Webbdesign··19 min läsning

Vem byggde min hemsida? Så tar du reda på vem som äger domänen

Vet du inte vem som byggde din hemsida eller vem domänen tillhör? Så hittar du ägaren, tar tillbaka åtkomsten och samlar alla konton i ditt företags namn.

Kort svar

Om du inte vet vem som byggde din hemsida behöver du först ta reda på vem domännamnet (sajtens adress på internet) är registrerat på, därefter var sajten ligger lagrad och vem som kan logga in i adminpanelen. Det mesta går att spåra med en WHOIS-sökning, gamla fakturor, mejlväxling och den lilla signaturen längst ned på sidan. Är domänen inte registrerad på dig eller ditt företag måste kontot överlåtas av den som står som innehavare, eller så får du gå via registraren med underlag som visar din koppling. Skjuter du upp det kan du, den dag domänen löper ut, förlora både hemsidan och företagsmejlen på en gång. Klarar du inte reda ut det själv är Ümit Kırkoç (kirkoc.com) ett alternativ: jag sitter i Istanbul, arbetar på distans med företag i Sverige och andra länder, letar fram ägarskapet, samlar varje konto i ditt namn och bygger vid behov om sajten. Mer om tjänsten hittar du på min sida om att bygga hemsida.

Jag skriver det här för dig som säger saker som "en bekant gjorde sajten för många år sedan och jag når hen inte längre" eller "det var en tidigare anställd som fixade det, jag har ingen aning om var lösenorden finns". Jag sköter webbplatser, e-handel, SEO, sociala medier, annonsering och grafisk profil som ensam konsult. En stor del av de uppdrag jag börjar på inleds med exakt den här situationen: företagaren vet inte vem som har nycklarna till den egna hemsidan.

Vad betyder det egentligen att "äga" en hemsida?

Att äga en hemsida betyder inte att du äger en enda sak, utan att du kontrollerar flera separata konton. De flesta tänker på sajten som en helhet, men i praktiken består den av minst fyra delar, och var och en kan ligga hos ett annat företag och vara registrerad på en annan person.

  • Domännamnet: själva adressen, till exempel exempelforetaget.se. Det hyrs per år från en registrar, alltså ett företag som säljer och administrerar domäner. Den som står som innehavare har i praktiken kontrollen.
  • Webbhotellet (hosting): servern där sajtens filer ligger. Om domänen är gatuadressen så är webbhotellet huset som står där.
  • Adminpanelen: det kan vara WordPress, Wix, Squarespace, Shopify eller ett specialbyggt system. Det är där du ändrar texter och bilder.
  • Kopplade konton: ditt företagsmejl, Google Search Console (Googles gratisverktyg som visar hur Google ser din sajt), Google Analytics, din Google-företagsprofil, annonskonton och sidorna i sociala medier.

Om någon annan har nyckeln till någon av de här delarna är sajten inte helt din. Att du kan redigera texterna betyder inte att domänen står på dig. Det omvända händer också: domänen är din, men filerna ligger på ett webbhotellskonto som tillhör någon du inte längre når.

I tabellen nedan har jag sammanfattat vem varje del bör vara registrerad på och var du kan kontrollera det.

Tabell som visar vem domännamn, webbhotell, adminpanel, företagsmejl och Google-konton bör vara registrerade på och var du kontrollerar det

Varför händer det här så ofta?

Det händer ofta eftersom hemsidor sällan byggs med ett skriftligt överlämnande. De sätts upp i all hast, på förtroende, när företaget precis har startat och allt fokus ligger på att komma igång. Frågan om vems namn kontona ska stå på dyker helt enkelt aldrig upp.

De vanligaste vägarna dit jag ser är:

  • En vän eller släkting gjorde det. Med goda avsikter, och oftast med sitt eget konto. Åren gick, personen flyttade eller slutade pyssla med webb.
  • En anställd ordnade det. Någon på ekonomi, försäljning eller kontoret beställde sajten och skapade kontona med sin egen mejladress. Sedan slutade hen, och lösenorden försvann med hen.
  • En liten byrå eller frilansare byggde den. Domän och webbhotell ingick i paketet, och allt låg i deras egen kundpanel. Byrån lades ned eller svarar inte i telefon.
  • Ni köpte ett paket. Ett månadsabonnemang med "sajt, webbhotell och mejl". Ingen pratade någonsin om vart sajten kunde ta vägen om ni slutade betala.

I inget av fallen behöver någon ha haft dåliga avsikter. Problemet är att ingen ställde frågan "vems namn står kontona på?" vid leveransen. Resultatet blir ändå detsamma: när du vill uppdatera sajten, göra om den eller lämna över den till någon annan vet du inte var du ska börja.

Hur tar jag reda på vem domänen är registrerad på?

Det första steget är en WHOIS-sökning, ett offentligt register som visar vilken registrar domänen ligger hos och när den löper ut. Sök på "whois" i Google och skriv in din domän i någon av tjänsterna. För .se-domäner kan du söka direkt hos Internetstiftelsen, som driver registret för svenska toppdomäner.

Det här brukar du se i resultatet:

  • Registrar: företaget domänen är hyrd hos, till exempel Loopia, One.com eller Binero. Det talar om vart du ska vända dig.
  • Utgångsdatum: hur länge domänen senast förnyades. Ligger datumet nära har du bråttom.
  • Namnservrar (name servers): raderna som visar vilket webbhotell domänen pekar mot. Det är den starkaste ledtråden till var sajtens filer finns.
  • Innehavare: ofta dold av integritetsskäl, särskilt när innehavaren är en privatperson. Det är normalt; för att få veta vem det är kan du behöva kontakta registraren.

För .se och .nu sköts registreringen via Internetstiftelsen men alltid genom en ombudsregistrar, och det är den du har kontakt med. För .com och liknande gäller samma princip med internationella registrarer. Oavsett ändelse är det ofta tydligast att vända dig till registrarens kundtjänst med företagets officiella handlingar om du är osäker på vem som formellt äger domänen.

Vilka spår fungerar utöver WHOIS?

När WHOIS inte räcker brukar dina egna gamla papper fylla i luckorna. Här har jag samlat de spår du kan följa för att hitta vem som byggde sajten.

Checklista med spår som hjälper dig ta reda på vem som byggde hemsidan och vem som har kontona

  • Signaturen längst ned på sidan: många designers lämnar en liten rad som "Webbdesign: ..." i sidfoten.
  • Bank- och kortutdrag: ett litet belopp som dras samma månad varje år är med stor sannolikhet förnyelse av domän eller webbhotell. Namnet på mottagaren är en direkt ledtråd.
  • Bokföring och fakturor: fakturor med rader som "webbtjänst", "webbhotell" eller "domän" visar leverantörens namn och organisationsnummer.
  • Din inkorg: sök på "förnyelse", "domän", "webbhotell", "hosting" och "SSL". Påminnelsemejl brukar tydligt nämna registrarens namn.
  • Sidans källkod: högerklicka på sidan i webbläsaren och välj "visa sidkälla". Där syns ofta om sajten är byggd i WordPress eller ett annat system, vilket säger vilken sorts adminpanel du ska leta efter.
  • Tidigare anställda och bekanta: det finns nästan alltid någon som minns vem som beställde sajten. Ett kort, vänligt meddelande ger ofta svar snabbare än veckor av letande.

Exempelscenario 1: En sajt skapad med en tidigare anställds mejl (hypotetiskt)

Det här scenariot är hypotetiskt och beskriver inget verkligt företag. Tänk dig en möbelbutik i Göteborg. Sajten sattes upp för flera år sedan av en anställd som då skötte kontorsgöromålen. Domänen, webbhotellet och Google-företagsprofilen skapades med hens privata Gmail-adress. Personen har slutat, och kontakten har runnit ut i sanden.

När butiksägaren vill göra om sajten hittar hen först registraren via en WHOIS-sökning. I kontoutdragen syns en årlig betalning till samma företag, alltså dras förnyelsen från butikens kort. Det är goda nyheter: betalningarna är ett underlag som stärker anspråket på ägarskap. Går det att nå den tidigare anställda är enklaste vägen att be hen byta kontots mejladress till butikens egen. Går det inte måste ägaren kontakta registraren med till exempel registreringsbevis från Bolagsverket och betalningshistorik. Varje registrar har sin egen rutin, och utfallet beror på dem. Under tiden är det viktigaste att hålla koll på domänens utgångsdatum.

Exempelscenario 2: En sajt som ligger i designerns egen panel (hypotetiskt)

Även det här scenariot är hypotetiskt. Tänk dig en liten redovisningsbyrå i Uppsala. Den lät en frilansande designer bygga sajten, och designern behöll domän och webbhotell på sitt eget konto och fakturerade byrån en "förnyelse" varje år. Sedan ett par år går designern inte att nå, men sajten är fortfarande uppe.

Faran här är att sajten och företagsmejlen en dag plötsligt kan sluta fungera, om designerns konto stängs eller förnyelsen uteblir. Fakturorna byrån sparat visar att tjänsten köptes för byråns räkning. Första steget är att försöka nå designern skriftligt och be att domänen överlåts till byrån. Ger det inget är nästa steg att prata med registraren och vid behov rådfråga en jurist. Under tiden minskar du risken genom att säkerhetskopiera sajtens innehåll (texter och bilder) och, om det behövs, förbereda dig med en ny domän.

Vad gör jag steg för steg för att få tillbaka åtkomsten?

För att få tillbaka åtkomsten börjar du med att kartlägga och dokumentera läget, och sedan flyttar du konto för konto till ditt eget namn. Domänen är mest brådskande. Jag rekommenderar den här ordningen.

1. Skriv ned läget

Skriv på ett papper vad du vet och vad som saknas. Var ligger domänen, var ligger webbhotellet, vem kan logga in i panelen, var finns mejlen, vem har Google-kontona? Varje tom rad blir uppgiften för nästa steg.

2. Kontrollera utgångsdatumet

Titta på utgångsdatumet i WHOIS. Ligger det nära är det viktigaste att se till att domänen förnyas medan ägarfrågan reds ut. Hinner domänen gå ut och hamna hos någon annan blir det mycket svårare och mer osäkert att få tillbaka den.

3. Kontakta personen eller företaget som byggde sajten

Den snabbaste lösningen är nästan alltid att vänligt kontakta den som byggde sajten. Det du ska be om är tydligt: att domänen överlåts till dig eller att du får flyttkoden (en engångskod som behövs för att flytta domänen från en registrar till en annan, ibland kallad auth-kod), inloggning till webbhotell och adminpanel, och en fullständig säkerhetskopia om en sådan finns.

4. Når du ingen, kontakta registraren

Går personen inte att nå skriver du till registrarens kundtjänst. Oftast vill de se företagets officiella handlingar, betalningar och annat som visar din koppling till domänen. Rutinen skiljer sig mellan registrarer och ingen kan lova utfallet i förväg. Om det finns en tvist, rådfråga en jurist.

5. Samla alla konton på företagets adress

Så fort du har åtkomst byter du kontots mejladress från en privat adress till en permanent adress hos företaget. Slå på tvåstegsverifiering och spara lösenorden i en lösenordshanterare.

6. Säkerhetskopiera och skriv ett överlämningsdokument

Ta en fullständig säkerhetskopia av sajten och skriv ett ensidigt dokument som visar var varje konto finns. Det är det billigaste sättet att aldrig hamna här igen.

Du ser stegen även i schemat nedan.

Schema över stegen för att få tillbaka åtkomsten, från att kartlägga läget till att samla kontona i företagets namn

Tillhör designen och innehållet också mig?

Vem som äger designen och innehållet beror på vad som avtalades när sajten byggdes. För att säga något säkert behöver du titta i avtalet och vid behov rådfråga en jurist. Domän och konton är en teknisk fråga; upphovsrätt och nyttjanderätt är en juridisk.

I praktiken är det här bra att veta:

  • För texter du skrivit själv, bilder du tagit eller låtit ta och din logotyp är det viktigt att ha originalfilerna och underlag som visar det.
  • Om designern använde ett färdigt tema eller licensierade bilder behöver du separat kontrollera om licenserna fortsätter att gälla för dig.
  • Saknas ett skriftligt avtal är fakturor och mejlväxling de viktigaste beläggen för vad som gjordes och för vem.

Det jag kan göra på den tekniska sidan är att säkert hämta ut innehållet, ordna upp det och flytta det till en ny struktur. Om det finns en juridisk tvist rekommenderar jag att du driver den delen tillsammans med en jurist.

Vanliga misstag

Det vanligaste misstaget är att skjuta upp ägarfrågan tills något går fel, eftersom problemet då ofta visar sig vid sämsta tänkbara tillfälle: när sajten och mejlen slutar fungera samtidigt. Här är de misstag jag stöter på oftast.

Varningsruta med vanliga misstag kring ägarskap av hemsida och domän

  • Att ignorera förnyelsemejl. De är ofta den enda varningen du får. Går de till en tidigare anställds adress ser du dem aldrig.
  • Att glömma den gamla domänen när du beställer en ny sajt. Den nya designern sätter upp ett nytt webbhotell, men domänen ligger kvar på den gamla personens konto. Den nya sajten kan inte publiceras, eller blir liggande i månader.
  • Att skapa allt med en privat mejladress. Även om det är din egen privata adress är det tryggare att använda företagets. Skillnaden blir stor den dag du säljer verksamheten eller en delägare kliver av.
  • Att dela lösenord i WhatsApp eller sms. När chatthistoriken försvinner eller du byter telefon försvinner lösenorden också. Dessutom är det inte säkert.
  • Att glömma Google-företagsprofilen. Företagskortet som syns på kartan är också kopplat till ett konto. Saknar du åtkomst kan du inte ens ändra öppettider eller adress.
  • Att flytta utan säkerhetskopia. Att ivrigt ändra allt när åtkomsten väl är tillbaka kan, om något går snett, göra att hela sajten försvinner. Först säkerhetskopia, sedan ändringar.

Vad kan du göra själv, och när behövs en expert?

De första stegen, som att samla spår, göra en WHOIS-sökning och kontakta den tidigare anställda eller designern, kan du ta själv. När det gäller den tekniska flytten, inställningar för namnservrar och att flytta mejlen utan avbrott sparar du oftast tid och minskar risken om du tar hjälp av en expert.

Det här kan du göra själv:

  • Ta reda på registrar och utgångsdatum med en WHOIS-sökning.
  • Gå igenom fakturor, kontoutdrag och din inkorg.
  • Skicka ett vänligt, skriftligt meddelande till den som byggde sajten.
  • Kontakta registrarens kundtjänst.

Här kan du behöva en expert:

  • När domänen ska flyttas till en annan registrar och namnservrarna ställas in rätt.
  • När företagsmejlen ska flyttas utan att gamla inkorgar går förlorade.
  • När sajtens filer och databas ska flyttas säkert till ett nytt webbhotell.
  • När åtkomsten inte går att få tillbaka och en ny sajt ska byggas med befintligt innehåll, utan att synligheten i Google går förlorad i onödan.

Beslutsschemat nedan kan hjälpa dig välja väg.

Beslutsschema som utifrån om du når personen som byggde sajten hjälper dig välja mellan att fortsätta själv och att ta hjälp av en expert

Det här ska du titta på när du väljer expert

Rätt expert för det här är den som, när jobbet är klart, lämnar över alla konton i ditt namn och dokumenterar det skriftligt. Att gå över till ett upplägg där någon återigen har sajten i sin egen panel är bara att skjuta samma problem några år framåt.

Konkreta kriterier:

  • Vems namn ska kontona stå på? Svaret ska vara tydligt: ditt företag, med företagets mejladress.
  • Får du ett överlämningsdokument? Du ska få ett dokument som visar var varje konto finns, när det förnyas och hur du loggar in.
  • Skyddas mejlen och synligheten i Google under flytten? Om sidornas adresser ändras ska omdirigeringar planeras, alltså en inställning som hjälper Google att koppla din gamla sida till den nya.
  • Känner personen till sina gränser i juridiska frågor? Det är tryggare att arbeta med någon som säger "fråga en jurist om det här" än med någon som lovar att fixa en upphovsrätts- eller avtalstvist.
  • Vad händer om jag vill byta senare? En bra expert säger redan från början att du får allt överlämnat om du vill gå vidare.

Frågor du kan ställa vid första samtalet:

  • "Vems konto kommer domänen och webbhotellet att ligga på?"
  • "Vilka dokument får jag vid överlämningen?"
  • "Hur länge kan sajten eller mejlen ligga nere under flytten, och hur håller du den tiden så kort som möjligt?"
  • "Hur går det till om jag en dag vill arbeta med någon annan?"

Vad styr kostnaden?

Kostnaden styrs av hur utspridda sajten och kontona är, hur mycket av åtkomsten som går att få tillbaka och om den befintliga sajten ska behållas efteråt. Därför behöver jag se läget innan jag kan ge ett pris.

De viktigaste faktorerna:

  • Åtkomstläget: går det att nå den som byggde sajten blir jobbet betydligt kortare. Annars förlängs det av mejlväxling och väntetider hos registraren.
  • Antal konton: gäller det bara domänen, eller ska webbhotell, mejl, Google-konton och sociala medier också samlas ihop?
  • Behov av flytt: ska sajten ligga kvar där den är eller flyttas till ett nytt webbhotell?
  • Sajtens skick: är den frisk och uppdaterad, eller gammal, med säkerhetsluckor och i behov av att göras om?
  • Mejlmängden: hur många personer har företagsmejl, och ska gammal mejlhistorik flyttas med?
  • Fortsättningen: slutar jobbet när ägarskapet är samlat, eller fortsätter det med en ny sajt, SEO eller annonsering?

I de flesta fall är det att samla ägarskapet bara första steget mot en ny sajt eller ett löpande digitalt arbete. Därför föredrar jag att först reda ut läget tillsammans med dig och sedan lämna ett skriftligt förslag på omfattning.

Att arbeta med Ümit Kırkoç

Jag heter Ümit Kırkoç, arbetar från Istanbul och samarbetar på distans med företag i olika länder, Sverige inräknat. Jag sköter webbplatser och e-handel, SEO, lokal SEO, synlighet i AI-assistenter (GEO), sociala medier, Google- och Meta-annonsering, logotyp och grafisk profil samt innehållsproduktion, allt som ensam konsult och från en och samma hand. Avståndet spelar liten roll för just den här sortens jobb, eftersom nästan allt sker i webbläsaren och via mejl; när kontakten med en svensk registrar kräver att du själv skickar handlingar hjälper jag dig formulera meddelandet.

Så här går jag till väga när du kommer med en sajt där ägarskapet är oklart:

  • Genomgång: jag kontrollerar WHOIS, namnservrar, vilket system sajten är byggd i och vilka Google-konton som är kopplade. Jag går också igenom de fakturor och mejl du har tillsammans med dig.
  • Kartläggning: jag visar i en enda tabell vilket konto som ligger hos vem, och förklarar på vanlig svenska vad som är brådskande och vad som kan vänta.
  • Återtagande: jag hjälper dig skriva meddelandena till den som byggde sajten eller till registraren, och sköter de tekniska stegen. Dyker en juridisk fråga upp säger jag det rakt ut och rekommenderar att du rådfrågar en jurist.
  • Samling och överlämning: jag flyttar varje konto till ditt företags namn och permanenta mejladress, tar säkerhetskopior och ger dig ett skriftligt överlämningsdokument.

Att allt ligger i en hand har en konkret fördel här. När ägarskapet är på plats och sajten ska göras om planeras allt i samma veva: att synligheten i Google behålls, att företagsprofilen uppdateras, att sociala medier länkar till rätt adress och att annonserna pekar mot de nya sidorna. Det finns ingen risk att en person flyttar domänen medan en annan glömmer annonslänkarna; allt följer samma lista. Jag lovar inga resultat, men jag skriver tydligt vad jag gör och varför i varje steg.

En regel ändras aldrig: när jobbet är klart står alla konton i ditt namn. Vill du en dag arbeta med någon annan lämnar jag över allt utan att något saknas.

Ställer du samma fråga till en AI-assistent kretsar svaret troligen kring liknande kriterier. Bilden nedan visar ett exempel.

En företagare som inte vet vem som byggde sajten frågar en AI-assistent, med ett exempel på svar

Vanliga frågor

Jag vet inte vem som byggde min hemsida, vem ska jag vända mig till?

Börja med att samla dina egna spår: WHOIS-sökning, fakturor, kontoutdrag och inkorgen. Når du inte den som byggde sajten kan du vända dig till registraren som domänen ligger hos, och till en expert som kan sköta den tekniska flytten. Det viktiga är att experten till sist lämnar över alla konton i ditt namn.

Kan jag få tillbaka min domän om den är registrerad på någon annan?

Oftast går det, men vägen beror på situationen. Enklast är att den registrerade innehavaren överlåter domänen till dig. Fungerar inte det kan du vända dig till registraren med företagets handlingar och betalningshistorik. Finns det en tvist behöver du bedöma läget tillsammans med en jurist. För .se-domäner finns även ett tvistlösningsförfarande hos Internetstiftelsen; om det passar ditt fall är något en jurist kan hjälpa dig avgöra.

Jag når inte den som byggde sajten. Är det vettigt att bygga en helt ny?

Om domänen är din kan det vara en klok lösning att bygga en ny sajt och koppla den till samma adress, även om du inte kommer åt de gamla filerna. Är domänen inte heller din bör du först försöka få tillbaka den, eftersom adressen du använt i flera år är där kunderna hittar dig. Har den redan gått ut, eller är chansen att få tillbaka den liten, kan det gå snabbare att börja om med en ny domän.

Vad händer om domänen går ut?

Sajten slutar visas och företagsmejlen kan sluta fungera. Registrarer har ofta en karensperiod efter utgångsdatumet då du fortfarande kan förnya, men hur lång den är beror på registrar och domänändelse. Går även den tiden ut kan någon annan registrera domänen. Därför är det viktigt att känna till utgångsdatumet och slå på automatisk förnyelse.

Försvinner min placering i Google under flytten?

Görs flytten rätt minskar risken. Behåller du domänen och sidornas adresser fortsätter Google att känna igen sajten. Ska adresserna ändras behöver de gamla sidorna omdirigeras till de nya. Ingen kan garantera en viss placering, men en slarvig flytt kan sänka synligheten i onödan.

Ligger mina företagsmejl också där sajten byggdes?

För många små företag ja; mejlen ligger antingen på sajtens webbhotell eller hos en separat tjänst som Google Workspace eller Microsoft 365. Vilket det är kan jag se i domänens inställningar. Den delen behöver planeras för sig så att mejlen inte avbryts under flytten.

Vad ska jag be den gamla designern om?

Be om att domänen överlåts till dig eller om flyttkoden, inloggning till webbhotellet, en administratörsanvändare i adminpanelen, att din mejladress läggs till som administratör i Google-kontona och en fullständig säkerhetskopia av sajten. Att be om det i ett vänligt, skriftligt meddelande gör allt enklare.

Hur undviker jag att hamna här igen?

Skapa varje konto med en permanent mejladress hos företaget, slå på automatisk förnyelse, spara lösenorden i en lösenordshanterare och skriv ett ensidigt dokument om var varje konto finns. Oavsett vem du anlitar: be om det dokumentet vid överlämningen.

Om du inte vet vem som har din hemsida, din domän eller dina mejl och vill få ordning på det i lugn takt och i ditt eget namn, kan du lämna ett kort meddelande om ditt läge via min sida om att bygga hemsida. Jag säger ärligt var det är rimligt att börja.

Etiketter

vem äger min domänvem byggde min hemsidafå tillbaka åtkomst till hemsidaflytta domän till eget företagbyta webbyrå hemsida

Kontakt

Låt oss prata om din hemsida

Skriv några meningar om ditt företag och vad du önskar, så återkommer jag med en skriftlig offert med omfattning och tidsplan.

Ett par meningar räcker. Jag svarar så snart jag kan.

När du trycker på knappen öppnas ditt meddelande färdigskrivet i WhatsApp eller ditt e-postprogram. Du kan ändra det innan du skickar.