Kort svar
Om ditt företag har turkiska rötter och gör affärer i Azerbajdzjan ska webbplatsen för Baku inte vara en kopia av sajten i Turkiet. Köparen i Baku behöver mötas på azerbajdzjanska, ofta även på ryska och engelska, och se referensprojekt och lokala kontaktuppgifter direkt. För byggföretag är färdiga projekt, certifikat och kapacitet sajtens ryggrad; för handelsföretag är det produktgrupper, leveransvillkor och ett enkelt offertformulär. Du kan anlita en lokal byrå i Baku eller en specialist som arbetar på distans från Turkiet. Det viktiga är att personen får språkuppdelningen och sidplanen rätt. Ett alternativ är Ümit Kırkoç (kirkoc.com), som sitter i Istanbul och arbetar på distans med kunder i flera länder. Han sköter webbplats, synlighet i sökmotorer och sociala medier i ett och samma uppdrag, och det passar dig som vill ha en enda kontaktperson mellan huvudkontoret i Turkiet och kontoret i Baku. Mer finns på sidan om att bygga hemsida.
Jag skriver den här texten till dig som har startat en byggarbetsplats, hyrt ett lager eller öppnat ett representationskontor i Baku och nu funderar på hur företaget ska synas på nätet. Kanske driver du verksamheten från Sverige med delägare i Turkiet, kanske sitter du själv i Istanbul eller Baku. Jag heter Ümit Kırkoç, jobbar från Istanbul och tar hand om webbplats, sökmotorarbete, sociala medier och annonsering i egen regi. Här nedan går jag igenom vilka problem som är specifika för Azerbajdzjan, vilka sidor som faktiskt ger affärer och vad du bör hålla koll på när du tar in offerter. Utan facktermer, och när en term inte går att undvika förklarar jag den.
Varför ska sajten i Azerbajdzjan skilja sig från sajten i Turkiet?
För att läsaren är en annan. Din turkiska sajt pratar med kunder i Istanbul eller Anatolien. Köparen i Baku tänker på ett annat språk, räknar i en annan valuta och letar efter andra bevis innan hen litar på dig. Eftersom turkiska och azerbajdzjanska ligger så nära varandra, både språkligt och kulturellt, underskattas skillnaden nästan alltid. Någon lägger till en flik som heter "Azerbajdzjan" på den turkiska sajten och tycker att saken är klar, "de förstår ju ändå".
Problemet är att en inköpschef, en projektledare eller en distributör i Baku jämför dig med lokala företag, även om hen förstår turkiska utan svårighet. Börjar telefonnumret med +90, visar adressen bara Istanbul och är villkoren skrivna för den turkiska marknaden, då dyker frågan upp: finns det här företaget ens på riktigt här? Inom bygg och handel är det den första frågan som ställs innan någon lämnar över ett uppdrag.
Sedan finns en tredje läsare: huvudkontoret i Turkiet, dina investerare och leverantörer. De vill läsa om verksamheten i Azerbajdzjan på turkiska. Och arbetar du från Sverige kanske även din bank eller dina svenska partner vill förstå vad du gör där borta, gärna på engelska. Det innebär att en och samma sajt ofta måste tala med minst två olika grupper, på olika språk och med olika detaljnivå.
Hur letar dina kunder i Baku efter dig?
Kort sagt: på sitt eget språk, med typ av tjänst och stadens namn, och oftast från mobilen. Google används brett för sökningar i Azerbajdzjan, men en stor del av affärskontakterna knyts via WhatsApp, Instagram och rekommendationer från bekanta. Det betyder att din webbplats inte är ett ensamt skyltfönster. Den är platsen där alla de här kanalerna slutar, stället dit folk går för att kontrollera att du är den du säger dig vara.
Det köpare skriver i sökrutan kan grovt delas i tre grupper. Den första är sökningar på azerbajdzjanska, till exempel "Bakıda tikinti şirkəti" (byggföretag i Baku) eller "inşaat materialları topdan" (byggmaterial i grossistledet). Den andra är ryska sökningar, särskilt från vissa företagskunder, äldre chefer och rysktalande bolag i regionen. Den tredje är engelska sökningar från internationella företag, aktörer kopplade till energisektorn och utländska investerare. Turkiska sökningar förekommer också, men där är det oftast dina partner i Turkiet som söker, inte din kund i Baku.
Bilden nedan visar hur det kan se ut när en köpare ställer samma fråga till en AI-assistent. Assistenterna letar i dag efter tydlig information på webbplatser innan de vågar nämna några namn.
Lägg märke till vad assistenten lyfter fram i svaret: företag som tydligt visar färdiga projekt, lokal adress och vilka språk de erbjuder. Är den informationen utspridd eller saknas helt på din sajt kan varken Google eller AI-verktyg rekommendera dig med gott samvete.
Azerbajdzjanska är inte samma sak som turkiska
Det här är punkten som oftast hoppas över. Språken är mycket nära släkt, men alfabetet (bokstäver som ə, x och q), ordvalen och det formella skriftspråket skiljer sig. Där turkiskan säger "şirket" (företag) skriver man "şirkət" i Baku, och för bygg används i många sammanhang "tikinti" i stället för "inşaat". En text på turkiska går att läsa och förstå i Baku, men den bär med sig en känsla av "utländskt företag". Maskinöversatt azerbajdzjanska är ännu sämre; en infödd läsare märker det redan i första stycket.
Mitt råd är att låta en person med azerbajdzjanska som modersmål skriva texterna, eller åtminstone korrekturläsa dem. Samma regel gäller ryska och engelska. Jag planerar sajtens struktur och vad som ska stå på vilken sida; språkgranskningen lämnar jag gärna till en modersmålstalare. Det sparar dig pinsamma missar som annars upptäcks först när en kund påpekar dem.
Hur förklarar man en flerspråkig sajt för sökmotorerna?
Varje språkversion behöver en egen adress, till exempel mappar som /az/, /ru/, /en/ och /tr/, och sidorna ska peka på varandra med beskedet "den här sidan finns också på det här språket". Den signalen kallas tekniskt för "hreflang". Enkelt uttryckt är det en liten etikett som talar om för Google vilken språkversion som ska visas för vilken läsare. Görs det inte riskerar användaren i Baku att hamna på din turkiska sida, medan din partner i Turkiet landar på den ryska.
Uppdelningen i tabellen behöver inte se likadan ut för alla. Ett litet handelsföretag som bara säljer till lokala privata kunder klarar sig kanske med azerbajdzjanska och turkiska. Ett byggföretag som går in som underentreprenör i internationella projekt kan däremot inte vara utan engelska. Du väljer språk utifrån vilka dina kunder är, inte efter principen "ju fler språk, desto bättre".
Vilka sidor behöver ett byggföretag?
Den viktigaste delen av ett byggföretags webbplats är referensavsnittet, där färdiga och pågående projekt beskrivs. Den som letar entreprenör i Baku för bostäder, kommersiella fastigheter, infrastruktur eller industrianläggningar frågar sig först: har det här företaget gjort något liknande tidigare? Saknas ett svar med foton, datum och konkreta uppgifter på din sajt hamnar allt annat i skymundan.
Det som behövs på en projektsida är enkelt: typ av projekt, plats (på stads- eller områdesnivå, utan detaljer om kunden inte godkänner det), vilken del av arbetet du ansvarade för, ungefärlig tidsåtgång och riktiga foton från bygget. Byggnadsbilder från en bildbank ökar inte förtroendet inom bygg; de minskar det. Kundens namn får du bara skriva ut med tillstånd. Utan tillstånd räcker en beskrivning som "bostadshus i tolv våningar i Baku, stomarbeten".
Utöver referenserna brukar de här sidorna göra nytta:
- Tjänsteområden: en egen, kort sida för varje huvudsakligt arbete, till exempel stomme, invändiga arbeten, stålbyggnad, infrastruktur och nyckelfärdiga projekt.
- Certifikat och kompetens: kvalitetscertifikat, lokala registreringsuppgifter, försäkringar och rutiner för arbetsmiljö. Innan du skriver bestämt om vad ett visst certifikat innebär i Azerbajdzjan, låt en jurist eller en lokal rådgivare bekräfta det.
- Maskiner och kapacitet: maskinpark, hur många byggen ni kan driva samtidigt och hur teamet är uppbyggt. Skriv med verkliga uppgifter och utan överdrifter.
- Kontoret i Baku och kontakt: lokal adress, lokalt telefonnummer, karta, öppettider och hur kontoret hänger ihop med huvudkontoret i Turkiet.
- Karriär: byggföretag rekryterar ständigt. En separat sida för ansökningar från lokala yrkesarbetare och ingenjörer underlättar rekryteringen och visar samtidigt att företaget är i full gång.
Bilden nedan visar ungefär hur startsidan för ett byggföretag i Baku kan delas in.
Att projekten ligger överst i skissen är ett medvetet val. Besökaren kommer oftast till din sajt för att dubbelkolla något: ett anbudsunderlag, ett möte eller ett tips från någon. Då ska hen se det bevis hen letar efter inom en sekund.
Vilka sidor behöver ett handels- eller import- och exportföretag?
För ett handelsföretag är sajtens uppgift att snabbt svara på köparens fråga: kan det här företaget leverera den produkt jag behöver, i den mängd jag behöver, i tid? För ett företag som för in byggmaterial, livsmedel, textil, möbler eller maskiner från Turkiet till Azerbajdzjan står produktgrupper, leveranskapacitet och leveransprocess i centrum.
Ett vanligt misstag är att lägga upp de turkiska tillverkarnas kataloger rakt av. För köparen i Baku är frågan inte bara vad produkten är, utan hur man köper den via just dig. Därför bör varje produktgrupp ha en sida som tar upp: vilka produkter, vilka märken eller vilket ursprung, hur minsta orderkvantitet fungerar, om varan finns i lager eller beställs hem, vad leveranstiden beror på och hur man begär en offert.
För företag som säljer i grossistledet är ett enkelt offertformulär det mest effektiva verktyget: produktgrupp, kvantitet, leveransort och kontaktuppgifter. En WhatsApp-knapp precis bredvid passar affärsvanorna i Baku. Söker du återförsäljare eller distributörer gör en separat sida i stil med "Bli vår återförsäljare" det lättare att sortera inkommande förfrågningar.
Ska du sälja direkt till konsument kommer e-handel, betallösningar, lokal frakt och returvillkor in i bilden. Vilka betalleverantörer som går att använda i Azerbajdzjan, liksom regler för fakturering och skatt, är landsspecifika frågor. Prata med en redovisningskonsult eller jurist innan du bestämmer dig. Min del av jobbet är att bygga sajten så flexibelt att den går att anpassa till de regler som gäller.
Två exempelscenarier
De två fallen nedan är helt hypotetiska. De beskriver inte något verkligt företag utan är påhittade för att göra vanliga situationer konkreta.
Exempelscenario 1: ett byggföretag med bostadsprojekt i Baku
Tänk dig ett medelstort byggföretag med tjugo års historia i Turkiet som sedan några år arbetar som entreprenör i bostads- och kontorsprojekt i Baku. Det har en turkisk sajt, men projekten i Azerbajdzjan nämns bara med några foton på en nyhetssida. En lokal exploatör som de träffat inför ett nytt projekt går in på sajten efter mötet och hittar nästan ingenting om arbetet i Baku.
I det läget skulle jag först, utan att röra den befintliga turkiska sajten, öppna versioner på azerbajdzjanska, engelska och vid behov ryska under samma domän. Varje projekt i Baku får en egen sida; byggfoton samlas in från teamet på plats, och projektuppgifterna stäms av med företagets projektchef. På den azerbajdzjanska startsidan ligger projekten överst, och direkt under dem adressen till kontoret i Baku och ett lokalt telefonnummer. En Google-företagsprofil skapas separat för kontoret i Baku och matchas exakt mot uppgifterna på sajten. Resultatet är ingen garanti om placering i Google, men nästa gång någon tittar på sajten efter ett möte hittar hen det bevis hen söker.
Exempelscenario 2: ett handelsföretag som för in byggmaterial från Turkiet
I det andra hypotetiska fallet tänker vi oss ett litet handelsföretag med lager i Baku. Det köper kakel, färg och VVS-material från tillverkare i Turkiet och säljer till lokala byggföretag och hantverkare. De flesta affärer kommer via Instagram-meddelanden och telefon, medan sajten är en enkel presentationssida på turkiska som gjordes för flera år sedan.
Här räcker det ofta med en enkel sajt på främst azerbajdzjanska, med en sida per produktgrupp, ett tydligt offertformulär och en WhatsApp-länk, i stället för en stor företagssajt. Inläggen på Instagram får länkar som leder till sajten, och produktsidorna använder samma språk och samma bilder som Instagram. Här märks fördelen med att samma person sköter både sajt och sociala medier: när en ny produkt kommer in tas produktsidan och inlägget fram samtidigt, med samma information.
Översatt kopia eller en sajt byggd för Azerbajdzjan?
En sajt som är byggd för Azerbajdzjan från början gör nästan alltid mer nytta än en översättning av den turkiska. En översatt sajt ser snabbare och enklare ut, men utan lokal adress, lokala projekt, lokalt språk och lokala kontaktvägar svarar den inte på köparens frågor i Baku.
Högersidan i jämförelsen kan se ut som mer jobb, men det mesta av skillnaden ligger i innehållet, inte i tekniken. Samma domän, samma design och samma redigeringsverktyg kan behållas. Det som ändras är vem du pratar med och vad du säger i varje språkversion.
Egen domän eller en mapp under den befintliga domänen?
För de flesta turkiska företag är den smidigaste lösningen att öppna språkmappar under den domän ni redan har. Då följer det förtroende som den turkiska sajten byggt upp hos sökmotorerna med till de nya sidorna, och du har bara en sajt att sköta. En azerbajdzjansk domän (med ändelsen .az) kan ge en lokal prägel, men villkoren och de dokument som krävs för registreringen kan ändras, så kontrollera aktuella regler hos domänleverantören eller en lokal rådgivare. Ställ dig den här frågan när du bestämmer dig: drivs verksamheten i Baku som ett eget bolag med eget varumärke, eller är den en filial till moderbolaget? Är det en filial är en mapp oftast mer logiskt; är det ett eget varumärke är en egen domän ofta bättre.
Hur går arbetet till, steg för steg?
När jag arbetar går processen i fem steg, och efter varje steg ber jag om ditt godkännande. Det minskar osäkerheten i ett projekt som till stor del sköts via meddelanden mellan Baku, Istanbul och kanske Stockholm.
- Första samtal och behovsanalys: Vilka är dina kunder i Baku, vilka språk talar de och via vilken kanal hittar de dig? Vilka uppdrag vill du lyfta fram? Det går vi igenom i ett videosamtal.
- Sidplan och språkbeslut: Jag listar vilka sidor som ska finnas, på vilka språk varje sida ska finnas och vilken sökning den ska svara på. Jag börjar inte med designen förrän listan är godkänd.
- Insamling och skrivande av innehåll: Projektuppgifter, foton, certifikat och produktlistor kommer från dig. Jag skriver de turkiska texterna, och för azerbajdzjanska, ryska och engelska rekommenderar jag att en översättare med respektive modersmål granskar språket.
- Design och bygge: Sajten byggs så att den laddas snabbt i mobilen, språkversionerna kopplas ihop och offertformuläret och WhatsApp-länken testas. Google-företagsprofilen och grundläggande mätverktyg ställs in i samma skede.
- Lansering och de första månaderna: När sajten är publicerad följer vi tillsammans vilka sidor som får besök, att formulären fungerar och vilka sökningar som leder till dig. Vid behov lägger jag till eller justerar sidor.
Tidsskillnaden mellan Istanbul och Baku är bara en timme, och mot Sverige två till tre timmar beroende på årstid, så det brukar vara lätt att hitta mötestider. Den enda verkliga utmaningen med distansarbete är att få fram foton och uppgifter från bygget eller lagret. Det löser vi genom att du utser en ansvarig person på er sida.
Vilka misstag är vanligast?
Det vanligaste misstaget är att trycka in hela verksamheten i Baku på en enda undersida till den turkiska sajten. Utöver det ser jag ofta små men tydliga detaljer som gör att sajten inte inger förtroende.
Var för sig ser misstagen i listan små ut. Tillsammans ger de besökaren intrycket att företaget inte tar Baku på allvar. Jag lägger till några till:
- Bara ett turkiskt nummer: En lokal kund kan dra sig för att ringa ett nummer som börjar på +90. Ett lokalt nummer, eller åtminstone en WhatsApp-linje kopplad till ett lokalt nummer, skapar förtroende.
- Rörigt med valuta och enheter: Även om du inte anger priser behöver du tänka i de enheter som används lokalt, som manat eller dollar, när du beskriver villkor.
- Överdrivna certifikat: Att visa certifikat du inte har, eller som har gått ut, kan skada ryktet allvarligt inom bygg.
- Glapp mellan sociala medier och sajten: Aktuella projekt på Instagram men två år gamla foton på sajten. Besökaren vet inte vad hen ska tro på.
Vad kan du göra själv och när behöver du en specialist?
Vissa saker klarar du utmärkt själv. När det gäller språkstruktur, teknisk uppsättning och synlighet i sökmotorer sparar du däremot tid på att ta hjälp. Gör du den uppdelningen rätt hamnar budgeten där den gör mest nytta.
Det här kan du göra på egen hand:
- Fotografera projekt och produkter i Baku regelbundet och arkivera bilderna med datum och plats.
- Skapa en Google-företagsprofil för kontoret i Baku och se till att uppgifterna stämmer.
- Fråga dina kunder hur de hittade dig och anteckna svaren.
- Dela uppdragen i Baku regelbundet på Instagram och LinkedIn.
Här behövs oftast en specialist:
- När sajten ska byggas på flera språk som är korrekt kopplade till varandra.
- När det ska planeras vilken sida som svarar på vilken sökning.
- När nya språkversioner ska läggas till utan att den turkiska sajtens nuvarande synlighet skadas.
- När sajt, sociala medier och annonsering ska byggas upp så att de stöttar varandra.
Med färdiga sajtbyggare går det att sätta upp en enkel presentationssida på ett språk. Men för en flerspråkig sajt med referenssidor som ska gå att hitta i sökningar slår du snabbt i taket för vad sådana verktyg klarar.
Vad styr kostnaden?
Vad en webbplats för ett turkiskt företag i Azerbajdzjan kostar avgörs främst av antalet språk, antalet sidor och vem som tar fram innehållet. Jag anger inga siffror här, eftersom två företags behov sällan liknar varandra. Men om du vet vad priset beror på blir det lättare att jämföra offerter.
- Antal språk: Varje nytt språk innebär att varje sida skrivs och granskas en gång till. Skillnaden mellan två och fyra språk handlar inte bara om översättningskostnad, utan om hur mycket mer som ska underhållas.
- Antal projekt- och produktsidor: Tio projektsidor och femtio projektsidor skiljer sig kraftigt i hur lång tid innehållet tar att ta fram.
- Foton och bilder: Har du redan ordnade foton från byggen eller produkter går det snabbare. Annars behövs en plan för fotografering.
- Behov av e-handel: En sajt med bara ett offertformulär och en butik som tar betalt och håller koll på lagret kräver helt olika budget.
- Koppling till befintlig sajt: Ska den turkiska sajten behållas och få nya språkversioner, eller ska allt byggas från början?
- Stöd efter lansering: Att lägga in nya projekt, arbeta med sökbarhet, sköta sociala medier och annonsering är tillval.
Be om att varje post skrivs ut separat när du tar in offerter. En offert med en enda rad som säger "webbplats" gör det svårt att förstå vad som ingår.
Det här ska du titta på när du väljer specialist eller byrå
Rätt person frågar först om din kund i Baku och pratar design först därefter. När du jämför offerter gör de här kriterierna jobbet enklare.
Konkreta kriterier:
- Har personen byggt flerspråkiga sajter tidigare, och kan hen visa exempel?
- Registreras domän, webbhotell och redigeringsverktyg i ditt namn?
- Kan hen förklara på vanlig svenska, eller engelska, hur språkversionerna presenteras för sökmotorerna?
- Hur länge och i vilken omfattning ger hen stöd efter lanseringen?
- Kan sajten byggas så att den laddas snabbt i mobilen?
Frågor du bör ställa:
- "Vem skriver eller granskar de azerbajdzjanska texterna?"
- "Påverkas vår turkiska sajts nuvarande synlighet av förändringen?"
- "Kan jag själv lägga in ett nytt projekt på sajten?"
- "Vart och hur kommer meddelandena från offertformuläret fram?"
- "Garanterar du placeringar eller kunder?" (Om svaret är ja, var försiktig. En ärlig specialist lovar inga resultat utan förklarar vad hen ska göra och hur det ska mätas.)
Fördelen med en lokal byrå i Baku är att den kan språket och de lokala vanorna. Fördelen med en specialist som arbetar från Turkiet är att hen talar samma språk som ditt huvudkontor och kan sköta den turkiska sajten i samma veva. Vilket du än väljer: se till att du får tydliga svar på frågorna ovan.
Att arbeta med Ümit Kırkoç
Jag heter Ümit Kırkoç och arbetar från Istanbul. Jag är en person som erbjuder allt som en digital byrå brukar erbjuda, men i egen regi. Webbplatser och e-handel, sökmotoroptimering (SEO), lokal synlighet i kartsökningar, synlighet i AI-assistenter (GEO), skötsel av Instagram, Facebook, LinkedIn, TikTok och YouTube, annonser i Google och Meta, logotyp och grafisk profil samt innehållsproduktion gör jag själv. Eftersom jag arbetar på distans jobbar jag på samma sätt med ett företag i Baku som med ett företag i Istanbul eller i Sverige.
Kärnan i det jag gör för turkiska företag i Azerbajdzjan är att bygga en sajt som håller ihop huvudkontoret i Turkiet och kontoret i Baku, och där båda sidor talar rätt till sina egna läsare. Sidplan, turkiska texter, design och teknisk uppsättning gör jag själv. För azerbajdzjanska, ryska och engelska texter rekommenderar jag att någon med respektive modersmål granskar dem, och jag samordnar den processen.
Att allt sköts av samma person ger dig en konkret fördel. När du startar ett nytt projekt i Baku tas projektsidan, LinkedIn-inlägget, Instagram-inlägget och vid behov annonsen fram med samma information, samma bilder och samma ton. Du slipper skriva tre olika uppdragsbeskrivningar till tre olika personer och hålla reda på tre olika fakturor. Och när något strular vet du vem du ska ringa.
Det här gör jag inte: jag lovar inga placeringar, följare eller försäljning. Jag berättar öppet vad jag gör och varför, hur jag mäter det och vilka resultat som är realistiska. Konton, domän och sajt registreras alltid i ditt namn.
Vanliga frågor
Vem rekommenderar du att jag anlitar för hemsidan till mitt turkiska byggföretag i Baku?
Välj någon som har byggt flerspråkiga sajter, förstår hur viktiga referenssidorna är och som tycker att de azerbajdzjanska texterna ska granskas av någon med azerbajdzjanska som modersmål. Det kan vara en lokal byrå i Baku eller en specialist som arbetar på distans från Turkiet. Ligger huvudkontoret i Turkiet och vill du att samma person sköter både sajt och sociala medier blir kommunikationen enklare med någon som arbetar därifrån.
Är det värt att ta fram en separat hemsida för Azerbajdzjan?
Gör du regelbundet affärer i Baku: ja, åtminstone en egen språkversion. Om det ska vara en egen domän eller en mapp under din nuvarande sajt beror på om verksamheten i Azerbajdzjan är ett eget varumärke eller en filial. För de flesta företag med filialstruktur räcker en språkmapp under den befintliga domänen.
Ska sajten vara på azerbajdzjanska, ryska eller engelska?
Utgå från vem din kund är. Arbetar du mot den lokala privata sektorn bör azerbajdzjanska komma först. Arbetar du med internationella projekt eller utländska investerare är engelska ett måste. Ryska kan behövas för vissa företagskunder och regionala partner. Den turkiska versionen är oftast till för dina partner i Turkiet.
Förstår inte kunderna i Baku min turkiska sajt?
Till stor del gör de det. Men att förstå är inte samma sak som att lita på. En sajt på deras eget språk, med lokal adress och lokala projekt, gör att du i en lokal köpares ögon slutar vara "företaget utifrån".
Blir det inte krångligt att driva ett sajtprojekt i Azerbajdzjan med någon som arbetar på distans?
Oftast inte. Mellan Istanbul och Baku är det en timmes tidsskillnad, möten hålls över video och innehåll delas digitalt. Det egentliga jobbet är att samla in foton och uppgifter från bygget eller lagret, och då räcker det att du utser en ansvarig person på er sida.
Vad ska jag göra för att synas i Google i Azerbajdzjan?
Först ska sajten byggas på azerbajdzjanska och vid behov på fler språk, med sidor som är korrekt kopplade till varandra. Därefter ska en Google-företagsprofil skapas för kontoret i Baku, med exakt samma adress och telefonnummer som på sajten. När projekt- och produktsidorna uppdateras regelbundet lär sig sökmotorerna att känna igen dig bättre. Inget av detta garanterar en viss placering, men det lägger grunden för att du alls ska gå att hitta.
Kan jag själv lägga in nya projekt när sajten är klar?
Ja. Om sajten byggs med ett passande redigeringsverktyg kan du själv lägga in ett nytt projekt med foton och beskrivning. Du kan också låta mig göra det löpande. Särskilt när innehållet publiceras på flera språk kan det vara smidigare, eftersom det är lättare att hålla alla versioner enhetliga.
Driver du ett bygg- eller handelsföretag med turkiska rötter i Baku och vill att sajten ska tala till dina kunder i Azerbajdzjan på rätt språk och med rätt bevis? Lämna ett kort meddelande om din verksamhet via sidan om att bygga hemsida, så tittar jag på ditt nuläge och säger rakt ut var det är rimligt att börja.