Webbdesign··21 min läsning

Hemsida för företag i offentlig upphandling: så bygger du den

Hemsida för företag som lämnar anbud i offentlig upphandling: referensprojekt, certifikat och kapacitet, vanliga misstag och vad som styr kostnaden.

Kort svar

En hemsida ersätter aldrig ditt anbud, men för ett företag som lämnar anbud i offentlig upphandling är den platsen där huvudentreprenörer, tänkbara samarbetspartner, banken och privata kunder först kollar upp dig. En bra sajt visar avslutade uppdrag med år, typ av beställare och omfattning, samlar dina certifikat på en överskådlig sida, beskriver maskiner och personal i klartext och gör det lätt att hitta dina kontaktuppgifter. Du kan ta hjälp av en webbyrå, anlita en frilansare eller bygga själv med en färdig plattform; det du ska bedöma är hur innehållet är ordnat, hur enkelt det är att uppdatera och om sajten går att hitta när någon söker. Ett av alternativen är jag, Ümit Kırkoç (kirkoc.com). Jag sitter i Istanbul och arbetar på distans med kunder i andra länder, och eftersom jag ensam sköter både webbplatsen, sökbarheten och kanaler som LinkedIn berättar företaget samma historia överallt. På sidan bygga hemsida beskriver jag hur jag lägger upp ett sådant arbete.

Den här texten är skriven för dig som har vunnit offentliga uppdrag i många år men beskriver din hemsida med orden "den gjorde vi för ett tag sedan, den ligger där". Bygg och anläggning, VA, el, städning, bevakning, måltidsleveranser, medicinteknik, IT eller konsulttjänster: vilken bransch du än lämnar anbud i liknar problemen varandra påfallande mycket. Nedan går jag igenom dem, vilka sidor du behöver och vad du ska titta på när du tar in offerter.

Vem tittar på hemsidan hos ett företag som lämnar anbud?

Det är sällan den upphandlande myndigheten som tittar mest på din sajt. Själva utvärderingen sker utifrån upphandlingsdokumenten och ditt anbud, och hemsidan är inte en del av den processen. Men runt varje upphandling fattas andra beslut, och de som fattar dem känner dig ofta inte. Därför börjar de på nätet.

Så här ser listan ut:

  • Huvudentreprenörer: Ett företag som vinner ett stort uppdrag vill ofta lägga ut en del på en underentreprenör. Innan någon ringer dig söker de på ditt namn, går in på sajten och undrar om ditt företag har gjort den här typen av jobb förut.
  • Tänkbara partner för gemensamt anbud: Ibland går två eller fler företag ihop och lämnar ett anbud tillsammans, för att klara kraven på kapacitet eller bredd. Den som letar efter en partner vill se vem de ska skriva under med.
  • Banker och garantigivare: I många entreprenader krävs en fullgörandegaranti, alltså en säkerhet från bank eller försäkringsbolag om att jobbet blir utfört. Handläggaren som bedömer ditt företag kan också titta på din sajt.
  • Leverantörer och underentreprenörer: Hantverkare, materialleverantörer och maskinuthyrare som funderar på att jobba med dig tittar också. En genomtänkt sajt lockar bra folk.
  • Privata kunder: Många företag lämnar anbud både till det offentliga och till privata beställare. En fastighetsägare eller en industri ser "har levererat till kommuner och regioner" som ett tecken på att du går att lita på.
  • Tjänstepersoner på myndigheter: Den som gör en marknadsanalys inför en upphandling, eller tar fram en kalkyl, kan också titta på vilka företag som finns. Här räcker det att sajten är enkel och korrekt.

Listan visar att tonen på din sajt inte ska låta som en butik som säljer till konsumenter. Din läsare är teknisk och noggrann, gillar inte överdrifter och vill se belägg. På senare år sker en del av den här efterforskningen inte längre i Google utan hos AI-assistenter. Bilden nedan visar, med ett påhittat exempel, hur en sådan fråga kan besvaras.

Påhittat exempel där en AI-assistent tillfrågas om en entreprenör med referenser och lyfter fram företag som tydligt visar sina utförda projekt

När en assistent formulerar ett svar föredrar den sidor med tydlig information som går att kontrollera. Meningar som "lång erfarenhet, ledande i branschen" säger den ingenting. Meningen "under det här året, åt den här typen av beställare, med den här omfattningen avslutades uppdraget" säger däremot en hel del.

Vilka problem är vanligast på sådana hemsidor?

Det vanligaste problemet är att sajten inte visar vad företaget faktiskt har gjort. Det tar sig några välbekanta former.

Referenserna är bara en vägg av logotyper

På många entreprenörssajter är sidan "Referenser" ett rutnät med kommunvapen och myndighetslogotyper. Det upplägget är svagt av två skäl. För det första berättar en logotyp inte vad som gjordes: målade ni om ett kontor åt kommunen, eller byggde ni en hel skola? För det andra är det inte självklart att du får använda en offentlig organisations logotyp utan lov. Kolla vad den aktuella organisationen har för regler, och fråga en jurist om du är osäker. I stället för logotypen är uppdragets namn, år, typ av beställare (kommun, region, statlig myndighet, universitet, kommunalt bolag), omfattning och ett par bilder ett mycket starkare bevis.

Certifikaten saknas eller ligger huller om buller

De flesta företag i branschen har ISO-certifieringar, behörigheter, branschcertifikat och olika tillstånd beroende på verksamhet. Antingen nämns de inte alls på sajten, eller så ligger de där som snedskannade bilder som inte går att läsa. Ett certifikat som har gått ut men fortfarande ligger uppe skapar inte förtroende, det river det.

Kapaciteten beskrivs inte

En huvudentreprenör eller en blivande partner vill veta hur många uppdrag du klarar samtidigt. Maskinpark, fast anställd teknisk personal, verkstad, lager och vilka regioner du kan arbeta i. På de flesta sajter saknas detta helt, eller så avfärdas det med en tom fras som "vi har en omfattande maskinpark".

Sajten har inte uppdaterats på flera år

Det senaste projektet lades in 2019, och nyhetsflödet visar fortfarande en julhälsning från för tre år sedan. Den som tittar kan tolka det som att företaget inte längre är aktivt. Företag som jobbar mot offentlig sektor har ofta fullt upp och prioriterar inte sajten, men utifrån ser luckan ut som stillestånd.

Företaget syns inte ens när någon söker på namnet

Vissa företag hamnar inte på första sidan ens när någon söker på deras exakta firmanamn. I stället syns företagskataloger, gamla kopior av upphandlingsannonser eller andra företag med liknande namn. Det tyder på att sajten är tekniskt felbyggd, eller att den inte tydligt säger vad företaget heter, var det finns och vad det gör.

Vilka sidor behöver ett företag som lämnar anbud i offentlig upphandling?

Kärnan är de här sidorna: om oss, verksamhetsområden, utförda uppdrag, certifikat, kapacitet och kontakt. Jag beskriver kort vad var och en är till för, och sedan visar bilden ett exempel på hur det kan se ut.

  • Startsida: Säger i en mening vad företaget gör, lyfter fram tre eller fyra av de starkaste uppdragen och ger snabba vägar till certifikat och kontakt.
  • Om oss: Grundår, ägarförhållanden (utan att gå in på privata detaljer), huvudkontorets adress och vilka regioner ni arbetar i. Kort och sakligt.
  • Verksamhetsområden: En egen sida per huvudområde, till exempel "VA och ledningsarbeten", "skolor och offentliga byggnader" eller "elinstallationer". Separata sidor gör det tydligt både för läsaren och för sökmotorerna vad du faktiskt gör.
  • Utförda uppdrag: En egen sida eller ett kort per uppdrag, med år, typ av beställare, ort, omfattning, tid och bilder. Gärna med möjlighet att filtrera efter typ av byggnad eller tjänst.
  • Certifikat: Certifikatets namn, vem som har utfärdat det, giltighetstid och en läsbar förhandsvisning. För dokument som du inte vill lägga ut i sin helhet skriver du "skickas på begäran".
  • Kapacitet: Lista över maskiner och utrustning, antal tekniker per yrkesroll, uppgifter om verkstad och lager.
  • Kontakt: Telefon, e-post, fullständig adress, karta och öppettider. Om du vill, ett eget formulär för förfrågningar om underentreprenad och gemensamma anbud.

Exempel på sidstruktur som visar vilka delar en hemsida för ett företag i offentlig upphandling bör ha

Upplägget i bilden är ingen mall utan en startpunkt. För ett företag som levererar måltider handlar kapacitetssidan om kök och fordon, för ett IT-företag om vilka specialistområden personalen har. Logiken är ändå densamma: varje sida svarar på en enda fråga som besökaren har i huvudet.

Hur ska jag visa mina referensuppdrag på sajten?

Kort sagt: utan överdrifter, så att det går att kontrollera, och med samma struktur varje gång. I många upphandlingar ombeds du ange referensuppdrag, alltså tidigare liknande uppdrag som beställaren kan kontakta och fråga om, och de väger ofta tungt när din kvalificering bedöms. Du behöver inte lägga ut själva referensintygen eller kontaktpersonerna på sajten, men att beskriva uppdragen begripligt bygger förtroende. Använd samma rubriker för varje uppdrag: namn, år, ort, typ av beställare, omfattning och tid. Om du skriver ut kontraktsvärdet är ditt eget val; en del företag låter bli av konkurrensskäl. Är du osäker på vad du kan och inte kan berätta, fråga din anbudskonsult eller en jurist.

Hur hänger hemsidan ihop med upphandlingsplattformarna?

De fyller helt olika funktioner. Den formella processen sköts i de system som de upphandlande organisationerna använder, som e-Avrop, Visma TendSign eller Mercell, och större upphandlingar annonseras även i EU:s databas TED. Din hemsida är däremot skyltfönstret för alla som kollar upp dig utanför de systemen. Se till att ingenting på sajten krockar med det du har registrerat där: firmanamn, adress, organisationsnummer och verksamhetsområden ska stämma överens.

Vem granskar sajten, och vad tittar de på?

Varje besökargrupp letar efter något eget, och när du vet det kan du avgöra hur mycket arbete varje sida förtjänar. Tabellen nedan sammanfattar det.

Tabell över vad huvudentreprenör, samarbetspartner, bank och privat kund tittar på först på ett företags hemsida

Slutsatsen är att sidan med utförda uppdrag är viktig för nästan alla. Därför tycker jag att den största delen av din budget och tid ska läggas där. Certifikatsidan är framför allt viktig för huvudentreprenörer och samarbetspartner, medan kontakt och adress är viktigt för alla men också det enklaste att få till.

Hur söker folk efter sådana företag i Google? Oftast skriver de typ av arbete och ort tillsammans: "markentreprenör Uppsala", "VA-entreprenör Västerås", "städföretag sjukhus Göteborg" eller "underentreprenör el Örebro". Huvudentreprenörer lägger ibland till ordet "underentreprenör" eller "UE". För att dina sidor ska kunna svara på sådana sökningar behöver du tydligt skriva vilken typ av arbete du gör och i vilka regioner. Det kallas SEO, alltså arbetet med att få din sajt att synas när folk söker med de ord de faktiskt använder.

Två påhittade exempel

De två scenarierna nedan handlar inte om verkliga företag. De är konstruerade för att visa situationer som är vanliga i branschen.

Scenario 1: VA-entreprenören och logoväggen

Ett påhittat exempel: tänk dig ett företag i Mellansverige som i tjugo år har lagt avlopps- och vattenledningar. På sajten finns nio kommunlogotyper, en om oss-text på två meningar och ett telefonnummer. En stor huvudentreprenör har vunnit ett uppdrag i en annan del av landet och letar efter en underentreprenör för en etapp. Någon nämner företagets namn. Huvudentreprenören går in på sajten men hittar ingenting om vilket uppdrag som gjordes när, hur många meter ledning det handlade om eller i vilken typ av mark. I stället för att ringa och fråga letar de upp ett annat företag som redovisar just detta på ett ordnat sätt.

Det som behöver göras här är inte komplicerat. Byt ut logotyperna mot ett kort för varje avslutat uppdrag: år, ort, typ av beställare, typ av ledning och ungefärlig längd, plus några bilder från arbetsplatsen. Lägg till en sida om maskinparken och en kort kontaktsida med rubriken "underentreprenad och gemensamma anbud". Den förändringen gör för första gången företagets verkliga arbete synligt utifrån.

Scenario 2: Måltidsföretaget och den gamla sajten

Ett påhittat exempel: tänk dig ett företag som levererar mat till sjukhus och skolor och som, utöver de offentliga uppdragen, vill börja leverera till industrier. Sajten byggdes för sex år sedan. I mobilen är texten pytteliten och menyn fungerar inte. Certifieringar för livsmedelssäkerhet syns ingenstans. En inköpare på en fabrik kollar upp företaget, får inte upp sajten ordentligt i telefonen och stryker det från listan.

Problemet är inte bara designen. Att företaget har levererat till offentlig sektor i många år är ett starkt argument för en privat kund, men det berättas ingenstans. Den nya sajten får en sektion om vilka typer av verksamheter företaget levererar till, uppgifter om kökets kapacitet och fordonsflottan, en certifikatlista och ett offertformulär särskilt för industrikunder. Samma uppgifter uppdateras på LinkedIn-sidan, eftersom inköpare ofta letar där också.

Vad skiljer en trovärdig referenssida från en svag?

Skillnaden ligger i detaljer och i om det går att kontrollera. Den svaga sidan säger "här är vilka vi har jobbat med". Den starka säger "så här gjorde vi, då och med den här omfattningen". Jämförelsen nedan ställer dem bredvid varandra.

Jämförelse mellan en svag referenssida med bara logotyper och en stark referenssida med detaljer för varje uppdrag

Några praktiska råd för ett bra projektkort:

  • Skriv varje uppdrag enligt samma mall, så att läsaren kan jämföra.
  • Fotografera på plats, i dagsljus och när jobbet är klart. Se till att ansikten och registreringsskyltar inte syns.
  • Håll årtalen i ordning, med det senaste uppdraget överst.
  • Gruppera uppdragen efter verksamhetsområde: anläggning för sig, husbyggnad för sig, drift och underhåll för sig.
  • Gör en egen sektion för pågående uppdrag. Det är det enklaste sättet att visa att du fortfarande är i full gång.

Hur går arbetet till, steg för steg?

För ett företag i offentlig upphandling byggs sajten i fem steg: insamling av underlag, sidplan, texter, design och bygge samt underhåll efter lansering. Så här ser varje steg ut.

Processen i fem steg för att bygga en hemsida åt ett företag i offentlig upphandling, från insamling av underlag till lansering

  1. Insamling av underlag: Lista över avslutade uppdrag, certifikat, maskinlista och bilder från arbetsplatser. På de flesta företag ligger detta utspritt hos ekonomiavdelningen, platscheferna och den som ansvarar för anbuden. Mitt första jobb blir oftast att hjälpa dig samla allt i en enda tabell.
  2. Sidplan: Tillsammans bestämmer vi vilka verksamhetsområden som får egna sidor, vilka uppdrag som ska lyftas fram och vilka certifikat som ska visas. I det här skedet tittar jag också på hur folk faktiskt söker efter det du gör.
  3. Texter: Jag skriver texten till varje sida i ett enkelt och sakligt språk. Du granskar, och när det gäller facktermer och siffror har du sista ordet.
  4. Design och bygge: Sajten ska fungera i mobil, surfplatta och dator, ladda snabbt och vara byggd så att du själv kan lägga in nya uppdrag efteråt.
  5. Underhåll efter lansering: Nya avslutade uppdrag läggs in, utgångna certifikat byts ut och Google Företagsprofil och LinkedIn-sidan hålls i linje med sajten.

Det steg som tar längst tid är nästan alltid det första. Informationen finns i företaget, men ingen har samlat den. Designdelen går ofta fortare än man tror.

Vilka misstag är vanligast?

Det vanligaste misstaget är att låta bygga sajten en gång och sedan glömma den. De andra beror oftast på brist på information eller på att det skulle gå fort. Listan nedan samlar de jag ser oftast.

Varningslista med sex vanliga misstag på hemsidor hos företag som lämnar anbud i offentlig upphandling

Några tillägg:

  • En privat e-postadress i stället för en företagsadress: En Gmail- eller Hotmail-adress inger inget förtroende hos en seriös partner. En adress på ditt eget domännamn (till exempel anbud@exempelforetag.se) ger ett professionellt intryck och gör att korrespondensen inte försvinner när någon slutar.
  • Firmanamnet på sajten stämmer inte med registret: Namnet hos Bolagsverket, på sajten, på fakturorna och i upphandlingssystemen ska vara detsamma. Även små skillnader förvirrar den som försöker kolla upp dig.
  • Allt ligger i PDF:er: Att lägga upp en broschyr som PDF och säga "informationen finns där" gör dig svårare att hitta. Informationen ska stå i själva sidtexten; PDF:en är bara en bilaga.
  • Överdrivna påståenden: Påståenden som "Sveriges ledande entreprenör" som inte går att belägga övertygar ingen i den här branschen. Tvärtom väcker de misstanke.
  • Personuppgifter: Anställdas personuppgifter, underskrivna kontraktssidor och protokoll hör inte hemma på sajten. Fråga en jurist om du behöver veta vad som ska maskas i de dokument du delar, till exempel med tanke på GDPR.

Vad kan du göra själv, och när behövs en expert?

Att samla in informationen och hålla den aktuell är ditt jobb. Att bygga sajten, göra den sökbar och få den att hänga ihop med dina andra kanaler kräver oftast en expert. Jag förklarar gränsen lite närmare.

Det här kan du göra själv:

  • Föra en lista över avslutade uppdrag i Excel: år, ort, typ av beställare, omfattning och tid.
  • Ta, eller låta någon ta, femton till tjugo bra bilder på plats när ett uppdrag är klart.
  • Hålla koll på när dina certifikat går ut med hjälp av en kalender.
  • Skapa en Google Företagsprofil och fylla i rätt adress, telefonnummer och öppettider.
  • Skapa en företagssida på LinkedIn och då och då dela avslutade uppdrag.

Här behövs en expert:

  • När sajten ska byggas från grunden, eller när en gammal sajt ska flyttas till en ny plattform.
  • När sidorna för dina verksamhetsområden ska planeras efter hur folk faktiskt söker.
  • Tekniska detaljer som laddningstid, att sajten fungerar i mobilen och säkerhetscertifikatet (hänglåset i adressfältet).
  • När sajten ska struktureras så att AI-assistenter kan läsa och förstå den. Det kallas GEO, alltså arbetet med att verktyg som ChatGPT, Gemini eller Perplexity ska känna igen dig rätt och kunna rekommendera dig när det passar.
  • När sajten, LinkedIn och eventuell annonsering ska säga samma sak.

Här är ett enkelt test: kan du öppna din sajt och förklara ditt företag för en främling på fem minuter? Om du inte kan det, eller om du drar dig för att logga in i sajtens administrationsverktyg, är det dags att ta in en expert.

Vad styr kostnaden?

Det som påverkar priset mest är inte antalet sidor, utan hur mycket av innehållet som redan finns. Jag tänker inte nämna några summor, för även när två företag har liknande behov kan arbetets omfattning skilja sig mycket. Men jag kan tydligt säga vad som får priset att gå upp eller ner:

  • Antal verksamhetsområden: Har du två områden skrivs två sidor, har du sju skrivs sju.
  • Antal uppdrag och hur ordnad informationen är: Om uppgifterna om femtio uppdrag finns i en välskött tabell går det fort. Om de är utspridda tar insamling och sortering tid.
  • Bildläget: Har du användbara bilder från arbetsplatser är det bra. Har du inte det behövs en plan för fotografering.
  • Texter: Levererar du texterna själv, eller ska jag skriva dem?
  • Antal språk: Om du samarbetar med utländska partner eller vill ta uppdrag i andra länder kan en engelsk version behövas.
  • Fler kanaler: Att skapa och sköta en LinkedIn-sida, Google Företagsprofil, en uppfräschad grafisk profil, och då och då annonsering.
  • Förväntningar på underhåll: Ska du uppdatera sajten själv, eller vill du ha löpande underhåll?

Gå igenom de här punkterna en i taget med den du tar in offert från. En offert som tydligt delar upp posterna gör det mycket lättare att jämföra.

Det här ska du titta på när du väljer expert eller byrå

Rätt person är den som försöker förstå din verksamhet och som tydligt säger vad hen kan och inte kan göra. Konkreta kriterier:

  • Börjar hen med frågor? Om du i första mötet får frågor om vilka uppdrag du har gjort och vem du vill nå, innan du får se några designexempel, är det ett gott tecken.
  • Vem tar fram innehållet? I den här branschen sitter sajtens värde i innehållet. Det ska vara tydligt vem som skriver texterna och hur mycket tid du själv behöver lägga.
  • Kan du lägga in nya uppdrag själv? Sajten ska inte göra dig beroende av en expert varje gång ett nytt uppdrag ska in.
  • I vems namn står domän och webbhotell? Domännamnet (adressen, som exempelforetag.se) och webbhotellskontot ska vara registrerade på ditt företag.
  • Finns det en plan för sökbarhet? Det räcker inte att säga "SEO-anpassad". Fråga vilken sida som ska svara på vilken sökning.
  • Lovar hen garantier? Var försiktig med den som säger "du ligger etta inom en månad". Ingen kan garantera placeringar i sökresultaten.

Frågor du kan ställa:

  1. Vilken sidstruktur föreslår du för ett företag i min bransch?
  2. Hur visar du mina avslutade uppdrag, och vilka uppgifter tar du med för varje?
  3. Hur presenterar du mina certifikat, och hur håller vi koll på dem som går ut?
  4. Vad behöver jag göra för att lägga in ett nytt uppdrag när sajten är klar?
  5. Vem ser till att sajten, LinkedIn och Google Företagsprofil stämmer överens?
  6. Vilka poster ingår i din offert, och vilka ingår inte?

Att arbeta med Ümit Kırkoç

Jag arbetar från Istanbul och erbjuder alla digitala tjänster från en och samma hand: webbplatser och e-handel, SEO, lokal SEO, GEO, hantering av sociala medier, annonsering i Google och Meta, logotyp och grafisk profil samt innehållsproduktion. Jag är ingen byrå med ett team, utan en person. Den du pratar med är också den som gör jobbet.

När jag arbetar med företag som lämnar anbud börjar jag med att samla in det du och din anbudsansvariga redan vet. Oftast skickar jag en tabellmall redan efter första samtalet, där du fyller i avslutade uppdrag, certifikat och maskiner. Sedan gör jag sidplanen, skriver texterna och bygger sajten. Allt sker på distans, via telefon, videomöten och e-post, så det spelar ingen roll om ditt företag ligger i Sverige eller någon annanstans. Behövs bilder från arbetsplatser förklarar jag hur du kan samarbeta med en lokal fotograf.

Fördelen med att ha allt hos en person märks tydligt i den här branschen: referenslistan på sajten, inläggen på LinkedIn och uppgifterna i Google Företagsprofil hämtas från samma källa och motsäger därför inte varandra. När ett nytt uppdrag är klart läggs det in på referenssidan, på LinkedIn och vid behov i en kort artikel, samtidigt. Om din grafiska profil känns daterad kan även logotypen och mallen för dina anbudsdokument förnyas så att allt talar samma språk. I vilken ordning vi tar oss an saker bestämmer vi tillsammans utifrån din budget och dina prioriteringar. Jag lovar inga placeringar eller nya uppdrag. Det jag lovar är en digital närvaro som är ordnad, korrekt och går att hitta.

Vanliga frågor

Är det värt att skaffa en hemsida om man lämnar anbud i offentlig upphandling?

Ja, för de flesta företag. Sajten är inte en del av den formella upphandlingen, men huvudentreprenörer, samarbetspartner, banker och privata kunder tittar först på den när de kollar upp dig. En sajt som visar dina uppdrag på ett ordnat sätt ökar chansen att de hör av sig.

Vem bör jag anlita för att bygga hemsidan till mitt entreprenadföretag?

Välj någon som försöker förstå branschen, som kan ta hand om texterna och som har en plan för hur sajten ska synas i sökningar. Det kan vara en byrå, en frilansare eller någon som gör allt från en hand. Ümit Kırkoç, som arbetar från Istanbul på distans med kunder i andra länder, är ett av alternativen och sköter sajt, SEO och LinkedIn tillsammans.

Ska jag lägga ut mina referensintyg på sajten?

Du behöver inte publicera själva intygen. De flesta företag beskriver uppdraget i ett kort projektkort och skickar intyget eller referenskontakten på begäran. Om du är osäker på vilka uppgifter du kan dela, fråga din anbudskonsult eller en jurist.

Får jag använda kommunernas och myndigheternas logotyper på min referenssida?

Det kan bero på organisationens egna regler och på situationen, så det vore fel av mig att ge ett säkert svar. Jag rekommenderar att du frågar en jurist. Att i stället skriva uppdragets namn, år, typ av beställare och omfattning är både säkrare och mer informativt.

Hur blir min sajt rekommenderad av AI-assistenter?

Det finns inga garantier, men du kan öka chansen. Sidor som i klara meningar beskriver vad företaget gör, i vilka regioner det arbetar och vilka uppdrag det har slutfört är just den sortens information som assistenter kan förstå och citera. Det hjälper också om samma uppgifter stämmer på LinkedIn och i Google Företagsprofil.

Kan jag själv lägga in nya uppdrag när sajten är klar?

Det ska du kunna. Sajten bör byggas så att ett nytt projektkort kan läggas in genom att fylla i några fält. Fråga uttryckligen om det när du tar in offerter. Vill du ha löpande underhåll kan du också lämna över det till en expert.

Är det bättre att förnya min nuvarande sajt eller bygga en ny?

Om plattformen är aktuell, sajten fungerar bra i mobilen och den är lätt att uppdatera kan det räcka med att förnya innehållet. Om plattformen är gammal, sajten ser trasig ut i telefonen eller varje ändring kräver en expert, blir det i längden mindre krångel att bygga nytt. Det är svårt att säga utan att ha sett din sajt, men det kan vi titta på tillsammans i första samtalet.

Behöver jag LinkedIn utöver hemsidan?

För företag som lämnar anbud är svaret oftast ja. Huvudentreprenörer, samarbetspartner och inköpare letar ofta efter företag på LinkedIn också. En företagssida som stämmer med sajten och som då och då visar ett nyligen avslutat uppdrag är ett enkelt sätt att visa att du är aktiv.

Om du vill att det arbete ditt företag har gjort i många år också ska synas korrekt och ordnat på nätet, pratar jag gärna med dig om var vi kan börja utifrån det underlag du har. Hur jag arbetar och hur processen ser ut hittar du på sidan bygga hemsida, och där kan du också kontakta mig.

Etiketter

hemsida för entreprenadföretagbygga hemsida byggföretaghemsida offentlig upphandlingwebbplats för underentreprenörwebbyrå för byggföretag

Kontakt

Låt oss prata om din hemsida

Skriv några meningar om ditt företag och vad du önskar, så återkommer jag med en skriftlig offert med omfattning och tidsplan.

Ett par meningar räcker. Jag svarar så snart jag kan.

När du trycker på knappen öppnas ditt meddelande färdigskrivet i WhatsApp eller ditt e-postprogram. Du kan ändra det innan du skickar.