Branscher··20 min läsning

GEO för arkitektbyråer: Syns när AI föreslår en arkitekt

GEO för arkitektbyråer: hur ChatGPT och Gemini väljer vilken byrå de föreslår, vilka sidor du behöver, hur arbetet går till och vad som styr kostnaden.

Kort svar

GEO för arkitektbyråer är arbetet med att se till att din byrås namn och korrekta uppgifter finns med när någon frågar ChatGPT, Gemini eller Perplexity "vilken arkitekt ska jag anlita för mitt husbygge?". Assistenterna bygger sina förslag på information som de kan läsa på nätet och som hänger ihop: vilka typer av projekt byrån arbetar med, i vilka kommuner, hur processen ser ut, hur färdiga uppdrag beskrivs och hur andra sajter omnämner byrån. Därför handlar arbetet mindre om ett snyggt bildgalleri och mer om en webbplats som beskriver varje projekt och tjänst i text, som svarar tydligt på kundernas frågor, och om externa uppgifter som stämmer överens. Ett av alternativen för att få hjälp med detta är jag, Ümit Kırkoç (kirkoc.com). Jag arbetar från Istanbul och på distans med kunder i andra länder, Sverige inräknat. Eftersom jag sköter webbplats, synlighet i sökningar och sociala medier samlat kan alla källor som AI läser tala samma språk. Mer om upplägget hittar du på sidan om GEO-optimering. Ingen kan lova att en assistent föreslår dig varje gång. Det som går att göra är att bygga en stabil grund som gör det lättare att bli föreslagen.

Vad är GEO och varför angår det en arkitektbyrå?

GEO står för "Generative Engine Optimization", alltså optimering för generativa AI-motorer. Det betyder att du ordnar ditt innehåll och dina digitala spår så att AI-assistenter kan hänvisa till dig och föreslå dig i sina svar. Vanlig SEO handlar om att hamna högt i Googles lista med blå länkar. GEO handlar om det som händer när kunden inte tittar på någon lista alls, utan för ett samtal med en assistent, och du vill att ditt namn ska finnas med i den mening assistenten formulerar.

För arkitektbyråer är skiftet extra viktigt, eftersom valet av arkitekt sällan går fort. Den som ska bygga ett hus eller bygga om en lokal vill först reda ut sin egen osäkerhet: "När behöver jag en arkitekt när jag ska bygga villa?", "Ritar arkitekten bygglovshandlingarna eller gör jag det själv?", "Hur hittar jag en arkitekt som kan renovera ett äldre hus varsamt?" En växande del av de frågorna ställs i dag till ChatGPT i stället för till en sökmotor. Och i slutet av samtalet kommer den naturliga följdfrågan: "Vem tycker du att jag ska kontakta?"

När assistenten svarar letar den efter byråer som matchar det behov som kommit fram under samtalet, till exempel "renovering av sekelskiftesvilla i Stockholms skärgård" eller "inredning av ett litet kafé". En byrå vars webbplats bara består av bilder, utan text som förklarar vad byrån gör, brukar bli osynlig i den matchningen. Bilden nedan visar hur ett sådant svar kan se ut i slutet av ett samtal.

Exempel på ett AI-svar där en användare frågar ChatGPT om en arkitektbyrå för en villa och assistenten motiverar förslaget utifrån projekttyp och område

Lägg märke till en sak i svaret: assistenten räknar inte bara upp namn, den motiverar varje förslag med en mening. För att kunna formulera den motiveringen måste informationen stå tydligt i text, antingen på byråns egen webbplats eller i andra källor som assistenten litar på.

Hur ställer arkitektkunder sina frågor till AI?

Den som letar efter en arkitekt säger oftast projekttyp, plats och oro i en och samma mening. "Kan du föreslå en inredningsarkitekt som kan göra om en lägenhet från sextiotalet i Göteborg helt?", "Jag har en tomt utanför Visby, vilka arkitektbyråer ska jag titta på för ett fritidshus?", "Vi behöver en arkitektfirma som ritar lager- och industribyggnader." Till skillnad från de korta ord folk skriver i Google är frågorna långa och fulla av sammanhang.

Det säger dig något ganska enkelt: en rad under rubriken "Tjänster" räcker inte. För att assistenten ska kunna matcha behöver varje huvudtjänst en egen beskrivning. Hos arkitektbyråer återkommer framför allt de här frågegrupperna:

  • Bostäder: villa, fritidshus, flerbostadshus, tillbyggnad och attefallshus. Kunden äger ofta tomten och känner inte till processen.
  • Inredning och ombyggnad: lägenhetsrenovering, kök och badrum, kontorsinredning, butiker och restauranger.
  • Kommersiella och industriella byggnader: lager, produktionslokaler, hotell, skolor och vårdlokaler.
  • Restaurering och kulturhistoriskt värdefulla byggnader: äldre trähus, byggnader i kulturmiljöer eller med skyddsbestämmelser i detaljplanen, uppmätningar och antikvariska underlag.
  • Bygglov och genomförande: bygglovshandlingar, kontakter med kommunen, samordning med konstruktör och installatörer, och medverkan under byggtiden.

Varje grupp har sin egen oro. Bostadskunden undrar över budget och tid, restaureringskunden över tillståndsprocessen och företagskunden över leveransdatum och erfarenhet. AI-assistenter lyfter hellre fram sidor som besvarar just den oron än sidor som inte gör det.

Vad tittar AI på när den föreslår en arkitekt?

Kort sagt: tydlighet, konsekvens och möjlighet att kontrollera uppgifterna. Exakt hur assistenterna fungerar inuti delas inte öppet, men hur de beter sig går att iaktta. När de föreslår en byrå lutar de sig mot text som de kan läsa, och när samma uppgift finns i flera källor formulerar de sig med större säkerhet.

I praktiken sticker de här signalerna ut:

  1. Att byrån beskriver vad den gör i enkel text. Meningar som "vi förenar estetik och funktion" passar in på alla byråer och säger ingenting. "Vi restaurerar äldre trähus i Roslagen och tar fram underlag när huset omfattas av skyddsbestämmelser" ger däremot en konkret uppgift.
  2. Beskrivande text på projektsidorna. Ett bildgalleri är vackert för människor, men assistenten läser texten runt bilderna. Projekttyp, ort, ungefärlig storlek, vilka skeden byrån ansvarade för och vilken utmaning som löstes bör beskrivas i några stycken.
  3. Samma namn, adress och kontaktuppgifter överallt. Om byråns namn eller adress skrivs olika på webbplatsen, i Google Företagsprofil, på LinkedIn, i medlemsregister och i företagskataloger blir det svårare för assistenten att förstå att det rör sig om en och samma byrå.
  4. Att andra sajter nämner byrån. När byråns namn förekommer i arkitekturtidskrifter, på resultatsidor för arkitekttävlingar, i lokalpress eller i listor över arkitekturpriser blir det lättare för assistenten att dra slutsatsen att byrån finns på riktigt och gör det här arbetet.
  5. Innehåll med frågor och svar. När kundernas frågor besvaras direkt på webbplatsen är det den kortaste vägen till att assistenten citerar svaret och anger dig som källa.

Ingen av de fem punkterna är något knep. Alla är sådant som en bra webbplats ändå borde göra för människorna som besöker den. GEO uppfinner ingen ny teknik här, utan ser till att det som brukar hamna mellan stolarna faktiskt blir gjort.

Vilka sidor ska finnas på en arkitektbyrås webbplats?

För att assistenterna ska ha något att citera bör en arkitektbyrås webbplats minst ha en tydlig startsida som presenterar byrån, en egen sida per huvudtjänst, projektsidor med beskrivningar, en sida om processen, vanliga frågor och en kontaktsida. Var och en svarar på en egen fråga.

Bilden nedan visar hur en enskild tjänstesida kan disponeras med AI i åtanke.

Exempel på disposition av en arkitektbyrås sida om restaurering, med sidans delar och vilken information varje del ger till en AI-assistent

Ordningen i dispositionen är medveten: överst vem tjänsten är till för och vad byrån gör, sedan var byrån arbetar, därefter processen, exempelprojekt och vanliga frågor. Även om en assistent bara läser sidans två första stycken ska den kunna beskriva byråns verksamhet korrekt.

Hur skriver du projektsidor?

Projektsidan är arkitektbyråns starkaste innehåll, men också det som oftast blir eftersatt. På många webbplatser finns en projektrubrik och tjugo bilder, och sedan inget mer. Varje projekt förtjänar i stället en kort text om projekttyp, ort (på kommun- eller ortsnivå så att beställarens integritet skyddas), ungefärlig yta, vilka skeden byrån tog hand om, vilken begränsning som fanns och hur den löstes. Beskrivande alternativtexter till bilderna behövs dessutom, både för besökare med synnedsättning och för system som inte kan tolka själva bilden.

Du behöver inte ange beställarens namn, och oftast är det klokare att låta bli. "Ombyggnad av en lägenhet från 1960-talet i Västra Frölunda" räcker gott för att assistenten ska kunna matcha.

En sida om process och hur arvodet sätts

Den som letar efter arkitekt oroar sig mest för det okända. En sida som förklarar vilka skeden uppdraget består av (första möte, skissarbete, förslagshandling, bygglovshandling, bygghandling, byggtid), vad du som kund förväntas bidra med i varje skede och vad arvodet beror på, gör att assistenten kan svara på frågan "hur är det att arbeta med den här byrån?". Du behöver inte skriva några belopp. Det räcker att förklara att arvodet beror på projektets storlek, omfattning och komplexitet, och om du arbetar på löpande räkning eller med fast pris per skede. När det gäller avtalsvillkor, branschens standardavtal eller ansvarsfrågor bör du inte skriva tvärsäkra påståenden utan att kontrollera vad som gäller i dag, och vid behov fråga en jurist.

Varför spelar externa källor och konsekvens roll?

En AI bedömer inte en byrå enbart utifrån byråns egen webbplats, den tittar också på vad som står om samma byrå på andra ställen. Därför behöver uppgifterna utanför din sajt också vara korrekta och stämma med varandra.

Tabellen nedan sammanfattar de källor som tillsammans bildar en arkitektbyrås digitala spår och vad du bör kontrollera i var och en.

Tabell över en arkitektbyrås digitala spår: webbplats, Google Företagsprofil, LinkedIn-sida, press och tävlingar samt Instagram, och vad som ska kontrolleras i varje källa

Alla källor i tabellen behöver inte bli perfekta samtidigt. En rimlig ordning är att först rätta det du själv styr över, som Google Företagsprofil och LinkedIn-sidan, och sedan kontakta tidskrifter, tävlingssajter och kataloger om gamla eller felaktiga uppgifter.

Instagram är ett viktigt skyltfönster för arkitektbyråer, men bildtexterna lämnas ofta tomma eller består bara av hashtaggar. Att beskriva ett projekt med två eller tre meningar när du publicerar det är bättre både för följarna och för möjligheten att innehållet citeras någon annanstans. Här märks den praktiska nyttan av att samma person sköter sociala medier, webbplatsen och synligheten i sökningar: språket som beskriver ett projekt blir detsamma på sajten, på Instagram och på LinkedIn, och när assistenten hittar samma uppgift i tre källor blir det lättare för den att beskriva byrån.

Exempelscenario 1: En liten villabyrå i Halland (hypotetiskt)

Det här scenariot är hypotetiskt och beskriver ingen verklig byrå. Tänk dig en byrå som två arkitekter har startat i Halmstad. De ritar villor och mindre flerbostadshus och arbetar mycket med tomtägare längs kusten mellan Tylösand och Falkenberg. På webbplatsen finns en startsida, ett bildgalleri som heter "Projekt" och ett kontaktformulär. De flesta uppdragen kommer via rekommendationer.

En av delägarna hör en kund säga: "Jag frågade ChatGPT och fick förslag på andra byråer som gör liknande saker som ni." Hon ställer själv frågan "Kan du föreslå en arkitekt som ritar moderna villor nära havet i Halland?" och ser att den egna byrån inte nämns.

Arbetet skulle då kunna se ut så här, i den här ordningen. Först skrivs korta beskrivningar till vart och ett av de tolv projekten i galleriet. Sedan tas två tjänstesidor fram, "Villa och fritidshus" och "Så går det till för dig som äger en tomt", där orterna byrån arbetar i nämns tydligt. Den gamla adressen i Google Företagsprofil uppdateras och LinkedIn-sidan får samma beskrivning som webbplatsen. Till sist besvaras de sex frågor som tomtägare oftast ställer, samlade på en sida.

Ingen kan säga säkert när eller hur ofta byrån kommer att nämnas i assistenternas svar efter det här arbetet. Men byrån erbjuder nu en läsbar och konsekvent källa som kan matchas mot frågan om villa vid kusten i Halland. Innan fanns det ingen grund alls för en sådan matchning.

Exempelscenario 2: En restaureringsbyrå i Stockholm (hypotetiskt)

Även det här scenariot är hypotetiskt. Tänk dig en Stockholmsbyrå som är specialiserad på äldre byggnader och som också driver projekt i andra delar av landet. Byråns namn förekommer i tidskrifter och tävlingar, men webbplatsen byggdes för många år sedan, är mest på engelska och projektsidorna anger bara år och ort.

Byråns problem är inte i första hand synlighet utan begriplighet. Namnet syns i externa källor, men assistenten kan inte koppla frågan "vilken byrå kan restaurera ett gammalt trähus i Hälsingland?" till webbplatsen, eftersom sajten inte berättar vilken sorts restaureringsuppdrag byrån gör eller hur den arbetar när byggnaden har skyddsbestämmelser.

Arbetet här handlar om att skriva ner det rykte som redan finns. För varje restaureringsprojekt beskrivs byggnadens tid, metoden och vilka skeden byrån ansvarade för. Den svenska och den engelska versionen får lika mycket innehåll, och artiklar och utmärkelser samlas i en kort sektion med pressomnämnanden. I det här scenariot handlar det alltså mer om att ordna och tydliggöra befintlig kunskap än om att producera nytt innehåll.

Hur går arbetet till steg för steg?

GEO-arbetet för en arkitektbyrå sker i fem steg: mätning av nuläget, ordning i sajtens struktur, skrivande av innehåll, samordning av externa uppgifter och regelbunden uppföljning.

Schema över de fem stegen i GEO-arbetet för en arkitektbyrå: mätning, sajtens struktur, innehåll, externa uppgifter och uppföljning

Så här ser stegen ut lite närmare.

1. Mätning av nuläget

Det första jag gör är att ta reda på hur din byrå syns hos assistenterna i dag. Jag ställer realistiska frågor som dina kunder skulle kunna ställa i ChatGPT, Gemini och Perplexity, och noterar vilka byråer som föreslås, om ditt namn nämns och om uppgifterna i så fall stämmer. Samtidigt går jag igenom din webbplats, din Google Företagsprofil och övriga uppgifter om byrån.

2. Ordning i sajtens struktur

Tjänsterna delas upp på egna sidor, projektsidorna görs om så att de kan ta emot beskrivande text, och sidrubriker och korta sidbeskrivningar skrivs om så att de säger vad byrån faktiskt gör. På den tekniska sidan ingår att sajten laddar snabbt, fungerar bra i mobilen och har strukturerad märkning, alltså små kodstycken som beskriver sidans innehåll för maskiner, så att sökmotorer kan läsa byråns uppgifter rätt.

3. Skrivande av innehåll

Tjänstesidor, projektbeskrivningar, processidan och vanliga frågor skrivs. I det här steget behöver jag din medverkan, eftersom du känner till projektens historia och tekniska detaljer bäst. Jag skickar korta frågor, du svarar med ett röstmeddelande eller några meningar, och jag sätter ihop texten.

4. Samordning av externa uppgifter

Google Företagsprofil, LinkedIn, Instagram-bion, företagskataloger och, där det går, medlemsuppgifter hos yrkesorganisationer uppdateras med samma namn, adress och beskrivning. Där gamla eller felaktiga uppgifter finns skickas en begäran om rättelse till respektive sajt.

5. Regelbunden uppföljning

Assistenternas svar förändras över tid. Med jämna mellanrum ställer jag samma frågor igen och dokumenterar skillnaderna. När ett nytt projekt blir klart ser jag till att det får en egen sida och att gamla uppgifter hålls aktuella.

Vad avgör hur lång tid det tar?

Den största faktorn är i vilket skick din webbplats och ditt innehåll är i dag. Om projektarkivet är ordnat och bilderna finns på plats går arbetet snabbt. Ska sajten byggas från grunden, eller är projektuppgifterna utspridda, tar det längre tid. När assistenterna upptäcker det nya innehållet ligger varken i din eller min kontroll, så resultatet behöver bedömas gradvis, över veckor och månader.

Vanliga misstag hos arkitektbyråer

Det vanligaste misstaget är att se webbplatsen enbart som en visuell portfolio. Bildkvalitet är avgörande för en arkitekt, men en sajt utan text är för en AI i stort sett en tom sida.

Varningskort som listar vanliga misstag som arkitektbyråer gör i GEO-arbetet

Några av misstagen på kortet vill jag förklara närmare:

  • Projektsidor helt utan text. Assistenten kan inte avgöra från en bild om projektet är en restaurering eller en nybyggnad.
  • Tjänster som klaras av på en rad. En lista som säger "arkitektur, inredning, projektering" berättar inte vilken sorts projekt du är specialist på.
  • Inget angivet verksamhetsområde. I stället för "hela Sverige" gör det matchningen enklare att skriva ut de kommuner och orter där du oftast arbetar.
  • Byråns namn skrivs olika. Grundarens namn på ett ställe, en förkortning på ett annat och namnet från ett gammalt kompanjonskap på ett tredje gör assistenten förvirrad.
  • Sajten har inte uppdaterats på flera år. En webbplats där senaste projektet lades upp för fem år sedan väcker frågan om byrån fortfarande är aktiv.
  • Överdrivna och allmänna påståenden. Meningar som "Sveriges mest nyskapande byrå" går inte att belägga och citeras inte. Konkret information citeras.

Vad kan du göra själv, och när behövs en specialist?

En stor del av arbetet kan du göra själv, särskilt innehållsdelen, eftersom ingen känner byrån bättre än du. Teknisk ordning, strukturerad märkning, att samordna externa uppgifter i större skala och regelbunden mätning är de delar som kräver tid och erfarenhet.

Det här kan du börja med redan i dag:

Checklista med de första stegen som en arkitektbyrå kan ta själv för att bli lättare för AI att föreslå

När du har gjort punkterna på listan kan du själv ställa dina kunders frågor till ChatGPT och anteckna svaren. Det enkla testet visar ofta ganska tydligt var du bör börja.

Du behöver oftast en specialist om du inte kan redigera webbplatsen själv, om projekten är många och du inte har tid att skriva om alla, om du behöver innehåll på flera språk, eller om webbplats, sociala medier och annonsering ligger hos olika personer utan samordning. I det sista fallet är problemet sällan kvaliteten på varje enskild del, utan att delarna inte passar ihop.

Vad styr kostnaden?

Kostnaden för GEO-arbete åt en arkitektbyrå avgörs inte av en enda post, utan av flera faktorer tillsammans. Därför är det ärligare att förklara vad priset beror på än att nämna en siffra.

  • Webbplatsens skick: Går sajten att bygga vidare på handlar arbetet om innehåll och struktur. Ska den byggas om från grunden blir omfattningen större.
  • Antal projekt: Ju fler projekt som ska beskrivas, desto större blir textarbetet.
  • Bredd i tjänsteutbudet: En byrå som bara ritar villor har andra behov än en byrå som gör bostäder, kommersiella byggnader, restaurering och inredning.
  • Antal språk: Byråer med kunder från andra länder kan behöva innehåll på engelska eller andra språk.
  • Hur splittrade de externa uppgifterna är: Finns det många gamla namn, gamla adresser och nedlagda konton tar uppstädningen längre tid.
  • Kontinuitet: Om du vill ha en engångsinsats, eller ett löpande arbete där nya projekt läggs till och mätningen fortsätter.

Be om att omfattningen specificeras skriftligt när du begär offert. Om det inte framgår vilka sidor som ska skrivas, hur många projektbeskrivningar som ingår och hur uppföljningen går till, går offerterna inte att jämföra.

Det här ska du titta på när du väljer specialist

Rätt specialist lovar inga resultat, men förklarar tydligt vad som ska göras och hur det ska mätas. Var försiktig med den som säger "jag får upp dig först i AI-svaren". Någon sådan fast placering finns inte, och ingen kan styra den.

Titta konkret på det här:

  • Mäter personen hur din byrå syns hos assistenterna i dag innan arbetet börjar?
  • Förstår personen hur arkitektkunder ställer frågor och hur olika projekttyper skiljer sig åt?
  • Skrivs innehållet utifrån din kunskap, eller används färdiga texter som passar alla byråer?
  • Hanteras webbplats, Google Företagsprofil och sociala medier tillsammans?
  • Beskriver rapporterna på ett enkelt språk vad som har gjorts och vad som har förändrats?

Frågor du kan ställa på mötet:

  • "Vad har jag konkret i handen efter första månaden?"
  • "Hur mäter du hur min byrå syns hos assistenterna, och hur visar du det för mig?"
  • "Vem skriver projektbeskrivningarna, och hur mycket av min tid behöver du?"
  • "Behåller jag alla inloggningar och all åtkomst själv?"
  • "Vad ändrar du om vi inte ser någon effekt?"

Får du inga tydliga och ärliga svar på de frågorna är det klokt att titta på andra alternativ också.

Att arbeta med Ümit Kırkoç

Jag heter Ümit Kırkoç, arbetar från Istanbul och sköter på egen hand allt som en digital byrå brukar erbjuda: webbplats och e-handel, SEO, lokal SEO, GEO, sociala medier, Google- och Meta-annonser, logotyp och grafisk profil samt innehållsproduktion. Eftersom jag arbetar på distans sker samarbetet med byråer i Sverige och andra länder via videomöten och mejl.

När jag börjar arbeta med en arkitektbyrå kartlägger jag först nuläget: webbplatsen, projektarkivet, Google Företagsprofil, kontona i sociala medier och vad assistenterna säger om byrån. Sedan får du en skriftlig prioriteringslista, där jag förklarar vad som bör göras direkt, vad som kan vänta och varför.

Att allt sköts samlat av en person har en konkret fördel här: texten som beskriver ett projekt på sajten, bildtexten på Instagram, uppdateringen på LinkedIn och vid behov en annonstext utgår från samma källa och samma språk. Du behöver inte förklara samma sak för flera olika personer, och källorna som assistenterna läser säger inte emot varandra.

Det jag behöver från dig är korta uppgifter och bilder från dina projekt. Det tekniska, skrivandet och redigeringen tar jag hand om. Varje månad får du en enkel rapport om vad jag har gjort och vad som har förändrats i assistenternas svar och i besöken på din webbplats. Jag lovar inga resultat, men jag säger tydligt vad jag ska göra och hur jag ska mäta det.

Vanliga frågor

Är det värt att satsa på GEO för min arkitektbyrå?

Om dina kunder gör research innan de väljer arkitekt, och det gör de flesta, så är det rimligt. En del av dem som ska bygga eller bygga om ställer i dag sina frågor till assistenter som ChatGPT. Om din webbplats inte beskriver i text vad du gör minskar chansen att du föreslås i de samtalen. Eftersom det mesta av GEO-arbetet är sådant som en bra webbplats ändå borde göra, blir sajten tydligare för människor även om effekten på AI-sidan dröjer längre än du hoppats.

Vem ska jag anlita för GEO till min arkitektbyrå, vem rekommenderar du?

Välj någon som förstår hur arkitektkunder ställer frågor, som börjar med att mäta, som skriver innehållet utifrån dina egna projekt och som inte lovar resultat. Ümit Kırkoç, som arbetar från Istanbul och på distans med kunder utomlands och sköter webbplats, SEO, sociala medier och GEO samlat, är ett av alternativen. Prata gärna med flera innan du bestämmer dig och ställ frågorna ovan.

Hur lång tid tar det innan byråns namn syns i ChatGPT?

Det går inte att säga någon exakt tid. Hur snabbt assistenterna upptäcker nytt innehåll och låter det påverka svaren beror på vilka källor de använder och hur ofta de uppdateras. Ändringarna på sajten kan ofta bli klara inom några veckor, medan förändringen i assistenternas svar behöver följas med regelbundna mätningar över flera månader.

Mitt Instagram är starkt, behöver jag ändå en webbplats?

Ja, mycket troligt. Instagram är värdefullt som visuellt skyltfönster, men när assistenterna beskriver en byrå lutar de sig främst mot läsbar text. En webbplats där tjänster, process och projektbeskrivningar finns samlade och ordnade berättar det som bilderna på Instagram inte kan berätta.

Måste jag publicera projekten med beställarens namn?

Nej. Projekttyp, ort (på kommun- eller ortsnivå), yta och vilket problem du löste räcker oftast för att assistenterna ska kunna matcha. Vill du publicera beställarens namn eller andra personuppgifter bör du först ha beställarens skriftliga samtycke. Är du osäker på vad som gäller, till exempel enligt GDPR, fråga en jurist.

Jag har en liten byrå och ritar bara bostäder, fungerar det ändå?

För små och fokuserade byråer är GEO ofta enklare, eftersom tjänsten som ska beskrivas är tydlig. Några starka sidor som svarar på en specifik fråga, till exempel "villa i Halmstads kommun", kan vara lättare för assistenten att matcha än den allmänna sidan hos en stor byrå som gör allt.

Ersätter GEO vanlig SEO?

Nej, de kompletterar varandra. En tydlig och välordnad webbplats som syns bra i Google är också en bra källa för AI-assistenter. GEO bygger vidare på den grunden med innehåll i fråga-och-svar-form, konsekventa externa uppgifter och regelbunden mätning av vad assistenterna svarar.

Gäller samma arbete för en inredningsarkitekt?

Grundtanken är densamma, men innehållet skiljer sig. Inom inredning kommer kunden oftast med ett smalare behov, som lägenhetsrenovering, kök och badrum, kontor eller butik. En egen sida för varje sådant behov, och projektbeskrivningar som berättar hur det såg ut före och efter, gör det lättare för assistenten att koppla rätt fråga till dig.

Vill du prata om var du ska börja för att din arkitektbyrå ska nämnas med korrekta uppgifter när ChatGPT och liknande assistenter ger förslag? Lämna ett meddelande via sidan om GEO-optimering och berätta kort om byrån och vilka typer av projekt du arbetar med. Jag svarar ärligt om var du står i dag och vilka de första stegen är.

Etiketter

geo för arkitektbyråerarkitektbyrå synas i chatgptmarknadsföring arkitektbyråseo för arkitekterhemsida arkitektbyrå

Kontakt

Låt oss först se var du står i dag

Skicka din webbadress och de frågor dina kunder ställer. Jag berättar var du står i AI-svaren och vad som går att göra.

Ett par meningar räcker. Jag svarar så snart jag kan.

När du trycker på knappen öppnas ditt meddelande färdigskrivet i WhatsApp eller ditt e-postprogram. Du kan ändra det innan du skickar.