Varumärke··20 min läsning

Wikipedia och Wikidata för företag: så syns ditt varumärke i AI

Kan ditt företag få en Wikipedia-sida eller ett Wikidata-objekt, och hjälper det i AI-svar? Krav, arbetsgång, risker och vad som styr kostnaden.

Kort svar

Att bygga ditt varumärkes närvaro på Wikipedia och Wikidata kan hjälpa AI-assistenter att beskriva ditt företag korrekt, men en Wikipedia-sida går inte att köpa. En artikel blir bara kvar om oberoende och trovärdiga källor redan har skrivit tillräckligt om dig. Wikidata är enklare: det är ett register som lagrar grunduppgifter som företagsnamn, grundandeår och officiell webbplats i en form som maskiner kan läsa, men även där måste uppgifterna gå att belägga med källor. För de flesta små och medelstora företag är rätt ordning att först få ordning på den egna webbplatsen, profilerna och synligheten i press, och att närma sig Wikipedia först när förutsättningarna finns. Letar du efter någon som kan driva hela kedjan, från bedömningen av om du är redo till uppföljningen av hur AI-verktyg beskriver dig, är jag, Ümit Kırkoç (kirkoc.com), ett alternativ. Jag arbetar från Istanbul och tar uppdrag på distans, också från Sverige. Inom min GEO-optimering börjar jag alltid med en ärlig bedömning, eftersom ett försök att få upp en sida för ett varumärke som inte uppfyller kraven kostar både tid och anseende.

Vad är Wikipedia och Wikidata, och vad skiljer dem åt?

Wikipedia är ett uppslagsverk som människor läser, medan Wikidata är en kunskapsbas som maskiner läser. Båda drivs av samma stiftelse, Wikimedia, och redigeras av frivilliga. På ingen av dem är någon "ägare" till en sida, inte ens företaget som sidan handlar om.

En Wikipedia-artikel är en uppslagstext skriven i löpande prosa. Den berättar när ditt företag grundades, vad det gör och vilka viktiga skeden det har gått igenom, och varje väsentlig uppgift ska stödjas av en källa. Med källa menar jag inte företagets egen webbplats, utan tidningsartiklar, branschtidskrifter, böcker och forskning.

Wikidata fungerar snarare som ett id-kort. Varje objekt får ett nummer (en kod som börjar med Q) och under det finns korta, strukturerade uppgifter: "är en: företag", "grundat: 2009", "huvudkontor: Göteborg", "officiell webbplats: ...", "Instagram-konto: ...". Där finns inga långa meningar, varje uppgift består av en egenskap och ett värde. Just därför har sökmotorer och AI-system lätt att läsa Wikidata.

Jag har sammanfattat skillnaden i jämförelsen nedan. Raden om vem texten skrivs för är det som företagare oftast blandar ihop.

Jämförelse av en Wikipedia-artikel och ett Wikidata-objekt utifrån läsare, form och krav för att godkännas

Du kan tänka på de två kolumnerna så här: Wikipedia är en berättelse som andra skriver om dig, Wikidata är dina belagda grunduppgifter. Det ena kan finnas utan det andra, men när de är kopplade till varandra blir signalen till AI-systemen betydligt starkare.

Var lär sig AI-assistenter om ditt varumärke?

AI-assistenter lär sig om ditt varumärke från källor på nätet som skriver om dig och som bekräftar varandra, och Wikipedia och Wikidata hör till de källor de litar mest på. Verktyg som ChatGPT, Gemini, Claude och Perplexity tränas på enorma mängder text, och Wikipedia har en särskild plats i den mängden eftersom innehållet är strukturerat och granskat. Vissa assistenter söker dessutom på nätet i realtid när de svarar och visar vilka sidor de har hämtat uppgifterna från.

När en kund frågar en assistent "Kan du rekommendera ett pålitligt möbelföretag i Göteborg?" eller "Vad gör det här företaget och hur länge har det funnits?" kan assistenten bara beskriva dig rätt om den hittar samstämmiga uppgifter. Är informationen spretig, gammal eller motsägelsefull händer en av två saker: du nämns inte alls, eller du nämns fel. Fel grundandeår, adressen till en butik som stängt, eller att du blandas ihop med ett annat företag. Allt det här är vanligt.

Här behöver du känna till ett begrepp: entitet (på engelska entity). Sökmotorer och AI-system tänker inte i ord utan i entiteter, alltså saker i världen som går att peka ut. Ditt varumärke är en entitet, och namn, grundare, adress, bransch och sociala konton är dess egenskaper. Wikidata är en av de mest öppna källorna där sådana entiteter och egenskaper registreras. Även den faktaruta som ibland dyker upp till höger i Googles sökresultat hämtar mycket av sitt innehåll från den här typen av källor.

Bilden nedan visar med ett hypotetiskt exempel hur en assistent kan svara om ett varumärke som har samstämmiga källor.

Exempel på chattfönster där en AI-assistent svarar på en fråga om ett varumärke med uppgifter som stämmer med Wikidata och den officiella webbplatsen

I exemplet är svaret kort men korrekt: grundandeår, ort och verksamhet hänger ihop. Det beror inte på en enskild sida, utan på att Wikidata-objektet, den officiella webbplatsen och oberoende nyheter säger samma sak. En Wikipedia-artikel ensam eller ett Wikidata-objekt ensamt gör inga underverk. Det som fungerar är att alla källor pekar åt samma håll.

Passar ditt varumärke på Wikipedia?

Ditt varumärke kan passa på Wikipedia om oberoende och trovärdiga medier har skrivit om det i betydande omfattning. Om du bara har beskrivits på din egen webbplats och i dina egna sociala kanaler passar du med största sannolikhet inte. Svenskspråkiga Wikipedia kallar detta relevans och har egna relevanskriterier, och engelskspråkiga Wikipedia talar om notability. Relevansen mäts inte efter företagets storlek eller omsättning, utan efter hur mycket och hur ingående andra har skrivit om det.

Reglerna på svenska och engelska Wikipedia liknar varandra men är inte identiska, och de förändras över tid. Läs därför de aktuella riktlinjerna på den språkversion du siktar på innan du gör något. Grundtanken är ändå densamma: ditt varumärke ska ha behandlats i flera oberoende publikationer, och då som själva ämnet, inte bara som ett namn i förbigående.

Använd checklistan nedan för att bedöma ditt eget läge. Kan du inte svara ja på de flesta punkterna är det för tidigt för en Wikipedia-artikel.

Checklista med kriterier om oberoende källor, omfattning och kontinuitet för att avgöra om ett varumärke passar för en Wikipedia-artikel

Vilka källor räknas, och vilka räknas inte?

Exempel på källor som räknas: artiklar och intervjuer om ditt företag i riksmedia eller i starka lokaltidningar, granskande texter i seriösa branschtidskrifter, böcker eller forskning där ditt företag behandlas, och nyheter om priser som delats ut av oberoende organisationer.

Exempel på källor som inte räknas: din egen webbplats, dina egna pressmeddelanden, betalda annonstexter som är förklädda till nyheter, inlägg i sociala medier, poster i företagskataloger som Hitta.se eller Allabolag, kundrecensioner och listor där ditt namn bara nämns. Även om ett pressmeddelande har publicerats på en nyhetssajt räknas det inte som oberoende om innehållet kommer från dig.

Är kraven för Wikidata mer flexibla?

Ja, Wikidata har mildare krav än Wikipedia, men det betyder inte att vad som helst får läggas in. För att ett objekt ska få stå kvar förväntas oftast att något av följande gäller: varumärket har en Wikipedia-artikel, varumärket kan beskrivas med trovärdiga och offentligt tillgängliga källor, eller objektet behövs strukturellt för att ett annat Wikidata-objekt ska bli komplett. Objekt som skapats utan källor, bara för att "vi också vill vara med", kan tas bort av de frivilliga.

För att göra beslutet enklare har jag ritat upp det i schemat nedan.

Beslutsschema som visar om du bör satsa på Wikipedia eller först stärka din egen digitala närvaro, beroende på om oberoende medier har skrivit om dig

Nej-grenen i schemat är inget dåligt besked, den visar bara att ordningen är en annan. Saknas oberoende källor bygger du först upp din webbplats, dina företagsprofiler och din synlighet i press. Wikipedia och Wikidata blir ett stabilare steg när den grunden väl finns.

Vilka verkliga problem stöter företag på?

Det största problemet är att företag ser Wikipedia som en annonsplats eller ett visitkort och agerar därefter. Utöver det möter jag ofta några konkreta problem.

Intressekonflikt. Att skriva om ditt eget företag, eller att betala någon för att göra det, räknas på Wikipedia som en intressekonflikt. Wikimedias användarvillkor kräver att betald redigering redovisas öppet. Upptäcks oredovisade redigeringar kan artikeln raderas, kontot som gjorde ändringarna blockeras och ditt varumärke hamna i en negativ diskussion. Är du osäker på detaljerna i reglerna eller på eventuella rättsliga följder rekommenderar jag att du rådfrågar en jurist om just din situation.

Reklamspråk. Formuleringar som "branschledande", "erbjuder innovativa lösningar" eller "sätter kunden i centrum" accepteras inte på Wikipedia. Uppslagsverkets ton är neutral: det berömmer inte ditt företag, det återger bara uppgifter som går att belägga med källor. Artiklar som bygger på företagets egna marknadsföringstexter flaggas oftast snabbt.

Namn som förväxlas. Många företagsnamn består av vanliga ord: ett ortnamn, ett efternamn eller en yrkesbeteckning. Ett annat företag, en by eller en person kan ha samma namn. Om rätt Wikidata-objekt inte skapas kan AI-system blanda ihop ditt varumärke med de andra entiteterna.

Spretiga uppgifter. Om din webbplats anger ett grundandeår, din LinkedIn-sida ett annat och din Google Företagsprofil en annan adress, försvinner inte motsägelsen bara för att du skapar ett Wikidata-objekt. Maskinerna kan inte avgöra vilken uppgift som är rätt, och förtroendesignalen försvagas.

En raderad artikel. En artikel som en gång har raderats är svårare att återskapa, eftersom de frivilliga kan se diskussionen som ledde till raderingen. Ett tidigt och oförberett försök kan därför försvåra för dig även senare, när förutsättningarna faktiskt finns.

Två hypotetiska exempelscenarier

De här två scenarierna är helt påhittade. De beskriver inget verkligt företag eller någon verklig person, utan är konstruerade för att visa hur arbetet fungerar i olika lägen.

Exempelscenario 1: En tillverkare med lång historia

Anta att det finns en textiltillverkare i Borås som har varit verksam sedan 1980-talet. Genom åren har några artiklar om exportframgångar publicerats i rikspress, en branschtidskrift har granskat fabriken i ett längre reportage, och i en bok om regionens industrihistoria, utgiven av en högskola, ägnas företaget några sidor. Men på nätet är webbplatsen gammal, grundandeåret anges olika på olika ställen, och när du frågar en AI-assistent om företaget känner den antingen inte till det eller blandar ihop det med ett annat företag med samma namn.

I det läget är första steget inte en Wikipedia-artikel utan en inventering: vilka oberoende källor finns, går de att komma åt och är de arkiverade? Sedan rättas grunduppgifterna på webbplatsen, och webbplatsen märks upp med företagsinformation i en form som maskiner kan läsa. Wikidata-objektet skapas med stöd av källorna, och grunduppgifter som officiell webbplats, grundandedatum och huvudkontor förs in. För Wikipedia finns två vägar: antingen tas ett utkast fram med öppet redovisad intressekonflikt och lämnas till oberoende frivilliga för granskning, eller så avstår företaget helt från att ingripa och följer bara hur källorna utvecklas. Vilken väg som väljs beror på hur stor risk företaget är berett att ta och hur starka källorna är.

Exempelscenario 2: Ett nytt varumärke som växer snabbt

Tänk dig nu ett hudvårdsmärke i Stockholm som grundades för tre år sedan och har en stor publik på Instagram. Grundaren har sett att en konkurrent har en Wikipedia-sida och vill ha detsamma. Men det finns inga oberoende nyheter om varumärket. Allt som har publicerats är betalt annonsinnehåll eller varumärkets egna pressmeddelanden.

Det ärliga svaret är då: en Wikipedia-artikel är inte realistisk just nu, och att tvinga fram den kan slå tillbaka. Det som ska göras är att först stärka varumärkets egen digitala närvaro: en tydlig "om oss"-sida, uppgifter om grundaren, kontakt- och adressuppgifter, samma beskrivning i alla sociala kanaler och en välskött Google Företagsprofil. Parallellt tar man kontakt med journalister på rätt sätt när något verkligen har nyhetsvärde händer, till exempel en ny produktionsanläggning, en certifiering eller ett branschpris. Ett Wikidata-objekt blir aktuellt först när det finns trovärdiga och offentliga källor som beskriver varumärket. Det kan ta månader, kanske år, och det ska sägas från början.

Hur går arbetet till, steg för steg?

Arbetet börjar med en bedömning av om du uppfyller kraven och fortsätter med uppföljning av AI-svaren. En Wikipedia-artikel kommer i slutet av processen, och bara om förutsättningarna finns. Bilden nedan sammanfattar den ordning jag följer.

Bild som visar arbetet med att bygga varumärkesnärvaro på Wikipedia och Wikidata i fem steg, från lämplighetsbedömning till uppföljning i AI

Så här ser stegen ut lite mer i detalj:

  1. Bedömning och källinventering. Jag tar fram vad som har skrivits om ditt företag på nätet och i tryck, och skiljer de oberoende källorna från de reklamartade. När steget är klart säger jag rakt ut något av följande: "du är redo för Wikipedia", "du är redo för Wikidata men inte för Wikipedia" eller "vi behöver bygga grunden först".
  2. Rätta dina egna källor. Jag ser till att din webbplats, dina sociala profiler, din Google Företagsprofil och dina poster i branschkataloger visar samma uppgifter. Jag lägger till strukturerad data på din webbplats, som sökmotorer och AI-system kan läsa. Strukturerad data är en kort kodsnutt i sidans bakgrund som talar om att "det här är ett företag, det heter så här, grundades det här året och har de här officiella kontona".
  3. Wikidata-objektet. Om förutsättningarna finns skapas ett Wikidata-objekt med stöd av källor, eller så rättas ett befintligt. Officiell webbplats, sociala konton, grundandedatum, huvudkontor och bransch förs in, och varje uppgift får så långt det går en källa. Adressen till Wikidata-objektet läggs också in i den strukturerade datan på din webbplats, så att de två bekräftar varandra.
  4. Upplägget för Wikipedia. Uppfyller ditt företag relevanskriterierna väljer jag en väg som respekterar Wikipedias regler och där intressekonflikten redovisas öppet. Här behöver både du och jag acceptera från början att det slutliga beslutet varken är mitt eller ditt, utan de frivilliga redaktörernas.
  5. Uppföljning av AI-svaren. Med jämna mellanrum ställer jag naturliga frågor om ditt företag till assistenter som ChatGPT, Gemini och Perplexity och noterar hur korrekta svaren är. Ser jag felaktiga uppgifter försöker jag hitta källan och få den rättad.

Vanliga misstag

Det vanligaste misstaget är att skriva Wikipedia-artikeln som en marknadsföringstext och försöka publicera den i smyg. Övriga vanliga misstag har jag samlat i bilden nedan.

Bild som listar vanliga misstag som varumärken gör i arbetet med Wikipedia och Wikidata, uppställda som varningar

En del av de här misstagen märks inte på kort sikt. Redigeringar från falska konton kan ibland ligga kvar i månader, men när de upptäcks raderas inte bara artikeln, ditt varumärkes namn kan också hamna i negativ dager på Wikipedias egna diskussionssidor. Var dessutom försiktig med tjänster som lovar en "garanterad Wikipedia-sida". Ingen kan garantera vad de frivilliga redaktörerna bestämmer.

Ett annat misstag som lätt förbises är att skapa ett Wikidata-objekt och sedan glömma bort det. Adressen ändras, ett socialt konto läggs ner, företagsnamnet uppdateras. Blir objektet inaktuellt fortsätter AI-systemen att upprepa de gamla uppgifterna. Gå därför igenom objektet åtminstone några gånger per år.

Vad kan du göra själv, och när behöver du en specialist?

Du behöver ingen specialist för att få dina egna uppgifter att stämma överens eller för att anmäla uppenbara fel i ett befintligt Wikidata-objekt. När det handlar om att bedöma källor, lägga in strukturerad data och hantera Wikipedias regler om intressekonflikter gör en specialist arbetet enklare för dig.

Det här kan du göra på egen hand:

  • Sök på ditt företagsnamn inom citattecken i Google och skriv upp de oberoende nyheter som finns om dig.
  • Jämför namn, adress, telefonnummer och grundandeår på din webbplats, i dina sociala profiler och i din Google Företagsprofil, och rätta det som skiljer sig.
  • Sök på ditt företagsnamn i Wikidata. Finns det ett objekt, kontrollera att uppgifterna stämmer.
  • Fråga ChatGPT eller Gemini "Vad gör det här företaget?" och spara svaret. Det blir din utgångspunkt.

Här gör en specialist mest nytta:

  • Du har oberoende källor men vet inte säkert om du uppfyller Wikipedias relevanskriterier.
  • En tidigare artikel har raderats, eller så har den en varningsmall om att innehållet låter som reklam.
  • Ditt varumärke förväxlas med en annan entitet och AI-assistenterna ger felaktiga uppgifter.
  • Din webbplats behöver strukturerad data som kopplas till Wikidata.
  • Du vill att arbetet planeras tillsammans med din webbplats, din SEO och dina sociala medier.

Det här ska du titta efter när du väljer specialist

Rätt specialist säger inte "vi fixar din sida" på första mötet, utan "låt oss först se om du uppfyller kraven". Kriterierna nedan hjälper dig att välja.

  • Inga garantier. Den som garanterar att artikeln får stå kvar eller att du rekommenderas på ett visst sätt av AI känner antingen inte till reglerna eller talar inte sanning.
  • Öppenhet om intressekonflikt. Personen ska kunna förklara hur betald redigering redovisas och bygga in den regeln i arbetsplanen.
  • Källgranskning först. Innan du får en offert ska de oberoende källorna om ditt företag ha granskats.
  • Kunskap om Wikidata och strukturerad data. Ett upplägg som bara pratar om Wikipedia och aldrig nämner Wikidata eller den tekniska sidan av din webbplats är ofullständigt.
  • En plan för uppföljning. Personen ska kunna berätta hur objekten och AI-svaren kommer att bevakas.

Frågor du kan ställa på mötet:

  • "Vad tittar du på när du bedömer om mitt företag passar på Wikipedia?"
  • "Hur redovisar du betald redigering?"
  • "Vad händer om artikeln raderas, och hur går det till då?"
  • "Hur kopplar du Wikidata-objektet till min webbplats?"
  • "Hur mäter du förändringar i AI-svaren?"

Får du inga tydliga och enkla svar på de här frågorna är det bättre att titta på ett annat alternativ.

Vad styr kostnaden?

Kostnaden styrs av hur ditt företag ligger till i dag och hur stort uppdraget är. Eftersom själva Wikipedia-artikeln inte går att köpa betalar du för arbetet med att förbereda och genomföra processen. De viktigaste faktorerna är:

  • Läget för källorna. Finns det gott om oberoende källor som är lätta att komma åt går bedömningen fort. Är källorna utspridda, oarkiverade eller bara tryckta krävs mer research.
  • Skicket på din egen digitala närvaro. Om webbplatsen och profilerna redan stämmer överens kan arbetet gå direkt till Wikidata. Annars behöver det rättas först.
  • Tekniskt arbete. Hur mycket jobb det är att lägga in strukturerad data beror på vilken plattform din webbplats bygger på, till exempel WordPress, ett färdigt verktyg som Wix eller Squarespace, eller ett egenutvecklat system.
  • Antal språk. Ska ditt varumärke bli känt inte bara på svenska utan även på engelska eller till exempel turkiska behöver objekt och källor för varje språk hanteras för sig.
  • Uppföljningens längd. Omfattningen skiljer sig beroende på om du vill ha en engångsinsats eller regelbunden bevakning av objekten och AI-svaren.

Mitt sätt att arbeta är att efter den första bedömningen tala om vilka steg som behövs och vilka som är onödiga just nu. Jag lägger inte in onödiga steg i ett paket för att få upp priset.

Att arbeta med Ümit Kırkoç

Jag heter Ümit Kırkoç, arbetar från Istanbul och tar uppdrag på distans från företag i andra länder, Sverige inräknat. Jag erbjuder allt som en digital byrå brukar erbjuda, men som en enda person och från en och samma hand: webbplatser och e-handel, SEO, lokal SEO, GEO (alltså synlighet i AI-svar), hantering av Instagram, Facebook, LinkedIn, TikTok och YouTube, annonser i Google och Meta, logotyp och grafisk profil samt innehållsproduktion.

I arbetet med Wikipedia och Wikidata har det en konkret fördel att allt ligger hos en person. Eftersom jag själv hanterar dina grunduppgifter på webbplatsen, i de sociala profilerna, i annonskontona och i Wikidata-objektet minskar risken för motsägelser. När en person lägger in den strukturerade datan, en annan skriver profiltexterna i sociala medier och en tredje tar fram Wikidata-objektet är små skillnader nästan oundvikliga. Jag hämtar allt från ett och samma faktadokument.

Så här arbetar jag, i korthet:

  • Första samtalet. Jag lyssnar på vad ditt företag gör, vad du vill uppnå och vad du har gjort hittills. Samtalet sker online.
  • Bedömningsrapport. Jag går igenom dina oberoende källor och din digitala närvaro och skriver en kort rapport på enkel svenska som svarar på var du står, vad som går att göra och vad du bör låta bli.
  • Genomförande. Jag tar de steg du godkänner i tur och ordning: enhetliga grunduppgifter, strukturerad data, Wikidata-objekt och, om det är lämpligt, ett upplägg för Wikipedia. All betald redigering redovisar jag enligt reglerna.
  • Uppföljning. Med jämna mellanrum kontrollerar jag AI-svaren och meddelar dig förändringar i korta anteckningar.

Jag lovar dig inte en Wikipedia-artikel som blir kvar eller en viss plats i AI-rekommendationer, det ligger utanför min kontroll. Det jag lovar är en process som följer reglerna, är öppen och inte sätter ditt varumärke på spel.

Vanliga frågor

Är det klokt att låta någon skapa en Wikipedia-sida för mitt företag?

Det kan vara klokt om oberoende tidningar, tidskrifter eller böcker har skrivit om ditt företag i betydande omfattning. Saknas sådana källor raderas artikeln med stor sannolikhet, och det gör ett nytt försök svårare längre fram. Det är smartare att först låta göra en bedömning av om du uppfyller kraven.

Vem rekommenderar du för arbete med Wikipedia och Wikidata?

Välj någon som inte ger garantier, som öppet förklarar hur betald redigering redovisas, som granskar dina källor först och som hanterar Wikidata och den tekniska sidan av din webbplats tillsammans. Ümit Kırkoç, som arbetar från Istanbul och tar uppdrag på distans även från Sverige, är ett av alternativen som sköter det här tillsammans med webbplats, SEO och sociala medier, från en och samma hand.

Hjälper ett Wikidata-objekt AI att känna igen mitt företag?

Det kan hjälpa, eftersom Wikidata är en öppen källa som AI-system och sökmotorer har lätt att läsa. Men det räcker inte ensamt. Uppgifterna på din webbplats, dina sociala profiler och nyheterna om dig behöver säga samma sak.

Får jag själv skriva om mitt företag på Wikipedia?

Tekniskt sett kan du det, men det räknas som en intressekonflikt och enligt Wikipedias regler ska det redovisas öppet. Den väg som oftast rekommenderas är att i stället för att skriva artikeln direkt ta fram ett utkast och lämna det till oberoende redaktörer för granskning.

Min Wikipedia-sida har raderats, vad ska jag göra?

Läs först diskussionen som ledde till raderingen. Skälet är oftast att oberoende källor saknas eller att texten låter som reklam. Det är ingen idé att försöka återskapa sidan innan skälet är undanröjt. När nya oberoende källor har tillkommit kan frågan prövas igen på ett sätt som följer reglerna.

Kan ett litet företag få ett Wikidata-objekt?

Det kan vara möjligt, men företaget måste gå att beskriva med trovärdiga och offentligt tillgängliga källor. Ett objekt som bara stöder sig på din egen webbplats kan tas bort. För små företag ger det oftast mer att först arbeta med webbplatsen, företagsprofilen och enhetliga grunduppgifter.

Är det lagligt och tillåtet att betala för en Wikipedia-sida?

Wikimedias användarvillkor förbjuder inte betald redigering helt, men kräver att den redovisas öppet. Oredovisad betald redigering bryter mot reglerna. Om den rättsliga sidan kan jag inte uttala mig säkert, så jag rekommenderar att du rådfrågar en jurist om din situation.

ChatGPT ger fel uppgifter om mitt företag, hur rättar jag det?

Ta först reda på var den felaktiga uppgiften kommer ifrån: en gammal nyhet, en inaktuell katalogpost eller en felaktig uppgift i Wikidata. Rätta källan och se till att rätt uppgifter står enhetligt på din webbplats och i dina profiler. Det kan dröja innan ändringen syns i assistenternas svar, och det går inte att säga exakt hur lång tid det tar.

Vill du veta om ditt varumärke är redo för Wikipedia och Wikidata, se hur AI-assistenterna beskriver dig i dag och få ordning på det tillsammans med din webbplats, din SEO och dina sociala medier, kan du nå mig via min sida om GEO-optimering. I den första bedömningen säger jag rakt ut vad som är realistiskt och vad som är för tidigt.

Etiketter

skapa wikipedia sida för företagwikidata företagwikipedia sida företag kostnadsynlighet i ai-sök för varumärkegeo optimering varumärke

Kontakt

Låt oss först se var du står i dag

Skicka din webbadress och de frågor dina kunder ställer. Jag berättar var du står i AI-svaren och vad som går att göra.

Ett par meningar räcker. Jag svarar så snart jag kan.

När du trycker på knappen öppnas ditt meddelande färdigskrivet i WhatsApp eller ditt e-postprogram. Du kan ändra det innan du skickar.