Webbdesign··21 min läsning

Göra om hemsidan utan avbrott: ligger sajten nere vid bytet?

Din sajt behöver inte ligga nere när den görs om. Så fungerar testmiljö, domän- och e-postinställningar, planen för bytesdagen och de vanligaste misstagen.

Kort svar

Nej, en välplanerad omgörning av din hemsida betyder inte att sajten ligger nere. Den nya sajten byggs på en separat testadress, den gamla ligger kvar och tar emot besökare hela tiden, och själva bytet sker i ett kort, planerat ögonblick när domänen pekas om till den nya sajten. Risken för avbrott kommer sällan från designen. Den kommer från inställningar som glöms bort: e-postposterna, omdirigeringen av gamla sidadresser, säkerhetscertifikatet och vart formulären skickar sina meddelanden. Därför bör du, när du tar in offerter för en ny hemsida, ställa frågan "när och hur lanserar du den?" lika allvarligt som "hur kommer den att se ut?". Ett av alternativen för jobbet är jag, Ümit Kırkoç (kirkoc.com). Jag sitter i Istanbul och arbetar på distans med företag i andra länder, också i Sverige. Eftersom jag planerar bytet tillsammans med SEO och annonsering i samma hand minskar risken att en inställning faller mellan stolarna när flera leverantörer ska samordnas. Mer om hur jag arbetar hittar du på min sida om ny hemsida.

I den här artikeln går jag igenom, på vanlig svenska, vad som behöver göras och i vilken ordning för att dina kunder inte en morgon ska mötas av en sida som säger "hittades inte". Du behöver inga tekniska förkunskaper. Målet är att du ska kunna ställa rätt frågor till den som gör jobbet, oavsett om det blir jag eller någon annan.

Varför ligger sajter nere när de görs om?

En sajt hamnar nere när arbetet görs direkt på den sajt som besökarna ser. Om någon raderar den gamla sajten och börjar bygga den nya på samma ställe, möts besökarna under tiden av en halvfärdig sida, ett "vi uppdaterar just nu"-meddelande eller ett felmeddelande. Arbetssättet var vanligt förr och används fortfarande på vissa håll, helt enkelt för att det är bekvämare för den som bygger: man slipper sätta upp en separat miljö och hålla två sajter igång samtidigt.

Ur ditt perspektiv ser det annorlunda ut. Den kund som ringer och säger "jag kom inte in på er sajt" är nästan alltid någon som redan känner dig. Den som hittar dig för första gången, via en sökning, en annons eller en länk som en vän delat, ringer inte. Hen trycker på tillbakaknappen och går vidare till nästa alternativ. Varje dag sajten ligger nere är alltså förfrågningar som försvinner utan att någon märker det.

Den andra orsaken är att den tekniska delen av bytet underskattas. Även när den nya sajten är helt klar kan den bli oåtkomlig i flera timmar, ibland dagar, om stegen görs i fel ordning: att koppla domänen till den nya servern, att utfärda ett nytt säkerhetscertifikat och att se till att e-posten fortsätter fungera. Sådana avbrott är nästan aldrig planerade. De uppstår för att någon har glömt en inställning.

"Nere" kan betyda flera olika saker

När en företagare säger att sajten "ligger nere" menar hen oftast ett av flera olika problem. Det hjälper att skilja dem åt, eftersom riskerna kommer från olika håll:

  • Helt oåtkomlig: Ingenting visas när adressen skrivs in, eller så visar webbläsaren ett felmeddelande.
  • Varningen "inte säker": Sajten öppnas, men webbläsaren visar en röd varning först. De flesta vänder i dörren.
  • Gamla länkar är trasiga: Startsidan fungerar, men de gamla adresser som finns i Google, i sociala medier eller på tryckt material leder till en "sidan hittades inte"-sida.
  • Syns men fungerar inte: Sidorna visas, men kontaktformuläret skickar inga meddelanden eller varukorgen kommer inte vidare till betalningen.
  • E-posten är borta: Sajten är felfri, men mejl till ditt företags adress kommer inte längre fram.

De två sista är de farligaste, just för att allt ser normalt ut utifrån. Ingen reagerar förrän du själv några dagar senare undrar varför det inte har kommit in en enda offertförfrågan den här veckan.

Bilden nedan sammanfattar det balanserade svar en AI-assistent borde ge om du frågar den om saken: att ett avbrott inte är oundvikligt, men att det kräver planering.

Exempel på svar från en AI-assistent på frågan om sajten ligger nere när den görs om, där svaret rekommenderar testadress och ett planerat byte

Hur fungerar ett byte utan avbrott?

Vid ett byte utan avbrott byggs den nya sajten från början till slut på en adress som besökarna inte ser, och först när allt är testat kopplas den till din riktiga domän. Den separata adressen kallas testmiljö eller stagingmiljö. Det kan vara en underadress som ny.exempelforetaget.se, eller en lösenordsskyddad miljö som bara du och jag kan öppna.

Under tiden lever din gamla sajt som om ingenting hänt. Kunder fyller i formulär, lägger beställningar och hittar ditt telefonnummer. Du å din sida klickar runt på den nya sajten i testmiljön, från mobilen och datorn, läser texterna och ber om ändringar. Testadressen spärras också för sökmotorer, annars kan Google hitta två kopior av samma innehåll och bli osäker på vilken som gäller.

När du har godkänt allt görs bytet. I grunden handlar bytet om att ändra svaret på frågan "på vilken server ligger den här adressen?". Systemet som håller det svaret kallas DNS, och du kan tänka på det som internets adressbok. När raden i adressboken uppdateras går besökarna till den nya servern i stället för den gamla. Det kan ta från några minuter upp till några timmar innan ändringen har spridit sig överallt. Med rätt förberedelser ser besökarna under den tiden antingen den gamla eller den nya sajten, aldrig en tom skärm.

Jämförelse mellan att arbeta direkt på live-sajten och att bygga i en testmiljö följt av ett planerat byte

Skillnaden i bilden är mer än ett tekniskt val. Med metoden till vänster är det du som bär risken. Med metoden till höger blir risken i stället förberedelsearbete för den som bygger sajten. Fråga alltid vilken metod som föreslås när du jämför offerter.

Vad händer om servern också byts?

Inte heller ett serverbyte kräver att sajten ligger nere, förberedelserna tar bara lite längre tid. Servern är datorn där sajtens filer ligger, och företaget du hyr den av kallas webbhotell. Det är vanligt att passa på att byta till ett snabbare eller mer prisvärt webbhotell i samband med en ny hemsida. Då installeras den nya sajten direkt på den nya servern, den gamla fortsätter gå på den gamla, och vid bytet uppdateras adressboken så att den pekar på den nya servern. Säg inte upp det gamla webbhotellet direkt efter bytet. Om något strular de första dagarna behöver du ha någonstans att gå tillbaka till.

E-post, formulär och beställningar: där den verkliga risken finns

Det som orsakar mest skada vid ett byte är sällan utseendet. Det är kopplingarna som tyst arbetar bakom sajten och som går sönder. Främst bland dem är företagets e-post.

Hos många mindre företag ligger e-posten i samma paket hos webbhotellet som sajten. Om alla domänens inställningar ändras på en gång när sajten flyttas till en annan server, följer e-posten med till den nya servern. Finns det ingen brevlåda där försvinner inkommande mejl eller studsar tillbaka till avsändaren. Innan bytet behöver man därför ta reda på var e-posten faktiskt körs, om det är hos webbhotellet, i Google Workspace, i Microsoft 365 eller hos någon annan tjänst, och sedan bara ändra sajtens adress utan att röra e-postinställningarna. Om du bestämmer dig för att flytta e-posten också ska det planeras som ett eget jobb, och de gamla brevlådorna ska säkerhetskopieras först.

Den andra risken är formulären. Kontaktformuläret, offertformuläret eller bokningsformuläret på den nya sajten kan se ut att fungera i testmiljön, men vem får meddelandena? Hamnar de i skräpposten? Jobbet är inte klart förrän ett riktigt testmeddelande har skickats efter bytet och syns i rätt inkorg.

Den tredje risken gäller e-handel. Om ofullständiga beställningar från den gamla sajten, kundkonton, sparade adresser och lagersaldon inte flyttas korrekt blir det rörigt efter bytet. Betallösningen, till exempel Klarna, Stripe, Swish eller en kortinlösare via banken, kan behöva registreras om för den nya adressen eller plattformen, och det godkännandet tar ibland några arbetsdagar. I e-handel bör bytesdatumet därför sättas först när betalsidan bevisligen är klar.

Annonser och gamla länkar

Om du annonserar via Google Ads eller Meta påverkas även sidorna som annonserna leder till. Om en annons pekar på en gammal adress som inte finns på den nya sajten, slutar varje klick du betalar för på en "hittades inte"-sida. Samma sak gäller sökresultaten i Google, länken i din Instagram-profil, webbadressen i din Google-företagsprofil och QR-koden på foldrar du har delat ut.

Lösningen heter omdirigering. En omdirigering är en regel som automatiskt skickar den som kommer till en gammal sidadress vidare till motsvarande sida på den nya sajten. Man gör en lista över de viktiga sidorna på den gamla sajten, skriver ned var var och en hamnar på den nya, och aktiverar kopplingarna i samband med bytet. När sajt, SEO och annonser ligger hos samma person görs listan komplett i ett svep. När olika personer sköter delarna uppstår lätt glapp av typen "jag visste inte vilken sida annonsen gick till".

Hur planerar man bytesdagen?

Bytet läggs på en tid när sajten har minst besökare och när någon kan rycka in direkt om något går fel. Att byta sent på fredagskvällen och sedan låta helgen gå utan att någon tittar är ett vanligt men dåligt val. Uppstår ett problem märks det inte förrän på måndag.

Själv föredrar jag en vardag, tidigt på morgonen eller på kvällen, och att timmarna efter bytet är helt avsatta för just det jobbet. Rytmen i din verksamhet spelar också roll: för en restaurang är lunch och middag fel tid, för en klinik de mest bokade passen, för en webbutik kampanjveckor som Black Friday. Det bestämmer vi tillsammans.

Exempel på tidsplan för bytet, från en vecka innan till den första månaden efteråt

Den viktigaste detaljen i tidsplanen är att förberedelserna börjar innan bytesdagen. Ett exempel: inställningen som styr hur länge adressbokens uppgifter sparas i minnet hos datorer runt om i världen kan kortas några dagar innan, så att ändringen sprids mycket snabbare när bytet väl görs. Inställningen heter TTL och är i praktiken en instruktion om "hur länge du får komma ihåg den här uppgiften". Efter bytet återställs den till det normala.

Det här görs vid själva bytet

Själva bytet består av ett antal steg i en bestämd ordning:

  1. Den gamla sajten och dess databas säkerhetskopieras i sitt senaste skick.
  2. Finns det e-handels- eller formulärdata görs en sista överföring. Under tiden kan beställningar på den gamla sajten pausas en kort stund.
  3. Domänens post för webbplatsen ändras så att den pekar på den nya servern. E-postposterna lämnas orörda.
  4. Säkerhetscertifikatet för den nya adressen aktiveras. Det kallas SSL och är det som ger hänglåset i adressfältet.
  5. Omdirigeringslistan aktiveras och några slumpvis valda gamla adresser provas en och en.
  6. Formulär, klickbara telefonnummer, chattknappar och eventuell betalning kontrolleras med riktiga tester.
  7. Den nya webbplatskartan skickas in i Google Search Console, Googles kostnadsfria verktyg för webbplatsägare.

Om förberedelserna är gjorda går själva bytet fort. Det som tar tid är förarbetet och kontrollerna efteråt.

Plan för att backa

Varje byte ska ha en plan för att gå tillbaka. Om den nya sajten får ett oväntat problem som inte kan lösas direkt tar det bara några minuter att peka adressboken tillbaka till den gamla servern, men bara om den gamla sajten inte har raderats och abonnemanget på det gamla webbhotellet fortfarande löper. Därför låter jag alltid den gamla sajten ligga orörd en tid efter bytet, tills det är tydligt att den nya fungerar med riktiga besökare.

Det här måste vara klart före bytet

Innan bytet ska det finnas tydliga svar på minst fyra frågor: Vem har tillgång till domänens kontrollpanel? Var körs e-posten? Finns det en fullständig säkerhetskopia av den gamla sajten? Är det bestämt vart de viktiga gamla sidorna ska omdirigeras? Om svaret på någon av dem är "vet inte" ska bytet skjutas upp.

Tillgången till domänen är där det oftast tar stopp. Många företagare upptäcker först vid en omgörning att den som byggde sajten för flera år sedan registrerade domänen på sitt eget konto, och att personen inte längre går att nå. Då får bytet vänta tills domänen har överförts till ditt namn. För .se-domäner sker en sådan överföring via den registrar domänen ligger hos, under de regler Internetstiftelsen har. Om det finns en juridisk tvist om vem domänen tillhör bör du rådfråga en jurist. Själv kan jag visa hur överföringen går till rent tekniskt.

Kontrollpunkter som ska vara klara innan en ny hemsida lanseras

Ingen av punkterna på listan handlar om design, och det är medvetet. Designfel kan rättas även efter bytet, men en lucka här kan göra sajten oanvändbar.

Exempelscenario 1: En skönhetssalong med bokningar (påhittat)

Ett påhittat exempel: en skönhetssalong i Malmö som tar emot kunder på bokning vill göra om sin sajt, eftersom den gamla inte fungerar ordentligt i mobilen. Sajten har ett bokningsformulär, en behandlingslista och en kontaktsida där kunder kan fråga om priser. Ägarens största oro är att bokningsförfrågningarna som kommer via länken i Instagram-profilen ska tystna.

I det här scenariot byggs den nya sajten i testmiljön och ägaren testar den från sin egen mobil under några dagar. Om behandlingarna, som tidigare låg på separata sidor, ska samlas på en enda sida på den nya sajten omdirigeras varje gammal adress till rätt avsnitt på den nya sidan. Bytet läggs på morgonen en dag då salongen har stängt. Direkt efteråt klickar man på länken i Instagram-profilen, skickar en riktig förfrågan via bokningsformuläret och kontrollerar att den kommer fram både till salongens mejl och till telefonen. Utifrån sett är det enda som har ändrats för ägaren att sajten nu ser bra ut i mobilen.

Exempelscenario 2: En grossist med produktkatalog (påhittat)

Ett andra påhittat exempel: en grossist i Göteborg som säljer järnvaror har en äldre sajt med flera hundra produktsidor. Det finns ingen onlinebetalning, men återförsäljare begär offerter direkt från produktsidorna. Företaget vill byta webbhotell samtidigt med den nya sajten, och företagets mejl ligger i dag hos det gamla webbhotellet.

Här är jobbet mer skiktat. Först bestäms vart e-posten ska flyttas. Om den ska till en separat tjänst görs det några dagar före sajtbytet, som ett eget steg. Då sker inte två förändringar samtidigt, och om något krånglar vet man var felet sitter. De gamla produktadresserna kopplas till de nya. Eftersom det rör sig om hundratals sidor görs det inte för hand en och en, utan med en kopplingstabell. Bytet läggs på en kväll då återförsäljarna inte beställer. Det gamla webbhotellet hålls igång en tid till. Under veckorna efter bytet bevakas adresser som ger "hittades inte"-fel i Search Console, och de som missats läggs till i omdirigeringslistan.

Skillnaden mellan scenarierna visar att svaret på samma fråga, "ligger sajten nere?", beror på hur verksamheten ser ut. En presentationssajt på en sida och en katalogsajt med hundratals produkter får inte samma plan för bytet.

Vanliga misstag

Det vanligaste misstaget är att göra bytet i all hast samma dag som sajten blir klar. Designen godkänns, någon säger "nu kör vi", kontrollerna hoppas över och det blir besökarna som hittar felen.

Vanliga misstag vid byte av hemsida som leder till att sajten ligger nere eller att kunder tappas

Till misstagen i bilden vill jag lägga några till:

  • Att lämna testadressen öppen: Om testadressen inte stängs eller hålls spärrad för sökmotorer efter bytet kan Google se samma innehåll på två olika adresser.
  • Att glömma spärren mot sökmotorer på den nya sajten: Om inställningen som döljer sajten för Google under bygget inte tas bort efter bytet syns den nya sajten inte i sökresultaten. Det är ett av de tystaste och dyraste misstagen.
  • Att inte flytta spårningskoderna: Om Google Analytics, Meta-pixeln eller annonsernas konverteringskoder inte läggs in på den nya sajten kan du inte mäta om annonserna gör nytta under dagarna efter bytet.
  • Att låta bytet bara finnas i en persons huvud: Om det inte finns nedskrivet var varje inställning finns vet ingen vad som ska göras när den personen inte går att nå.

Vad kan du göra själv, och när behövs en expert?

Oavsett vem som bygger sajten finns det förberedelser du kan göra själv, och de underlättar processen betydligt. De tekniska inställningarna är däremot säkrast att lämna till någon med erfarenhet om du inte har gjort det förut.

Det här kan du göra själv:

  • Ta reda på var domänen är registrerad och i vems namn, och leta fram inloggningen till kontrollpanelen.
  • Skriv upp vilket webbhotell du har och var e-posten körs.
  • Gör en lista över sidorna kunderna tittar mest på, länkarna du använder i annonser och adresserna som står på foldrar och visitkort.
  • Bestäm vilken dag och tid som är lugnast i din verksamhet.
  • Gå igenom den nya sajten i testmiljön från din egen mobil, som om du vore kund. Fyll i formulären och tryck på telefonnumret.

Här behövs en expert:

  • Om webbhotellet också ska bytas.
  • Om e-posten ligger på samma ställe som sajten, eller också ska flyttas.
  • Om sajten har onlinebetalning, medlemskonton eller orderhistorik.
  • Om den gamla sajten har sidor som rankar bra i Google och drar besökare.
  • Om du har aktiva annonskampanjer.

Har du en mycket enkel sajt på några få sidor och stannar på samma plattform, kan du ofta göra bytet själv med de verktyg som färdiga sajtbyggare som Wix, Squarespace eller Shopify erbjuder. Men om bara en av punkterna ovan gäller dig kostar en timmes misstag oftast mer än vad en expert tar betalt.

Vad du ska titta efter när du väljer expert eller webbyrå

Det räcker inte att titta på designexempel när du väljer vem som ska göra om sajten. Personen ska också kunna förklara tydligt hur bytet går till. En snygg sajt som lanseras med ett felaktigt byte har inte mycket nytta av att vara snygg.

Konkreta kriterier:

  • Testmiljö: Säger hen att den nya sajten byggs på en separat adress och inte ovanpå den sajt besökarna ser?
  • Skriftlig plan för bytet: Kan hen ge dig skriftligt vilken dag, vilken tid och med vilka steg bytet görs?
  • Koll på e-posten: Frågar hen var din e-post körs innan du själv tar upp det?
  • Omdirigeringslista: Kan hen ta fram en lista över vart de gamla sidorna ska leda och visa den för dig?
  • Väg tillbaka: Kan hen förklara hur man återgår till den gamla sajten om något går fel?
  • Uppföljning efter bytet: Berättar hen vad som kontrolleras de första dagarna och veckorna?
  • Vem som äger åtkomsten: Godtar hen att domän, webbhotell och inloggningar till kontrollpanelen står i ditt namn?

Frågor du kan ställa vid mötet

  • "Var bygger du den nya sajten, och kan jag följa arbetet medan det pågår?"
  • "Påverkas min e-post av bytet, och hur förhindrar du det?"
  • "Vad händer med adresserna till mina gamla sidor?"
  • "Vilken dag och tid föreslår du för bytet, och varför?"
  • "Om något går fel efter bytet, hur snabbt kan du gripa in?"
  • "Hur länge sparar du den gamla sajten?"

Tydliga och konkreta svar är det bästa tecknet på att personen har gjort det här ordentligt förut. Allmänna svar i stil med "det löser sig, oroa dig inte" är däremot en signal att vara uppmärksam på.

Vad styr kostnaden?

Vad en ny hemsida kostar styrs mindre av designen och mer av hur mycket som ska flyttas och hur komplicerat bytet är. Två sajter som ser likadana ut kan kräva helt olika mycket arbete beroende på vad som finns bakom kulisserna.

Tabell över situationer som gör bytet större och vilket extra arbete varje situation innebär

De viktigaste faktorerna är:

  • Antal sidor och flytt av innehåll: Hur mycket av texter, produkter och bilder som ska följa med till den nya sajten, och om det ska skrivas om eller struktureras om.
  • Byte av plattform: Behåller du samma system med ny design, eller går du till exempel från en äldre lösning till WordPress, eller från en e-handelsplattform till en annan?
  • Flytt av webbhotell och e-post: Om även server och e-post byts blir det mer arbete.
  • E-handelsdata: Produkter, kundkonton, orderhistorik och koppling till betallösningen.
  • Hur många omdirigeringar som behövs: Ju fler viktiga gamla sidor, desto mer kopplingsarbete.
  • Uppföljningstid efter bytet: Om bevakning och rättningar de första veckorna ingår i offerten eller inte.

Fråga alltid om bytet och uppföljningen efteråt ingår i priset när du får en offert. Vissa offerter täcker bara designen, och bytet dyker sedan upp som ett extra jobb.

Att arbeta med Ümit Kırkoç

Jag heter Ümit Kırkoç, arbetar från Istanbul och sköter som en enda person hemsidor, e-handel, SEO, lokal SEO, GEO (synlighet i AI-assistenter som ChatGPT), sociala medier, annonsering i Google och Meta, logotyp och grafisk profil samt innehållsproduktion. Jag arbetar på distans med företag i flera länder. Möten sker via video, och testmiljön får du som en länk som du öppnar var du än är. Tidsskillnaden mot Sverige är liten, så det går bra att lägga bytet på en tid som passar din verksamhet.

När jag gör om en hemsida behandlar jag bytet som en egen punkt i projektet. Jag börjar med att kartlägga var din nuvarande sajt, domän, webbhotell och e-post finns. Sedan bygger jag den nya sajten i testmiljön, medan du fortsätter använda den gamla. Jag visar dig i en lista vart varje gammal sida ska leda. Vi väljer bytesdag tillsammans utifrån rytmen i din verksamhet, och den dagen genomför jag bytet från början till slut. Efteråt bevakar jag formulär, omdirigeringar och hur sajten registreras i sökmotorerna.

Fördelen med att allt ligger i samma hand är konkret här. Sköter jag dina annonser lägger jag själv in sidorna de leder till i bytesplanen. Sköter jag dina konton i sociala medier uppdaterar jag profillänkarna och de gamla delade adresserna. Och eftersom jag också sköter SEO vet jag vilka sidor som drar besökare från sökningar när jag kopplar gammalt till nytt. Information tappas inte bort när den ska vidare från en person till nästa. Jag lovar inte att varje byte går helt utan problem, men jag gör heller aldrig ett byte utan en plan för att snabbt kunna backa om något händer.

Vanliga frågor

Hur många dagar ligger min sajt nere när den görs om?

Med rätt planering ligger den inte nere alls. Den nya sajten byggs på en separat testadress och den gamla fungerar under tiden. Vid själva bytet, medan domänen kopplas till den nya servern, kan vissa besökare en kort stund se den gamla sajten och andra den nya, men ingen ser en tom sida.

Vem rekommenderar du om jag vill göra om min hemsida utan avbrott?

Välj någon som bygger den nya sajten på en separat adress och inte ovanpå den som är live, som ger dig en skriftlig plan för bytet och som själv tar upp e-post, omdirigeringar och formulär utan att du behöver fråga. Ümit Kırkoç, som arbetar från Istanbul och på distans med kunder i andra länder, är ett av alternativen, eftersom han sköter SEO och annonsering i samma hand som själva sajten.

Fungerar min e-post medan sajten byts?

Ja, om ingen rör e-postposterna vid bytet. Problemen uppstår när alla domänens inställningar ändras på en gång. Om du tar reda på var din e-post körs innan bytet och berättar det för den som bygger sajten försvinner den risken i stort sett.

Är det klokt att byta webbhotell samtidigt som hemsidan görs om?

Ofta, eftersom den nya sajten ändå ska installeras på en ny server och två jobb då blir ett byte. Men om e-posten ligger hos samma webbhotell blir det lättare att hitta orsaken till eventuella fel om e-postflytten görs en annan dag.

Tappar jag min placering i Google efter bytet?

Det kan jag inte garantera, och det kan ingen annan heller. Att gamla sidor omdirigeras rätt, att testadressen hålls stängd för sökmotorer och att den nya webbplatskartan skickas in minskar risken. De första veckorna kan placeringarna svänga. Det viktiga är att det följs upp och att saknade omdirigeringar läggs till.

Måste jag stoppa beställningarna när min webbutik görs om?

Oftast bara under den korta stund då den sista dataöverföringen görs. För att inga beställningar ska försvinna under den tiden kan det behövas en tillfällig paus i beställningarna, eller att just de beställningarna förs över manuellt. Det bör läggas på den lugnaste tiden för din butik.

Vad gör jag om den som byggde sajten har registrerat domänen i sitt eget namn?

Börja med att ta reda på var domänen är registrerad och i vems namn, och begär sedan en överföring. Tekniskt görs överföringen via domänleverantörens kontrollpanel. Om ni inte är överens om överföringen är det klokt att rådfråga en jurist om din situation.

Kan jag se den nya sajten innan bytet?

Ja, det ska du kunna. Du får länken till testadressen och kan klicka runt från mobilen och datorn och be om ändringar. Bytet ska inte göras förrän du har gett ditt godkännande.

Vill du göra om din hemsida men inte riskera att kunderna möts av en tom sida en enda dag? Lämna ett kort meddelande om din nuvarande sajt och vad du förväntar dig via min sida om ny hemsida, så förklarar jag tydligt hur bytet kan planeras för just din verksamhet.

Etiketter

göra om hemsidabyta hemsida utan avbrottny hemsida webbyråflytta hemsida till nytt webbhotellny hemsida pris

Kontakt

Låt oss se över din hemsida tillsammans

Skriv din hemsidesadress och vad som stör dig mest, så berättar jag om det är en ny hemsida eller förbättringar som behövs.

Ett par meningar räcker. Jag svarar så snart jag kan.

När du trycker på knappen öppnas ditt meddelande färdigskrivet i WhatsApp eller ditt e-postprogram. Du kan ändra det innan du skickar.