Kort svar
En flerspråkig hemsida för en mäklare som säljer bostäder i Turkiet till utländska köpare är en sajt där varje språk har en egen adress, där objektsidorna svarar på de frågor köparen faktiskt ställer (lagfart, månadsavgift, hyresintäkt, köp på distans) och där kontaktvägarna passar köparens tidszon och vanor. Att köra en turkisk eller engelsk text genom automatisk översättning räcker inte. Köparen letar efter skäl att lita på dig, och vid första tveksamhet klickar hen vidare till nästa flik. Den som bygger sajten behöver därför också förstå Google-sökning på flera språk, hur objekt ska struktureras och hur annonsering fungerar. Ett alternativ är Ümit Kırkoç (kirkoc.com), som sitter i Istanbul och arbetar på distans med kunder både i Turkiet och utomlands. Eftersom han sköter sajt, SEO och annonser själv planeras språkversionerna och objektstrukturen efter samma plan från dag ett. Mer om upplägget hittar du på sidan bygga hemsida.
Säljer du lägenheter, villor eller tomter i Alanya, Antalya, Bodrum, Mersin eller Istanbul till människor från andra länder, ser de flesta av dina kunder dig för första gången på en skärm. De har ofta tagit halva beslutet innan de stiger in på ditt kontor, och ibland innan de ens har satt sin fot i Turkiet. I den här artikeln går jag igenom vad som verkligen gör skillnad på en sådan mäklares hemsida, vilka språk och sidor du behöver, hur arbetet går till och vad du ska titta på när du tar in offerter. Jag heter Ümit Kırkoç och arbetar ensam med webbplatser, SEO, sociala medier och annonsering. Texten är skriven för dig som driver eller startar en mäklarverksamhet i Turkiet och står inför just det här beslutet, oavsett om du själv är svensk, turk eller något annat.
Hur ser en utländsk köpare på en mäklarsajt?
En utländsk köpare öppnar din sajt med en enda fråga i huvudet: kan jag lita på det här företaget? Först därefter börjar hen titta på objekten. En köpare som bor på orten har kanske hört talas om dig genom en bekant eller gått förbi ditt kontor. Den som sitter i Göteborg, Oslo eller München har i regel bara din hemsida, några recensioner och ett WhatsApp-nummer att gå på.
Därför skiljer sig frågorna också från dem en lokal köpare ställer. En utländsk köpare vill typiskt veta:
- Får jag som utlänning köpa den här bostaden, och hur går överföringen av lagfarten (den turkiska "tapu") till?
- Kan jag köpa utan att resa till Turkiet, och hur fungerar det med fullmakt?
- I vilken valuta anges priset, finns en betalningsplan och vad kostar avgifter och skatter ungefär?
- Vem tar hand om bostaden när jag inte är där, och vad händer om jag vill hyra ut den?
- Finns företaget på riktigt, var ligger kontoret och vem kommer jag att prata med?
Om sajten inte svarar på de här frågorna går köparen till en sajt som gör det. Allt fler ställer dessutom frågorna till en AI-assistent som ChatGPT, Gemini eller Perplexity innan de ens öppnar Google. Bilden nedan visar logiken i ett typiskt svar från en sådan assistent.
Lägg märke till vad svaret egentligen säger: assistenten pekar inte ut ett visst företag, utan lyfter fram den typ av företag som förklarar saker öppet. Har du tydliga sidor om lagfartsprocessen, betalningsalternativen och vad som händer efter köpet, ökar chansen att din sajt används som källa i sådana svar. Det är ingen garanti, men en sajt som inte förklarar något alls blir nästan aldrig citerad.
Vilka språk ska sajten finnas på?
Vilka språk du ska publicera på avgörs av var de köpare som faktiskt hör av sig och köper kommer ifrån, inte av vilka språk som låter bra i en presentation. Första steget är att sortera förfrågningar, WhatsApp-konversationer och genomförda affärer från de senaste ett eller två åren efter land. Har du ingen sådan sammanställning, fråga åtminstone dina rådgivare vilka språk de pratar mest med kunderna på.
Mäklare i Turkiet som säljer till utlänningar arbetar ofta på engelska, ryska, tyska, arabiska och persiska. På vissa orter är svenska, norska, polska eller ukrainska lika viktiga. Rätt kombination ser ändå olika ut för varje företag. En byrå i Alanya med mest skandinaviska kunder har helt andra prioriteringar än en byrå i Istanbul som säljer till investerare från Gulfstaterna.
Några tumregler gör valet enklare:
- Hellre få språk som håller än många som haltar. En sajt på två språk som är komplett och uppdaterad ger mer affärer än en sajt på sex språk där hälften är ofärdigt.
- Varje språk behöver en ansvarig. Har du ingen rådgivare som kan svara på frågor på ett visst språk, gör en sajt på det språket bara köparen besviken när svaret dröjer eller kommer på engelska.
- Arabiska och persiska skrivs från höger till vänster. Det handlar inte bara om att översätta texten, hela sidlayouten ska spegelvändas. Designen måste planeras för det från början.
- Valuta och måttenheter hör ihop med språket. Priser i euro, dollar eller pund, och på vissa marknader en förväntan om kvadratfot vid sidan av kvadratmeter, är detaljer som får köparen att stanna kvar på sidan.
Tabellen nedan sammanfattar vilka frågor du bör ställa dig för varje marknad när du väljer språk.
Raderna i tabellen är exempel på vanliga tendenser, inga fasta regler. Din egen försäljningshistorik säger mer om vilket språk som ska komma först än någon tabell kan göra.
Vilka sidor måste finnas för utländska köpare?
De sidor som en utländsk köpare inte klarar sig utan är objektsidor, områdessidor, en guide till köpprocessen, en sida som visar vem du och ditt företag är och en enkel kontaktsida. Var och en ska finnas på en egen adress för varje språk, så att den engelska och den tyska versionen av samma sida har olika länkar. Den detaljen behövs för att Google ska förstå vilken version som ska visas för vem. Tekniskt sköts det med något som kallas "hreflang", en märkning som helt enkelt talar om för Google vilka sidor som är samma innehåll på olika språk.
Objektsidor
En objektsida är mer än ett bildgalleri. En bra objektsida för en utländsk köpare innehåller bostadens läge (åtminstone en karta på områdesnivå), avstånd till havet, flygplatsen, sjukhuset och närmaste livsmedelsbutik, yta och antal rum, typ av lagfart, vad som ingår i anläggningen, månadsavgiften, inflyttningsdatum om det är ett nyproduktionsprojekt och vilken valuta priset anges i. Möjligheten till en videovisning eller en direktsänd rundvandring via videosamtal är guld värd för den som inte kan resa dit just nu.
Områdessidor
Sökningar som "lägenhet i Alanya" eller "villa i Bodrum" kommer från människor som vill förstå platsen, inte ett enskilt objekt. En områdessida beskriver hur vardagen ser ut där, vilka stadsdelar som passar vilken sorts köpare, kommunikationer, skolor och vård, och listar sedan de objekt du har i området. På sikt är det ofta just de här sidorna som drar mest trafik från sökmotorer, eftersom det är den informationen köparen letar efter i början av sin process.
Guide till köpprocessen
När en utlänning köper bostad i Turkiet ingår steg som lagfart, turkiskt skattenummer, bankkonto, värderingsintyg, fullmakt och i vissa fall uppehållstillstånd. När du skriver den här sidan ska du undvika tvärsäkra juridiska formuleringar, eftersom reglerna ändras då och då. Att beskriva processen i stora drag och hänvisa köparen till en jurist för detaljerna är både ärligt och tryggt. Allt du skriver om medborgarskap eller uppehållstillstånd bör du låta en jurist granska innan sidan publiceras.
Förtroende- och kontaktsidor
Sidan "Om oss" är svaret på köparens fråga om företaget finns på riktigt. Där ska kontorsadressen stå, med karta, bilder från kontoret, vilka språk rådgivarna talar och riktiga kontaktvägar. På kontaktsidan lyfter du fram den kanal som köparens land föredrar, oavsett om det är WhatsApp, Telegram, e-post eller videosamtal.
Bilden nedan visar hur en objektsida kan byggas upp, uppifrån och ned.
Tanken bakom ordningen är enkel: köparen ser först bostaden och läget, sedan pris och löpande kostnader, och sist information som skapar förtroende och ett sätt att ta kontakt. Sidor som bryter den ordningen tappar ofta köparen innan hen har hittat det hen letade efter.
Två exempelscenarier
De två scenarierna nedan är hypotetiska. De beskriver inga verkliga företag, men de sammanfattar situationer som är vanliga i branschen.
Exempelscenario 1: Ett litet kontor i Alanya med skandinaviska köpare
Tänk dig en påhittad mäklarbyrå med tre rådgivare som säljer både nyproduktion och begagnade lägenheter i Alanya. De flesta köparna kommer från Sverige och Norge. Sajten finns på turkiska och engelska, och den engelska delen är fylld med maskinöversatt text. Förfrågningarna kommer mest via en annonsportal och genom rekommendationer.
För den här byrån är det rimligt att först låta en människa skriva om den engelska versionen och sedan öppna en svensk version som svarar på de frågor köparna oftast ställer. Områdessidor som beskriver stadsdelar som Mahmutlar, Oba och Kestel, och en guide i stil med "Så köper du lägenhet i Alanya från Skandinavien", gör byrån mindre beroende av portalen med tiden. Till det kan man lägga smalt riktade annonser på svenska och norska som går under vintermånaderna, när många i Norden planerar sina resor söderut.
Exempelscenario 2: En byggherre som säljer ett projekt i Istanbul
I det andra hypotetiska scenariot säljer en byggherre ett enda stort bostadsprojekt i Istanbul. Köparna kommer från Gulfstaterna, Iran och rysktalande länder. Företaget har en enkel broschyrsajt, men planlösningar och priser finns inte där; de skickas bara som PDF-filer över WhatsApp.
Här är det viktigast att varje lägenhetstyp får en egen sida, att den arabiska versionen byggs med höger-till-vänster-layout och att betalningsplanen förklaras öppet. Information som ligger kvar i en PDF kan Google och AI-assistenter inte läsa, eller läser dåligt. Flyttas den till en riktig sida blir den sökbar. Sajten bör dessutom byggas så att den rymmer byggherrens kommande projekt, annars blir den värdelös den dag det här projektet är slutsålt.
Arbetet steg för steg
En flerspråkig mäklarsajt blir inte klar på en vecka. Det säkraste är att ta stegen i rätt ordning, och själv brukar jag dela upp arbetet i fem steg.
- Kartläggning och val av språk. Utifrån din försäljningshistorik, inkommande förfrågningar och konkurrenternas sajter bestämmer vi vilka språk och vilka orter sajten ska täcka. I det här steget tar jag också reda på var dina objekt finns i dag, om det är på en portal, i ett Excel-ark eller i ett mäklarsystem.
- Sidplan. För varje språk tar jag fram vilka sidor som ska finnas, vilka fält objektsidan ska ha och vilka sökningar områdessidorna ska svara på. Jag går inte vidare till design förrän du har godkänt planen.
- Design och bygge. Jag bygger en design som laddar snabbt i mobilen och som tar hänsyn till höger-till-vänster-språk från början om sådana ingår. I samma steg sätter jag upp en administrationspanel där du själv kan lägga in och uppdatera objekt.
- Innehåll och översättning. Texterna skrivs först på ett grundspråk, oftast engelska eller turkiska, och granskas sedan för varje språk av en översättare med språket som modersmål eller av en rådgivare hos dig som behärskar det. Maskinöversättning duger som utkast, aldrig som slutversion.
- Lansering och uppföljning. När sajten är publicerad följer jag i Google Search Console (Googles kostnadsfria verktyg som visar hur din sajt syns i sökresultaten) hur varje språkversion klarar sig. Formulär och WhatsApp-länkar märks separat, så att du kan se från vilket språk och vilken sida varje förfrågan kommer.
Hur lång tid det tar beror på antalet språk, antalet objekt och hur mycket innehåll som redan finns. Om innehållet inte är klart är det i regel texterna och översättningen som tar längst tid, inte designen.
Vanliga misstag
Det vanligaste misstaget på mäklarsajter som riktar sig till utländska köpare är att se sajten som ett skyltfönster och lämna köparens frågor obesvarade. Bilden nedan samlar de misstag jag oftast stöter på.
Så här ser de ut i praktiken:
- Att nöja sig med maskinöversättning. En köpare som läser tyska, ryska eller svenska märker maskinöversättning redan i första stycket. Signalen blir att företaget inte tar hen på allvar.
- Att visa alla språk på samma adress med en språkknapp. Om adressen inte ändras när språket byts ser Google ofta inte de andra språkversionerna, och visar dem därför inte för den som söker på det språket.
- Att låta sålda objekt ligga kvar. En lägenhet som är såld men fortfarande står som "till salu" undergräver förtroendet. Sålda objekt ska antingen tas bort eller tydligt märkas som sålda.
- Att gömma priset. "Ring för pris" kan fungera på en lokal köpare. En utländsk köpare ringer sällan, hen går vidare till nästa sajt. Ge åtminstone ett prisintervall.
- Att bara förlita sig på portaler. Annonsportaler ger förfrågningar, men där ser köparen objektet, inte dig. Utan eget starkt innehåll om områden och köpprocess står du tomhänt den dag portalen ändrar sina villkor.
- Att glömma tidsskillnaden. Svarar du en köpare som fyllt i formuläret först nästa dag kan affären redan ha gått till någon annan. Skriv ärligt på sajten hur snabbt du brukar svara, och lägg gärna in ett automatiskt välkomstmeddelande så att ingen känner sig bortglömd.
Vad kan du göra själv, och när behöver du en expert?
Det mest värdefulla du kan göra själv är att samla råmaterialet till innehållet. Den tekniska uppsättningen och strukturen för sökning på flera språk är däremot expertarbete. Oavsett vem som bygger sajten är det bara du som kan ta fram följande:
- Från vilka länder och via vilka kanaler förfrågningarna har kommit den senaste tiden.
- De tio frågor dina köpare ställer oftast, och de svar du brukar ge.
- Fullständig information om varje objekt: planlösning, yta, månadsavgift, lagfartsstatus, inflyttningsdatum, bra bilder och helst en video.
- Vilken rådgivare som svarar på vilket språk, och vid vilka tider.
- Riktiga bilder på kontoret, personalen och de projekt du har lämnat över till köpare.
Att få ihop det här påverkar sajtens kvalitet mer än de tekniska detaljerna. Samtidigt kräver vissa saker specialistkunskap: att presentera språkversionerna rätt för Google, höger-till-vänster-layout, att hålla objektdata synkroniserad mellan sajten och portalerna, att sajten förblir snabb i mobilen och att informationen är så välordnad att AI-assistenter kan läsa den. Det går att lära sig genom att prova sig fram, men de förfrågningar som går förlorade under tiden kostar oftast mer än en expert.
Vad styr kostnaden?
Det som påverkar priset mest på en flerspråkig mäklarsajt är antalet språk, antalet objekt och vem som tar fram innehållet. Jag anger inga belopp här, eftersom två mäklarföretag nästan aldrig har samma behov. Men om du vet vilka poster som driver upp en offert har du bättre underlag när du förhandlar.
- Antal språk och typ av språk. Varje nytt språk betyder översättning, granskning och underhåll. Ett höger-till-vänster-språk innebär dessutom extra arbete i designen.
- Antal objekt och hur de hanteras. Att lägga in några projekt för hand är något helt annat än att automatiskt hämta hundratals objekt från ett mäklarsystem. Ska data utbytas med portaler växer omfattningen ytterligare.
- Innehåll och översättning. Vem som skriver områdessidorna, köpguiden och objekttexterna, och vem som översätter, står för en stor del av kostnaden.
- Specialfunktioner. Valutaomräknare, kalkylator för betalningsplan, kartsökning, virtuella visningar eller att förfrågningar fördelas automatiskt till rätt rådgivare gör projektet större.
- Arbete efter lanseringen. Om SEO, annonsering och sociala medier ska fortsätta efter att sajten är klar, och om du vill ha ett löpande månadsupplägg, påverkar den totala budgeten.
Det viktigaste när du jämför offerter är att du jämför samma omfattning. I en offert kan översättning ingå medan den saknas i en annan. En offert kan gälla tre namngivna språk, medan en annan bara lovar "stöd för flera språk" utan att precisera vad det betyder.
Vad ska du titta efter när du väljer expert eller byrå?
Det viktigaste när du väljer vem som ska bygga sajten är om personen förstår hur människor söker och tar kontakt på varje språk, inte bara hur sajten ska se ut. Alla som kan visa upp en snygg design kan inte bygga en sajt som syns i Google på flera språk.
Konkreta kriterier:
- Får varje språk en egen adress, och hur ska språkversionerna presenteras för Google? Det ska personen kunna förklara tydligt.
- Har hen byggt en sajt på ett höger-till-vänster-språk tidigare, eller kan hen konkret visa hur det skulle gå till?
- Lägger du in objekten själv, eller måste du be om hjälp varje gång? Be att få se administrationspanelen.
- Finns ett tydligt förslag på hur översättningen ska lösas, eller blir svaret bara "översättningen står du för"?
- Vem tar hand om sajten när den är klar, och hur sköts uppdateringar och säkerhet?
- Är det du som äger sajten, domänen och innehållet? Svaret ska finnas på papper.
Frågor du kan ställa:
- "Vilka sökningar ska en tysk köpare hitta oss på, och hur planerar du för det?"
- "När jag tar bort ett sålt objekt eller ändrar ett pris, hur uppdateras sidorna på de andra språken?"
- "Kommer jag att kunna se från vilket språk och vilken sida en förfrågan via formuläret kom?"
- "Vad ska vi mäta tre månader efter lanseringen, och hur kommer du att visa det för mig?"
Om någon ger dig raka och begripliga svar på de frågorna blir det lättare att fatta rätt beslut, även om du själv inte kan de tekniska detaljerna.
Att arbeta med Ümit Kırkoç
Jag heter Ümit Kırkoç, arbetar från Istanbul och erbjuder allt som en digital byrå brukar leverera, men samlat hos en person: webbplatser och e-handel, SEO, lokal SEO, synlighet i AI-assistenter (GEO), sociala medier, annonsering på Google och Meta, logotyp och grafisk profil samt innehållsproduktion. Jag är ingen byrå med ett team, utan en person. Det betyder att den du pratar med, den som gör planen och den som utför arbetet är samma människa. Jag arbetar på distans via videosamtal och delade dokument, med kunder i hela Turkiet och med företagare som sitter i andra länder.
När jag arbetar med en mäklare som säljer till utländska köpare tittar jag först på försäljningshistoriken och på var förfrågningarna kommer ifrån. Sedan bestämmer vi tillsammans vilka språk och vilka orter vi börjar med. När jag bygger sajten knyter jag ihop objektstrukturen, områdessidorna och köpguiden i en och samma plan. Här gör det konkret nytta att allt ligger hos en person: områdessidan jag skriver för den svenska versionen, sidan som den svenska annonsen leder till och den videovisning som läggs upp på Instagram säger samma sak. När sajt, SEO, sociala medier och annonsering ligger hos olika leverantörer är det ofta du som får vara länken mellan dem. Med en enda kontaktperson slipper du den rollen.
Upplägget i korthet: ett första samtal, därefter en skriftlig omfattning och offert, och efter ditt godkännande sidplan, design, innehåll och lansering. Efter lanseringen kan vi fortsätta med SEO, annonsering och sociala medier, eller så lämnas sajten över till dig och du sköter den själv. Jag lovar inga placeringar i Google, inget visst antal förfrågningar och ingen försäljning. Det jag lovar är en plan där jag förklarar vad jag gör och varför, och regelbundna rapporter som går att förstå.
Vanliga frågor
Vem ska jag anlita för att bygga hemsidan när jag säljer bostäder i Turkiet till utlänningar?
Anlita någon som förstår flerspråkiga sajter, Google-sökning på andra språk och hur objekt ska struktureras, allt på en gång. Välj hellre någon som kan förklara hur språkversionerna ska synas och hur förfrågningar ska mätas än någon som bara gör design. Ümit Kırkoç i Istanbul, som arbetar på distans, är ett av alternativen som sköter sajt, SEO och annonsering samlat.
Är det rimligt att göra mäklarsajten flerspråkig med automatisk översättning?
Som utkast kan det fungera, men inte som den text som publiceras. Utländska köpare känner lätt igen maskinöversättning, och då tar förtroendet skada. Åtminstone startsidan, objektmallen, områdessidorna och köpguiden bör granskas av någon som behärskar språket väl.
Hur många språk ska jag börja med?
Börja med språken i de länder som redan skickar förfrågningar till dig. För många företag är engelska plus en eller två av de största marknaderna en bra början. Lägg till nya språk först när du har en rådgivare som kan svara på dem.
Jag finns redan på annonsportaler, behöver jag verkligen en egen hemsida?
Portalerna ger förfrågningar, men där ser köparen objektet och inte dig, och du jämförs sida vid sida med konkurrenterna. Din egen sajt presenterar företaget, bygger förtroende med fakta om områden och köpprocess, och är en kanal som inte styrs av portalens regler. Det ena ersätter inte det andra, de kompletterar varandra.
Kommer AI-assistenter som ChatGPT att rekommendera min mäklarbyrå?
Det finns ingen garanti för det, och ingen kan lova det. Men när assistenterna formulerar svar använder de gärna sidor med öppen, ordnad och aktuell information. Om dina sidor tydligt beskriver köpprocessen, områdena och dina tjänster ökar chansen att du dyker upp som källa.
Ska jag skriva om medborgarskap och uppehållstillstånd på sajten?
Om dina köpare frågar om det kan en sida som beskriver de övergripande ramarna vara till nytta. Reglerna kan dock ändras, och en felaktig formulering kan ställa till det både för köparen och för dig. Rådfråga en jurist innan sidan publiceras, och hänvisa i texten köparen till en jurist för aktuell information.
Hur lång tid tar det att få en flerspråkig mäklarsajt klar?
Det beror på antalet språk, antalet objekt och hur mycket av innehållet som redan finns. Oftast är det inte designen som tar längst tid, utan att skriva texterna och kontrollera översättningarna. Samlar du ihop ditt material i förväg går det märkbart snabbare.
Behöver jag annonsera när sajten är klar?
Det är inget måste, men områdessidor och SEO tar tid innan de ger resultat. Under tiden kan smalt riktade annonser på Google eller Meta, i utvalda länder och på utvalda språk, få igång flödet av förfrågningar snabbare. När samma person sköter både annonser och sajt är det lättare att se till att sidan annonsen leder till passar köparen på just det språket.
Säljer du bostäder i Turkiet till utländska köpare och vill att din sajt ska tala med dem på deras eget språk, på ett sätt som skapar förtroende, kan vi gå igenom ditt nuläge tillsammans. Skriv till mig via sidan bygga hemsida, så pratar vi om vilket språk och vilka sidor det är klokt att börja med.