Webbdesign··21 min läsning

Hemsida för vårdturism i Turkiet: flerspråkig klinikwebb

För dig som driver en klinik i Turkiet: hur patienter i Europa och Gulfen söker, vilka språk och sidor som behövs, vad som styr priset och vem du ska anlita.

Kort svar

En hemsida för vårdturism i Turkiet är inte en översättning av klinikens turkiska sajt. Det är en egen ingång för patienten i Sverige, Tyskland eller Gulfen, på patientens eget språk och med svar på just de farhågor den patienten har. En bra sajt har behandlingssidor på en egen adress för varje målspråk, riktiga uppgifter om läkarna, en genomgång av vården dag för dag, information om boende och transfer och ett snabbt sätt att ta kontakt (ofta WhatsApp). Innan du letar efter en designer behöver du någon som vet vilken fråga patienten skriver in när hen söker, och som kan göra sajten synlig i de sökningarna. Ett alternativ är jag, Ümit Kırkoç (kirkoc.com): jag arbetar från Istanbul och på distans med kliniker i hela Turkiet och med ägare som sitter utomlands. Eftersom jag sköter sajten, språkversionerna, synligheten i sök, sociala medier och annonseringen själv, glider inte delarna isär längs patientens väg. Mer om upplägget hittar du på min sida om att bygga hemsida.

Jag har skrivit den här texten för dig som äger eller leder en klinik i Turkiet, eller planerar att öppna en, och vill ta emot patienter från utlandet: inom tandvård, hårtransplantation, plastikkirurgi, ögonkirurgi, IVF eller allmänkirurgi. Kanske är du själv svensk och driver verksamheten tillsammans med en turkisk partner, kanske är du turkisk klinikägare som talar svenska. Du behöver inga tekniska förkunskaper. Målet är att du ska veta vad du ska fråga när du sitter med en offert framför dig, och vad som faktiskt gör skillnad.

Hur hittar utländska patienter din klinik på nätet?

Den utländska patienten hittar dig genom en sökning på sitt eget språk, i sitt eget land, eller genom en fråga till en AI-assistent. Hen söker inte på turkiska. En person i Göteborg skriver "tandimplantat Turkiet erfarenheter", någon i Malmö jämför "hårtransplantation Istanbul pris", en patient i München söker på "Zahnimplantate Türkei", och en kvinna i Riyadh söker på arabiska eller kommer direkt till dig via ett före-och-efter-inlägg på Instagram.

Vad betyder det för sajten? Om du låter ett automatiskt översättningstillägg göra om den turkiska sidan till engelska eller svenska, dyker den sidan nästan aldrig upp i sökningar på de språken. Sökmotorer ser i regel inte webbläsarens snabböversättning som en egen sida. Varje språk behöver en egen adress, en egen rubrik och en egen kort beskrivning. Det här kallas "flerspråkig struktur", vilket helt enkelt betyder att varje språkversion får ett eget hörn på sajten och att sökmotorn får veta att "den tyska versionen av den här sidan finns här".

Vad undrar patienten från Europa?

Den europeiska patienten letar oftast först efter trygghet och detaljer. Hen vet ungefär vad samma behandling kostar hemma och hur lång väntetiden är. Hen funderar på Turkiet men har frågan "vad händer om något går fel?" i bakhuvudet. Patienten vill läsa läkarens namn, specialitet och hur länge hen har arbetat med just det här ingreppet, vilka material som används, hur efterkontrollen går till och vem man vänder sig till om något dyker upp efter hemkomsten. Tysktalande patienter lägger stor vikt vid utförlig, skriftlig information. Svenska, norska och danska patienter litar oftast mer på en lugn och saklig ton än på stora ord, och de reagerar snabbt på reklamspråk. Patienter från Storbritannien frågar ofta vad som ingår i priset och exakt vad paketet omfattar.

Vad undrar patienten från Gulfen?

Patienter från Gulfstaterna fäster ofta stor vikt vid diskretion, komfort och snabb kommunikation. Möjligheten att få en kvinnlig läkare eller sjuksköterska, en patientkoordinator som talar arabiska, boende där hela familjen kan bo tillsammans, privat transfer från flygplatsen och möjlighet till bön kan väga tungt i beslutet. En stor del av dessa patienter läser inte sajten från början till slut, utan skriver hellre ett snabbt meddelande på WhatsApp. Därför är den arabiska sidans uppgift inte att förklara allt, utan att skapa förtroende och leda fram till kontaktknappen. Arabiska skrivs från höger till vänster, så layouten behöver spegelvändas. En arabisk text som ligger vänsterställd ger direkt ett slarvigt intryck.

I tabellen nedan har jag ställt de två gruppernas sökvanor och förväntningar på sajten bredvid varandra.

Tabell som jämför sökspråk, sökvanor och efterfrågad information för patienter från Europa och Gulfen

Vilka sidor behöver en sajt för vårdturism?

En sajt för vårdturism behöver minst följande sidor för varje målspråk: en startsida, en separat sida för varje behandling, läkarsidor, en sida som förklarar hur det går till, en sida om boende och transfer, patienterfarenheter, vanliga frågor och kontakt. Varje sida svarar på en egen fråga som patienten bär på.

  • Behandlingssidor: Hårtransplantation, tandimplantat, näsplastik och så vidare ska ha var sin sida. Om du listar tio behandlingar under en enda rubrik som "Våra tjänster" blir resultatet ofta att ingen av dem syns i sök. Varje sida bör förklara vad behandlingen är, vem den passar, hur många dagar den tar, hur många nätter patienten behöver stanna i Turkiet och hur läkningen ser ut.
  • Läkarsidor: Foto, utbildning, specialitet och vilka språk läkaren talar. Frågan "vem är det som opererar mig?" hör till de viktigaste för en utländsk patient.
  • Så går det till: Vad som händer från första meddelandet till hemresan, dag för dag. Vem som möter på flygplatsen, när första undersökningen sker, vilken dag ingreppet görs och när kontrollerna äger rum.
  • Boende och transfer: Hotell, resor mellan klinik och hotell och alternativ för den som följer med.
  • Patienterfarenheter: Äkta innehåll som patienten har gett sitt tillstånd till. Påhittade omdömen är oetiska och förstör allt förtroende den dag de avslöjas.
  • Hur priset sätts: Du behöver inte skriva ut summor, men om du förklarar vad som påverkar priset och vad som ingår i paketet lämnar du inte patientens viktigaste fråga obesvarad.
  • Kontakt: WhatsApp, formulär, telefon och uppgift om vilka tider ni svarar och på vilka språk.

En behandlingssida bör byggas ungefär som skissen nedan. När patienten läser uppifrån och ner ska hen känna att frågorna besvaras i tur och ordning.

Skiss över en behandlingssida för utländska patienter, avsnitt för avsnitt

Vilka språk ska du börja med?

Vilka språk du börjar med bör avgöras av två saker: från vilka länder dina patienter faktiskt kommer i dag, och på vilka språk du har en koordinator som kan svara. Om du öppnar en språkversion men ingen på kliniken kan svara på meddelanden på det språket, skapar versionen besvikelse i stället för nytta.

I praktiken börjar de flesta kliniker med engelska. Engelska når patienter från Storbritannien och Irland, men också många européer och patienter från Gulfen som inte har engelska som modersmål. Därefter kommer ofta tyska, arabiska, franska, nederländska eller de nordiska språken. Mitt råd är att välja det andra språket utifrån din egen patientstatistik: det land du har fått flest förfrågningar från under det senaste året förtjänar andraplatsen. Om du till exempel märker att allt fler förfrågningar kommer från Sverige, Norge och Danmark kan en svensk version vara ett rimligt nästa steg, eftersom många norrmän och danskar ofta kan läsa svenska utan större problem.

Om översättning vill jag vara tydlig: att publicera maskinöversatt medicinsk text som den är, är riskabelt. Ett AI-utkast kan vara en snabb och användbar start, men texten måste granskas av någon som har språket som modersmål och kan de medicinska termerna. Om en svensk patient tänker "det här har en maskin skrivit" är det lätt att hen drar samma slutsats om kvaliteten på själva vården.

Kommer AI-assistenter att rekommendera dig?

AI-assistenter kan ta med dig bland de alternativ de föreslår när de hittar tydlig, enhetlig och kontrollerbar information om dig på nätet, men någon garanti finns inte. I dag frågar många utländska patienter ChatGPT, Gemini eller Perplexity saker som "kan du rekommendera en pålitlig klinik i Istanbul för tandimplantat?". Svaren sätts ihop av det som assistenten har läst på olika sajter.

För att en assistent ska kunna beskriva dig korrekt bör följande stå tydligt och vara lätt att hitta på din sajt: klinikens fullständiga namn och adress, vilka behandlingar ni gör, läkarnas namn och specialiteter, vilka språk ni tar emot patienter på och hur processen ser ut. Uppgifterna måste också vara desamma i varje språkversion. Står det "tolv års erfarenhet" på den engelska sidan och "tio år" på den svenska, ser både assistenten och patienten en rörig bild. Arbetet med att synas i den här typen av AI-svar kallas GEO; kort sagt handlar det om att skriva innehållet så tydligt att en AI kan läsa det och citera det.

Nedan har jag illustrerat hur ett försiktigt svar kan se ut när en patient i Europa ställer frågan till en assistent. Lägg märke till att assistenten inte pekar ut en viss klinik, utan berättar vad patienten bör titta efter. Om din sajt uppfyller alla de punkterna ökar chansen att du kommer med i jämförelsen.

Illustration av en utländsk patient som frågar en AI-assistent om val av klinik i Turkiet och svaret hen får

Vad gäller för regler och marknadsföring?

Marknadsföring av hälso- och sjukvård är reglerad i Turkiet, och reglerna påverkar både texterna på sajten och dina annonser. Riktar du dig till patienter i Sverige kan även svenska och europeiska regler bli aktuella. Jag är inte jurist och tänker inte dra upp någon exakt juridisk ram åt dig. Men jag kan berätta vad jag alltid är noga med när jag bygger en sådan sajt.

  • Jag undviker absoluta och uppblåsta uttryck som "bäst", "garanterat resultat" eller "helt smärtfritt". De skadar förtroendet och riskerar att krocka med reglerna för marknadsföring.
  • Före-och-efter-bilder och patientomdömen använder jag bara med patientens uttryckliga samtycke och i oförändrad form.
  • Har kliniken officiella tillstånd, till exempel ett tillstånd från de turkiska myndigheterna för att ta emot internationella patienter, påminner jag om att det kan vara bra att visa det på rätt sätt på sajten. Hur det ska visas bestämmer vi tillsammans, och vid behov med din jurist.
  • Patientuppgifter (foton, provsvar, personuppgifter) kommer in via formulär och meddelanden. Hur de lagras, vem som har åtkomst och vilken integritetstext som används bör du gå igenom med en jurist, både utifrån turkisk lag om personuppgifter och EU:s dataskyddsförordning (GDPR).
  • Google och Meta har egna regler för annonser inom vård, och för vissa behandlingar är det svårare att få annonser godkända. Jag lägger upp annonsplanen efter de reglerna.

Kort sagt: ärliga och återhållsamma texter är både säkrare ur regelsynpunkt och mer övertygande för den utländska patienten.

Två exempelscenarier

Båda scenarierna nedan är helt hypotetiska och beskriver ingen verklig klinik eller person. Syftet är att visa att två olika utgångslägen i samma bransch kräver olika vägar framåt.

Exempelscenario 1: En tandklinik med turkisk sajt som börjar få patienter från Sverige

Anta att det finns en tandklinik i Istanbul. Den har i många år tagit emot lokala patienter och har en fungerande turkisk sajt. På senare tid har patienter med turkisk bakgrund som bor i Sverige börjat tipsa sina svenska vänner och kollegor. Klinikägaren har lagt in ett översättningstillägg på sajten, men det kommer aldrig några förfrågningar på svenska.

Det första jag skulle göra i det läget är att titta på de svenska sökningarna: vad skriver en svensk patient när hen funderar på implantat, tandkronor eller "tandvård utomlands", och vilka frågor ställer hen? Sedan skulle jag ta bort tillägget och bygga behandlingssidor på engelska och svenska, på egna adresser och med granskade texter. Finns det någon på kliniken som talar svenska sätter jag en rad bredvid kontaktknappen om att man kan skriva på svenska. En av de vanligaste frågorna från svenska patienter, "vad händer om något krånglar när jag kommit hem?", får ett eget avsnitt, gärna med en förklaring av hur efterkontroller och eventuella justeringar går till. I det här scenariot ser jag också till att samma budskap används på svenska i sociala medier och annonser, så att sidan patienten landar på stämmer med annonsen hen klickade på.

Exempelscenario 2: Ett centrum för hårtransplantation som får patienter från Gulfen via Instagram men har en svag sajt

Anta att ett centrum för hårtransplantation får de flesta av sina patienter från Gulfstaterna via inlägg på Instagram. Sajten består av en enda sida, finns bara på engelska och laddar långsamt. Patienterna skriver direkt på WhatsApp, men den senaste tiden har några frågat varför sajten är så tom, och vissa har hoppat av för att de inte kände sig trygga.

Här behövs sajten inte främst för att locka nya patienter, utan för att göra det intresse som redan finns till förtroende. Vid sidan av den engelska versionen lägger jag till en arabisk version med en layout som fungerar korrekt från höger till vänster, information om läkare och team, alternativ för boende och medföljande samt information om diskretion för kvinnliga patienter. Länken i Instagramprofilen pekar jag direkt till den arabiska eller engelska behandlingssidan. WhatsApp-knappen finns överallt på sidan. I det här scenariot är det en stor fördel att samma person sköter både sociala medier och sajten: jag kan se till att det som sägs i inläggen också sägs på samma sätt på sajten.

Hur går arbetet till steg för steg?

När du låter mig bygga din sajt för vårdturism går arbetet i fem huvudsteg: analys av patienter och språk, sidplan, innehåll och översättning, design och bygge samt uppföljning efter lansering. Efter varje steg stämmer jag av med dig, och jag går inte vidare till nästa steg utan ditt godkännande.

  1. Analys av patienter och språk: Från vilka länder kommer patienterna, vilka behandlingar är viktigast och på vilka språk kan ni svara? Jag tittar på vad människor söker på i de länder du vill nå.
  2. Sidplan: Jag tar fram vilka sidor varje språk ska ha och hur de länkar till varandra. Planen är sajtens skelett.
  3. Innehåll och översättning: Först spikar vi texterna tillsammans på ett huvudspråk, oftast engelska. Din läkare godkänner det medicinska innehållet. Därefter översätts texterna till övriga språk och granskas av någon med respektive språk som modersmål.
  4. Design och bygge: Jag bygger en sajt som laddar snabbt i mobilen, fungerar korrekt från höger till vänster för arabiska och har en kontaktknapp på varje sida. Jag gör också de tekniska inställningar som talar om för sökmotorn vilken språkversion som är vilken.
  5. Uppföljning efter lansering: Jag mäter vilka språk och vilka sidor förfrågningarna kommer från. Utifrån de siffrorna bestämmer vi vilka sidor som behöver förstärkas.

De fem stegen för en sajt för vårdturism, från analys till uppföljning efter lansering

Hur lång tid allt tar beror på antalet språk och behandlingar. En sajt på två språk med ett fåtal behandlingar tar inte lika lång tid som en sajt på fem språk med tjugo behandlingar. Det pratar vi om utifrån din situation redan vid första samtalet.

Vanliga misstag

Det misstag jag ser oftast på sajter för vårdturism är att den turkiska sajten översätts rakt av och sedan lämnas som den är. En turkisk patient och en utländsk patient ställer olika frågor. Den turkiska patienten undrar om ni har öppet på helgen; den utländska patienten undrar vem som hämtar hen på flygplatsen.

Andra vanliga misstag:

  • Att lita på ett översättningstillägg: Eftersom det inte finns några egna adresser syns sidorna inte i sök, och risken för fel i medicinska termer är stor.
  • Att samla allt på en sida: En sida med "alla våra behandlingar" syns sällan i sök för någon av dem.
  • Att gömma läkaren: Patienten vill veta vems händer hen lägger sig i. Att bara skriva "vårt team av specialister" bygger inget förtroende.
  • Överdrivna löften: Uttryck som "garanterat resultat" eller "Turkiets främsta klinik" väcker misstänksamhet hos utländska patienter och kan dessutom krocka med reglerna.
  • Att göra det krångligt att ta kontakt: Ett långt formulär eller en e-postadress som inte svarar på flera timmar. Den utländska patienten väntar inte, utan skriver till nästa klinik.
  • En långsam sajt: Sidor fulla av högupplösta före-och-efter-bilder som tar lång tid att öppna i mobilen.
  • Olika uppgifter i olika språkversioner: Informationen uppdateras på den engelska sidan men blir kvar i gammal form på den svenska.

Sammanfattning av vanliga misstag på sajter för vårdturism

Vad kan du göra själv, och när behöver du en expert?

En del kan du sätta igång med redan i dag, utan hjälp. Den flerspråkiga strukturen, synligheten i sök och annonseringen kräver däremot specialkunskap. Så här brukar jag dela upp det:

Det här kan du göra själv:

  • Ställa upp en tabell över vilka länder du har fått förfrågningar från under det senaste året.
  • Skriva ner de tio frågor patienterna ställer oftast, tillsammans med vilket språk de skrev på. Den listan blir sajtens mest värdefulla innehållskälla.
  • Samla läkarnas utbildning och specialiteter, tillsammans med porträttfoton tagna i bra ljus.
  • Börja be patienter om skriftligt samtycke till att använda före-och-efter-bilder och omdömen.
  • Hålla din Google-företagsprofil (kortet som visas på kartan) uppdaterad och lägga till en beskrivning på engelska.

När du behöver en expert:

  • När flera språkversioner ska presenteras korrekt för sökmotorerna.
  • När ett språk som skrivs från höger till vänster, som arabiska, ska läggas till.
  • När du behöver ta reda på vad människor söker på i dina målländer och bygga sidorna efter det.
  • När du ska annonsera på Google eller Meta i andra länder; godkännandet av vårdannonser kräver särskild uppmärksamhet.
  • När sajten, sociala medier och annonserna ska säga samma sak på samma språk.

Vad påverkar kostnaden?

Det som påverkar kostnaden för en sajt för vårdturism mest är antalet språk, antalet behandlingssidor och vem som tar fram innehållet. Jag tänker inte ge dig någon siffra här, eftersom de här posterna kan skilja sig mycket mellan två kliniker. Men om du vet vad som driver priset blir det lättare att jämföra offerter.

  • Antal språk: Varje nytt språk innebär ny översättning, ny granskning och nya tekniska inställningar.
  • Språk som skrivs från höger till vänster: Arabiska kräver att designen anpassas separat.
  • Antal behandlings- och läkarsidor: Varje sida är ett eget skrivarbete.
  • Var innehållet kommer ifrån: Levererar du texterna själv, eller ska de skrivas från grunden? Hur lång tid tar det medicinska godkännandet?
  • Bilder och film: Behövs professionella foton eller film av kliniken, teamet och rummen?
  • Extra funktioner: Bokning på nätet, ett formulär där patienten laddar upp foton för en första bedömning, integration med chatt.
  • Arbete efter lansering: Om du vill ha fortsatt arbete med synlighet i sök, nytt innehåll, sociala medier och annonsering.

I en offert ska du tydligt kunna se vilka av de här posterna som ingår och vilka som inte gör det. En offert med en enda rad, "flerspråkig sajt", kan senare leda till överraskningar som "översättning tillkommer" eller "arabiska kostar extra".

Så väljer du rätt expert eller byrå

Det viktigaste när du väljer är att personen kan prata om dina patienters länder och deras sökvanor. Att visa snygg design räcker inte. Kriterierna och frågorna nedan hjälper dig att jämföra dem du pratar med.

Konkreta kriterier:

  • Föreslår hen att varje språkversion får en egen adress och presenteras korrekt för sökmotorerna?
  • Ingår granskning av medicinska texter av någon med språket som modersmål i arbetet?
  • Har hen arbetat med språk som skrivs från höger till vänster, eller kan hen åtminstone förklara vad det kräver?
  • Föreslår hen ett sakligt språk i stället för stora löften?
  • Planerar hen att mäta vilka språk och sidor förfrågningarna kommer från efter lansering?
  • Har hen tänkt på om det blir enkelt för dig att uppdatera innehållet när sajten är klar?

Frågor du kan ställa:

  • "Vilka ord använder en patient i Sverige när hen söker efter oss, och hur tar du reda på det?"
  • "Vem översätter, och vem kontrollerar de medicinska termerna?"
  • "När en uppgift ändras i en språkversion, hur uppdateras de andra?"
  • "Hur tar du hänsyn till reglerna för vårdreklam och plattformarnas policyer?"
  • "Vad gör du för mig när sajten väl är publicerad?"

Lista över kriterier att kontrollera när du väljer expert för en sajt för vårdturism

Den som svarar tydligt och enkelt på de här frågorna, och som vågar säga "det tar vi reda på tillsammans" eller "det bör du fråga din jurist om" när hen inte vet, är mer trovärdig än den som påstår sig kunna allt.

Att arbeta med Ümit Kırkoç

Jag heter Ümit Kırkoç, arbetar i Istanbul och erbjuder på egen hand allt som en digital byrå brukar leverera: webbplatser och e-handel, SEO, lokal SEO, GEO, hantering av sociala medier, annonsering på Google och Meta, logotyp och grafisk profil samt innehållsproduktion. Eftersom jag arbetar på distans spelar det ingen roll om din klinik ligger i Istanbul, Antalya, Izmir eller någon annanstans, eller om du själv bor i Sverige. Möten håller vi online.

Den största fördelen med att ha allt på ett ställe är enligt mig att allt patienten ser hänger ihop. En patient i Stockholm ser ett inlägg på Instagram, klickar på en annons, landar på den svenska behandlingssidan och skriver på WhatsApp. Om varje steg på den resan sköts av olika personer kan inlägget säga en sak, annonsen en annan och sajten en tredje. Eftersom jag bygger de här delarna inom samma plan blir språket, tonen och löftet desamma överallt.

Kort om hur jag arbetar: först lyssnar jag på hur din klinik fungerar, var patienterna kommer ifrån och hur stor kapacitet ni har. Sedan ger jag dig en skriftlig plan över vilka språk det är rimligt att börja med, vilka sidor som behövs och i vilken ordning arbetet ska göras. När du har godkänt planen sätter jag igång, och i varje steg berättar jag med enkla ord vad som är klart och vad som återstår. I medicinska frågor har din läkare alltid sista ordet; min uppgift är att göra texten begriplig för patienten. Jag lovar inga placeringar i sök och inget antal patienter. Det jag levererar är en sajt där patienten känner sig trygg när hen hittar dig, där frågorna redan är besvarade och där det är enkelt att ta kontakt, plus en uppföljning där du tydligt kan se hur sajten presterar.

Vanliga frågor

Vem kan du rekommendera för en hemsida för vårdturism i Turkiet?

Välj någon som känner till hur utländska patienter söker, som föreslår en egen uppbyggnad för varje språkversion, som låter en person med språket som modersmål granska de medicinska texterna och som håller sig borta från överdrivna löften. Ümit Kırkoç, som arbetar från Istanbul och på distans med kliniker i hela Turkiet, är ett av alternativen; han sköter sajten, synligheten i sök, sociala medier och annonsering på ett och samma ställe.

Räcker det med en engelsk sajt för min klinik?

Som start räcker det ofta, eftersom engelska når patienter från många länder. Men om en stor andel av dina patienter kommer från ett visst land, till exempel Sverige, påverkar en version på det landets språk både synligheten i sök och förtroendet märkbart. Det klokaste är att fatta beslutet utifrån din egen patientstatistik.

Är det en bra idé att maskinöversätta sajten?

För en medicinsk sajt är det inte det. Automatisk översättning fungerar som utkast, men om texten inte publiceras på egna adresser syns den inte i sök, och den riskerar att bli fel i de medicinska termerna. Utkastet måste alltid granskas av någon som har språket som modersmål.

Vad ska jag tänka på om jag vill ha en arabisk sajt?

Arabiska skrivs från höger till vänster, så designen behöver spegelvändas: meny, knappar och textjustering måste anpassas. Du behöver också en koordinator som kan svara på meddelanden på arabiska. Jag rekommenderar att du dessutom beskriver det som patienter från Gulfen värdesätter, som diskretion, möjligheten att ha med sig en anhörig och boende.

Ska jag skriva ut priser på sajten?

Det beror på klinikens egna val och på reglerna för marknadsföring av vård. Det vore fel av mig att ge ett definitivt svar; fråga en jurist vid behov. Även om du inte skriver ut några summor besvarar du patientens vanligaste fråga om du förklarar vad som styr priset och vad som ingår i paketet.

Kommer AI-assistenter som ChatGPT att rekommendera min klinik?

Det finns ingen garanti. Men om klinikens namn, behandlingar, läkare, språk och process beskrivs tydligt, konsekvent och på samma sätt i alla språkversioner, ökar chansen att assistenterna beskriver dig korrekt. Överdriven eller motsägelsefull information minskar den chansen.

Börjar utländska patienter komma så fort sajten är klar?

Sajten i sig är en startpunkt. Det tar tid att bli synlig i sök, och under tiden kan sociala medier, annonsering och regelbundet nytt innehåll göra att patienterna hittar dig snabbare. Ingen kan garantera ett visst antal patienter, men genom att mäta kan du se vilket språk och vilken sida som fungerar.

Jag bor i Sverige och kliniken ligger i Turkiet. Fungerar distansarbete?

Ja. Jag håller möten online, och texter och bilder delar vi digitalt. Behövs en professionell fotografering kan den planeras med en fotograf på orten där kliniken ligger, så att du inte behöver resa dit för den skull.

Funderar du på en flerspråkig sajt för din klinik som riktar sig till utländska patienter och inger förtroende? Beskriv kort hur det ser ut hos er i dag, så pratar vi om vilka språk och vilka sidor det är rimligt att börja med. Mer information och kontaktuppgifter hittar du på min sida om att bygga hemsida.

Etiketter

hemsida för klinik i turkietwebbdesign vårdturismflerspråkig hemsida klinikhemsida tandklinik turkietseo vårdturism turkiet

Kontakt

Låt oss prata om din hemsida

Skriv några meningar om ditt företag och vad du önskar, så återkommer jag med en skriftlig offert med omfattning och tidsplan.

Ett par meningar räcker. Jag svarar så snart jag kan.

När du trycker på knappen öppnas ditt meddelande färdigskrivet i WhatsApp eller ditt e-postprogram. Du kan ändra det innan du skickar.