Kort svar
Innan du låter någon bygga en hemsida för ett företag i Hatay behöver du veta två saker: vad du säljer och var dina kunder letar efter dig. En familj som tillverkar granatäppelsirap, ett speditionsbolag vid hamnen i Iskenderun och en frisör som just öppnat igen i Antakya behöver inte samma sajt. En bra sajt för ett företag i Hatay förklarar erbjudandet tydligt, laddar snabbt i mobilen, hittas i Google och i AI-assistenter för rätt frågor och gör det enkelt att beställa eller be om offert. Du kan välja en lokal byrå i Turkiet, en frilansande designer eller en färdig sajtbyggare. Ett annat alternativ är jag, Ümit Kırkoç (kirkoc.com): jag sitter i Istanbul och jobbar på distans med kunder i hela Turkiet och utomlands, så det fungerar lika bra om du själv bor i Sverige. Eftersom jag ensam sköter både sajten, synligheten i sök, sociala medier och annonsering blir du inte stående med frågan "vem ska nu marknadsföra det här?" när sajten är klar. Mer om tjänsten hittar du på min sida om att bygga hemsida.
Kanske driver du redan ett företag i Hatay, kanske har du släkt där och funderar på att starta något tillsammans, eller så importerar du produkter därifrån och vill att din leverantör ska synas bättre. Hatay har gått igenom en mycket svår period efter jordbävningen 2023, och många företag håller fortfarande på att byggas upp igen, flytta eller ställa om. Det påverkar också hemsidan: den gamla adressen kanske inte gäller längre, telefonnumret kan ha bytts och en del av kunderna bor numera i andra städer eller andra länder. I den här artikeln går jag igenom hur en sajt bör byggas utifrån de situationer som företag i Hatay faktiskt står inför.
Varför behöver ett företag i Hatay tänka annorlunda kring sin sajt?
Därför att kunderna inte bara finns i staden. En stor del av affärerna riktar sig till andra delar av Turkiet och ofta till utlandet. Det blir enklare om du delar upp kunderna i tre grupper.
Den första gruppen är livsmedel och lokala specialiteter. Köket från Hatay är känt i hela Turkiet. Künefe (en varm dessert av tunna degtrådar och ost), granatäppelsirap, zahter (en örtblandning med vild timjan), paprikapuré, oliver, olivolja och lagerbärstvål efterfrågas av människor i Istanbul, Izmir, Tyskland och Sverige. De skriver sökningar som "hatay künefe sipariş" eller "nar ekşisi satın al" på turkiska, eller "beställa granatäppelsirap från Turkiet" på sitt eget språk. Din sajt är alltså egentligen ett skyltfönster som säljer långt utanför Hatay.
Den andra gruppen är hamnen och handeln runt den. Längs stråket mellan Iskenderun och Dörtyol finns företag inom transport, tullombud, lagerhållning, reservdelar och industritjänster. Deras kunder söker inte som en privatperson. En inköpare eller en utländsk samarbetspartner skriver "iskenderun port customs broker" eller "freight forwarder iskenderun" och avgör sedan, utifrån din sajt, om företaget verkar seriöst, har rätt tillstånd och går att nå.
Den tredje gruppen är lokala butiker och tjänsteföretag. I distrikt som Antakya, Defne, Iskenderun, Arsuz, Samandağ, Kırıkhan och Reyhanlı finns restauranger, kaféer, frisörer, bilverkstäder, kliniker, mäklare och byggföretag. Deras kunder söker i mobilen efter "nära mig", "tandläkare iskenderun" eller "frukost antakya", och hittar oftast fram via företagsprofilen i Google Maps.
De här tre grupperna förväntar sig helt olika saker av sajten. En vill lägga varor i en varukorg, en vill se ett offertformulär och intyg, en vill ha vägbeskrivning och telefonnummer. När du pratar med en webbdesigner bör det första ni gör tillsammans vara att avgöra vilken grupp du tillhör, eller vilka två.
Vad behöver ett företag som öppnar igen från sin sajt?
Framför allt måste sajten tala om, korrekt och konsekvent, att företaget finns, var det ligger och när det har öppet. För den som har flyttat, tillfälligt jobbar från en annan lokal eller bytt distrikt är det här avgörande, eftersom gamla uppgifter lever kvar på nätet länge.
I praktiken betyder det att adressen på sajten, adressen i Googles företagsprofil, uppgifterna på Instagram och eventuellt butiken på en marknadsplats som Trendyol måste stämma överens. Om en källa säger den gamla adressen och en annan den nya blir kunden förvirrad och vänder om. Dessutom litar Google och AI-assistenterna mindre på ett företag vars uppgifter spretar. Om du beställer en ny sajt, se till att den här städningen ingår i uppdraget.
Den andra förväntningen gäller berättelsen. För ett företag som har byggts upp på nytt är sidan "Om oss" inte längre en sida man kan strunta i. Att med enkla ord berätta hur länge hantverkaren har hållit på, hur produkten tillverkas och var verksamheten startat igen skapar förtroende, särskilt hos kunder som bor långt bort. Det behövs ingen överdrift och ingen sorg som säljargument. En ärlig och kort text räcker.
Den tredje förväntningen är flexibilitet. Inom ett år kan adressen, sortimentet eller öppettiderna ändras igen. Därför behöver sajten vara byggd så att du själv kan uppdatera den, utan att behöva ringa en designer varje gång något förändras.
Vilka sidor behövs?
Kortfattat: en startsida, produkt- eller tjänstesidor som förklarar vad du säljer eller gör, en sida om företaget, en kontaktsida och en sida med vanliga frågor ska finnas på alla sajter. Resten beror på vilken typ av verksamhet du har. Bilden nedan visar ett exempel på grundstrukturen för ett företag i Hatay.
Utöver grunden ser tilläggen ut ungefär så här, beroende på bransch:
- Livsmedelsproducent: en egen sida för varje produkt (ingredienser, vikt, hållbarhet, förvaring), information om frakt och förpackning samt ett separat formulär för grossistbeställningar. Tänk på att försäljning av livsmedel har regler om registrering och märkning, både i Turkiet och i det land du skickar till. Fråga en jurist eller ansvarig myndighet om vad som gäller för just dig.
- Logistik och hamnnära företag: separata sidor för varje tjänst (tull, lager, vägtransport, sjöfrakt), vilka rutter du trafikerar, tillstånd och intyg, ett offertformulär och minst en version på ett annat språk än turkiska.
- Restaurang och kafé: menyn som läsbar text och inte som en bild, en knapp för bordsbokning eller samtal, karta och öppettider.
- Lokala tjänsteföretag (klinik, bilverkstad, renovering): en kort sida per tjänst, en knapp för bokning eller WhatsApp och en tydlig uppgift om vilka distrikt du täcker.
Det är väldigt vanligt att lägga upp menyn som ett foto. Den är svår att läsa i mobilen, och varken Google eller AI-assistenterna kan läsa rättnamnen i bilden. Om någon frågar "var äter man bästa tepsi kebabı i Antakya?" måste menyn finnas som text på sidan för att du ska kunna rekommenderas.
Hur söker dina kunder efter dig?
Dina kunder gör i stort sett en av tre saker: de skriver en kort sökning i Google, de tittar på närliggande ställen i Google Maps, eller, allt oftare, ställer de en lång fråga till en assistent som ChatGPT eller Gemini. Texterna på din sajt behöver fungera för alla tre vägarna.
I Google-sökningar spelar ortsnamnet en stor roll. Den som bara skriver "künefe" får träffar från hela landet, medan den som skriver "hatay künefe kargo" letar efter exakt en sådan som du. Därför hjälper det att Hatay, Antakya eller Iskenderun nämns naturligt på produkt- och tjänstesidorna, och att det står tydligt vart du skickar varor eller vilka områden du betjänar. Om du också säljer till kunder i Sverige eller andra länder behöver motsvarande information finnas på deras språk.
Frågorna till AI-assistenter blir längre och mer personliga. Någon kan till exempel skriva: "Min mamma kommer från Antakya och bor i Istanbul. Jag vill skicka äkta granatäppelsirap från Hatay till henne, var köper jag den?" När assistenten svarar använder den gärna sidor som tydligt beskriver hur produkten tillverkas, varifrån den skickas och hur man beställer. Det här kallas GEO: att skriva sajten så att AI-assistenter kan förstå den och föreslå den.
Det assistenten fäster vikt vid i exemplet ovan är precis det som behöver stå på din sajt: var produkten görs, vad den innehåller, hur lång tid frakten tar och hur man når dig. Står det inte uttryckligen på sidan har assistenten inget att stödja sig på när den ska rekommendera dig.
Exempelscenario 1: familjeföretag i Antakya som säljer lokala produkter
Scenariot i det här avsnittet är hypotetiskt. Det beskriver inget verkligt företag utan sätter ihop situationer jag ofta stöter på.
Tänk dig en familj i Antakya som gör granatäppelsirap, paprikapuré och zahter. I många år har de sålt från sin butik och via bekanta. Beställningar från andra städer sköts via WhatsApp-meddelanden, banköverföringar och handskrivna fraktsedlar. Efter återuppbyggnaden ligger butiken på en ny plats, och en del av de gamla kunderna har flyttat till andra städer. Kanske har ett av barnen dessutom flyttat till Sverige och vill hjälpa till med försäljningen därifrån.
För det här företaget är första steget inte en jättelik e-handel. Det som behövs först är en ordentlig sida för varje produkt, en kort berättelse om hur produkterna görs, en förklaring av frakt och förpackning och ett enkelt sätt att beställa. Eftersom sortimentet är litet kan man bygga en lösning med varukorg, men man kan lika gärna börja med ett beställningsformulär och WhatsApp. Valet beror på antalet produkter, hur många beställningar som kommer in per månad och hur mycket tid familjen kan lägga på att hantera dem.
Nästa steg är att uppdatera Googles företagsprofil med den nya adressen, länka Instagram-kontot till sajten och fotografera produkterna på nytt i dagsljus mot en enkel bakgrund. Under perioder när efterfrågan ökar, som inför högtider och på vintern, kan man testa en liten annons som visas för personer i andra städer eller länder som är intresserade av regionala livsmedel. Då går budgeten till människor som redan känner till och letar efter sådana produkter. När samma person planerar allt detta blir det enkelt att en ny produkt på sajten också syns på Instagram och i annonsen samma vecka.
Exempelscenario 2: speditions- och tullföretag i Iskenderun
Även det här scenariot är hypotetiskt.
Föreställ dig ett medelstort företag i Iskenderun som sköter tullärenden, lagerhållning och vägtransporter. Den nuvarande sajten byggdes för många år sedan och består av en enda sida med en logotyp, några bilder på fartyg och ett telefonnummer. De utländska partner som redan känner företaget vet vad det gör, men en ny kund som besöker sajten förstår inte riktigt vad som erbjuds. Om du är en svensk importör som letar efter en pålitlig partner i hamnen är det just en sådan sajt som får dig att gå vidare till nästa namn på listan.
Det här företaget behöver ingen försäljningssajt utan en företagssajt som inger förtroende: en sida per tjänst, vilka typer av gods man hanterar, vilka rutter man täcker, tillstånd och certifikat, adresser till kontor och lager, ett offertformulär och en engelsk version. Kanske också en arabisk eller tysk version. Det beslutet bör grunda sig på vilka länder kunderna faktiskt kommer från, inte på gissningar.
Jämförelsen i bilden sammanfattar varför de två scenarierna inte kan lösas med samma mall. För livsmedelsproducenten ligger tyngdpunkten på produktsidorna och på att det ska vara lätt att beställa. För logistikföretaget handlar det om tydliga beskrivningar av tjänsterna, om intyg och om andra språk. I sociala medier är LinkedIn oftast den mest rimliga kanalen för logistikföretaget, medan Instagram och TikTok passar livsmedelsproducenten bättre. När den som bygger sajten känner till den skillnaden fungerar sajten också ihop med de kanalerna efteråt.
Hur går arbetet till steg för steg?
Hos mig går processen igenom fem steg: uppstart och behovsanalys, innehålls- och sidplan, design och bygge, lansering och uppdatering av alla register, och sedan uppföljning de första veckorna.
- Uppstart och behovsanalys. I ett videosamtal pratar vi om din verksamhet, dina kunder och var du syns på nätet i dag. Har du en gammal sajt, ett domännamn eller en Google-företagsprofil samlar vi ihop inloggningarna tillsammans. Hos företag som byggts upp på nytt har sådana uppgifter ofta kommit bort.
- Innehålls- och sidplan. Jag skriver ner vilka sidor sajten ska ha och vilken fråga varje sida ska besvara. Du behöver inte skriva texterna själv. Jag får informationen av dig, skriver den på ett enkelt språk och du granskar.
- Design och bygge. Jag börjar med hur sajten ser ut i mobilen, eftersom de flesta kunder, både i Hatay och på andra håll, besöker den därifrån. Snabbhet, läsbarhet och en knapp för samtal eller WhatsApp som nås med ett tryck är det viktigaste i det här skedet.
- Lansering och uppdatering av register. När sajten publiceras läggs den till i Google Search Console (Googles gratisverktyg som visar hur Google ser din sajt), och uppgifterna i företagsprofilen och på sociala medier görs likadana som på sajten.
- Uppföljning de första veckorna. Jag tittar på vilka sidor som besöks, vilka sökningar besökarna kommer från och om formulären fungerar. Vid behov justerar jag texter eller ordningen på sidorna.
En del av det här kan du sköta själv, och det återkommer jag till längre ner.
Vilka misstag är vanliga?
Det vanligaste misstaget är att beställa en sajt en gång, glömma den och låta gamla uppgifter fortsätta cirkulera på nätet. För företag som har öppnat igen leder det direkt till förlorade kunder. Andra vanliga misstag är:
- Domännamnet och webbhotellet står i någon annans namn. Om kontakten med den som byggde sajten bryts kommer du inte åt din egen sajt. Domän och webbhotell ska alltid stå i företagsägarens namn.
- Meny och prislista som bilder. De är svåra att läsa i mobilen, och sökmotorer och assistenter ser inte innehållet.
- Allt inklämt på en enda sida. Om ett logistikföretag beskriver tull, lager och transport i ett och samma stycke försvinner chansen att hittas för var och en av tjänsterna.
- Kunderna långt bort glöms bort. Saknas information om frakt, förpackning och leveranstid på livsmedelsproducentens sajt lämnar kunden i Istanbul eller Stockholm sidan utan att beställa.
- Den utländska versionen lämnas som ren maskinöversättning. För hamnnära företag handlar språkversionen om förtroende, och en okontrollerad översättning gör tvärtom.
- Sajten ses som något fristående från sociala medier och annonser. Om en kampanj annonseras på Instagram men inte finns på sajten går annonspengarna till spillo.
Vad kan du göra själv, och när behövs en specialist?
Vissa saker kan och bör du göra redan i dag: uppdatera din Google-företagsprofil, ta ordentliga bilder av dina produkter eller din lokal, och skriva ner de tio frågor som kunderna oftast ställer till dig. Det blir råmaterial till sajten och sparar tid när den väl ska byggas.
Färdiga sajtbyggare (Wix, Shopify eller färdiga teman i WordPress) kan vara en bra start för ett litet företag. En restaurang eller en producent med en enda produkt kan börja med en enkel sida som visar det viktigaste. Men om något av följande stämmer in på dig blir det rimligt att ta hjälp av en specialist:
- Du vill sälja regelbundet till andra städer eller länder och behöver varukorg och betalningslösning.
- Du har flera tjänster, flera språk eller flera filialer.
- Du vill att sajten ska hittas för vissa sökningar i Google och i AI-assistenter.
- Du byter från en gammal sajt till en ny och vill inte att gamla länkar slutar fungera.
- Du vill att sociala medier och annonser ska skötas regelbundet tillsammans med sajten, men har inte tid att göra det själv.
Beslutsschemat nedan gör det valet enklare.
Vad styr kostnaden?
Priset för en hemsida styrs av antalet sidor, vem som tar fram innehållet, om det behövs en försäljningslösning, hur många språk sajten ska ha och vem som ska sköta den efteråt. Jag anger inga siffror här, eftersom två företag i Hatay sällan behöver en sajt till samma pris. Men om du vet vilka delar som påverkar priset blir det mycket lättare att jämföra offerter:
- Antal sidor och produkter: En presentationssajt på fem sidor och en butik med hundra produkter kräver väldigt olika mycket arbete.
- Innehåll: Levererar du texter och bilder själv, eller behöver de skrivas och fotograferas?
- Försäljningslösning: Varukorg, betalning, koppling till fraktbolag och lagerhantering innebär extra arbete. Betalnings- och fraktbolagen tar dessutom ut egna avgifter.
- Antal språk: Varje extra språk betyder översättning och granskning.
- Flytt från en gammal sajt: Att peka om gamla adresser till rätt nya sidor är ett arbete för sig.
- Efter lanseringen: Vem som sköter uppdateringar, SEO, sociala medier och annonser när sajten väl är ute. Det planeras separat, antingen månadsvis eller per uppdrag.
Be om att varje del står som en egen rad i offerten. En offert med en enda rad där det bara står "hemsida" gör det svårt att förstå vad som ingår och vad som inte gör det.
Vad du ska titta efter när du väljer specialist eller byrå
Det snabbaste sättet att hitta rätt person är att se hur hen förstår din verksamhet. Den som först frågar om dina kunder och hur du säljer är oftast ett bättre val än den som börjar med att visa designmallar. Här är konkreta saker att kontrollera:
- Titta på tidigare arbeten i mobilen. En sajt som ser snygg ut på datorn kan vara långsam och rörig i telefonen.
- Fråga i vems namn domänen och kontona registreras. Om svaret inte är "i ditt namn" ska du vara försiktig.
- Bestäm vem som skriver innehållet. Ingår textarbetet, eller kostar det extra?
- Fråga om du själv kan uppdatera sajten efteråt. Du ska inte behöva vara beroende av någon annan för att ändra ett pris eller en adress.
- Fråga vad som händer efter lanseringen. Ingår Search Console, uppdatering av företagsprofilen och uppföljning de första veckorna?
- Var skeptisk mot löften. Om någon säger "jag tar dig till första plats" eller "jag ger dig så här mycket försäljning", var försiktig. Ingen kan garantera placering i Google eller försäljning.
- Tänk på språk och tidsskillnad. Om du själv bor i Sverige och företaget finns i Hatay, se till att du och den du anlitar har ett gemensamt språk och kommer överens om när ni kan nå varandra.
Några frågor du kan ställa i ett första samtal:
- "Hur tror du att mina kunder söker efter mig?"
- "Vad gör du under den första månaden efter att sajten publicerats?"
- "Hur ska sajten fungera ihop med sociala medier och annonser?"
- "Om jag en dag vill jobba med någon annan, hur tar jag över sajten och kontona?"
Att arbeta med mig
Jag heter Ümit Kırkoç och arbetar från Istanbul. Jag sköter ensam allt som en digital byrå normalt erbjuder: hemsidor och e-handel, SEO, lokal SEO, GEO, hantering av konton på Instagram, Facebook, LinkedIn, TikTok och YouTube, annonsering i Google och Meta, logotyp och grafisk profil samt innehållsproduktion. Med företag i Hatay arbetar jag på distans. Vi har möten via video, och filer och bilder skickas över nätet. Det betyder också att det inte spelar någon roll om du som beställare sitter i Antakya, Istanbul eller Göteborg.
Mitt arbete för ett företag i Hatay brukar börja så här: först tar jag reda på vilken kundgrupp du säljer till och hur de kunderna söker efter dig. Sedan bygger jag sidplanen utifrån det. För en livsmedelsproducent hamnar produkt- och beställningssidorna i fokus, för ett logistikföretag tjänste- och offertsidorna, och för en lokal butik karta, telefon och tjänstesidor. Jag skriver texterna utifrån det du berättar för mig, och du godkänner dem.
Fördelen med att allt sköts av en och samma person märks framför allt efter lanseringen. En ny produkt på sajten delas på Instagram samma vecka, en annonskampanj leder till rätt sida och informationen i Googles företagsprofil förblir densamma som på sajten. Du behöver inte förklara samma sak fyra gånger för fyra olika personer. Domänen och kontona registreras i ditt namn, så om du någon gång vill fortsätta med någon annan kan du ta över allt.
Jag garanterar varken placering i sökresultaten eller försäljning. Det jag kan lova är att sajten byggs ordentligt, förklarar din verksamhet tydligt och att du efter lanseringen får en enkel rapport om vad som händer.
Vanliga frågor
Vem rekommenderar du för att bygga en hemsida i Hatay?
Välj någon som först försöker förstå din verksamhet, registrerar domän och konton i ditt namn och planerar även tiden efter lanseringen. Det kan vara en lokal byrå, en frilansande designer eller någon som jobbar på distans. Jag arbetar på distans från Istanbul, och att jag sköter sajt, SEO, sociala medier och annonser samlat brukar vara till nytta särskilt för företag i Hatay som säljer utanför staden.
Är det rimligt att låta någon i Istanbul bygga sajten på distans för ett företag i Hatay?
I de flesta fall, ja. Att bygga en sajt kräver inga fysiska möten. Behovsanalys, insamling av innehåll och godkännanden fungerar bra via videosamtal och meddelanden. Det viktiga är att den du anlitar, eftersom hen inte kan besöka företaget på plats, ber dig om rätt bilder och uppgifter och planerar arbetet skriftligt. Samma sak gäller om du själv sköter projektet från Sverige.
Behöver jag en e-handel för att sälja künefe eller granatäppelsirap på nätet?
Inte nödvändigtvis. Om du har få produkter och ett begränsat antal beställningar kan det räcka att börja med produktsidor och ett beställningsformulär eller en länk till WhatsApp. När beställningarna blir regelbundna är det mer rimligt att gå över till varukorg och betalningslösning. För regler om registrering, märkning och export av livsmedel bör du rådfråga en jurist eller ansvarig myndighet, både i Turkiet och i mottagarlandet.
Behöver mitt logistikföretag i Iskenderun en sajt på andra språk?
Om en del av dina kunder eller samarbetspartner finns utomlands är minst en version på ett annat språk viktig för förtroendet. Vilket språk det ska vara avgör du utifrån vilka länder du faktiskt arbetar med. Låt alltid någon som behärskar språket väl granska översättningen.
Min adress ändrades efter jordbävningen. Ska jag rätta den gamla sajten eller bygga en ny?
Det beror på i vilket skick den gamla sajten är. Om den fungerar bra i mobilen och du själv kan uppdatera innehållet kan det räcka att rätta adress och kontaktuppgifter. Om du inte kommer åt sajten, eller om den är byggd på en mycket gammal teknik, är en ny sajt oftast det bättre valet. Uppdatera i båda fallen adressen i Googles företagsprofil och på sociala medier samtidigt.
Kommer AI-assistenter som ChatGPT att rekommendera mitt företag i Hatay?
Det kan ingen garantera. Men för att en assistent ska kunna föreslå ett företag behöver den hitta tydlig, konsekvent och aktuell information om det. Om din sajt klart berättar vad du gör, var du finns, vem du hjälper och hur man når dig har du lagt den grund som behövs för att ha en chans att rekommenderas.
Är det klokt att låta samma person sköta sociala medier och annonser efter att sajten är klar?
Om du vill att allt ska hänga ihop, ja. När samma person planerar sajt, sociala medier och annonser leder kampanjerna till rätt sida och informationen är densamma överallt. Det går också bra att arbeta med olika personer, men då är det du som får se till att de samordnar sig.
Hur lång tid tar det innan sajten är klar?
Det beror på antalet sidor, om innehållet redan finns och hur snabbt du godkänner. En enkel presentationssajt kan bli klar ganska snabbt, medan en butik med många produkter eller en företagssajt på flera språk tar längre tid. Mest tid brukar gå åt till att samla in texter och bilder, så om du förbereder dem från början blir processen märkbart kortare.
Om du funderar på en sajt för ditt företag i Hatay, som ska föra ut dina livsmedel till kunder i andra städer och länder, inge förtroende hos partner kring hamnen eller tala om för kunderna att din butik har öppnat igen, hör av dig via min sida om att bygga hemsida. Jag lyssnar på hur din verksamhet ser ut och tar fram en plan som passar dig.