstavligen vägg i vägg, vilket gör den här skillnaden ännu viktigare. Det som skiljer dig från grannen i köparens ögon är ofta inte själva produkten, utan hur snabbt hen hittar den information hen behöver.
Sedan har vi språket. En del av köparna som söker sig till området talar inte turkiska. Att förvänta sig att någon som söker på ryska, arabiska, engelska eller till exempel svenska ska fastna för en turkisk ensidessajt är inte realistiskt. Vilka språk du behöver avgörs av de marknader där du faktiskt säljer eller vill sälja. Poängen är inte att lägga till alla språk, utan de rätta.
Hur letar dina köpare efter dig på nätet?
En köpare i utlandet söker sällan på ditt företagsnamn. Hen söker på produkten tillsammans med ord som "tillverkare" eller "grossist", och din webbplats behöver sidor som svarar mot den typen av sökning. Det kan vara "leather jacket manufacturer Turkey" på engelska eller, för en svensk inköpare, "tillverkare skinnjackor Turkiet". En butiksägare inne i Turkiet skriver i stället gärna platsnamnet, till exempel "zeytinburnu toptan deri" (läder i parti) eller "zeytinburnu tekstil toptancı" (textilgrossist).
De två typerna av sökningar kräver olika sidor:
- Sidor för produktgrupper: En egen sida för varje större produktgrupp, som skinnjackor, läderväst, plagg med pälsdetaljer eller olika tygtyper. Varje sida ska innehålla verklig information om produkten: material, hantverk, varianter och beställningsvillkor.
- En sida om tillverkning och tjänster: Här beskriver du private label, legotillverkning, provprocessen och liknande. En köpare som letar efter någon som kan producera under hens eget märke läser just den här sidan noga.
- En sida om plats och showroom: Din adress i Zeytinburnu, hur man tar sig dit och om besök kräver tidsbokning. Den är viktig för sökningar efter grossister inom Turkiet och för sökningar i kartor.
På senare tid har AI-assistenterna kommit till. En del köpare skriver inte längre i Google utan frågar ChatGPT eller Gemini något i stil med "föreslå en tillverkare i Istanbul som kan sy skinnjackor under mitt eget märke". Assistenten bygger sitt svar på tydlig och begriplig information som den hittar på nätet. Om det klart framgår på din webbplats vilka produkter du tillverkar, vilken minsta order du har och vilka marknader du levererar till, ökar chansen att du nämns som källa i sådana svar. Det finns ingen garanti för det, men om informationen inte alls finns på sajten finns heller ingen chans. Det här kallas GEO, vilket helt enkelt betyder att skriva innehållet så att AI-assistenter kan förstå det och citera det.
Bilden ovan är ett påhittat exempel på hur en assistent kan svara på en sådan fråga. Lägg märke till att den, när den föreslår ett företag, lutar sig mot konkreta uppgifter som produkttyp, beställningsvillkor och språk. De uppgifterna gör bara nytta om de står skrivna på webbplatsen.
Vilka sidor behöver en sajt för läder, textil och export?
Som minimum en startsida, produktgrupper, villkor för tillverkning och grossistorder, en sida om företaget och produktionen, kontakt och showroom, samt motsvarande sidor på språken för dina viktigaste marknader. Antalet sidor växer med företagets storlek, men stommen ser i stort sett likadan ut.
Startsidan
Startsidan är platsen där en köpare inom några sekunder ska få svar på frågan "gör det här företaget det jag letar efter?". Säg i en mening vad du tillverkar, visa dina tre starkaste produktgrupper och placera knappen för grossistförfrågan där den syns. Långa stycken om vision och värdegrund gör ingen nytta här.
Produktgrupper och katalog
En vanlig fälla är att försöka lägga upp hundratals artiklar en och en. För ett företag som säljer i parti fungerar det oftast bättre att tänka i produktgrupper: för varje grupp några väl fotograferade utvalda modeller, de material som används, färg- och storleksintervall och villkoren för beställning. Säsongskatalogen kan du dessutom erbjuda som en fil att ladda ner. Då slipper du bygga om sajten inför varje ny säsong.
Villkor för grossistorder och tillverkning
Minsta order, hur provprocessen går till, betalning och frakt i stora drag, möjligheten till eget märke. Det här är den sida som företagare oftast drar sig för att skriva, eftersom de oroar sig för att konkurrenterna ska läsa den. Du behöver inte skriva några siffror, men att beskriva hur processen fungerar skapar förtroende hos köparen och minskar mängden onödig mejlväxling.
Om företaget och produktionen
Riktiga bilder från din verkstad, på dina medarbetare och från produktionen är guld värda här. En köpare i utlandet vill förstå om det verkligen finns en tillverkare på andra sidan, eller bara en mellanhand. Stockbilder ger inte det förtroendet.
Kontakt och showroom
Adress, karta, öppettider, WhatsApp och e-post. Formuläret för grossistförfrågningar hör hemma här, och även på produktsidorna. Om formuläret frågar efter köparens land, vilken produktgrupp hen är intresserad av och ungefärlig kvantitet sparar du mycket tid när du ska svara.
Strukturen i bilden kan fungera som en utgångspunkt för ett exportföretag. Säljer du bara inom Turkiet kan du stryka språkversionerna och i stället lyfta fram sidan om plats och showroom.
Hur bygger man en flerspråkig webbplats på rätt sätt?
På en flerspråkig sajt ska varje språk ligga på en egen adress, som egna, ordentligt översatta sidor. En knapp för automatisk översättning på en enda sida löser inte uppgiften. Tillägg för maskinöversättning ser ut som en snabb lösning, men de skapar två problem. Det första är att fackord inom läder och textil blir fel; en köpare som ser konstiga översättningar av ord som nubuck eller foder tappar förtroendet. Det andra är att den sortens översättningar ofta inte uppfattas av Google som egna sidor, vilket betyder att den som söker på det språket inte hittar dig.
Så här ser en korrekt uppbyggnad ut:
- Varje språk har sin egen adress, till exempel exempelforetag.com/en/ och exempelforetag.com/ru/.
- Sidorna innehåller texter som har granskats av någon som behärskar språket.
- Google får en teknisk markering om vilken sida som motsvarar vilken på de andra språken. Den sätter jag upp; det enda du behöver veta är att den måste finnas.
- Även förfrågningsformuläret och de automatiska e-postsvaren är på respektive språk.
Du behöver inte öppna alla språk på en gång. Att börja med språket på den marknad där du säljer mest, och sedan lägga till fler, gör det lättare att hålla både budgeten och översättningskvaliteten under kontroll.
Exempelscenario 1: En verkstad som tillverkar skinnjackor
Det här är ett helt påhittat scenario. Tänk dig en verkstad i Zeytinburnu som syr skinnjackor och gör merparten av sina affärer med grossistköpare från utlandet. Deras webbplats byggdes för många år sedan: en enda sida, på turkiska, med några gamla bilder. Köparna hittar dem oftast på mässor eller genom rekommendationer. Ägaren klagar på att inga nya köpare kommer via nätet.
I ett sådant läge börjar jag med att fråga: från vilka länder har du fått flest beställningar det senaste året, och vilka produkter har gått bäst? Utifrån svaret väljer vi två språk, till exempel engelska och det språk som de flesta köparna talar. Produkterna delas in i fyra eller fem huvudgrupper. En dags fotografering i verkstaden ger riktiga bilder från produktionen. Sidan med villkor för grossistorder skrivs, och förfrågningsformuläret byggs så att det frågar efter land och kvantitet.
Här räcker inte webbplatsen ensam. Om samma bilder och produktgrupper också delas regelbundet på Instagram och LinkedIn möts köparen som träffade företaget på en mässa av en enhetlig bild när hen senare letar upp det. Vid behov testas en liten Google-annons riktad mot vissa länder, och man mäter vilken produktgrupp som faktiskt ger förfrågningar. När alla de här delarna ligger hos samma person slår en ändring på sajten direkt igenom i sociala medier och i annonserna också.
Exempelscenario 2: En grossist i tyg och konfektion
Även detta är ett påhittat exempel. Tänk dig en grossist i Zeytinburnu som både säljer tyg och syr konfektion åt mindre varumärken. De flesta kunderna finns inom Turkiet: butiker ute i landet och små märken som säljer på nätet. Försäljningen till utlandet har precis börjat.
För det här företaget ser prioriteringarna annorlunda ut. Köparen inom Turkiet söker på saker som "zeytinburnu kumaş toptancı" (tyggrossist) eller "küçük adetli konfeksiyon üretimi" (konfektion i små serier). Därför kommer turkiska sidor och en Google-företagsprofil, alltså företagskortet som syns i kartan, först. Varje tygtyp får en egen sida, och tillverkningen för små märken får en egen sida. Den engelska versionen hålls enklare och beskriver bara tillverkningstjänsten.
I det här scenariot frågar ägaren också om marknadsplatser: "Vi säljer redan på Trendyol, behöver vi verkligen en egen sajt?" Trendyol är en av Turkiets stora e-handelsplatser och fungerar bra för försäljning till konsumenter. Men för grossistförfrågningar och tillverkningsuppdrag behöver du din egen webbplats. På marknadsplatsen har köparen en relation med plattformen, inte med dig, och du har ingen plats där du kan beskriva dina villkor för grossister.
Som jämförelsen visar ändras prioriteringarna helt beroende på vem kunden är, även om två företag ligger i samma distrikt och i samma bransch.
Hur går arbetet med en ny webbplats till, steg för steg?
När du arbetar med mig följer processen fem huvudsteg: möte och målsättning, webbplatskarta och innehållsplan, design, innehåll och bygge, samt lansering och mätning. Efter varje steg får du godkänna resultatet, och jag går aldrig vidare till nästa steg utan ditt klartecken.
- Möte och mål: Vi pratar om vilka du säljer till, från vilka länder du hoppas på förfrågningar och hur köparna hittar dig i dag. Om det går besöker jag din verkstad eller ditt showroom; befinner du dig i Sverige eller någon annanstans tar vi det via videosamtal och bilder.
- Webbplatskarta och innehållsplan: Tillsammans bestämmer vi vilka sidor som ska finnas, på vilka språk de ska publiceras och vilken sökning varje sida ska svara på.
- Design: Jag tar fram en enkel design där produkterna står i centrum och som är lätt att använda i mobilen. En stor del av grossistköparna besöker sajten från telefonen, så jag tänker utifrån mobilskärmen först.
- Innehåll och bygge: Jag skriver texterna utifrån den information du ger mig, eller bearbetar dina egna texter. Bilder, förfrågningsformulär, karta och språkversioner läggs på plats.
- Lansering och mätning: Sajten publiceras, anmäls till Google och mätning av besök och förfrågningar sätts upp. Under de första veckorna tittar jag på vilka sidor som får besök och från vem, och justerar det som behövs.
Stegen i bilden ger dig också en uppfattning om tidsplanen. Det som drar ut mest på tiden är sällan själva designen, utan att ta fram produktbilder och skriva texten om beställningsvillkoren.
Vilka misstag är vanligast?
Det vanligaste misstaget är att utforma sajten efter ägarens smak i stället för efter den utländska köparen, och att inte svara på grossistköparens frågor. Utöver det ser jag ofta de här misstagen:
- Att bara lita på Instagram: Instagram är ett bra skyltfönster, men där hittar köparen inte din minsta order, din produktionskapacitet eller dina villkor för eget märke samlat på ett ställe. Och om kontot en dag blir avstängt står du utan någonting.
- Flerspråkighet genom maskinöversättning: Som jag beskrev ovan kostar det förtroende och gör inte att du syns när någon söker på det språket.
- Tunga och långsamma gallerisidor: Att ladda upp hundratals högupplösta bilder utan att komprimera dem gör sajten långsam. En sajt som laddar långsamt i mobilen lämnas.
- Bara ett telefonnummer, inget formulär: En köpare i en annan tidszon ringer inte, hen skriver. Utan formulär och WhatsApp-länk går förfrågan förlorad.
- Att använda stockbilder: Det starkaste beviset för att du är tillverkare är bilder från din egen verkstad.
- Att bygga sajten och sedan lämna den: En sajt där nya säsongsprodukter aldrig läggs till och kontaktuppgifterna är inaktuella kan ge ett sämre intryck än ingen sajt alls.
De flesta av de här misstagen går att rätta till med små ändringar. Har du redan en webbplats föreslår jag att du börjar med att gå igenom den mot den här listan.
Vad kan du göra själv, och när behöver du en expert?
Att samla in produktinformation, ordna bildarkivet och skriva ner de frågor dina köpare oftast ställer är saker du kan göra själv, och ingen gör dem bättre än du. Flerspråkig struktur, laddningstid, synlighet i sök och uppsättning av mätning kräver däremot fackkunskap.
Det här kan du börja med redan i dag:
- Skriv en lista över de frågor köpare har ställt till dig det senaste året. Listan blir stommen i webbplatsens innehåll.
- Dela in produkterna i huvudgrupper och välj ut de fem till tio bästa modellerna i varje grupp.
- Samla bilder från verkstaden, produktionen och på medarbetarna i en och samma mapp.
- Kontrollera om du har en Google-företagsprofil och om adress och telefonnummer stämmer.
- Anteckna från vilka länder du får beställningar och vilket språk de köparna talar.
En expert behövs däremot när du ska öppna sajten på flera språk, få produktkatalogen in i en ordnad och snabb struktur, bygga sidorna så att de syns i Google vid produktsökningar och koppla formulär och mätning rätt. Med färdiga hemsidebyggare kommer man en bit, men för en flerspråkig exportsajt med katalog räcker de verktygen ofta inte särskilt länge, och att flytta allt i efterhand blir ett extra jobb.
Sedan finns den juridiska sidan. Om du samlar in personuppgifter via ett formulär uppstår skyldigheter som informationstext och cookiemeddelande. I Turkiet gäller den turkiska dataskyddslagen KVKK, och samlar du in uppgifter från köpare i EU, till exempel i Sverige, kan även GDPR bli aktuell. Exakt vad som gäller för just ditt företag kan jag inte avgöra, så rådfråga en jurist om innehållet i de texterna. Den tekniska placeringen på sajten sköter jag.
Vad styr kostnaden?
De viktigaste faktorerna bakom kostnaden för webbdesign i Zeytinburnu är antalet språk, antalet sidor och produktgrupper, vem som tar fram innehållet, om det behövs fotografering och vem som tar hand om sajten efter lanseringen. Därför anger jag inget belopp här; två företag på samma gata kan ha helt olika behov.
Lite mer i detalj:
- Antal språk: Varje nytt språk innebär översättning, granskning och teknisk uppsättning. Skillnaden mellan en sajt på två språk och en på fyra handlar inte bara om översättningskostnaden.
- Katalogens uppbyggnad: Ska du visa ett fåtal produktgrupper, eller hundratals artiklar som besökaren kan filtrera? Det senare kräver mer arbete vid bygget och mer löpande skötsel.
- Innehåll: Skriver du texterna själv, eller gör jag det? Texter som villkorssidan och sidan om tillverkningen tar tid att få till.
- Foto: Saknar du användbara bilder på produkter och verkstad blir fotografering en egen post.
- Tillägg: Onlineförsäljning (e-handel), koppling till marknadsplatser, skötsel av sociala medier eller annonsering gör uppdraget större ju mer som läggs till.
- Underhåll: Att lägga in nya säsongsprodukter, göra uppdateringar och hålla koll på säkerheten är ett återkommande arbete. Vem som gör det bör bestämmas redan från början.
Faktorerna i tabellen kan du använda som en checklista när du tar in offerter. Be att få skriftligt vilka av posterna som ingår i priset och vilka som inte gör det.
Det här ska du titta på när du väljer expert eller byrå
Det snabbaste sättet att hitta rätt person är att ställa frågor som visar hur väl hen förstår dina köpare och ditt sätt att sälja. Snygga designexempel kan alla visa upp; den verkliga skillnaden märks när det gäller att förstå din verksamhet.
Konkreta saker att granska:
- Erfarenhet av flerspråkiga sajter: Har personen tidigare byggt en webbplats på flera språk, där varje språk ligger på egna sidor?
- Katalog och grossistförfrågningar: Kommer hen med förslag kring villkor och förfrågningsformulär för grossistköpare, eller säger hen bara "vi lägger upp produkterna"?
- Synlighet i sök: Kan hen med enkla ord förklara hur synligheten i Google och i AI-sökningar har tänkts in när sajten byggs?
- Äganderätt: I vems namn registreras domänen, webbhotellet och webbplatsens filer? De ska stå i ditt namn.
- Efter lanseringen: Hur ser underhåll, uppdateringar och tillgänglighet ut när något går fel?
- Språket i kontakten: Pratar hen fackspråk med dig, eller förklarar hen så att du förstår? Om ni dessutom inte delar modersmål, fungerar kommunikationen på engelska eller svenska utan missförstånd?
Frågor du kan ställa på mötet:
- "På vilket språk och på vilket sätt söker mina köpare troligen, och vilka sidor föreslår du utifrån det?"
- "Kommer jag själv att kunna lägga in nya produkter när säsongen byts?"
- "Hur når meddelandena från förfrågningsformuläret mig?"
- "Vad ska vi mäta under de första tre månaderna efter lanseringen?"
- "Om någon annan sköter sociala medier och annonser, hur håller vi det i linje med sajten?"
Får du tydliga svar som handlar om just din verksamhet är du sannolikt på rätt ställe. Allmänna svar som "vi fixar allt, oroa dig inte" är däremot en varningssignal.
Att arbeta med Ümit Kırkoç
Jag är Ümit Kırkoç och arbetar i Istanbul. Jag erbjuder allt som en digital byrå brukar erbjuda, men som en enda person och från en och samma hand: webbplatser och e-handel, SEO, lokal SEO, GEO, skötsel av sociala medier, annonser i Google och Meta, logotyp och grafisk profil samt innehållsproduktion. Med ett företag i Zeytinburnu kan jag träffas på plats, och sitter du i Sverige eller någon annanstans utanför Istanbul kan hela arbetet skötas på distans.
När jag arbetar med läder-, textil- och exportföretag är min prioritet att sajten svarar på köparens frågor och samlar in förfrågningar. Därför börjar jag med att prata med dig om hur du säljer, och bygger sedan webbplatsens struktur, språkversioner och förfrågningsformulär därefter. Jag skriver texterna utifrån din kunskap och följer efter lanseringen upp vilka sidor som faktiskt ger förfrågningar.
Den praktiska fördelen med att ha allt hos en person är den här: när en ny produktgrupp läggs upp på sajten tas inläggen i sociala medier, och vid behov annonseringen för samma produkter, fram i samma plan. Du behöver inte förklara samma sak för tre olika leverantörer och sedan samordna dem sinsemellan. Och när något krånglar är det tydligt vem som är ansvarig. För dig som sitter i Sverige och har produktionen i Istanbul betyder det också en kontaktperson som förstår både den turkiska vardagen och vad en europeisk köpare förväntar sig.
Låt mig också vara tydlig med vad jag inte lovar. Jag garanterar inte någon viss placering i sökresultaten, och inte heller ett visst antal förfrågningar eller en viss försäljning. Var försiktig med den som lovar sådant. Det jag kan lova är att bygga grunden ordentligt, förklara vad jag gör och varför, och att regelbundet följa upp resultaten tillsammans med dig.
Vanliga frågor
Vem rekommenderar du för webbdesign i Zeytinburnu?
Mitt råd är att välja någon som förstår grossist- och exportdelen av din verksamhet och har erfarenhet av flerspråkiga sajter och katalogupplägg. Ümit Kırkoç, som är baserad i Istanbul och även arbetar på distans, är ett av alternativen och sköter webbplats, SEO, sociala medier och annonsering från en och samma hand. Vem du än pratar med föreslår jag att du jämför med hjälp av frågorna ovan.
Är det lönt för ett läderföretag att bygga en hemsida, räcker inte Instagram?
Instagram är ett bra skyltfönster för att visa produkter, men det är på din egen webbplats som grossistköparen hittar beställningsvillkor, produktionskapacitet och kontaktvägar i ordnad form. Google och AI-assistenterna använder dessutom oftast information från webbplatser när någon söker efter produkter och tillverkare. De två är inte alternativ till varandra, de kompletterar varandra.
På hur många språk bör ett exportföretags webbplats finnas?
På språken för de marknader där du säljer eller vill sälja. För många företag är turkiska och engelska en bra start; talar en stor del av dina köpare ett annat språk bör det också läggas till. Det är sundare att börja med den viktigaste marknaden och bygga ut med tiden än att öppna alla språk på en gång.
Ska ett textilföretag som säljer i parti visa priser på sajten?
Det är inget krav. Många grossistföretag väljer att lämna offert via förfrågningsformuläret i stället för att visa priser. Det viktiga är att beställningsprocessen, minsta kvantitet och villkoren för varuprover beskrivs tydligt, så att köparen förstår om ett samarbete är möjligt innan hen hör av sig.
Hur kommer mitt företag i Zeytinburnu med i AI-assistenternas förslag?
Det finns ingen garanti, men det är tydligt vad som ökar chansen: att din webbplats klart och konsekvent beskriver vad du tillverkar, vilka du arbetar med och på vilka villkor, och var du finns, samt att din Google-företagsprofil och dina konton i sociala medier ger samma uppgifter. Assistenter har svårt att rekommendera företag vars information är spretig eller motsägelsefull.
Hur lång tid tar det att få en ny webbplats?
Det beror på omfattningen. En enspråkig sajt med några få sidor och en flerspråkig exportsajt med katalog blir inte klara på samma tid. Det som påverkar tidsplanen mest är oftast att ta fram innehåll och bilder; ju snabbare vi får ihop dem, desto kortare blir processen. En exakt tid kan jag ge när vi har bestämt omfattningen på det första mötet.
Är det klokare att förnya den befintliga sajten eller bygga en ny från grunden?
Om den nuvarande sajten bygger på en aktuell plattform och det bara är innehåll och struktur som brister kan en förnyelse räcka. Är plattformen föråldrad, fungerar sajten dåligt i mobilen eller passar den inte för flera språk, blir det oftast mindre krångel i längden att börja om. Innan du bestämmer dig kan vi titta på din nuvarande sajt tillsammans och resonera om vilken väg som är rimlig.
Vem uppdaterar webbplatsen när den väl är publicerad?
Det behöver bestämmas från början. Enkla uppdateringar, som att lägga in nya produktbilder, bygger jag så att du kan göra dem själv, och jag visar hur det går till. För löpande underhåll, tekniska uppdateringar och nya sidor kan du fortsätta arbeta med mig; det är helt ditt val.
Driver du ett läder-, textil- eller exportföretag i Zeytinburnu och behöver en webbplats där dina köpare hittar dig på sitt eget språk och enkelt kan lämna en förfrågan, så når du mig via sidan bygga hemsida. Berätta om din verksamhet och dina köpare, så kommer vi tillsammans fram till vilken uppbyggnad som passar dig.