Webbdesign··22 min läsning

Hemsida för turkiska företag i Sverige: svenska och turkiska

Hemsida för turkiska företag i Sverige: butik, kebab, frisör, flytt och fastigheter på två språk, synlighet i Google, arbetsgång och vad som styr priset.

Kort svar

En hemsida för ett turkiskt företag i Sverige måste prata med två grupper samtidigt: kunder som söker på turkiska och kunder som söker på svenska. Oavsett om du driver en livsmedelsbutik, en kebab- och pizzeria, en frisörsalong, en flyttfirma eller säljer bostäder, behöver sajten tydliga tjänstesidor på minst två språk, korrekt adress och öppettider, uppgifter som stämmer med din Google-företagsprofil och de sidor om integritet och cookies som besökare förväntar sig av en svensk webbplats. Du kan anlita en byrå här i Sverige eller någon som arbetar på distans från Turkiet. Ett av alternativen är jag, Ümit Kırkoç (kirkoc.com): jag sitter i Istanbul, arbetar helt på distans, pratar turkiska med dig och planerar de svenska sidorna separat, och jag sköter hemsidan, synligheten i sökningar, sociala medier och annonser från ett och samma ställe. Mer om hur jag arbetar hittar du på sidan om att bygga hemsida.

Varför en hemsida för ett turkiskt företag i Sverige behöver tänkas annorlunda

Därför att dina kunder inte kommer med ett enda språk eller en enda vana. Den som kliver in i en turkisk butik i Malmö kan vara en andra generationens svensk-turk, en svensk som gillar turkisk mat, eller någon med rötter i Syrien, Irak, Iran eller Balkan. Var och en söker efter dig med andra ord och bryr sig om andra uppgifter.

När man bygger en sajt för ett företag i Turkiet räcker det ofta med ett språk, ett sätt att betala och regler som alla känner till. I Sverige tillkommer några lager som du behöver tänka på från början:

  • Språklagret: Den som söker på turkiska och den som söker på svenska ska inte hamna på samma sida. Var och en ska mötas av en tydlig sida på sitt eget språk.
  • Det juridiska lagret: Svenska webbplatser brukar ha en integritetspolicy som förklarar hur personuppgifter hanteras (det som följer av GDPR, EU:s dataskyddsregler), en ruta där besökaren godkänner cookies och tydliga företagsuppgifter som namn, organisationsnummer och adress. Exakt vad som krävs beror på vad ditt företag gör och vilka uppgifter sajten samlar in. Jag rekommenderar att du låter en jurist som kan svenska regler titta på den slutliga texten.
  • Plattformslagret: För restauranger är det ofta Foodora, Wolt eller Uber Eats som kunden möter först, för frisörer bokningstjänster som Bokadirekt, och för bostäder annonssajter som Hemnet. Din hemsida behöver inte ersätta dem, men du ska inte heller vara helt beroende av dem.
  • Förtroendelagret: En svensk kund letar ofta efter adress, organisationsnummer, tydlig prisbild och omdömen. En turkisktalande kund vill ofta se ett WhatsApp-nummer, veta att det går att prata turkiska med någon och gärna se ett ansikte bakom företaget.

En sajt som byggts utan att alla de här lagren tänkts igenom kan se snygg ut men ändå inte ge några kunder. Det jag oftast ser är sajter som bara finns på turkiska, så att den som söker på svenska aldrig hittar dem, eller sajter som bara finns på svenska, så att den turkisktalande kunden undrar om det här verkligen är ett turkiskt ställe.

Hur söker dina kunder efter dig?

De flesta söker med mönstret "vad du gör + stad eller stadsdel" eller med "nära mig". Men de turkiska och svenska sökningarna skiljer sig ganska mycket åt. Om du går igenom sökningarna bransch för bransch innan sajten planeras, framträder det nästan av sig självt vilka sidor som behövs.

Här är några exempel på hur det kan se ut:

  • Turkisk livsmedelsbutik: "turkisk livsmedelsbutik Malmö", "halal kött Göteborg", "sucuk köpa Stockholm", "Malmö Türk market açık mı". Här är det köttdisken, halalcertifiering, bröd och bakverk och öppettider som väger tyngst.
  • Kebab, pizzeria och restaurang: "kebab nära mig", "bästa kebaben Södermalm", "lahmacun Uppsala", "turkisk restaurang Göteborg". Den som söker är ofta hungrig och bestämmer sig direkt. Meny, prisnivå och adress måste synas inom några sekunder.
  • Frisör och barberare: "turkisk barberare Göteborg", "herrklippning drop in Malmö", "skäggtrimning Stockholm", "Stockholm Türk berber randevu". Hur man bokar, vilka tjänster som finns och när du har öppet avgör.
  • Flytt: "flytt till Turkiet", "flyttfirma Turkiet", "İsveç'ten Türkiye'ye ev eşyası taşıma", "möbeltransport Turkiet". Sökningarna är inte knutna till en stad. De kan komma från hela Sverige och beslutet tar lång tid.
  • Fastigheter: Det kan handla om två helt olika verksamheter. Antingen förmedlar du bostäder här i Sverige ("turkisktalande mäklare Malmö") eller så säljer du bostäder i Turkiet till svensk-turkar och svenskar ("köpa lägenhet Alanya", "Türkiye'de ev almak"). Sidorna för de två behöver byggas på helt olika sätt.

Tabellen nedan sammanfattar vad sökningarna i de fem branscherna handlar om och vilken sida på sajten som ska svara på dem.

Tabell som visar typiska sökningar för turkiska livsmedelsbutiker, kebabställen, frisörer, flyttfirmor och fastighetsföretag i Sverige och vilken sida på hemsidan som svarar på dem

Lägg märke till en sak i tabellen: inom flytt och fastigheter är sökningarna oberoende av stad och bygger på research, medan det för butik, kebab och frisör handlar om närhet och frågan "har de öppet just nu?". Den första gruppen behöver längre, förklarande sidor. Den andra behöver korta, snabba uppgifter som stämmer med kartan.

Vilka sidor måste finnas?

Alla branscher har en gemensam kärna: startsida, sidor för tjänster eller produkter, en kort presentation av dig och företaget (i stället för en stel "om oss"-text), kontakt med karta samt sidor för integritet, cookies och företagsuppgifter. Ovanpå det kommer några sidor som är specifika för just din verksamhet.

För en turkisk livsmedelsbutik

Du behöver inte lägga upp hela sortimentet. Att föra in tusentals varor på sajten är för de flesta butiker en onödig belastning. Det räcker oftast med en sida som beskriver avdelningarna (kött, bröd, chark, nötter och torkad frukt), en enda sida där du lägger veckans erbjudanden och en förklaring om halalprodukter. Har du flera butiker behöver varje butik en egen sida med egen adress, egna öppettider och egen karta. Tre adresser på samma sida gör dig svagare i sökningarna, eftersom Google inte förstår vilken butik som ligger närmast den som söker.

För kebab, pizzeria och restaurang

Menyn ska finnas som text på sidan, inte bara som ett fotograferat menykort. Google och AI-assistenter läser inte alltid texten i en bild rätt. När rätter som "dürüm", "lahmacun", "iskender" eller "kebabpizza" står som vanlig text förstår sökmotorn vad du serverar. Använder du Foodora eller Wolt för beställningar kan du gärna länka dit, men håll också en direkt väg öppen: telefon eller avhämtning. Då får du en kanal där du inte lämnar provision på varje beställning.

För frisör och barberare

Listan över tjänster (klippning, skägg, barnklippning, bröllopsrakning, föning, färgning) ska skrivas separat på svenska och turkiska. Hur man bokar ska synas direkt när sidan öppnas: bokningstjänst, telefon eller WhatsApp. Tar du emot kunder utan bokning, skriv det tydligt. "Kan jag komma utan tid?" är en av de vanligaste frågorna kring frisörer.

För flyttfirma

I den här branschen är sajten platsen där kunden bestämmer sig för om de litar på dig. Du behöver utförliga sidor som förklarar hur en flytt till Turkiet går till, vilka dokument som brukar behövas (i stora drag; för tull- och skattefrågor bör du hänvisa kunden till en specialist), hur lång tid det tar och vad priset beror på. Offertformuläret ska vara kort men fråga efter grundläggande saker som bostadens storlek, våning, hiss och destinationsstad. Erbjuder du hel bohagsflytt, enstaka möbler och biltransport bör varje tjänst ha en egen sida.

För fastigheter

Förmedlar du bostäder i Sverige kan du ha dina objekt på Hemnet och låta sajten beskriva dig och dina tjänster. Säljer du bostäder i Turkiet ser det annorlunda ut: där behövs sidor för olika områden (till exempel Alanya, Antalya och Bodrum), en genomgång av köpprocessen steg för steg och vanliga frågor. I frågor om lagfart, skatt och arv är det både ärligt och säkert att beskriva den allmänna bilden och sedan skriva "kontakta en jurist eller redovisningskonsult för detaljer", i stället för att lova exakta svar.

Hur bygger man en tvåspråkig hemsida?

Det bästa sättet är att ge varje språk egna sidor på egna adresser och skriva varje sida utifrån de ord som faktiskt söks på det språket. Det betyder att du inte bara lägger in en ordagrann översättning av den turkiska sidan på svenska, utan tänker igenom varje språk utifrån den kund som använder det.

I praktiken ser det ut så här:

  • Sajten har en enda domän och språken delas upp i undermappar (till exempel /sv/ och /tr/). En separat domän för varje språk är för de flesta småföretag en onödig kostnad.
  • Vilket språk som blir huvudspråk beror på dina kunder. För kebab och frisör brukar svenskan väga tyngst, medan turkiskan ofta är viktigare för en flyttfirma.
  • Längst upp på sidan finns en tydlig knapp för att byta språk. Sajten byter inte språk automatiskt efter webbläsarens inställning, eftersom folk ibland medvetet väljer det andra språket.
  • De svenska texterna ska läsas av någon som har svenska som modersmål. En text som kommer direkt från ett översättningsverktyg och låter främmande gör att svenska kunder tappar förtroendet.
  • Sökmotorn får små kodmarkeringar (så kallade hreflang-taggar) som talar om vilken sida som motsvarar vilket språk. Då hamnar den som söker på svenska inte på den turkiska sidan.

Nästa bild visar ett exempel på hur stommen till en tvåspråkig sajt för en kebabrestaurang kan se ut.

Exempel på struktur för en kebabrestaurangs hemsida i Sverige med meny på svenska och turkiska, beställning, adress och sidor för integritet och företagsuppgifter

Varje del i den här stommen har en uppgift. Menyn presenterar rätterna som text, beställningsdelen visar både plattformen och direktnumret, adressdelen upprepar exakt samma uppgifter som Google-kartan, och längst ner finns integritetspolicy och företagsuppgifter.

Hur påverkar Google Maps och AI-assistenter din hemsida?

För verksamheter som bygger på närhet, som butiker, kebabställen och frisörer, ser en stor del av kunderna dig först på Google Maps och först därefter på sajten. Hemsidan blir platsen som bekräftar och kompletterar det som står där. Därför måste namn, adress, telefonnummer och öppettider vara exakt likadana i din Google-företagsprofil och på hemsidan, bokstav för bokstav.

Ett problem jag ser ofta: i företagsprofilen står det "Storgatan" medan det på sajten står "Storg.", telefonnumret börjar med +46 på ett ställe och 0 på ett annat, och företagsnamnet skrivs med turkiska tecken (Ş, Ğ, İ) på ett ställe och utan på ett annat. Det ser ut som småsaker, men det gör det svårare för Google att förstå att de två uppgifterna gäller samma företag.

På senare tid har det dessutom tillkommit en ny kanal. Folk frågar AI-assistenter som ChatGPT, Gemini eller Perplexity saker som "kan du tipsa om en bra turkisk barberare i Göteborg?" eller "vilken flyttfirma är pålitlig för flytt från Sverige till Turkiet?". När assistenterna svarar lutar de sig lättare mot sidor som är tydliga, konsekventa och svarar rakt på frågan. Arbetet med att göra ditt företag begripligt även i AI-svar kallas GEO.

Bilden nedan visar, som ett påhittat exempel, hur en AI-assistent skulle kunna besvara en sådan fråga.

Påhittad chatt där en AI-assistent svarar på en fråga om flytt från Sverige till Turkiet genom att lyfta fram flyttfirmor med tydliga tjänstesidor

Här finns inget löfte om placering. Ingen kan garantera att en viss assistent kommer att rekommendera just dig. Det jag kan göra är att se till att din sajt är så tydligt skriven att den kan fungera som svar på den sortens frågor: vad du gör, vilka orter du arbetar i, hur processen går till och hur man når dig ska gå att förstå med en snabb blick.

Två exempelscenarier

De två scenarierna nedan är påhittade. De beskriver inga verkliga företag, men de samlar situationer som är vanliga i de här branscherna.

Exempelscenario 1: en turkisk livsmedelsbutik med två butiker i Skåne

Tänk dig en turkisk livsmedelsbutik med en butik i Malmö och en i Helsingborg. Ägaren har en hemsida på en enda sida, bara på turkiska, som en släkting gjorde för flera år sedan. Båda butikerna syns på kartan, men öppettiderna är olika angivna, och på sajten finns bara ett telefonnummer.

I ett sådant läge skulle mitt första steg inte vara att bygga ut sajten utan att rätta till den: en egen sida per butik, rätt tider och karta på varje sida, korta texter på svenska och turkiska om köttdisken och bageriet, och ett enda avsnitt för veckans erbjudanden som är lätt att uppdatera. Sedan följer jag upp genom att göra uppgifterna i Google-företagsprofilerna likadana som på sajten. Om butiken lägger ut erbjudanden på Instagram och samma erbjudande också syns på sajten, slipper kunden undra "gäller rabatten fortfarande?". Jag lovar inga resultat. Men att kunden hittar de grundläggande uppgifterna, korrekta och på ett ställe, är ofta det som saknas mest hos den här typen av företag.

Exempelscenario 2: en flyttfirma i Stockholm som kör till Turkiet

Det andra påhittade exemplet är en liten flyttfirma i Stockholmsområdet som flyttar bohag till Turkiet. De flesta uppdrag kommer via rekommendationer, men ägaren har märkt att svensk-turkar som går i pension och flyttar tillbaka också letar på nätet. Firman har en hemsida, men den består bara av ett bildgalleri och ett telefonnummer.

Här har sajten en helt annan roll. Kunden gör research i veckor, frågar sina barn och tar in flera offerter. Därför behövs separata, förklarande sidor som "Så går en flytt till Turkiet till, steg för steg", "Vad kan man ta med sig", "Vad leveranstiden beror på" och "Biltransport". Offertformuläret görs på turkiska och svenska, eftersom den som flyttar ofta föredrar turkiska medan barnen eller barnbarnen som fyller i formuläret känner sig mer hemma på svenska. För en sådan firma kan det också vara klokt att komplettera sajten med korta förklarande videor på båda språken eller en återhållsam annons på Facebook riktad till svensk-turkiska grupper. När samma person sköter allt det här stämmer det som sägs i annonsen med det som står på sajten.

Hur går arbetet till, steg för steg?

Arbetet börjar med att jag förstår din verksamhet och dina kunder och slutar med de första justeringarna efter lanseringen. Däremellan går design och innehåll hand i hand. Ungefär så här brukar jag lägga upp det:

  1. Första samtalet: Vi pratar om vad du säljer, vilka dina kunder är, vilket språk som ska prioriteras och var dina kunder kommer ifrån i dag. Samtalet sker online, och eftersom tidsskillnaden mellan Sverige och Turkiet bara är en eller två timmar beroende på årstid är det sällan svårt att hitta en tid.
  2. Sidplan: Tillsammans bestämmer vi vilka sidor som ska finnas och vilken sökning varje sida ska svara på. I det här skedet undviker jag att skapa fler sidor än det behövs.
  3. Insamling av innehåll: Jag får bilder, meny, tjänstelista, uppgifter om butikerna och det som behövs för företagsuppgifterna av dig. Har du inga bilder förklarar jag hur du kan ta bra bilder med mobilen.
  4. Design och text: De turkiska och svenska texterna skrivs, och designen formas efter texterna. Jag rekommenderar att de svenska texterna korrekturläses av någon med svenska som modersmål.
  5. Lansering och kopplingar: Sajten publiceras, uppgifterna samordnas med Google-företagsprofilen och dina konton i sociala medier, och de inställningar görs som behövs för att Google ska hitta och läsa sajten.
  6. Första justeringarna: Under veckorna efter lanseringen tittar jag på vilka sidor som får besök och varifrån, och vid behov justeras rubriker och texter.

Jag har sammanfattat samma process i en bild.

Flödesschema över hur en hemsida för ett turkiskt företag i Sverige tas fram: första samtal, sidplan, innehåll, design och lansering

Vilka misstag är vanligast?

Det vanligaste misstaget är att bygga sajten på bara ett språk och därmed tappa de kunder som söker på det andra redan från start. Utöver det finns några fel som jag ser om och om igen på turkiska företags hemsidor i Sverige:

  • Menyn eller prislistan finns bara som bild. När sökmotorer och AI-assistenter inte kan läsa texten har de svårt att förstå vad du säljer.
  • Integritetspolicy och företagsuppgifter saknas eller är kopierade från en annan sajt. De här sidorna är unika för varje företag. Det tryggaste är att låta en jurist hjälpa till med hur de ska utformas.
  • Uppgifterna på kartan och på sajten skiljer sig åt. En annan öppettid, ett annat telefonnummer eller en annan adress kan få kunden att stå framför en stängd dörr.
  • Allt ligger hos beställningsplattformen. Din sida på plattformen tillhör inte dig. Om reglerna ändras eller provisionen höjs står du utan något eget.
  • WhatsApp-numret är gömt. För många turkisktalande kunder är WhatsApp det enklaste sättet att höra av sig, så numret ska synas tydligt.
  • Sajten görs en gång och glöms sedan bort. Under ramadan, bayram, midsommar, jul och sommarsemestern ändras öppettider och erbjudanden. Uppdateras inte sajten kommer kunden med fel information.

Jag har samlat de här misstagen i bilden nedan så att du kan se dem med en blick.

Varningskort som listar vanliga misstag på hemsidor för turkiska företag i Sverige

Vad klarar du själv, och när behöver du hjälp?

Saker som att ordna din Google-företagsprofil, lägga upp bilder, svara på omdömen och hålla öppettiderna uppdaterade klarar du utmärkt själv. Att bygga en tvåspråkig sajt, planera sidor efter hur folk söker och placera de juridiska sidorna rätt kräver däremot oftast hjälp av någon som kan det.

Några konkreta saker du kan göra redan i dag:

  • Leta upp ditt företag på Google Maps och kontrollera adress, telefonnummer och öppettider.
  • Be nöjda kunder att lämna ett omdöme, och svara kort på de omdömen som kommer in, på svenska eller turkiska.
  • Skriv ner din meny, din tjänstelista eller hur din flyttprocess går till på ett papper. När sajten byggs blir den listan det mest värdefulla materialet.
  • Titta på två eller tre konkurrenters hemsidor och anteckna om du hittar den information du själv skulle leta efter.

Hjälp utifrån gör verklig skillnad i följande lägen: om du vill ha en struktur som fungerar ordentligt på två språk, om du har flera butiker eller salonger, om du har en verksamhet med långa köpbeslut som flytt eller fastigheter, eller om du vill att sajten ska drivas tillsammans med annonser och sociala medier. Bilden nedan gör det beslutet enklare.

Beslutskort som hjälper ett turkiskt företag i Sverige att avgöra om det ska bygga hemsidan själv eller ta hjälp av en specialist

Vad styr kostnaden?

De viktigaste faktorerna är antalet sidor, antalet språk, extra funktioner som beställning eller bokning, och vem som tar fram innehållet. Jag anger inga belopp här, eftersom två företag sällan har samma behov. Men om du vet varför priset varierar blir det lättare att jämföra de offerter du får.

  • Antal språk: Svenska och turkiska innebär två separata texter. En del företag vill också ha engelska eller arabiska, och varje språk ökar tiden för skrivande och granskning.
  • Antal sidor och butiker: En frisör med en salong behöver helt andra sidor än en livsmedelskedja med fyra butiker eller en flyttfirma med fem olika tjänster.
  • Extra funktioner: Onlinebeställning, bokningssystem, offertformulär eller en lista över bostäder gör projektet större. Att koppla in ett färdigt verktyg är oftast en enklare väg än att bygga ett eget system från grunden.
  • Innehåll och bilder: Om du själv står för texter och bilder blir arbetet lättare. Behöver jag skriva eller redigera dem tar det längre tid.
  • Stöd efter lanseringen: Om du vill att sajten hålls uppdaterad och att Google-företagsprofilen och sociala medier sköts tillsammans med den, planeras det som ett separat månadsuppdrag.

När du tar in offerter, titta mer på vad som ingår än på totalsumman. Vem skriver den svenska texten, vem tar fram integritetssidan, i vems namn registreras domänen och webbhotellet, hur görs ändringar efter lanseringen? Om svaren på de frågorna är otydliga kan en offert som verkar billig bli dyr i längden.

Det här ska du titta på när du väljer specialist eller byrå

Rätt person förstår din verksamhet och din tvåspråkiga kundkrets, förklarar enkelt vad som ska göras och lovar inga resultat. Här är några konkreta saker att titta efter när du väljer:

  • Hur de hanterar två språk: Hur tas den svenska texten fram och vem granskar den? Svaret "vi översätter" räcker inte.
  • Ärlighet kring juridiska sidor: Hänvisar de dig till rätt källa eller till en jurist när det gäller integritetspolicy och företagsuppgifter, i stället för att bara säga "det fixar vi"?
  • Ägarskap: Registreras domän, webbhotell och Google-konton i ditt namn? Om samarbetet tar slut ska sajten stanna hos dig.
  • Branschkunskap: Frågar de självmant om sådant som att menyn ska finnas som text för en kebabrestaurang, att bokningsvägen ska synas för en frisör och att en flyttfirma behöver processidor?
  • Garantiretorik: Formuleringar som "vi tar dig till förstaplatsen" eller "kunderna kommer att strömma in" är varningsflaggor. Ingen kan garantera en placering i Google eller rekommendationer från AI-assistenter.
  • Tillgänglighet: Vet du vem du ska skriva till när du har en fråga och hur snabbt du kan räkna med svar?

Det underlättar också att ha några frågor förberedda till första samtalet:

  • Planerar du de svenska och turkiska sidorna var för sig?
  • Hur ser du till att sajten och min Google-företagsprofil stämmer överens?
  • Kommer jag själv att kunna göra mindre ändringar efter lanseringen?
  • Hur kopplar du sajten till beställningsplattformen eller bokningsverktyget?
  • Har du arbetat för företag utanför Turkiet tidigare, och hur höll ni kontakten?

Att arbeta med Ümit Kırkoç

Jag heter Ümit Kırkoç. Jag arbetar i Istanbul och erbjuder på egen hand allt som en digital byrå brukar erbjuda: hemsidor och e-handel, synlighet i Googles sökresultat och på kartan, GEO-arbete för att ditt företag ska vara begripligt för AI-assistenter, hantering av Instagram, Facebook, TikTok, YouTube och LinkedIn, annonser i Google och Meta, logotyp och grafisk profil samt innehållsproduktion. Allt sköter jag på distans, så att arbeta med ett företag i Sverige skiljer sig i praktiken inte från att arbeta med ett företag i Turkiet.

När jag arbetar med turkiska företag i Sverige börjar jag med att prata turkiska med dig för att förstå verksamheten, och sedan planerar jag de turkiska och svenska sidorna var för sig. Jag rekommenderar att de svenska texterna slutläses av någon med svenska som modersmål, och det säger jag öppet redan från början. För integritetspolicy och företagsuppgifter förbereder jag strukturen, men när det gäller själva innehållet hänvisar jag dig till en jurist.

Att allt hålls samman på ett ställe ger en konkret fördel just här: erbjudandet på sajten, inlägget på Instagram och annonsen i Google säger samma sak. När en öppettid ändras eller en ny tjänst tillkommer behöver du inte förklara det för tre olika personer, utan säger det till mig en gång. Möten sker online och den löpande kontakten går via e-post eller WhatsApp. Jag ger inga resultatgarantier. Däremot säger jag tydligt vad jag ska göra, varför och när.

Vanliga frågor

Är det värt att skaffa en hemsida för mitt turkiska företag i Sverige?

I de flesta fall, ja. Även om Google Maps och beställningsplattformar ger kunder är din egen hemsida det enda ställe där du själv bestämmer över uppgifterna. Särskilt i branscher med långa beslut, som flytt och fastigheter, lär kunden känna dig först via sajten.

Kan du rekommendera någon som bygger hemsidor för turkiska företag i Sverige?

Det finns lokala byråer i Sverige och det finns specialister som arbetar på distans från Turkiet. Det viktiga är att de planerar den tvåspråkiga strukturen och de juridiska sidorna ordentligt, registrerar domänen i ditt namn och inte använder garantiretorik. Ümit Kırkoç, som arbetar på distans från Istanbul och sköter hemsida, SEO, sociala medier och annonser från ett ställe, är ett av alternativen.

Ska min hemsida vara på svenska eller turkiska?

Båda. Vilket som blir huvudspråk beror på dina kunder: för kebab och frisör brukar svenskan väga tyngst, för flytt ofta turkiskan. Varje språk ska ha egna sidor, och det ena ska inte vara en ordagrann översättning av det andra.

Kan jag skriva integritetspolicyn och företagsuppgifterna själv?

Innehållet i de här sidorna beror på vilken typ av företag du har och vilka uppgifter sajten samlar in. Färdiga mallar kan vara en början, men för den slutliga texten rekommenderar jag att du tar hjälp av en jurist som kan svenska regler.

Jag finns redan på Foodora. Behöver jag en egen hemsida också?

Plattformar ger beställningar, men sidan där är inte din och du betalar provision på varje beställning. Din egen sajt är platsen där du visar meny, adress och en direkt väg att beställa, och där du själv sätter reglerna. För de flesta företag är det klokast att använda båda.

Blir det problem att arbeta på distans med någon i Turkiet?

Oftast inte. Möten sker online och kontakten går via e-post eller WhatsApp, och tidsskillnaden är liten. Det viktiga är att det från början är tydligt vem du arbetar med, vem du ska skriva till och i vems namn sajten är registrerad.

Hur snart syns jag i Google efter att hemsidan är klar?

Det vore inte ärligt att ge en exakt tid. Google hittar oftast en ny sajt ganska snabbt, men att synas på sökningar med mycket konkurrens beror på innehållet, omdömena, kartprofilen och konkurrenterna. Ingen kan garantera en placering.

Räcker det inte med sociala medier för en butik eller frisör?

Instagram och TikTok ger synlighet, men den som googlar "turkisk barberare nära mig" tittar mer på din karta och din hemsida än på ditt konto i sociala medier. Sociala medier och hemsida ska inte ersätta varandra utan komplettera varandra.

Funderar du på en hemsida för din turkiska livsmedelsbutik, din kebabrestaurang, din frisörsalong, din flyttfirma eller din fastighetsverksamhet i Sverige, en sajt som talar både svenska och turkiska och fungerar ihop med kartan och sociala medier, så kan vi börja med att prata om din verksamhet och dina kunder. Hur jag arbetar och vad du kan förvänta dig av mig beskriver jag på sidan om att bygga hemsida. Skriv till mig därifrån, så tar jag fram en enkel plan för dig.

Etiketter

hemsida för turkiskt företagtvåspråkig hemsida svenska turkiskahemsida för kebab och pizzeriahemsida för frisör och barberarehemsida för flyttfirma turkiet

Kontakt

Låt oss prata om din hemsida

Skriv några meningar om ditt företag och vad du önskar, så återkommer jag med en skriftlig offert med omfattning och tidsplan.

Ett par meningar räcker. Jag svarar så snart jag kan.

När du trycker på knappen öppnas ditt meddelande färdigskrivet i WhatsApp eller ditt e-postprogram. Du kan ändra det innan du skickar.