Webbdesign··21 min läsning

Webbdesign i Arnavutköy, Istanbul: hemsida för logistikföretag

Har du lager, verkstad eller service nära Istanbuls flygplats i Arnavutköy? Så bygger du en hemsida som ger offertförfrågningar och vad som styr kostnaden.

Kort svar

Ska du ta fram en hemsida för ett företag i Arnavutköy, stadsdelen i nordvästra Istanbul där den nya flygplatsen ligger, behöver du någon som förstår hur lagerföretag, verkstäder och flygplatsnära servicebolag faktiskt får nya kunder. En snygg sajt räcker inte. Den ska visa vilket område du täcker, vilken kapacitet du har, vilka tillstånd du innehar och hur man begär en offert, och den ska göra det på både turkiska och de språk dina kunder talar. Ett alternativ är jag, Ümit Kırkoç (kirkoc.com). Jag är baserad i Istanbul och arbetar på distans med företag i Sverige och resten av Europa, och eftersom jag ensam sköter webbplats, synlighet i sök, sociala medier och annonsering kan du driva hela den digitala sidan av din turkiska verksamhet med en enda kontaktperson. Mer om hur jag arbetar hittar du på min sida om att bygga hemsida. Oavsett vem du väljer: be om exempel, tidsplan, ägarskap och support efter lansering skriftligt innan du skriver på.

Arnavutköy har förändrats snabbare än nästan någon annan del av Istanbul. För inte så länge sedan var det mest byar och åkermark. Sedan flygplatsen öppnade har området fyllts av lager, frakt- och speditionsbolag, biluthyrare, hotell och underleverantörer till industrin. Verkstäderna i Hadımköy, de lokala näringsidkarna kring Bolluca och Taşoluk och transfer- och boendeföretagen längs flygplatsvägen vänder sig till helt olika kunder. Kanske har ditt svenska företag redan ett lager eller en kontaktperson här, eller så funderar du på att etablera dig nära flygplatsen för att nå Turkiet, Mellanöstern och Centralasien. I den här artikeln går jag igenom, utan facktermer, vad du ska förvänta dig av en hemsida i det här läget, vilka sidor som faktiskt ger affärer och vad du ska hålla koll på när du tar in offerter.

Varför behöver en sajt i Arnavutköy tänkas igenom separat?

För att den som letar efter dig här sällan är en granne. Det är oftare en inköpare från ett annat distrikt, en annan turkisk stad eller ett annat land. Ett e-handelsföretag i Ankara som behöver lageryta, en tillverkare i Bursa som vill lägga en order på bearbetade detaljer, en resenär i Göteborg som bokar transfer från flygplatsen: ingen av dem har gått förbi din port. De har en minut på sig att bestämma om du verkar pålitlig, och det enda underlaget är din sajt och hur du ser ut i sökresultaten.

Därför ska en sajt för ett företag i Arnavutköy inte fungera som ett visitkort fullt av företagshistoria, utan som en säljare. Den ska snabbt svara på tre frågor besökaren har i huvudet: Kan det här företaget lösa mitt behov? Kan jag lita på dem? Och vad gör jag för att få en offert?

Området växer dessutom snabbt. Nya lager, nya verkstäder och nya servicebolag som vill dra nytta av närheten till flygplatsen dyker upp varje år, vilket betyder hårdare konkurrens. Den som för några år sedan sökte efter "Arnavutköy nakliye" (frakt i Arnavutköy) fick upp en handfull företag. I dag är listan betydligt längre. Det som skiljer ut dig är att du beskriver vad du gör tydligast och gör det enklast att höra av sig.

För ett utländskt bolag tillkommer en sak: dina turkiska kunder söker på turkiska, medan dina internationella kunder söker på engelska, tyska eller kanske svenska. En sajt som bara finns på ett språk tappar automatiskt en av grupperna.

En annan förändring är att kunderna inte längre bara frågar Google. De frågar också AI-assistenter som ChatGPT, Gemini eller Perplexity. När någon skriver "kan du rekommendera ett pålitligt lagerföretag nära Istanbuls flygplats?" har assistenten lättare att förstå företag som tydligt beskriver sin tjänst och har samma adress och kontaktuppgifter överallt. Arbetet med att synas där kallas GEO, alltså att strukturera innehållet så att AI-verktygen beskriver dig korrekt.

Bilden nedan visar hur en AI-assistent skulle kunna svara på en sådan fråga. Lägg märke till vad svaret bygger på.

Illustration av en chatt där någon ber en AI-assistent om en webbdesigner för ett logistikföretag i Arnavutköy och får ett exempelsvar

Svaret i bilden är inte en verklig konversation utan en illustration. Men logiken är viktig: assistenter sammanfattar lättare sidor som rakt ut säger vem du är och vad du gör. Är den informationen utspridd och otydlig på din sajt, nämner assistenten dig antingen inte alls eller beskriver dig fel.

Hur letar kunderna efter företag i Arnavutköy?

I korthet: med tjänstens namn, platsens namn och ofta en detalj om behovet. Ingen söker på "kvalitetstjänster". Folk skriver konkreta saker, på turkiska till exempel "havalimanı yakını depo kiralama" (lager att hyra nära flygplatsen), "Hadımköy CNC işleme" (CNC-bearbetning i Hadımköy) eller "İstanbul Havalimanı otopark" (parkering vid flygplatsen), och på engelska ungefär "warehouse near Istanbul Airport".

Det blir enklare om du delar in sökningarna i fyra grupper efter avsikt:

  • Inköp mellan företag: En inköpsansvarig letar efter legotillverkning, lageryta, tullager eller en transportpartner. Hen vill se tekniska detaljer, kapacitet och intyg.
  • Flygplatsrelaterade sökningar: Resenärer eller affärsresenärer letar efter transfer, hyrbil, parkering eller övernattning. Här räknas snabbhet, en förklaring av vad som påverkar priset och enkel bokning.
  • Lokal service: Folk som bor eller jobbar i distriktet letar efter bilverkstad, butik, apotek eller frisör. Kartresultatet och telefonnumret avgör.
  • Projekt och investeringar: Den som söker mark, byggtjänster, byggmaterial eller kommersiella lokaler i området. Förtroende, referenser och tidigare uppdrag avgör.

Tabellen nedan sammanfattar vad de fyra grupperna söker och vilken typ av sida som passar var och en.

Tabell som visar fyra söktyper i Arnavutköy, sökarens avsikt och vilken sida som passar

Slutsatsen är enkel: en enda sida som heter "Våra tjänster" kan inte svara alla fyra personer samtidigt. Ett logistikföretag bör beskriva lageruthyrning, distribution och tullager på var sin sida. En verkstad bör ge varje bearbetningsmetod eller bransch en egen sida.

Hur ofta ska platsnamnet stå på sidan?

Naturligt, och bara för de platser där du faktiskt arbetar. Det är rimligt att nämna Arnavutköy, Hadımköy, Bolluca, Taşoluk, Haraççı eller området runt flygplatsen om du verkligen är verksam där. Men att trycka in distriktsnamnet i varje stycke tröttar ut läsaren och ser konstlat ut för Google. Tumregeln: skriv på sidan som du skulle förklara det för en kund i telefon.

Vilka sidor behöver en sajt för logistik, industri och flygplatsnära service?

Rakt svar: en egen sida för varje huvudtjänst, uppgifter om intyg och kapacitet som skapar förtroende, ett tydligt offertformulär och en korrekt sida om var ni ligger. Därtill kommer några extra sidor beroende på bransch.

För logistik- och lagerföretag:

  • En egen sida för varje tjänst: lageruthyrning, distribution, packning, lager för e-handel och så vidare
  • Konkret kapacitet, till exempel lageryta, hyllsystem och antal lastkajer (skriv det som är sant, inget annat)
  • De tillstånd och försäkringar ni har
  • En sida om läget, med avstånd till flygplatsen, motorvägarna och hamnarna
  • Ett formulär där kunden kan ange varutyp, volym och tidsperiod

För industri och verkstäder:

  • Sidor som beskriver varje bearbetning för sig, som skärning, bockning, svetsning, skärande bearbetning och lackering
  • En lista över maskinparken och de material ni kan bearbeta
  • Korta beskrivningar av de branscher ni levererar till, till exempel fordonsindustri, möbler eller bygg
  • Ett offertformulär där kunden kan ladda upp en ritning eller fil
  • Kvalitetscertifikat och hur ni arbetar med arbetsmiljö

För servicebolag kring flygplatsen:

  • Sidor som laddar snabbt och fungerar smidigt i mobilen, eftersom resenären nästan alltid sitter med telefonen
  • Minst en engelsk version utöver den turkiska, och fler språk beroende på kunderna
  • Ett avsnitt som förklarar vad priset beror på, som sträcka, fordonstyp och tid på dygnet
  • Kontakt via WhatsApp eller telefon med ett enda tryck
  • En tydlig beskrivning av var på flygplatsen ni möts eller hur man hittar till er anläggning

Bilden nedan visar hur startsidan för ett påhittat logistikföretag i Arnavutköy skulle kunna byggas upp, uppifrån och ner.

Skiss av startsidan för ett påhittat logistikföretag i Arnavutköy med sektionerna uppifrån och ner

Tanken med ordningen är att besökaren ska känna "här är jag rätt" inom några sekunder. Överst står vad ni gör och var ni finns, sedan kommer tjänsterna, därefter det som skapar förtroende och sist vägen till en offert. Bildgalleri och företagshistoria får gärna finnas, men längre ner.

Riktiga foton eller bildbanksbilder?

Riktiga foton så långt det går. En inköpare känner direkt igen en glansig lagerbild som hämtats från en bildbank. Enkla men skarpa bilder av ert eget lager, era maskiner, er fordonsflotta eller ert kontor ger betydligt mer förtroende. Du behöver ingen professionell fotograf; mobilbilder tagna i bra ljus och i en städad miljö räcker oftast långt.

Exempelscenario 1: ett lagerföretag nära flygplatsen (påhittat)

Det här är ett påhittat exempel och beskriver inget verkligt företag. Tänk dig ett bolag med ett medelstort lager en kort bit från flygplatsen i Arnavutköy. Det har funnits i några år och de flesta kunderna har kommit via rekommendationer. Sajten byggdes för länge sedan: en enda sida, texten går inte att läsa i mobilen och kontaktformuläret fungerar inte.

Ägaren vill hitta nya kunder och riktar in sig särskilt på e-handelsföretag vars lagerbehov växer, inklusive utländska nätbutiker som vill lagra varor i Turkiet. Första steget är då att gå igenom den nuvarande sajten och ta reda på hur kunderna söker efter den här typen av tjänst, både på turkiska och engelska. Sedan byggs strukturen om: egna sidor för e-handelslager, kortare lagerhyra och distribution, en sida om lagrets läge och förbindelser, och ett offertformulär som frågar efter varutyp och volym.

Det viktiga i det här scenariot är att sajten stämmer överens med Google-företagsprofilen, alltså företagets uppslag på Google Maps. Adress, telefonnummer och öppettider ska stå likadant på båda ställena. Syns företaget dessutom på LinkedIn ökar förtroendet hos inköparna, eftersom de ser samma bolag på flera ställen. Det är här det lönar sig att sajt, lokal synlighet och sociala medier sköts av samma person. När tre olika leverantörer har var sin bit försvinner den samstämmigheten ofta.

Exakt vilket resultat det ger går inte att säga i förväg; ingen kan garantera när eller på vilken plats ett företag hamnar i sökresultaten. Men åtminstone finns det nu en grund där besökaren förstår vad företaget gör och kan begära en offert.

Exempelscenario 2: en metallverkstad i Hadımköy (påhittat)

Även det här är ett påhittat exempel. Tänk dig en liten verkstad i Hadımköy som bearbetar detaljer åt underleverantörer i fordonsindustrin och åt maskintillverkare. Verkstaden har ingen sajt alls; jobben kommer från gamla kunder och bekanta i industriområdet. När ett par stora kunder minskar sina beställningar vill ägaren hitta nya.

Kunden till en sådan verkstad är en tekniker. Konstruktören eller inköparen vill veta om verkstaden kan tillverka detaljen på ritningen i det här materialet och med den här toleransen. Därför är sajtens viktigaste del en enkel lista över maskinparken och materialen, plus ett offertformulär där man kan ladda upp en ritning. Komplettera med en kort men konkret sida per bearbetningsmetod, några bilder på exempeldetaljer (från jobb som kunden godkänt eller som inte är konfidentiella) och en lista över branscher ni levererar till.

Här finns också en språkfråga. En del verkstäder i området skickar detaljer utomlands eller fungerar som underleverantör åt utländska bolag i Turkiet. Är du ett svenskt eller nordiskt företag som letar efter en sådan leverantör, är det just en tydlig engelsk sida du själv skulle vilja hitta. Finns ett sådant mål är det enklare att planera den engelska versionen från början än att lägga till den i efterhand.

Om ägaren regelbundet lägger upp korta inlägg om utförda jobb på LinkedIn och länkar dem till sajten, står sajten inte ensam. Att synas på vissa tekniska sökningar med sökannonser (de betalda annonserna som visas överst i Google) är också ett alternativ, men om det är vettigt beror på budget och hur bråttom det är.

Hur går arbetet till? Steg för steg

Kort sagt: först lyssnar jag, sedan går jag igenom nuläget, därefter spikar vi sidplanen tillsammans, sedan tas design och innehåll fram och sist lanserar jag sajten och mäter resultatet. Efter varje steg ber jag om ditt godkännande; jag går aldrig vidare utan det.

1. Första samtal och behov

I första samtalet pratar vi om vad du gör, vilka dina kunder är och var affärerna kommer ifrån i dag. För ett företag i Arnavutköy är en av de viktigaste frågorna om kunderna är lokala eller kommer utifrån, och för ett utländskt bolag dessutom vilka språk de talar. Sajtens språk och struktur formas efter svaret. Samtalet kan lika gärna ske via video från Stockholm som vid ett bord i Istanbul.

2. Genomgång av nuläget

Har du en sajt tittar jag på hastigheten, hur den ser ut i mobilen och vilka sökningar den syns på i Google. Jag går också igenom din Google-företagsprofil, dina konton i sociala medier och konkurrenternas sajter. Genomgången visar vad som kan behållas och vad som bör göras om.

3. Sidplan och innehåll

Vi bestämmer tillsammans vilka sidor som ska finnas, vilken fråga varje sida svarar på och vilken sökning den riktar sig mot. Texterna skriver jag själv eller bearbetar utifrån det du berättar; de tekniska uppgifterna, som kapacitet, intyg och maskinlista, får jag från dig.

4. Design och bygge

Först visar jag en skiss, och när du har godkänt den bygger jag sajten. Det är i det här skedet jag ser till att sidorna laddar snabbt i mobilen, att formulären fungerar och att sidorna är uppbyggda så att sökmotorerna förstår dem.

5. Lansering, mätning och justering

När sajten är publicerad följer jag vilka sidor som får besök och hur många förfrågningar som kommer via formulär och telefon. Där det behövs justerar jag texter och upplägg.

Bilden nedan visar de fem stegen i en överblick.

Stegschema med de fem stegen i webbprojektet för ett företag i Arnavutköy, från första samtal till mätning

Hur lång tid det tar beror på antalet sidor, hur färdigt innehållet är och hur snabbt godkännandena kommer. Den vanligaste förseningen är att foton och tekniska uppgifter från företaget dröjer. Därför får du efter första samtalet en lista över vad du behöver ta fram.

Vanliga misstag när företag i Arnavutköy tar fram en hemsida

Det vanligaste misstaget är att sajten byggs "för att man ska ha en". Om det inte framgår vem sajten är till för, vad företaget gör och hur man får en offert, ger den inga affärer. Andra vanliga misstag:

  • Alla tjänster på en enda sida. Att beskriva lagerhyra, frakt och tullhantering med tre rader på samma sida betyder att du inte syns på någon av sökningarna.
  • Att glömma mobilen. De flesta som letar efter tjänster kring flygplatsen gör det i telefonen. En sajt som laddar långsamt eller har för liten text tappar besökaren.
  • Olika adress på olika ställen. Nya vägar och ändrade adresser i distriktet gör att sajt, karta och sociala medier ofta visar olika uppgifter. Det förvirrar både kunden och sökmotorerna.
  • Att gömma intyg och kapacitet. Företagskunder vill se tillstånd, försäkring eller kvalitetscertifikat. Att visa dem öppet på sidan i stället för att skriva "lämnas på begäran" ökar förtroendet.
  • Oklart ägarskap. Det ska vara klart från början i vems namn domänen och webbhotellet (servern där sajten ligger) är registrerade. Om du och webbdesignern går skilda vägar ska sajten inte bli herrelös.
  • Att aldrig röra sajten efter lansering. En sajt som ser likadan ut i flera år speglar inte verkligheten när dina tjänster och din prissättning förändras.

Rutan nedan sammanfattar de mest kritiska misstagen.

Varningsruta med de vanligaste misstagen företag i Arnavutköy gör när de tar fram en hemsida

De flesta av misstagen går att undvika genom att ställa rätt frågor innan arbetet börjar. Nästa avsnitt handlar om just det.

Så väljer du rätt webbdesigner eller byrå

Rakt svar: titta på exempel från liknande branscher, på vem som faktiskt gör jobbet, på om sajten blir din, på supporten efter lansering och på om kostnaden förklaras öppet. En snygg presentation eller ett lågt pris räcker inte i sig.

Konkreta kriterier:

  • Exempel: Be om sajter inom logistik, industri eller service som är i drift i dag. Se riktiga länkar, inte bara skärmdumpar.
  • Kontaktperson: Vem gör jobbet, och vem pratar du med? Om den som skickar offerten inte är den som bygger sajten bör du veta det.
  • Ägarskap: I vems namn hamnar domän, webbhotell och sajtens filer? Hur tar du över sajten om samarbetet upphör?
  • Innehåll: Vem skriver texterna? Ska du bara bidra med uppgifter, eller förväntas du skriva allt själv, och på vilka språk?
  • Synlighet i sök: Ingår grundläggande SEO, alltså de inställningar som hjälper sökmotorerna att förstå sajten, eller kostar det extra?
  • Support: Vad händer om något går sönder efter lansering eller om du vill ändra en text?

Frågor att ställa:

  • "Vad har du gjort i min bransch tidigare, och kan du visa en länk?"
  • "Hur kommer sajten att se ut i mobilen, och kan jag se en skiss?"
  • "I vems namn registreras domän och webbhotell?"
  • "Vilka sidor ingår i offerten och vilka gör det inte?"
  • "Vad händer under de första månaderna efter lansering?"
  • "Kommer jag själv att kunna använda sajtens administrationspanel?"

Att få svaren skriftligt förebygger de flesta framtida tvister. Gäller avtalet ett turkiskt bolag, eller har du andra särskilda omständigheter, är det klokt att låta en jurist som kan både svenska och turkiska förhållanden läsa igenom villkoren.

Vad kan du göra själv, och när behövs en expert?

Kort svar: att samla information, ta foton, uppdatera din Google-företagsprofil och be kunder om omdömen klarar du själv. När du behöver flera tjänstesidor, offertformulär, flera språk och synlighet i sök sparar du tid på att arbeta med någon som kan det.

Det här kan du göra själv:

  • Skapa eller uppdatera din Google-företagsprofil och skriva rätt adress, telefon och öppettider
  • Ta riktiga foton av lagret, verkstaden eller fordonen
  • Samla intyg, maskinlista och kapacitetsuppgifter i en och samma fil
  • Be nöjda kunder lämna ett omdöme på Google
  • Skriva ner de tio vanligaste frågorna du får och dina svar på dem

Här behövs en expert:

  • När sajten ska rymma flera tjänster, områden eller språk
  • Offertformulär där man kan ladda upp ritningar eller som samlar in detaljerade uppgifter
  • Sajtens hastighet, säkerhet och sökmotorvänliga struktur
  • När sajt, sociala medier och annonser ska planeras så att de stöttar varandra

Det går att sätta upp en enkel sida med Wix eller liknande verktyg. För en liten lokal verksamhet med en enda tjänst och kunder från närområdet kan det ibland räcka. Men för ett logistikföretag eller en verkstad som riktar sig till företagskunder, i flera länder och på flera språk, blir en färdig mall oftast för begränsad.

Beslutsschemat nedan visar när du kan gå vidare på egen hand och när det är klokare att anlita en expert.

Beslutsschema som hjälper ett företag i Arnavutköy att avgöra om det ska bygga hemsidan själv eller anlita en expert

Vad styr kostnaden?

Kort sagt: antalet sidor, antalet språk, vem som tar fram innehållet, hur avancerade formulär och specialfunktioner är och hur mycket support du vill ha efter lansering. Därför bör ingen ge dig en exakt siffra utan att först ha förstått behovet.

De viktigaste kostnadsposterna:

  • Antal sidor och struktur: En verkstad med tre tjänster och ett logistikföretag med tolv tjänster och flera anläggningar beställer inte samma sak.
  • Antal språk: Servicebolag kring flygplatsen och verkstäder som exporterar vill ofta ha ett andra eller tredje språk. Ett utländskt bolag kan behöva turkiska, engelska och sitt eget språk. Varje språk innebär översättning och granskning.
  • Innehåll: Ska jag skriva texterna eller kommer de från dig? Behövs fotografering?
  • Specialfunktioner: Offertformulär, filuppladdning, bokning eller karta med flera anläggningar gör jobbet större.
  • Synlighet i sök och lokal SEO: Grundläggande sökinställningar görs när sajten byggs; löpande innehåll och uppföljning är ett separat arbete.
  • Support efter lansering: Hur ofta uppdateringar, säkerhetskopiering och mindre ändringar ska göras.

En billig offert kan bero på att omfattningen är snäv, och en dyr offert betyder inte automatiskt bättre arbete. Det säkraste är att jämföra offerterna sida för sida och moment för moment.

Att arbeta med Ümit Kırkoç

Jag heter Ümit Kırkoç. Jag arbetar i Istanbul och levererar ensam allt som en digital byrå brukar erbjuda: webbplats och e-handel, SEO, lokal SEO, GEO, hantering av Instagram, Facebook, LinkedIn, TikTok och YouTube, annonsering på Google och Meta, logotyp och grafisk profil samt innehållsproduktion. Har du verksamhet i Arnavutköy kan jag träffa dig eller din kontaktperson på plats när det behövs, men det mesta sköter jag på distans via telefon och videosamtal. Därför fungerar det lika bra om du själv sitter i Sverige.

För ett logistikföretag, en verkstad eller ett servicebolag kring flygplatsen utgår mitt arbete från en sak: först förstår jag hur dina kunder söker efter dig, sedan bygger jag varje sida så att den besvarar en av de sökningarna. Samtidigt ordnar jag din Google-företagsprofil, vid behov ditt LinkedIn- eller Instagramkonto och dina annonser efter samma logik. Med en enda kontaktperson slipper du röran där en gör sajten och en annan annonserna. När sajten uppdateras ändras också annonstexten och uppgifterna i sociala medier samtidigt. För dig som styr verksamheten från ett annat land betyder det dessutom ett enda ställe att ringa när något ska ändras.

Jag säger rakt ut vad som kommer att fungera för dig och vad som inte behövs just nu. Jag lovar ingen viss placering i sökresultaten, inget visst antal kunder och ingen försäljning, eftersom ingen ärligt kan garantera sådant. Det jag lovar är en tydlig plan, en skriftlig omfattning och regelbunden återrapportering. Domänen och sajten registreras i ditt namn.

Vanliga frågor

Jag vill ha en hemsida för mitt logistikföretag i Arnavutköy, vem rekommenderar du?

Välj någon som kan visa fungerande sajter inom logistik eller industri, som skriftligt bekräftar att domänen och sajten registreras i ditt namn och som ger support även efter lansering. Jag är ett av alternativen: baserad i Istanbul, arbetar på distans och sköter sajt, SEO, sociala medier och annonsering i ett. Men vilken väg du än väljer, ta in flera offerter och jämför vad de faktiskt omfattar.

Jag har en liten verkstad. Är det värt att skaffa en hemsida?

Ja, om åtminstone en del av dina nya kunder letar efter dig på nätet. Industrikunder tittar ofta på en leverantörs sajt innan de hör av sig, och en verkstad utan sajt, eller med en som ser föråldrad ut, kan sorteras bort redan där. Kommer alla jobb från gamla kunder och rekommendationer kan det dock vara rimligt att börja med en Google-företagsprofil och en enkel presentationssida.

Räcker en sajt för att nå kunder utanför Arnavutköy?

Oftast inte på egen hand. Sajten är grunden, men för att nå kunder i andra städer eller länder behövs sidor som matchar deras sökningar, löpande innehåll och ibland annonser. Att synas på LinkedIn hjälper också, särskilt mot företagskunder.

Behöver sajten finnas på engelska om jag ligger nära flygplatsen?

Ja, om en del av dina kunder är utländska. För transfer, boende, biluthyrning eller tjänster till utländska bolag är en engelsk version oftast det första att tänka på. Beroende på kundkretsen kan även tyska, arabiska, ryska eller svenska bli aktuella.

Måste jag bygga om min nuvarande sajt, eller räcker det att rätta till den?

Det beror på skicket. En sajt med stabil grund, som fungerar bra i mobilen och är lätt att uppdatera, kan ofta rättas till. En sajt på en mycket gammal plattform, som ser trasig ut i telefonen eller där ingen kommer åt administrationen, är ofta enklare att göra om från början. Jag tittar först och säger sedan ärligt vad jag ser.

Hur snart syns jag i Google efter att sajten är klar?

Det finns ingen exakt tid. Efter lansering kan det ta allt från några dagar till några veckor innan Google har hittat sidorna, men att hamna högt på konkurrensutsatta sökningar kan ta betydligt längre tid och går inte att garantera. Under tiden gör en Google-företagsprofil och vid behov annonser att du syns.

Ska jag lägga sajt, SEO, sociala medier och annonser hos olika personer eller hos en?

Båda går. Med olika leverantörer kan var och en vara specialist på sitt, men då är det du som får samordna dem. Att samla allt hos en person gör det lättare att hålla uppgifterna samstämmiga och fatta snabba beslut. För stora och komplexa projekt kan det vara rätt att dela upp specialiteterna; för små och medelstora företag, och inte minst för dig som styr verksamheten på avstånd, är en enda kontaktperson oftast mer praktiskt.

Binder det mig till något att be om en offert?

Nej. Det första samtalet och offerten binder dig inte till någonting. Jag lyssnar på vad du gör, beskriver skriftligt vilka sidor som behövs och vad omfattningen innehåller, och sedan bestämmer du.

Har du ett logistikföretag, en verkstad eller en serviceverksamhet kring flygplatsen i Arnavutköy, eller planerar du att etablera dig där, och vill du att sajten faktiskt ger förfrågningar och samtal? Skicka ett kort meddelande om din verksamhet via min sida om att bygga hemsida, så säger jag ärligt var det är klokast att börja.

Etiketter

webbdesign istanbulbygga hemsida turkiethemsida logistikföretagwebbyrå istanbul flygplatsanlita webbdesigner turkiet

Kontakt

Låt oss prata om din hemsida

Skriv några meningar om ditt företag och vad du önskar, så återkommer jag med en skriftlig offert med omfattning och tidsplan.

Ett par meningar räcker. Jag svarar så snart jag kan.

När du trycker på knappen öppnas ditt meddelande färdigskrivet i WhatsApp eller ditt e-postprogram. Du kan ändra det innan du skickar.