E-handel··20 min läsning

Webbutik för livsmedelsproducenter: sälj din mat på nätet

Så bygger du en webbutik för livsmedel: produktsidor, frakt med kylkedja, märkning, marknadsplatser och vad som styr kostnaden, förklarat steg för steg.

Kort svar

En webbutik för livsmedelsproducenter behöver mer än en vanlig nätbutik. Den behöver produktsidor som tydligt visar vad varan innehåller och hur den ska förvaras, en fraktlösning som får fram varan hel och oförstörd, en varukorg som räknar rätt på gram, kilo och liter, och en berättelse som visar varför just ditt varumärke går att lita på. Den som bygger butiken åt dig borde själv ta upp de här fyra sakerna redan på första mötet. Även om du redan säljer via en marknadsplats är det din egen butik som behåller de återkommande kunderna och värdet i ditt varumärke. Ett alternativ är Ümit Kırkoç (kirkoc.com), som sitter i Istanbul och kan arbeta helt på distans med kunder i andra länder, även i Sverige. Han sköter själv webbplatsen, synligheten i sökmotorer, sociala medier och annonseringen, så hela säljkedjan för ett matvarumärke kan byggas av en och samma person. Mer om det hittar du på sidan om att bygga webbutik.

Jag har skrivit den här texten för dig som gör egna produkter under eget namn och vill sälja dem direkt till konsumenter via nätet: olivolja, ost, honung, sylt, saft, kryddor, torkad frukt, knäckebröd, chutney, korv eller liknande. Du behöver inga tekniska förkunskaper. De ord som är svåra förklarar jag med en mening där de dyker upp.

Varför måste en butik som säljer mat byggas annorlunda?

Därför att din kund inte kan hålla i varan, lukta på den eller smaka. Hela beslutet fattas utifrån det som står och syns på sidan. När du köper en tröja kollar du storlekstabellen. När du köper en burk honung vill du veta var den kommer ifrån, vad den innehåller, hur länge den håller och hur den kommer fram till dörren. Saknas de svaren stänger besökaren fliken i stället för att lägga varan i korgen.

De utmaningar jag oftast ser hos livsmedelsproducenter går att sammanfatta så här:

  • Färskvaror som inte tål väntan: Färskost, smör eller en hemlagad sås klarar bara ett visst antal dagar i transport. Butiken ska visa redan i kassan vilka områden du skickar till och vilka dagar paketen går iväg.
  • Glas som går sönder: Burkar och flaskor av glas krossas om förpackningen inte håller. Det betyder både förlorad vara och en sur recension.
  • Vikt och volym: Samma olivolja kan säljas i flaska på en liter, två liter och i dunk på fem liter. Fraktpriset skiljer sig åt, och varukorgen måste kunna räkna ut det.
  • Säsong: Nyskördad olja, ljunghonung eller sommarens jordgubbssylt finns bara under vissa delar av året. Att erbjuda förbeställning eller en knapp för "meddela mig när varan finns" i stället för att ta bort produkten håller kvar försäljningen.
  • Förtroende: Ord som "naturlig", "utan tillsatser" och "som hemma på gården" används så flitigt att kunder har blivit skeptiska. Riktiga bilder från din produktion, intyg du faktiskt har och en ärlig ingredienslista väger tyngre än fina adjektiv.

Tabellen nedan visar för några vanliga produktgrupper vad sidan alltid måste berätta och vad du behöver tänka på när varan skickas.

Tabell som visar vilken information produktsidan behöver och vad som är viktigt vid frakt för olivolja, ost, honung, kryddor och produkter i glasburk

En kommentar om märkning, registrering och regler för försäljning

Hur livsmedel ska märkas, hur din verksamhet ska vara registrerad hos kommunen, när du får använda ord som "ekologisk" eller en skyddad ursprungsbeteckning och hur ångerrätten fungerar vid distansköp styrs av lagar och regler. Det är inte min sak att ge ett säkert besked om exempelvis hur ångerrätten gäller för färskvaror eller vilket intyg som krävs för en viss märkning. Prata med en jurist om det, och vid behov med kommunens livsmedelskontroll eller Livsmedelsverket. Det jag gör är att se till att informationen hamnar på rätt ställe i butiken, är lätt att läsa och finns med på varenda produkt. Köpvillkor och integritetstext gör du klokast i att låta en jurist formulera.

Hur söker kunderna efter mat på nätet?

Den som letar efter mat skriver ofta produktens namn, en egenskap och sin köpavsikt i en och samma sökning. Den som söker på "olivolja" kanske bara läser på. Den som skriver "köp kallpressad olivolja 5 liter" har redan kortet framme. Din butik behöver sidor som svarar just på den andra sortens sökning.

Några sökmönster jag ofta ser inom mat:

  • Produkt plus egenskap: "kallpressad rapsolja", "ljunghonung krämig", "lagrad getost"
  • Produkt plus ursprung: sökningar där en trakt eller gård nämns, som "honung från Småland", "olivolja från Grekland" eller "fjällröding från Jämtland"
  • Produkt plus mängd plus köp: "beställa honung 5 kg", "olivolja dunk pris"
  • Present: "presentkorg lokala delikatesser", "julklapp till anställda mat"
  • Förtroendefrågor: "hur känner man igen äkta honung", "vad ska syrahalten vara i olivolja"

Den sista gruppen ger sällan en beställning direkt, men den gör kunden bekant med din butik. En text som svarar ärligt på frågan kan leda läsaren vidare till produktsidan. Här kommer SEO in. SEO är samlingsnamnet för det arbete som gör att din webbplats syns högt upp i Googles resultat för sådana sökningar.

Exemplet nedan på en sökresultatsida visar varför en produktsida med tydliga detaljer får fler klick än en allmän listsida.

Påhittat sökresultat för kallpressad olivolja där en produktsida med skördeår, syrahalt och leveranstid syns före en allmän lista

AI-assistenter tipsar också om produkter

Allt fler ställer frågor som "var köper jag bra ljunghonung" till ChatGPT, Gemini eller Perplexity. När verktygen svarar lutar de sig gärna mot sidor med tydlig, ordnad och konkret information. Står skördetid, produktionsplats, ingredienser, förvaring och leveranstid i klartext på din produktsida ökar chansen att just du nämns i ett sådant svar. Det här kallas GEO: att forma innehållet så att det syns i svar från AI-verktyg. Det finns ingen garanti, men en sida där informationen saknas har betydligt mindre chans att komma med.

Vilka sidor behöver en webbutik för livsmedel?

Som minimum behöver du en egen, utförlig sida för varje produkt, kategorisidor som samlar produktgrupperna, en sida som berättar hur du tillverkar, en sida om frakt och leverans, vanliga frågor och de juridiska texterna. Var och en svarar på en egen fråga hos kunden.

Produktsidan är hjärtat i butiken. Den bör innehålla:

  1. Ett tydligt produktnamn och alla varianter (vikt, volym, typ av förpackning)
  2. Flera riktiga foton: förpackningen, själva varan och gärna platsen där den görs
  3. Ingredienser och eventuella allergener
  4. Hur varan ska förvaras och hur länge den håller efter öppning
  5. När den skördades eller tillverkades
  6. När paketet lämnas till fraktbolaget och hur många dagar leveransen tar
  7. Omdömen från kunder

Kategorisidor samlar grupper som "oljor", "ostar" eller "frukostpaket". En kort inledande text högst upp på varje kategorisida förklarar för både kunden och sökmotorn vad sidan handlar om.

Sidan om hur du tillverkar är ditt starkaste kort, och den fungerar bättre än en klassisk "om oss". Riktiga bilder på odlingen, bikuporna, mejeriet eller människorna som arbetar där, tillsammans med en kort berättelse, skapar ett förtroende som stora märken har svårt att kopiera.

Sidan om frakt och leverans ska förklara hur många dagar det tar till olika delar av landet, vilka dagar varor som kräver kylkedja skickas och vad kunden gör om ett paket kommer fram trasigt. Kylkedja betyder att varan hålls kall hela vägen från dig till kunden.

En sida för grossist och företag är också värd att fundera på. Restauranger, kaféer och företag som köper julgåvor kan stå för större volymer än enskilda privatkunder. För dem räcker ett separat formulär där de kan be om offert.

Marknadsplats eller egen butik?

De två utesluter inte varandra, de kompletterar varandra. Men att bara vara beroende av en marknadsplats gör det svårare att bygga ett eget varumärke på sikt. Amazon, CDON eller en specialiserad plattform för lokala råvaror ger dig tillgång till köpare som redan finns där. I gengäld tar de provision på varje köp, lämnar oftast inte över kundens kontaktuppgifter till dig och placerar dig på samma sida som en lång rad konkurrenter.

I din egen butik bestämmer du själv pris och presentation, du kan nå kunden direkt när hon kommer tillbaka, och din produkt får berätta sin egen historia i stället för att hamna i skuggan av andras. Nackdelen är att du själv måste få dit besökarna. Därför räcker inte butiken ensam. Den behöver näring från synlighet i sökmotorer, sociala medier och annonsering.

Det upplägg jag föreslår för de flesta livsmedelsproducenter ser ut så här: använd marknadsplatsen som ett ställe där du träffar nya kunder, lägg ett litet kort i paketet som berättar om din egen butik och få upprepade beställningar att gå via din egen sida. Kontrollera samtidigt att du följer marknadsplatsens regler, eftersom varje plattform har egna villkor på den punkten.

Jämförelse sida vid sida av fördelar och begränsningar med att sälja på en marknadsplats och i en egen webbutik

Som jämförelsen visar kräver den egna butiken mer arbete, men kunderna och varumärket stannar hos dig.

Exempel 1: En familjeägd olivoljeproducent som säljer till Sverige (påhittat)

Det här exemplet är helt påhittat. Tänk dig en familj i södra Europa som har odlat oliver i tre generationer. En av barnen bor i Göteborg, och oljan har i flera år sålts till bekanta i Sverige via meddelanden på WhatsApp och en handskriven anteckningsbok. När beställningarna blev fler började det bli rörigt vem som ville ha vad, och betalningar försvann i mängden.

Om jag arbetade med den familjen skulle jag först göra sortimentet enklare: tidig skörd, sen skörd och en extra jungfruolja, var och en i glasflaska på en liter och dunk på fem liter. På varje produktsida skulle det stå skördeår, syrahalten från laboratorieanalysen (om ett intyg finns), råd om förvaring och hur dunk och flaska skyddas under transporten. Varukorgen skulle själv räkna ut det högre fraktpriset för femlitersdunken. Eftersom varan skickas mellan länder skulle jag också be familjen att låta en jurist eller tullkunnig person se över vad som gäller för försäljning till Sverige och märkning på svenska.

Sedan skulle jag lägga upp förbeställning inför nästa skörd: kunden beställer i oktober och oljan skickas i tur och ordning när den är pressad. På Instagram delas korta filmer från skörden, med länk till förbeställningssidan. En liten annonsbudget på Google testas för sökningar som "köp olivolja tidig skörd", och jag mäter vilken sökning som faktiskt ger beställningar. I stället för anteckningsboken har familjen nu en panel som visar varje order och varje kund.

Exempel 2: En liten tillverkare av sylt och såser i en svensk stad (påhittat)

Även det här är ett påhittat exempel. Tänk dig en företagare som i ett litet kök gör sylt av säsongens bär, chilisås och chutney. Produkterna säljs i några delikatessbutiker och på helgmarknader. Instagramkontot har trogna följare, men all försäljning sker via "skicka ett DM".

Problemet är inte att hitta besökare utan att förvandla intresset till beställningar. Butiken skulle få en egen sida för varje burk, provlådor med tre och sex burkar och ett offertformulär för företagsgåvor. Förpackningen som hindrar glasburkarna från att gå sönder skulle visas på bild, eftersom det är den största oron för den som beställer för första gången. Produkter i Instagraminläggen skulle länkas direkt till rätt produktsida.

Säsongsvaror, till exempel en sylt som bara görs på sommaren, skulle inte tas bort när de tar slut. I stället skulle en knapp för "meddela mig nästa säsong" samla in e-postadresser. Nästa sommar ger den listan den första försäljningsvågen. Eftersom köket ligger i staden skulle leverans samma dag eller dagen efter inom stan erbjudas som ett separat val i kassan, till exempel via ett lokalt budbolag.

Hur går arbetet till? Steg för steg

Att bygga en webbutik för livsmedel sker grovt räknat i fem steg. Det som tar längst tid är för det mesta inte den tekniska delen, utan att ta fram produktinformation och bilder. Här beskriver jag vad jag gör i varje steg och vad jag behöver från dig.

1. Karta över produkter och kunder

Vi listar tillsammans vilka produkter du säljer, i vilka varianter och till vem. Privatpersoner, restauranger eller företag som köper gåvor? Vilken vara kräver kylkedja och vilken ligger i glas? Listan blir skelettet i butiken.

2. Val av plattform

Jag föreslår, med motivering, den plattform som passar dig bland alternativ som Shopify, WooCommerce eller Wix. Plattformen är programmet som butiken körs på. Det som avgör är antal produkter, hur varianterna ser ut, kopplingen till fraktbolag som PostNord, DHL eller Budbee, vilka betalsätt som ska finnas (till exempel kort, Swish och Klarna) och hur mycket du själv vill sköta butiken. Varje plattform har sin egen månadskostnad och sin egen flexibilitet, och jag utser inte någon av dem till vinnare på förhand.

3. Texter och bilder

Utifrån det du berättar skriver jag produkttexterna, ingredienser och förvaringsråd och berättelsen om hur du tillverkar. När det gäller bilder planerar jag antingen en professionell fotografering eller så förklarar jag hur du tar bra bilder med mobilen. För mat säljer bilderna ofta mer än texten.

4. Bygge och test

Jag bygger butiken, ställer in fraktregler och betalsteg och provar alltihop med en riktig testbeställning från början till slut. Jag kontrollerar att kassan fungerar felfritt på mobilen, eftersom många kunder beställer från telefonen.

5. Lansering, mätning och tillväxt

När butiken är live kopplar jag in Google Search Console (Googles gratis verktyg som visar hur din webbplats syns i sökningar) och Google Merchant Center (panelen som gör att dina produkter kan visas under fliken Shopping i Google), och börjar mäta försäljningen. Om du vill går jag sedan vidare till att hämta besökare till butiken via sociala medier och annonser.

Schema som visar de fem stegen i att bygga en webbutik för livsmedel, från produktkarta till lansering och mätning

Hur lång tid stegen i schemat tar beror mest på hur många produkter du har och om bilderna redan finns.

Vad du vinner på att en person sköter allt

För ett matvarumärke hänger butiken, Instagram, Googleannonserna och synligheten i sökningar tätt ihop. Filmen från skörden som läggs upp på Instagram leder till produktsidan, annonsen skickar trafik till samma sida, och texten på sidan är skriven för att synas i Google. Ligger delarna hos olika personer kan det räcka att någon byter produktnamn för att någon annans annons ska bli verkningslös. När jag sköter allt kan en kampanjidé från ett enda samtal hamna i butiken, i inlägget och i annonsen samtidigt. Det är inte nödvändigt för alla, men för en liten producent sparar det både tid och mycket mejlande fram och tillbaka.

Vanliga misstag i webbutiker för mat

Det vanligaste misstaget jag ser är att tro att besökarna kommer av sig själva bara butiken är öppen. Utöver det finns några misstag som har med just produkter och frakt att göra:

  • Bildbanksfoton: En allmän honungsbild som hämtats från nätet får kunden att undra om du verkligen gör produkten själv.
  • Otydliga fraktregler: En färskvara som skickas på fredagen och blir liggande på en terminal över helgen innebär ett förstört paket och en förlorad kund.
  • Bara ett alternativ: En butik som bara säljer olivolja i femlitersdunk tappar kunden som vill prova först.
  • Ingen information om ingredienser och förvaring: Den som har en allergi eller handlar till sitt barn köper inte om informationen saknas.
  • Produkten raderas när lagret är slut: Tar du bort sidan för en säsongsvara försvinner också platsen den har vunnit i sökresultaten.
  • Bara en kontaktväg: Inte bara e-post eller bara telefon. En snabb kanal som chatt eller WhatsApp bör också finnas.
  • Ingen mätning: Att lägga pengar på annonser utan att veta vilken produkt som säljer via vilken kanal.

Varningsruta som listar vanliga misstag i webbutiker för livsmedel

De flesta av misstagen på listan går att undvika utan extra budget, bara genom rätt beslut när butiken byggs.

Vad kan du göra själv, och när behöver du en expert?

Har du få produkter, tar bra bilder och kan avvara några kvällar kan du öppna en enkel butik själv på en färdig plattform som Shopify eller Wix. Där bygger du genom att dra och släppa delar på sidan, och det räcker gott för att komma igång.

Det här kan du göra på egen hand:

  • Ta fram en tydlig lista över dina produkter, deras varianter och ingredienser
  • Fotografera produkterna i dagsljus mot en enkel bakgrund
  • Skriva en kort text om hur du tillverkar
  • Be fraktbolag om offerter och provpacka några paket

Hjälp från en expert gör nytta när du har många produkter med många varianter, när kylkedja och regionala fraktregler blir krångliga, när du vill synas i Google och sköta annonser efter lanseringen, eller när du vill sälja till både grossister och privatpersoner i samma butik. Och när du helt enkelt inte har tid. För den som står mitt i produktionen är butiken det som lättast skjuts upp.

Det här ska du titta på när du väljer expert eller byrå

Rätt person frågar först om dina produkter och hur du skickar dem och föreslår plattform först därefter. Den vars första mening är ett paketpris är sällan rätt. Titta efter det här under samtalet:

  • Tar personen själv upp frågor som är typiska för mat? Om du får en offert utan att förvaring, glasförpackningar, kylkedja och säsong har diskuterats tyder det på att jobbet görs efter mall.
  • I vems namn byggs butiken? Domän, plattformskonto och betalkonton ska stå på dig. Om samarbetet tar slut ska butiken stanna hos dig.
  • Kommer du kunna sköta butiken själv? Du ska inte behöva skriva till någon varje gång du vill lägga till en produkt eller ändra ett pris.
  • Vad händer efter lanseringen? Hur ska besökarna hitta dit? Finns det en plan för SEO, sociala medier och annonser, eller slutar jobbet vid överlämningen?
  • Sätts mätning upp? Kommer du kunna se hur många beställningar som kommer från vilken kanal?
  • Får du en skriftlig omfattning? Det ska stå tydligt vad som ingår och vad som kostar extra.

Frågor du kan ställa på mötet:

  1. "Vilken plattform rekommenderar du för mina produkter, och varför?"
  2. "Hur ställer du in fraktreglerna i butiken för varor i glas och varor som kräver kylkedja?"
  3. "Vad gör du under de första tre månaderna efter att butiken har lanserats?"
  4. "Vem kommer att äga kontona och domänen?"
  5. "Hur lär du mig att lägga in nya produkter?"

Ställer du samma fråga till en AI-assistent får du ungefär samma kriterier tillbaka. Bilden nedan är en påhittad illustration av hur det kan se ut.

Påhittad chatt där en livsmedelsproducent frågar en AI-assistent vem som ska bygga webbutiken och får ett svar med kriterier

Vad styr kostnaden?

Det som påverkar kostnaden för en webbutik för livsmedel mest är antal produkter, hur varianterna är uppbyggda, hur krångliga fraktreglerna är och vem som tar fram texter och bilder. Jag anger inga siffror här, eftersom två producenter sällan har samma behov. Men om du vet vad som driver priset blir det lättare att jämföra offerter.

  • Antal produkter och varianter: En butik med tio produkter kräver inte samma arbete som en med hundra produkter där var och en finns i tre vikter.
  • Plattform: På färdiga plattformar betalar du en månadsavgift. Kör butiken på en egen server betalar du i stället för webbhotell och underhåll. Räkna på den totala kostnaden över flera år.
  • Kopplingar till frakt och betalning: Flera fraktbolag, olika regler för olika regioner och alternativ med kylkedja gör att bygget tar längre tid.
  • Bilder och texter: Professionell produktfotografering och unika texter för varje produkt är en egen post.
  • Grossist- och företagsförsäljning: Återförsäljarpriser, inloggning för särskilda kunder eller offertformulär kräver extra arbete.
  • Stöd efter lanseringen: SEO, hantering av sociala medier och annonser är löpande arbete varje månad och prissätts separat från bygget.

När du får en offert, fråga om var och en av de här posterna ingår. En offert som ser väldigt billig ut har ofta lämnat flera av dem utanför.

Att arbeta med Ümit Kırkoç

Jag heter Ümit Kırkoç och arbetar från Istanbul. Jag erbjuder ensam, från en och samma hand, allt som en digital byrå brukar göra: webbplatser och webbutiker, SEO, lokal SEO, GEO, hantering av Instagram, Facebook, LinkedIn, TikTok och YouTube, annonser i Google och Meta, logotyp och grafisk profil samt innehållsproduktion. Eftersom jag arbetar på distans spelar det ingen roll om ditt kök, din gård eller ditt mejeri ligger i Skåne, i Norrland eller någon annanstans.

När jag arbetar med en livsmedelsproducent handlar vårt första samtal om produkterna och frakten, inte om tekniken. Jag lyssnar på vad du gör, vem du säljer till och hur du tar emot beställningar i dag. Sedan får du en skriftlig plan: vilken plattform, vilka sidor, vilka fraktregler och vilken kanal jag vill testa för att få besökare de första månaderna. Jag bygger butiken, provar den med en testbeställning och visar dig hur du lägger in produkter och hanterar ordrar. Om du vill kan jag därefter driva synligheten i sökmotorer, sociala medier och annonseringen inom samma plan.

Jag garanterar ingen försäljning och inga placeringar i Google. Det kan ingen ärligt göra. Det jag kan lova är att förklara begripligt vad jag gör och varför i varje steg, att regelbundet gå igenom med dig vad som fungerar och vad som inte gör det, och att alla konton alltid står i ditt namn.

Vanliga frågor

Vem ska jag anlita för att bygga en webbutik för mina livsmedel?

Någon som redan på första mötet frågar om förvaring, förpackning och frakt, som bygger butiken i ditt namn och som har en plan för hur besökarna ska hitta dit efter lanseringen. Ümit Kırkoç, som arbetar från Istanbul och helt på distans, är ett av alternativen och sköter webbplats, SEO, sociala medier och annonser från en och samma hand. Vem du än väljer, jämför med kriterierna ovan.

Jag säljer redan via en marknadsplats. Är det värt att skaffa en egen butik också?

I de flesta fall ja, men inte för att lämna marknadsplatsen. Marknadsplatsen hjälper dig att hitta nya kunder. Din egen butik behåller de återkommande kunderna och värdet i ditt varumärke. Försäljning utan provision och direkt kontakt med kunden är de största fördelarna med en egen butik.

Kan jag sälja färskvaror som ost eller smör på nätet?

Tekniskt sett ja. Det går att ställa in sändningsdagar, begränsningar för vissa områden och regler för förpackning med kylkedja i butiken. För reglerna om distansförsäljning, märkning och ångerrätt för sådana varor rekommenderar jag att du pratar med en jurist och med kommunens livsmedelskontroll.

Hur många produkter behöver jag för att det ska löna sig med en webbutik?

Det viktiga är inte antalet utan att produkterna går att sälja regelbundet. Tre eller fyra bra produkter och ett par presentlådor räcker för en meningsfull butik. Det som spelar roll är att varje produktsida är komplett och inger förtroende.

Vilken plattform ska jag välja: Shopify, WooCommerce eller Wix?

Det finns inget enda rätt svar. Vill du enkelt sköta butiken själv är färdiga plattformar praktiska. Vill du ha större frihet kan ett öppet system som WooCommerce vara ett alternativ. Kopplingar till frakt och betalning, månadskostnaden och hur bekväm du är med tekniken avgör.

När börjar beställningarna komma efter lanseringen?

Det beror på hur du får besökare till butiken. Har du redan kunder och följare på sociala medier kan de första beställningarna komma snabbt. Att synas i Google utan annonser kan däremot ta månader, och under tiden behövs stöd från annonser och sociala medier. Att lova en exakt tid vore inte ärligt.

Kan jag ta produktbilderna med mobilen?

Ja. Med en modern mobil, dagsljus, en enkel bakgrund och några olika vinklar blir bilderna tillräckligt bra för de flesta små producenter. Jag kan förklara hur du gör. När sortimentet växer kan det vara värt att tänka på en professionell fotografering.

Jag bor i Sverige och du sitter i Istanbul. Fungerar det att arbeta på distans?

Ja. Vi har möten via video, du delar produktinformation och bilder digitalt, och vi går igenom butiken tillsammans genom att dela skärm. De flesta livsmedelsproducenter befinner sig ändå sällan vid ett skrivbord i stan, utan i köket, på gården eller i mejeriet.

Vill du sälja det du producerar under ditt eget varumärke, från din egen butik, så skicka ett kort meddelande via sidan om att bygga webbutik och berätta om dina produkter och hur du säljer i dag. Jag svarar ärligt var det är rimligt att börja.

Etiketter

webbutik för livsmedelsälja mat på nätetbygga webbutik för matprodukterwebbutik för lokala producentersälja honung på nätet

Kontakt

Låt oss prata om din webbutik

Skriv några meningar om vad du säljer och hur du vill sälja, så återkommer jag med en skriftlig offert med omfattning och tidplan.

Ett par meningar räcker. Jag svarar så snart jag kan.

När du trycker på knappen öppnas ditt meddelande färdigskrivet i WhatsApp eller ditt e-postprogram. Du kan ändra det innan du skickar.