Kort svar
Om du driver eller planerar att öppna ett hotell, en restaurang, ett kafé, ett galleri eller en turverksamhet i Beyoğlu, en av Istanbuls mest besökta stadsdelar, är dina gäster till stor del utländska turister som letar i mobilen och bestämmer sig på stället. Därför behöver din hemsida fungera på flera språk, ladda snabbt i telefonen, göra det möjligt att boka eller hitta dit med ett par tryck och visa samma uppgifter som din profil på Google Maps. Du kan välja en byrå på plats i Beyoğlu, en frilansande designer eller en specialist som arbetar på distans. Ett av alternativen är jag, Ümit Kırkoç (kirkoc.com): jag sitter i Istanbul, arbetar på distans även med kunder utomlands, och sköter hemsidan tillsammans med lokal SEO, sociala medier och annonsering samlat hos en person. Det passar dig som vill ha en enda kontaktperson, särskilt om du själv bor i Sverige och inte talar turkiska. Mer om hur jag arbetar hittar du på sidan bygga hemsida.
Varför en verksamhet i Beyoğlu behöver tänka annorlunda kring sin hemsida
Det korta svaret: i Beyoğlu får du dina kunder främst från människor som kommer utifrån, inte från grannskapet, och de söker efter dig utan att känna till dig, ofta medan de går på gatan eller sitter på hotellrummet. Ett frukostställe i Karaköy, ett pensionat i Cihangir, ett boutiquehotell ett stenkast från Galatatornet, ett galleri för samtidskonst i Tophane eller en meyhane (en turkisk krog med smårätter och rakı) i en gränd vid İstiklal-gatan står inför samma uppgift: att på några sekunder övertyga någon som aldrig har varit där.
För ett företag som främst betjänar grannar, till exempel en frisör i en bostadsförort, fungerar hemsidan ofta som ett visitkort. Kunderna vet redan vem du är och letar bara efter telefonnummer eller öppettider. I Beyoğlu är hemsidan däremot ofta själva första intrycket. Besökaren ser dig på Google Maps, i en reseapp eller på Instagram och klickar sedan vidare med frågor som "är det verkligen bra, vad kostar det, hur kommer jag dit?". Om sidan då laddar långsamt, om menyn bara är ett suddigt foto eller om det inte finns något språkval, går personen vidare till nästa ställe.
Stadsdelen har också sina egna egenheter. Gatorna är smala och branta, adresserna är förvirrande för utlänningar och flera verksamheter kan dela samma byggnad. Utställningar, evenemang, säsongsmenyer och rumspriser ändras ofta. Allt det här innebär att hemsidan inte bara ska vara snygg. Den måste vara lätt att uppdatera och kunna leda besökaren ända fram till din dörr.
Hur söker gästerna efter dig?
Rakt svar: dina kunder söker sällan på ditt företagsnamn. De söker på ett behov kombinerat med en plats, som "hotel near Galata", "Karaköy brunch" eller "Beyoğlu gallery exhibition this week". Turister gör det oftast på engelska, ibland på sitt eget språk, och en svensk resenär kan mycket väl skriva "bra restaurang Karaköy" direkt i Google. En växande andel frågar dessutom AI-assistenter som ChatGPT, Gemini eller Perplexity: "Kan du tipsa om ett lugnt hotell i Galata?"
Bakom varje sökning finns en egen avsikt. Den som skriver "Beyoğlu hotel" jämför fortfarande. Den som skriver "Galata boutique hotel sea view" vet vad hon vill ha och letar efter precis den uppgiften på din sida. Den som skriver "Karaköy restaurant open now" vill sitta ner någonstans inom en halvtimme; hon behöver adress, öppettider och meny, inte en lång berättelse om husets historia.
För dem som frågar en AI-assistent ser det lite annorlunda ut. De här verktygen lutar sig mot tydlig och enhetlig information på nätet när de föreslår ett ställe. Om din hemsida med raka meningar berättar vad du erbjuder, var du ligger och vem du passar för, och om samma uppgifter finns i din Google-företagsprofil, på bokningsplattformarna och i sociala medier, ökar chansen att du nämns. Arbetet med det kallas GEO, vilket kort och gott betyder att anpassa innehållet så att du beskrivs korrekt i AI-svar. Jag kan inte lova något bestämt resultat, eftersom svaren varierar med person, dag och fråga. Men det är tydligt att det är svårare att synas med spretig information.
I bilden nedan har jag gestaltat den typ av svar en turist kan få när hon frågar en AI om boende i Beyoğlu. Syftet är att visa vilken sorts uppgifter assistenten tittar på när den rekommenderar något.
Vilka sidor behöver ett hotell, en restaurang och ett galleri?
Kort svar: eftersom besökaren i varje bransch kommer med en egen fråga måste även sidstrukturen skilja sig åt. På ett hotell står rummen och direktbokningen i centrum, på en restaurang menyn och bordsbokningen, på ett galleri utställningarna och besöksinformationen. Här går jag igenom vilka sidor som är ett måste för var och en.
Boutiquehotell, pensionat och lägenhetshotell
För ett boende är rumssidorna viktigast. Varje rumstyp behöver en egen sida eller ett eget avsnitt med riktiga foton, antal kvadratmeter, sängar, utsikt och en tydlig lista över vad som finns i rummet. Därtill är en sida om läge och resväg nödvändig: hur tar man sig från flygplatsen, hur många minuters promenad är det till spårvagnen eller bergbanan, måste man släpa resväskan uppför en backe, finns det parkering? Den sista frågan väger tungt i Beyoğlu. Ingen gäst vill irra runt med kabinväskan på Galatas kullerstensgator.
Direktbokning är ett eget kapitel. Plattformar som Booking.com och Expedia ger synlighet, men tar provision på varje bokning. Att ta emot bokningar på din egen hemsida kräver en bokningsmotor, alltså ett program som hanterar rum och priser på ett ställe och fungerar parallellt med plattformarna. Vilket system som passar dig beror på vilken kanalhanterare du redan använder, och det är något vi behöver prata om innan vi bygger.
Restaurang, kafé, bar och meyhane
På ett matställe är menyn det första besökaren letar efter. Den bör vara en riktig sida som går att läsa i mobilen, inte en PDF eller ett foto. Både PDF:er och bilder laddar långsamt, och Google och AI-assistenter har svårt att läsa text i bilder. En meny åtminstone på turkiska och engelska, med markering för allergener och vegetariska rätter, gör livet mycket lättare för en turist.
Nästa viktiga del är bordsbokningen. Det kan vara ett bokningsformulär, en WhatsApp-knapp eller en länk till den bokningsapp du redan använder. Huvudsaken är att gästen kan boka utan att behöva ringa och försöka göra sig förstådd på knagglig engelska. Öppettider, kvällar med levande musik, information om terrass eller inomhusplatser och ett avsnitt om hur man hittar dit bör synas direkt på startsidan.
Konstgallerier, ateljéer och kulturlokaler
Ett galleris hemsida är både skyltfönster och arkiv. Sidan för den aktuella utställningen, med titel, konstnär, datum, vernissagetid och en kort text, bör alltid ligga på startsidan. Ett arkiv över tidigare utställningar är en viktig referens för samlare och press, och det kan dra in besökare från sökningar under lång tid. Dessutom behövs konstnärssidor, bilder på verken och ett enkelt sätt att höra av sig för mer information.
Något som ofta förbises på gallerier är balansen mellan bildkvalitet och sidans hastighet. Verken ska se bra ut, men om varje bild laddas upp som en stor fil tar det evigheter att öppna sidan i telefonen. Lösningen är tekniskt hantverk: bilderna förbereds i rätt storlek och rätt format och laddas vid behov först när de syns på skärmen.
Vill du se de olika branschernas behov sida vid sida ger tabellen nedan en sammanfattande karta.
Turer, upplevelser och guideverksamhet
I Beyoğlu finns också små företag som erbjuder stadsvandringar, fototurer, matturer och workshops. För dem är det viktigast med en egen sida för varje tur, tydlig mötesplats, längd, språk, avbokningsvillkor och möjligheten att välja datum i en kalender och betala eller förhandsboka. Sådana verksamheter är oftast också kopplade till reseplattformar, så hemsidan bör fungera som en kompletterande kanal som inte krockar med dem.
Flera språk: hur många, och hur gör man rätt?
Rakt svar: för de flesta verksamheter i Beyoğlu räcker turkiska och engelska som start. Lägg till ett tredje språk bara om du faktiskt har många gäster som talar det och om du orkar hålla texterna aktuella. Riktar du dig särskilt mot skandinaviska resenärer kan svenska vara ett rimligt tillägg, men onödiga språk blir lätt halvfärdiga sidor som ingen uppdaterar.
Det vanligaste misstaget är att göra hemsidan "flerspråkig" med en automatisk översättningsknapp. Med den metoden skapas översättningen oftast bara på besökarens skärm. Google ser inte sidan på det språket som en egen sida och kan därför inte visa den för den som söker på engelska. Det rätta sättet är att skapa sidor med egna adresser för varje språk, låta någon som behärskar språket granska texterna och tekniskt tala om för Google vilken sida som är på vilket språk.
En annan poäng är att texterna ska anpassas efter hur folk faktiskt söker på varje språk, inte översättas ord för ord. En turkisk gäst söker på "meyhane", medan en utländsk gäst ofta skriver "Turkish tavern" eller "meze restaurant". På samma sätt är "kahvaltı" ett starkt sökord på turkiska, men på engelska behöver det mötas av något i stil med "Turkish breakfast Karaköy". Låter du bygga en flerspråkig sajt behöver någon i kedjan mellan översättare och designer känna till den här skillnaden.
Exempel 1: ett boutiquehotell med tio rum i Galata
Situationen i det här avsnittet är ett påhittat exempel och beskriver ingen verklig verksamhet. Tänk dig ett boutiquehotell med tio rum i Galata, köpt för några år sedan av ett par från Göteborg. Nästan alla bokningar kommer via en reseplattform, hotellets egen hemsida byggdes för länge sedan, finns bara på turkiska och ser trasig ut i mobilen. Ägarna vill öka andelen direktbokningar för att minska det som går till provision.
I ett sådant uppdrag skulle mitt första steg inte vara att designa om hemsidan, utan att förstå läget: hur hittar gästerna hotellet, på vilket språk söker de, vad berömmer de mest i plattformens omdömen och vad klagar de mest på? Därefter byggs hemsidan på turkiska och engelska, med en sida per rumstyp, en utförlig sida om resvägen och en bokningsmotor som samspelar med hotellets kanalhanterare. Att på hemsidan ge ett ärligt skäl att boka direkt, till exempel en liten extra förmån, är det renaste sättet att locka gästen från plattformen till sajten. Men kontrollera först att ett sådant erbjudande är förenligt med ditt avtal med plattformen.
Sedan uppdateras Google-företagsprofilen, fotona förnyas och länken till webbplatsen i profilen pekar direkt på bokningssidan. Länken på Instagram leder till samma ställe. Resultatet av den här sortens arbete bedöms inte efter några veckor utan efter en eller två säsonger, eftersom gästers vanor förändras långsamt.
Exempel 2: en mezerestaurang i Karaköy och ett litet galleri i Tophane
Även detta är ett påhittat exempel. I Karaköy ligger en mezerestaurang som är fullsatt på kvällarna men står tom vid lunch. Den har ingen hemsida, bara ett Instagramkonto och några foton på Google. Menyn är ett mobilfoto av kortet som ligger på borden.
Här behövs ingen stor sajt utan några få välbyggda sidor: en meny som går att läsa på turkiska och engelska, ett avsnitt som lyfter fram lunchmenyn separat, en knapp för bordsbokning och en vägbeskrivning. I Google-företagsprofilen läggs lunchtider och lunchmeny till. I sociala medier planeras korta inlägg om lunchserveringen, och vid behov testas en lokal annons med liten budget riktad till kontorsfolket i området. Att de här fyra delarna hänger ihop är mer meningsfullt än att var och en görs för sig.
Lite längre ner på samma gata, i Tophane, ligger ett litet galleri. Utställningarna byts varannan månad, men hemsidan uppdateras genom att någon skickar ett meddelande till en designer varje gång, så den ligger oftast efter. För det här galleriet är den verkliga lösningen en enkel adminpanel där ägaren eller assistenten själv kan lägga in utställningar, plus ett utställningsarkiv som byggs upp automatiskt. Till det hör en avskalad design som låter konsten stå i centrum och utställningstexter på engelska.
I skissen nedan visar jag i vilken ordning startsidan för till exempel en restaurang bör byggas upp i mobilen.
Steg för steg: från första samtalet till lansering
Rakt svar: en bra webbdesignprocess börjar med att förstå din verksamhet och dina gäster innan någonting designas, och fortsätter efter lanseringen med mätning och justeringar. Så här ser upplägget ut när jag arbetar.
Steg ett är bekantskap och kartläggning. Under ett samtal, gärna över video om du befinner dig i Sverige, går vi igenom din verksamhet, vilka dina gäster är, var de kommer ifrån i dag och vad som är din största utmaning. Jag tittar på din nuvarande hemsida, din Google-företagsprofil, dina sociala medier och eventuella omdömen på plattformarna.
Steg två är sidplanen. Vi bestämmer på papper vilka sidor som ska finnas, på vilka språk, och hur boknings- eller beställningsflödet ska fungera. I det här skedet blir också innehållsbehovet tydligt: vilka foton finns redan, vilka behöver tas, och vem skriver texterna?
Steg tre är design och innehåll. Först designas mobilversionen, eftersom de flesta av dina besökare kommer därifrån. Texterna skrivs enkelt och kort, med de ord som den som söker faktiskt använder. Den engelska versionen tas fram som en anpassning, inte som en översättning.
Steg fyra är bygge och test. Sajten byggs, boknings- eller formulärflödet testas med en riktig provbokning, hastigheten mäts och de tekniska inställningar som krävs för att Google ska kunna läsa sajten korrekt görs.
Steg fem är lansering och första månaden. Sajten publiceras, länkarna i Google-företagsprofilen och sociala medier uppdateras, och besök och formulär följs upp under de första veckorna. Det som fungerar behålls och det som inte fungerar justeras i små steg.
Stegen ovan tar inte lika lång tid i varje uppdrag. Det är stor skillnad mellan en enkel ensidessajt för ett kafé och en hotellsajt på tre språk med tio rumstyper och en inkopplad bokningsmotor.
Vanliga misstag bland verksamheter i Beyoğlu
Kort svar: de vanligaste misstagen är att sajten byggs utifrån ägarens smak i stället för turistens behov, att menyn och uppgifterna inte hålls aktuella och att sajten lever helt skild från Google och sociala medier. Jag utvecklar det lite.
Det första är att öppna startsidan med en stor video eller ett tungt bildgalleri. På en datorskärm kan det se imponerande ut, men om turisten tittar på mobildata ute på gatan ger hon upp innan sidan har laddat. Det är inget fel med slagkraftiga bilder; felet är att använda bilder som inte är förberedda i rätt storlek.
Det andra är att lägga upp menyn eller rumsprislistan som PDF. En PDF kräver att man zoomar in och ut i telefonen, den är krånglig att uppdatera och sökmotorerna läser den dåligt.
Det tredje är att öppettider och adress skiljer sig åt mellan olika ställen. Står det en tid på hemsidan, en annan på Google och en tredje i Instagram-bion blir gästen stående utanför en stängd dörr, och AI-assistenterna ger motstridiga uppgifter om dig.
Det fjärde är att lämna gästernas frågor och svaren på dem utanför hemsidan. Om du besvarar de vanligaste frågorna i ett avsnitt med vanliga frågor på sajten minskar antalet telefonsamtal, och det bidrar dessutom till din synlighet i sökningar.
Det femte är att låta bygga sajten och sedan glömma den. Utställningen är slut men ligger kvar på startsidan, restaurangen har gått över till vintermenyn men sajten visar sommarmenyn. En hemsida som inte uppdateras kan kännas mindre pålitlig än ingen hemsida alls.
Som ett sjätte misstag vill jag nämna de juridiska texterna. Samlar du in personuppgifter via ett boknings- eller kontaktformulär gäller Turkiets dataskyddslag (KVKK), och har du många gäster från EU kan även GDPR bli aktuell. Vad som krävs i fråga om informationstext och cookiemeddelande bör du reda ut med en jurist som kan turkisk rätt. Jag bygger den tekniska delen, men det vore fel av mig att ge bestämda juridiska tolkningar av textens innehåll.
Vad kan du göra själv, och när behöver du en specialist?
Rakt svar: du kan själv uppdatera din Google-företagsprofil, ta foton, skriva meny- och utställningstexter och svara på omdömen. För tekniska saker som flerspråkig struktur, integration av bokningssystem, hastighet och sökmotorinställningar sparar du tid på att ta hjälp av en specialist.
Det finns några konkreta saker du kan börja med redan i dag. Öppna din Google-företagsprofil och kontrollera att öppettider, adress, telefonnummer, webbplats och kategori stämmer. Öppna din egen hemsida i telefonen via mobildata och se hur lång tid den tar att ladda. Skriv ner de fem frågor som gästerna oftast ställer till dig; de blir skelettet i sajtens innehåll. Lägg uppgifterna från Instagram, Google och hemsidan bredvid varandra och se om något skiljer sig åt.
Det går också att bygga sin hemsida själv med färdiga verktyg som Wix, Squarespace eller WordPress. För ett kafé med en enda sida eller en liten ateljé kan det vara en rimlig början. Men om du behöver flera språk, en bokningsmotor, ett utställningsarkiv eller en meny som ändras ofta, blir det i regel krångligare att flytta en sådan sajt till en annan lösning i efterhand än att bygga rätt från början. Tänk på vad du behöver om två år, inte bara i dag, när du bestämmer dig.
Tecken på att du behöver en specialist är att sajten är märkbart långsam i mobilen, att du inte syns alls i engelska sökningar, att nästan alla bokningar kommer via plattformar som tar provision eller att du måste be någon annan om hjälp varje gång något ska ändras på sajten.
Vad du ska titta på när du väljer specialist eller byrå
Kort svar: kontrollera om personen tidigare har arbetat med turism, restauranger eller konst, om personen har erfarenhet av flerspråkiga sajter, om sajten lämnas över till dig och vem som tar hand om den efter lanseringen. En snygg portfolio är inte tillräcklig som enda mått.
Här är konkreta kriterier. Testa själv hur exempelsajterna öppnas i mobilen. Öppna den engelska sidan på en flerspråkig sajt och avgör om texten låter naturlig eller som en maskinöversättning. Be att få se i offerten, punkt för punkt, vilka sidor, hur många språk och vilka integrationer som ingår. Fråga om domännamnet, webbhotellet och sajtens adminpanel registreras i ditt namn. Be om villkoren för support och uppdateringar efter lanseringen skriftligt.
Frågor jag rekommenderar att du ställer när du begär offert:
- Byggs den engelska versionen som egna sidor med egna adresser?
- Vilket system föreslår du för rumsbokning eller bordsbokning, och varför?
- Kommer jag själv att kunna uppdatera menyn, utställningarna eller rumspriserna?
- Tar du hand om min Google-företagsprofil också, eller bara hemsidan?
- I vems namn registreras domännamnet och webbhotellet?
- Vem når jag, och hur snabbt, om något krånglar efter lanseringen?
Checklistan nedan kan du ha till hands när du jämför offerter.
En varning också: var försiktig med den som garanterar dig förstaplatsen på Google, ett visst antal bokningar eller en viss ökning av följare. Sådana resultat beror på en mängd faktorer, och ingen kan ärligt garantera dem. En bra specialist förklarar vad som ska göras, hur det ska mätas och vad du bör titta på efter hur lång tid.
Vad påverkar kostnaden?
Rakt svar: kostnaden för en hemsida till en verksamhet i Beyoğlu styrs främst av antalet sidor, antalet språk, integration av bokning eller beställning, behovet av text och foto samt hur mycket stöd du vill ha efter lanseringen. Jag anger inga belopp här, eftersom två verksamheters behov sällan är exakt desamma, men när du vet vad priset beror på blir det lättare att jämföra offerter.
Antal sidor och struktur: arbetsinsatsen skiljer sig kraftigt mellan en enkel presentationssajt på en sida och en sajt med egen sida för varje rumstyp, varje tur eller varje utställning. Delar som växer hela tiden, som ett utställningsarkiv eller en evenemangskalender, kräver en egen struktur för administration.
Antal språk: varje språk innebär att texten anpassas, granskas och kopplas in tekniskt på rätt sätt. Kostnaden växer inte rakt upp från andra till femte språket, men varje nytt språk är en egen arbetspost.
Integrationer: kopplingar som hotellets bokningsmotor, restaurangens bordsbokningssystem, onlinebetalning eller en turkalender gör den tekniska delen större. Vissa system har dessutom egna månadsavgifter, och dem ska du se separat i offerten.
Text och foto: om du skriver texterna själv eller om jag gör det, och om det behövs professionell fotografering, påverkar kostnaden. På turism- och konstsajter avgör bildkvaliteten mycket, så den här posten ska inte underskattas.
Stöd efter lansering: om du gör uppdateringarna själv, om du vill ha löpande underhåll och om du vill att lokal SEO, sociala medier eller annonsering ska skötas tillsammans med sajten – allt det påverkar den totala budgeten.
Se hemsidan som en del av helheten
Rakt svar: för en verksamhet i Beyoğlu blir hemsidan meningsfull först när den samverkar med Google-företagsprofilen, sociala medier och vid behov annonser. Därför sparar du tid och får en mer enhetlig helhet om samma person sköter allt.
Tänk på gästens väg. Hon ser ett foto av dig på Instagram, klickar på länken i profilen, tittar på menyn på hemsidan och tar sedan fram vägbeskrivningen i Google Maps. Om varje steg ger en ny uppgift, ett annat språk eller en trasig länk tappar du henne på vägen. När hemsida, sociala medier och annonsering ligger hos olika personer uppstår sådana glapp ofta, eftersom var och en bara ser till sin egen bit.
Den praktiska fördelen med att allt sköts från ett håll är följande. Ska en annons göras för en vernissage finns utställningens sida redan klar på sajten, Instagraminlägget länkar till samma sida och evenemanget annonseras i Google-profilen. När restaurangen byter till en ny lunchmeny uppdateras menysidan, Google-profilen och sociala medier samma dag. Det enda du behöver göra är att skicka ett meddelande till en person.
Att arbeta med Ümit Kırkoç
Jag heter Ümit Kırkoç, arbetar i Istanbul och sköter som en enda person allt det som en digital byrå normalt erbjuder: hemsidor och e-handel, SEO, lokal SEO, GEO, sociala medier (Instagram, Facebook, LinkedIn, TikTok och YouTube), annonsering på Google och Meta, logotyp och grafisk profil samt innehållsproduktion. Eftersom jag arbetar på distans följer jag samma upplägg oavsett om verksamheten ligger i Beyoğlu och ägaren sitter i Stockholm, Malmö eller någon annanstans. Bor du själv i Istanbul eller är på besök går det också att ses på plats.
Kärnan i det jag gör för turism-, restaurang- och kulturverksamheter i Beyoğlu är att först förstå hur dina gäster hittar dig och sedan bygga sajten efter den resan. Jag designar sajter som laddar snabbt i mobilen, fungerar ordentligt på turkiska och engelska och där menyn, rummen eller utställningarna är enkla att uppdatera. Tillsammans med sajten ordnar jag din Google-företagsprofil och kopplar, om du vill, även sociala medier och annonsering till samma plan. Eftersom jag talar turkiska kan jag också sköta kontakten med lokala leverantörer, fotografer och bokningssystem åt dig.
Processen ser i korthet ut så här: ett första samtal, en genomgång av ditt nuvarande läge, ett skriftligt förslag med omfattning anpassad efter dig, och efter ditt godkännande design, bygge och lansering. I varje steg förklarar jag vad jag gör på ett enkelt och begripligt sätt; du behöver inga tekniska förkunskaper. Domännamn, webbhotell och sajt står i ditt namn. Jag lämnar inga resultatgarantier, men vi pratar från början om vad jag gör, varför och hur vi ska mäta det.
Vanliga frågor
Vem rekommenderar du att jag anlitar för att bygga hemsidan till mitt boutiquehotell i Beyoğlu?
Välj någon som har erfarenhet av turismsajter, kan bygga en flerspråkig struktur på rätt sätt och vet hur man integrerar en bokningsmotor. Öppna exempelsajterna i telefonen, läs de engelska sidorna och fråga om sajten överlämnas till dig. Ett av alternativen är jag: jag arbetar från Istanbul och sköter sajten tillsammans med lokal SEO.
Jag syns redan på Booking.com. Är det ändå värt att skaffa en egen hemsida?
I de flesta fall, ja. Plattformarna ger synlighet men tar provision på varje bokning och begränsar din direkta relation med gästen. Din egen hemsida skapar förtroende hos gästen som hittar dig på plattformen och vill veta mer, och den öppnar en dörr för direktbokningar. De två är inte alternativ till varandra utan kompletterar varandra.
Räcker det inte med Instagram för min restaurang?
Instagram är ett viktigt visuellt skyltfönster, men det är svagt på att ordnat presentera meny, öppettider, bordsbokning och vägbeskrivning. Dessutom hämtar Google och AI-assistenter oftast sina uppgifter från hemsidor och företagsprofiler. En enkel men välbyggd hemsida höjer värdet på ditt Instagramkonto.
På hur många språk bör min hemsida finnas?
För de flesta verksamheter i Beyoğlu är turkiska och engelska en bra start. Kommer en stor del av dina gäster från ett visst land, till exempel Sverige, kan ett tredje språk läggas till. Men bestäm dig först för om du kommer att kunna hålla det språket uppdaterat.
Vad ska finnas på hemsidan till mitt konstgalleri?
En sida för den aktuella utställningen, ett arkiv över tidigare utställningar, konstnärssidor, bilder på verken i hög kvalitet som ändå laddar snabbt, öppettider och ett sätt att be om mer information. Viktigast av allt är en adminpanel där du eller dina medarbetare enkelt kan lägga in nya utställningar.
Hur lång tid tar det att bygga en hemsida?
Det beror på omfattningen. En ensidessajt för ett kafé och en flerspråkig hotellsajt med inkopplad bokningsmotor tar helt olika lång tid. Har du texter och foton klara går det märkbart snabbare. Vid första samtalet ger jag dig en tidsplan som passar ditt projekt.
Vad ska jag göra för att AI-assistenter som ChatGPT ska rekommendera min verksamhet?
Beskriv med tydliga meningar på din sajt vad du gör, var du ligger och vem du passar för, besvara vanliga frågor och håll samma uppgifter enhetliga i din Google-företagsprofil och i sociala medier. Det ökar chansen att du rekommenderas, men ingen kan garantera resultatet.
Kan vi samarbeta även om jag bor i Sverige eller om verksamheten ligger utanför Beyoğlu?
Ja. Jag arbetar på distans och kan driva samma process via videosamtal och skriftlig kommunikation, oavsett om du sitter i Sverige eller om verksamheten ligger någon annanstans i Turkiet.
Har du ett hotell, en restaurang, ett kafé, ett galleri eller en turverksamhet i Beyoğlu och vill göra din hemsida till något som dina gäster faktiskt använder, hör av dig via sidan bygga hemsida. Jag lyssnar på hur din verksamhet fungerar, och sedan tar vi tillsammans fram den omfattning som passar dig.