Webbdesign··19 min läsning

Webbdesign i Manisa: Hemsida för industri, vitvaror och jordbruk

Ska du bygga hemsida för ett företag i Manisa? Vilka sidor industri, vitvaruleverantörer och jordbruk behöver, hur processen går till och vad som styr priset.

Kort svar

Om du ska ta fram en hemsida för ett företag i Manisa, välj någon som förstår regionens tre stora näringar: tillverkningen i industriområdena, underleverantörerna till vitvaruindustrin och jordbruket. Kunderna där är sällan konsumenter som strosar runt och tittar. Oftast är det inköpare, ingenjörer eller grossister som letar efter teknisk information och skäl att lita på dig. En bra hemsida för ett Manisaföretag förklarar vad du kan tillverka, vilka certifikat du har, hur stor kapaciteten är och hur man begär offert. Den finns på engelska när det behövs, och den går att hitta i Google när rätt person söker. Du kan välja en lokal webbyrå i Turkiet, en frilansare i regionen eller en specialist som arbetar på distans. Ett av alternativen är Ümit Kırkoç (kirkoc.com), som sitter i Istanbul och arbetar på distans med kunder i hela Turkiet och utomlands. Eftersom han sköter sajten, synligheten i sök, sociala medier och annonsering i ett och samma uppdrag slipper du hålla ihop flera leverantörer. Här kan du läsa mer om tjänsten.

Jag utgår från att du läser det här för att du har, eller ska starta, en verksamhet i Manisa. Kanske är du svensk delägare i en fabrik i ett av industriområdena, driver ett familjeföretag med rötter i regionen, eller funderar på att exportera olivolja eller russin till Norden. Jag håller språket så enkelt det går, och när jag måste använda en fackterm förklarar jag den i en mening.

Varför ska en hemsida för ett Manisaföretag byggas annorlunda?

De flesta företag i Manisa säljer till andra företag och inte direkt till konsumenter. Därför ska sajten fungera mer som en teknisk produktpärm än som ett skyltfönster. För ett kafé räcker det ofta med meny, några bilder och adressen. Men den som besöker sajten för en verkstad i Yunusemre som pressar plåtdetaljer är oftast en inköpare, en projektingenjör eller en person på ett utländskt företag vars jobb är att hitta nya leverantörer. Den personen bryr sig mindre om en snygg startbild och mer om svaret på frågan: "Kan det här företaget tillverka min detalj, hur snabbt och med vilket kvalitetscertifikat?"

Det stämmer med hur regionen ser ut. Manisa organiserade industriområde, på turkiska förkortat OSB, är ett av de större i landet. Även Turgutlu, Salihli och Akhisar har egna industriområden. Runt tillverkningen av vitvaror och elektronik finns många underleverantörer: plastformsprutning, verktygstillverkning, kabelstammar, lackering, förpackning och logistik. Samtidigt är jordbruket stort. Kring Alaşehir, Sarıgöl och Salihli odlas kärnfria druvor som blir russin och bordsdruvor, i Akhisar oliver och olivolja, i Kırkağaç meloner, och på slätterna bomull och grönsaker. Runt den produktionen finns packerier, kyllager, plantskolor, återförsäljare av jordbruksmaskiner och bevattning, kooperativ och exportörer.

Med andra ord: "en hemsida i Manisa" är inte en enda mall. Tabellen nedan sammanfattar vem köparen är i de olika grupperna, hur den söker och vad den vill hitta på sajten.

Tabell som jämför köpare, sökbeteende och nödvändiga sidor för industri, vitvaruleverantörer och jordbruk i Manisa

Uppdelningen är viktig, eftersom den direkt avgör vilka sidor din sajt behöver, på vilka språk den ska finnas och i vilka sökningar den behöver synas.

Hur söker kunderna inom industri och vitvaror efter dig?

En industriell köpare söker sällan på ditt företagsnamn. Den söker på vad du gör, med det tekniska namnet, och ofta tillsammans med en ort. På turkiska kan det vara sökningar som motsvarar "formsprutning Manisa", "plåtskärning Manisa OSB" eller "verktygstillverkning Turgutlu". En utländsk köpare skriver på engelska, till exempel "plastic injection molding Turkey" eller "sheet metal supplier Manisa". En svensk inköpare som letar efter en ny leverantör i Turkiet gör samma sak. De här personerna sitter oftast vid ett skrivbord, öppnar några företag i olika flikar och gör en kortlista.

För att hamna på den kortlistan behöver följande vara lätt att hitta på din sajt:

  • Processer. Vilka arbeten du utför, till exempel formsprutning, extrudering, laserskärning, kantpressning, svetsning och pulverlackering. Ge varje process en kort beskrivning och gärna ett foto från din egen produktion.
  • Maskinpark. Vilka maskiner du har, hur många och med vilken kapacitet. Det kan vara tonnageintervallet på formsprutorna eller hur tjock plåt laserskäraren klarar. Det svarar på köparens fråga: "Ryms min detalj hos dem?"
  • Kvalitetscertifikat. Ledningssystem som ISO 9001 och, om du levererar till fordonsindustrin, de branschcertifikat som gäller där. Det räcker inte att skriva namnet på certifikatet. Att ange omfattning och giltighet skapar mer förtroende.
  • Branscher du levererar till. Vitvaror, fordon, elektronik, möbler och så vidare. Du behöver inte namnge kunder. Bara att ange branscher ger köparen en bild av vad du klarar.
  • Offertformulär. Ett formulär där köparen kan ladda upp en ritning (PDF, DWG eller STEP), ange antal och önskad leveranstid. En inköpare som inte kan skicka sin ritning direkt får leta upp en e-postadress, och en del ger upp på vägen.
  • Logistik. Var du ligger, hur långt det är till hamnen i Izmir och hur du brukar frakta. För en europeisk köpare säger det mycket om ledtider och kostnader.

Bilden nedan visar ett exempel på hur en sådan leverantörssajt kan läggas upp, med en sida per huvudfråga som köparen har.

Exempel på upplägg för en leverantörssajt i Manisa: processer, maskinpark, certifikat, branscher, logistik och offertformulär

Vad ska finnas på en hemsida för jordbruksföretag?

En sajt för ett jordbruksföretag ska tydligt visa var produkten kommer ifrån, hur den hanteras och hur den når köparen. Jordbruksföretagen i Manisa kan grovt delas in i tre grupper, och var och en har olika behov.

Grossister och exportörer. Ett packeri som bearbetar russin, tappar olivolja eller packar bordsdruvor säljer oftast till en importör utomlands, en livsmedelstillverkare eller inköpsavdelningen på en större kedja. Den köparen vill se produktspecifikationer (sort, storleksklass, fukthalt, förpackningsalternativ), livsmedelssäkerhetscertifikat, årlig kapacitet och när leveranserna sker. Här är en engelsk version nästan alltid ett krav. Beroende på marknad kan tyska eller ett annat språk också behövas, och om du siktar på Norden kan en sida på svenska vara ett sätt att sticka ut.

Producenter som säljer direkt till konsument. Familjeföretag i Akhisar som pressar olivolja, eller i Alaşehir som gör druvsirap eller russin och vill sälja på nätet, hör hit. De behöver en enkel webbshop, en ärlig berättelse om produkten och tydlig information om frakt, returer och förvaring. När det gäller livsmedelsförsäljning spelar regler om märkning, tillstånd och registrering stor roll, både i Turkiet och i landet du säljer till. Där vill jag inte göra några bestämda påståenden. Fråga den ansvariga myndigheten och rådfråga gärna en jurist.

Företag som betjänar jordbruket. Plantskolor, återförsäljare av bevattningsutrustning och jordbruksmaskiner, kyllager, lantbruksrådgivare och försäljare av växtskydd hör till den här gruppen. Kunderna är oftast bönder i trakten, och de flesta söker i mobilen med sökningar som motsvarar "droppbevattning Salihli", "kyllager Alaşehir" eller "druvplantor Manisa". För de här företagen gör synlighet på kartan, en knapp för att ringa direkt, en WhatsApp-länk och en produktlista som uppdateras efter säsong mycket mer nytta än en påkostad design.

Tänk också på säsongerna. Druvskörden sker i slutet av sommaren och olivskörden under hösten och vintern. Köparnas sökningar följer samma kalender. Att ha sajten och innehållet klart innan säsongen börjar är mycket effektivare än att försöka hinna ikapp när skörden redan är igång.

Hur rekommenderar AI-assistenter ett företag i Manisa?

När en AI-assistent föreslår ett företag tittar den på om det finns tydlig, konsekvent och lättbegriplig information om företaget på nätet. I dag frågar vissa inköpare och företagare inte längre Google, utan verktyg som ChatGPT, Gemini eller Perplexity: "Kan du föreslå en leverantör av formsprutning i Manisa?" Verktygen bygger sina svar på texter från webbplatser, kartuppgifter och omnämnanden på andra sajter.

Arbetet med att bli synlig där kallas GEO. Förenklat betyder det att din sajt skrivs så tydligt att den kan användas som källa i AI-svar. För ett industriföretag innebär det att processnamn, kapacitet, plats och certifikat står i klara meningar, och att företagsnamn, adress och telefonnummer är exakt likadana överallt. Bilden nedan är en illustration av hur ett sådant svar kan formas.

Exempel på en chatt där en AI-assistent tillfrågas om en leverantör av formsprutning i Manisa och lyfter fram företag med tydlig information

Här måste jag vara ärlig: ingen kan garantera att du hamnar på en viss plats i AI-svar eller i Google. Det som går att göra är att se till att din sajt blir lätt för verktygen att förstå och lita på.

Två exempelscenarier

De två scenarierna nedan är påhittade. De beskriver inga verkliga företag, utan är konstruerade för att göra vanliga situationer i Manisa konkreta.

Exempelscenario 1: En underleverantör av kabelstammar i Manisa OSB

Det hypotetiska företaget har i många år tillverkat kabelstammar och kontaktdon till vitvarutillverkare. Den nuvarande sajten byggdes för tio år sedan. Den består av en enda sida på turkiska, fungerar dåligt i mobilen, och det senaste certifikatet som lagts upp är flera år gammalt. Nu vill företaget nå tillverkare av hushållsapparater i Europa, bland annat i Norden.

Det första jag skulle göra är att tillsammans med företaget skriva ner frågorna: "Vad ska en europeisk inköpare hitta svar på när hon kommer in på vår sajt?" Sedan bygger jag en tvåspråkig struktur på turkiska och engelska: en processida (kapning, avisolering, krympning, testning), en sida om maskiner och testutrustning, en kvalitetssida, en sida om branscher, en om logistik och ett offertformulär. Varje process visas med foton från den riktiga produktionen, eftersom bildbanksbilder inte skapar förtroende hos en köpare. Därefter justerar jag rubriker och beskrivningar så att de engelska sidorna kan hittas i sökningar som "wire harness manufacturer Turkey". Om företaget vill uppdaterar jag också LinkedIn-sidan med samma uppgifter. En utländsk köpare kollar ofta LinkedIn efter sajten, och när båda ställena säger samma sak ökar förtroendet.

Exempelscenario 2: Ett familjeföretag i Alaşehir som förädlar russin

Det andra hypotetiska företaget förädlar och packar druvor från egna vingårdar och från odlare i närheten. Hittills har all försäljning gått via några mellanhänder. Nu vill familjen både nå importörer direkt och sälja småförpackningar på nätet.

Här finns två olika köpare, och sajten måste svara båda. Från startsidan öppnar jag två tydliga vägar: "Grossist och export" och "Webbshop". Grossistdelen innehåller produktspecifikationer, förpackningsalternativ, kapacitet, leveransperiod och ett formulär för att beställa prover, och den finns även på engelska. Webbshopen berättar om produkten, visar vägen från vingård till förpackning och ger råd om förvaring och frakt. När skörden närmar sig kan det vara klokt att lägga ut korta videor på Instagram om vingården och förädlingen, och samtidigt köra en Google-annons med liten budget för webbshoppen. När allt det sköts av samma person hänger budskapet i videon, erbjudandet i annonsen och produktsidan på sajten ihop.

Hur går arbetet med en hemsida till, steg för steg?

För ett företag i Manisa går arbetet i fem steg: första mötet, insamling av innehåll, design, bygge och uppföljning efter lansering. Eftersom jag arbetar på distans sker det mesta via videomöten, e-post och delade mappar. Det passar bra om du själv sitter i Sverige och bara åker ner till fabriken några gånger om året. När det behövs foton eller film arbetar vi med en lokal fotograf eller med bilder som du eller dina medarbetare tar.

De fem stegen i arbetet med en hemsida för ett företag i Manisa: möte, innehåll, design, bygge och uppföljning

  1. Möte och mål. Vi pratar om vem du säljer till, vilka produkter eller tjänster som ska lyftas fram och om du planerar att växa utomlands. Efter mötet är sidlistan och språkbehovet klara.
  2. Insamling av innehåll. Maskinlista, certifikat, produktinformation, foton och företagets historia samlas in. I industriföretag tar det här steget ofta längst tid, eftersom uppgifterna ligger utspridda på olika avdelningar. Jag ger dig en enkel lista som visar vad du ska skicka och i vilket format.
  3. Design. Först kommer sidstrukturen, sedan utseendet. I strukturen svarar vi på frågan "Vad ska köparen se på den här sidan?". Färger och typsnitt väljs först efter det.
  4. Bygge och texter. Sajten byggs, texterna skrivs eller dina egna texter bearbetas, och offertformuläret och kontaktvägarna testas. Jag kontrollerar sajten i mobil, surfplatta och dator var för sig. Google Search Console, ett gratis verktyg som visar hur din sajt syns i Google, och besöksmätning kopplas in i det här steget.
  5. Lansering och uppföljning. Under veckorna efter lanseringen följer vi vilka sidor som får besök, om formulären fungerar och vilka sökningar folk kommer från. Vid behov justerar vi sidorna.

Vanliga misstag när man tar fram en hemsida i Manisa

Det vanligaste misstaget är att sajten byggs utifrån ägarens vilja att berätta om sig själv i stället för utifrån köparens frågor. Det blir en lång "Om oss"-text, en grundarhistoria och några meningar om vision, men ingen maskinkapacitet och inget offertformulär. Andra vanliga misstag:

Lista över vanliga misstag som industri- och jordbruksföretag i Manisa gör när de tar fram en hemsida

  • Sajten finns bara på turkiska. Ett företag som vill exportera tappar den utländska köparen direkt om sajten bara är på turkiska. Automatiska översättningstillägg översätter dessutom ofta facktermer fel.
  • Gamla certifikat ligger kvar. Ett certifikat som har gått ut eller fått ändrad omfattning skapar onödiga frågor inför en leverantörsrevision.
  • Offertformuläret tar inte emot filer. En industriköpare vill skicka sin ritning. Ett formulär utan uppladdning tvingar köparen att leta efter en e-postadress, och vissa hoppar av.
  • Sajten går sönder i mobilen. De flesta kunderna på jordbrukssidan, och en del ingenjörer ute i produktionen, tittar i telefonen.
  • Bildbanksfoton. Bilder som inte visar din riktiga anläggning väcker misstro i stället för förtroende.
  • Kartuppgiften är bortglömd. Om Googles företagsprofil, alltså din post på Google Maps, saknas eller har fel adress förlorar framför allt återförsäljare och serviceföretag kunder.
  • Sajten byggs och lämnas. En sajt som aldrig uppdateras efter lanseringen blir inom några år en sajt som måste göras om från början.

Vad kan du göra själv, och när behöver du en expert?

Om du bara behöver en enkel presentation kan du ta en del av de första stegen själv. När det handlar om tekniska sidor, flera språk och synlighet i sök sparar du tid på att ta hjälp.

Det här kan du göra på egen hand:

  • Skapa en företagsprofil på Google och fyll i rätt adress, telefonnummer och öppettider.
  • Samla tydliga foton i dagsljus av anläggningen, maskinerna och produkterna.
  • Samla maskinlistan, certifikaten och produktspecifikationerna i ett enda dokument.
  • Skriv ner de tio frågor som kunderna oftast ställer. Den listan är ett utkast till en av sajtens mest värdefulla sidor.

En expert blir nödvändig när sajten också ska fungera på engelska eller andra språk, när offertformuläret ska ta emot filer och skicka automatiska aviseringar, när du ska sälja på nätet, när du vill synas i tekniska sökningar i Google, eller när du vill att sociala medier och annonsering ska skötas regelbundet vid sidan av sajten. Om du dessutom leder verksamheten från Sverige blir det snabbt tungt att förklara samma sak för flera olika leverantörer i Turkiet. Att en person håller i alla delar är då betydligt mindre slitsamt.

Vad avgör kostnaden?

Kostnaden för en hemsida styrs av antalet sidor, antalet språk, vem som tar fram innehållet och vilka funktioner sajten ska ha. Jag anger inga siffror, eftersom arbetsinsatsen bakom två "företagssajter" kan skilja flera gånger om. Men om du frågar efter följande poster när du begär offert blir det lättare att jämföra:

  • Antal sidor och avsnitt. En enkel presentationssida och en industrisajt med en egen sida för varje process är inte samma jobb.
  • Antal språk. Varje nytt språk innebär översättning, korrektur och sökinställningar för just det språket. Fråga alltid vem som gör den tekniska översättningen.
  • Texter. Levererar du texterna själv, eller skriver jag dem efter samtal med dig? Det senare kräver mer arbete men ger oftast ett tydligare resultat.
  • Foto och film. Om det behövs fotografering på plats påverkar det priset.
  • Funktioner. Offertformulär med filuppladdning, inloggning för återförsäljare, produktkatalog, webbshop och betallösning innebär var för sig extra arbete.
  • Support efter lansering. Vem som ansvarar för domän, webbhotell (servern där sajten ligger), säkerhetsuppdateringar och innehållsuppdateringar.
  • Arbete med synlighet i sök. Att bygga sajten och att regelbundet arbeta för att den ska hittas i Google och i AI-svar är två olika poster.

När de här posterna står tydligt i offerten minskar risken för överraskningar av typen "det där kostar extra".

Det här ska du titta på när du väljer expert eller webbyrå

Det snabbaste sättet att välja rätt är att med några frågor ta reda på om personen förstår köparna i din bransch. Att sajterna i portfolion ser snygga ut räcker inte. Det viktiga är vem de sajterna säljer till och vad de erbjuder den köparen.

Checklista för att välja expert eller webbyrå för webbdesign i Manisa

Konkreta kriterier att titta på:

  • Exempel från industri eller jordbruk. Att bygga en sajt för ett kafé eller en butik är något annat än att bygga en leverantörssajt.
  • Sidplanen visas i förväg. Innan designen börjar ska du få ett skriftligt svar på vilka sidor som ska finnas och vad som ska stå på var och en.
  • Erfarenhet av flera språk. De engelska sidorna ska inte bara vara översatta utan skrivna så att de fungerar i engelska sökningar.
  • Sajten ska vara din. Domänen, webbhotellet och inloggningen till sajtens administration ska stå i ditt namn.
  • Inga garantier om placering eller försäljning. Var försiktig med den som lovar sådant.
  • Det står skriftligt vad som händer efter lansering. Villkor för uppdateringar, säkerhetskopiering och support.

Frågor du kan ställa på mötet:

  • "Vad tycker du att en utländsk inköpare ska se först när hon kommer in på vår sajt?"
  • "Kommer det att gå att ladda upp ritningar i offertformuläret, och vem tar emot formulären?"
  • "Vem skriver texterna, och hur kontrolleras facktermerna?"
  • "Hur rapporterar du hur sajten syns i Google efter lanseringen?"
  • "Om jag avslutar samarbetet, får jag då alla filer och all åtkomst?"

Att arbeta med Ümit Kırkoç

Jag heter Ümit Kırkoç, arbetar från Istanbul och gör på egen hand allt som en digital byrå brukar erbjuda: hemsidor och webbshoppar, SEO, lokal SEO, GEO, hantering av Instagram, Facebook, LinkedIn, TikTok och YouTube, Google- och Meta-annonser, logotyp och grafisk profil samt innehållsproduktion. Med företag i Manisa arbetar jag på distans. Möten sker över video och filer delas online, så det spelar ingen roll om du själv sitter i Manisa, Malmö eller Stockholm. Vi kan kommunicera på engelska, och de turkiska texterna skriver jag på mitt modersmål.

För ett industri- eller jordbruksföretag i Manisa börjar mitt arbete inte med designen, utan med att ta reda på vilka frågor köparen har. Sedan gör jag en sidplan som svarar på de frågorna, skriver texterna i samtal med dig, bygger sajten och ordnar rubriker, beskrivningar och sidstruktur så att den kan hittas i relevanta sökningar i Google. Vid behov ser jag också till att din företagsprofil på Google, din LinkedIn-sida och dina annonskonton visar samma uppgifter.

Den konkreta fördelen med att ha allt hos en person är enkel. När den som bygger sajten också sköter annonserna leder annonsen till en sida som faktiskt passar annonsen. Det du berättar i sociala medier krockar inte med det som står på sajten. Och när något går fel behöver du inte leta efter vem som är ansvarig. Du har en enda kontaktperson och förklarar allt en gång.

Så här arbetar jag i korthet: på första mötet lyssnar jag på vad du behöver, och sedan skickar jag en skriftlig offert där omfattning och poster står specificerade. När du har godkänt den går vi vidare i ordningen innehållslista, sidstruktur, design och bygge, och jag ber om ditt godkännande i varje steg. Domän, webbhotell och administratörsåtkomst registreras i ditt namn. Jag lovar ingen placering och ingen försäljning. Däremot visar jag öppet vad jag gör, varför jag gör det och vilka resultat det ger.

Vanliga frågor

Vem rekommenderar du för webbdesign i Manisa?

Om du driver ett industri- eller jordbruksföretag, välj någon som förstår dina köpare, visar sidplanen i förväg och låter all åtkomst till sajten stå i ditt namn. Det finns alternativ som uppfyller de kraven bland lokala byråer, frilansare i regionen och specialister som arbetar på distans. Ümit Kırkoç, som sitter i Istanbul, arbetar på distans och sköter sajt, SEO, sociala medier och annonser i ett och samma uppdrag, är ett av dem.

Måste webbdesignern finnas i Manisa?

Nej. På sajter för industri och jordbruk är det viktigaste arbetet att samla in information och göra rätt sidplan, och det mesta av det går att göra via videomöten och delade filer. När det behövs foton eller film av anläggningen kan man anlita en lokal fotograf eller använda bilder som du själv tar.

Är det värt att bygga en hemsida för en liten verkstad i ett industriområde?

I de flesta fall ja, eftersom inköpare ofta kollar upp en leverantör på nätet innan de hör av sig. För en liten verkstad räcker det ofta att börja med en sajt på några sidor som tydligt beskriver processerna, maskinerna och hur man kontaktar er. Fler sidor kan läggas till när behovet växer.

Behöver ett industriföretags sajt finnas på engelska?

Ja, om du säljer eller planerar att sälja utomlands. En utländsk köpare hittar inte det den letar efter på en turkisk sajt och går oftast vidare till nästa företag. De engelska sidorna måste använda facktermerna korrekt och vara skrivna så att de kan hittas i engelska sökningar.

Är det smart att sälja olivolja eller russin via en egen webbshop?

Det kan vara det om du vill nå konsumenter direkt, men bara att bygga sajten ger ingen försäljning. Produktsidor, frakt och förpackning, sociala medier och marknadsföring behöver planeras tillsammans. För livsmedel rekommenderar jag att du reder ut frågor om märkning och tillstånd med ansvarig myndighet i både Turkiet och mottagarlandet, och vid behov med en jurist.

Vad styr priset på en hemsida i Manisa?

Priset beror på antal sidor, antal språk, vem som skriver texterna, om det behövs fotografering, vilka funktioner som ska finnas, till exempel offertformulär eller webbshop, och vilken support du vill ha efter lanseringen. Be om att få posterna specificerade var för sig när du jämför offerter.

Syns min sajt i AI-assistenter som ChatGPT?

Det kan ingen garantera. Men om du skriver tydligt vad du gör, var du finns och vilka du arbetar med, håller företagsuppgifterna likadana överallt och ger raka svar på vanliga frågor, blir det lättare för de här verktygen att förstå dig rätt.

Är det bättre att förnya min nuvarande sajt eller göra en ny?

Det beror på den nuvarande sajtens teknik och innehåll. Om tekniken är uppdaterad och sajten är din kan det räcka att förnya innehållet och sidstrukturen. Om sajten ser trasig ut i mobilen, om du inte kommer åt administrationen eller om tekniken är väldigt gammal blir det oftast enklare att börja om. En kort genomgång av den nuvarande sajten innan du bestämmer dig brukar löna sig.

Om du arbetar med tillverkning, export eller jordbruk i Manisa och vill ha en sajt som svarar på dina köpares frågor, berätta kort vad du behöver, så tar vi tillsammans fram en sidplan och en omfattning som passar dig. Mer information och kontaktuppgifter hittar du på min sida om att bygga hemsida.

Etiketter

webbdesign manisabygga hemsida turkiethemsida företag turkietwebbyrå turkiethemsida leverantör turkietanlita webbdesigner turkiet

Kontakt

Låt oss prata om din hemsida

Skriv några meningar om ditt företag och vad du önskar, så återkommer jag med en skriftlig offert med omfattning och tidsplan.

Ett par meningar räcker. Jag svarar så snart jag kan.

När du trycker på knappen öppnas ditt meddelande färdigskrivet i WhatsApp eller ditt e-postprogram. Du kan ändra det innan du skickar.