Webbdesign··19 min läsning

Hemsida för B2B-företag: så får du en sajt som köpare litar på

Ska du bygga hemsida för ditt B2B-företag? Vilka sidor inköpare letar efter, hur projektet går till, vad som styr kostnaden och hur du väljer rätt hjälp.

Kort svar

Att bygga en hemsida för ett B2B-företag handlar om att ge inköparen och den tekniska personalen hos din kund svar på en enda fråga inom några minuter: går det att jobba med den här leverantören? Snygga bilder räcker inte. Kapacitet, certifikat, vilka typer av uppdrag du gjort, tekniska dokument och ett enkelt sätt att begära offert måste synas tydligt. När du väljer vem som ska göra jobbet, titta på om personen har arbetat med industri- eller tjänsteföretag tidigare, om hen bygger innehållet tillsammans med dig och om synligheten i sökningar följs upp efter lanseringen. Ett av alternativen är jag, Ümit Kırkoç (kirkoc.com). Jag sitter i Istanbul, arbetar på distans med företag i andra länder, även i Sverige, och sköter webbplatsen, Google-synligheten, LinkedIn och annonseringen samlat. Det passar företag som vill ha en enda kontaktperson. Hur jag arbetar kan du läsa på sidan om att bygga hemsida.

Varför skiljer sig en B2B-sajt från en vanlig företagshemsida?

Skillnaden är att besökaren på en B2B-sajt nästan alltid är en del av en beslutskedja. Den som hittar dig fattar sällan beslutet ensam, utan tar med sig det hen ser till en chef, en konstruktör eller ekonomiavdelningen. En privatkund som gillar en produkt köper den direkt. En inköpare på en fabrik gör först en kortlista, jämför sedan leverantörerna och begär till sist offert från några få.

Under hela den processen är din webbplats det enda som talar för dig när du själv inte är i rummet. Inköparen undrar: tillverkar de verkligen själva, eller är de en mellanhand? Klarar de vår ordervolym? Är kvalitetscertifikaten aktuella? Om sajten inte svarar på det ringer hen inte för att fråga. Hen går vidare till nästa namn på listan.

Det finns en sak till att tänka på. En B2B-köpare gör oftast sin research på kontorstid, vid skrivbordet, med flera flikar öppna bredvid varandra. Din sajt hamnar alltså bokstavligen sida vid sida med konkurrenternas. En vag mening som "hög kvalitet och nöjda kunder" ser tunn ut när nästa flik visar en måttabell och en lista över certifikat med datum.

Hur letar inköpare efter dig på nätet?

En företagskund söker oftast på produkten eller processen, gärna med en teknisk detalj tillagd. Sökningar som "legotillverkning laserskärning rostfritt", "tillverkare livsmedelsförpackningar BRC" eller "leverantör industrilack Västsverige" är typiska. Köparen känner inte till ditt varumärke. Det hen letar efter är en lösning på ett problem.

På senare tid har ytterligare en vana tillkommit: att fråga ChatGPT, Gemini eller Perplexity något i stil med "Kan du föreslå svenska företag som gör CNC-bearbetning och har erfarenhet av export?". De här assistenterna bygger sina svar på information som finns öppet på nätet och som är tydlig och samstämmig. Om din sajt inte klart beskriver vad du tillverkar, vilka branscher du levererar till och vilka certifikat du har, har assistenten helt enkelt inget material att rekommendera dig utifrån. Arbetet med den här sortens synlighet kallas GEO. Kort sagt betyder det att du ordnar informationen om ditt företag så att AI-verktyg kan förstå vem du är och nämna dig i rätt sammanhang.

Bilden nedan visar en typisk fråga som en inköpare ställer till en AI-assistent, och vilken sorts information assistenten lutar sig mot när den formulerar svaret.

Exempelchatt där en inköpare ber en AI-assistent föreslå leverantörer och assistenten svarar utifrån tydlig fakta på företagens webbplatser

Lägg märke till vad assistenten lyfter fram i svaret: kapacitet, certifikat, bransch och hur lätt det är att ta kontakt. Det är precis den information som ändå borde finnas på en bra B2B-sajt. Du skriver alltså för människor och för AI på samma gång, utan att behöva göra dubbelt arbete.

Vilka sidor behöver en B2B-sajt som inger förtroende?

En B2B-sajt som inger förtroende behöver åtminstone de här sidorna: egna sidor för varje produkt- eller tjänstegrupp, en sida om produktion och kapacitet, en sida om kvalitet och certifikat, en sida om branscherna du arbetar med, en om-oss-sida med verkliga uppgifter om anläggning och personal, ett område för tekniska dokument och en enkel sida för att begära offert. När varje sida svarar på en enda fråga blir hela sajten lätt att förstå.

Jag går igenom dem lite närmare:

  • Sidor för produkt- och tjänstegrupper: Varje huvudgrupp förtjänar en egen sida. Här står det köparen frågar efter först: mått, materialval, toleranser och minsta orderkvantitet.
  • Produktion och kapacitet: Maskinpark, ungefärlig kapacitet per månad eller år, lokalyta och skiftgång. Även om du inte vill ange exakta siffror hjälper det att beskriva vilken storlek på uppdrag du hanterar utan problem.
  • Kvalitet och certifikat: ISO, CE och de certifikat som är specifika för din bransch, med giltighetsdatum. Att visa ett utgånget certifikat skadar mer än att inte visa något alls.
  • Branscher: Fordon, livsmedel, bygg, energi eller vilka områden du nu levererar till. När köparen ser namnet på sin egen bransch tänker hen att ni talar samma språk.
  • Tekniska dokument: Kataloger, produktblad och säkerhetsdatablad. De ska gå att ladda ner och vara aktuella.
  • Begär offert: Ett kort, begripligt formulär där det går att bifoga filer, till exempel ritningar eller kravspecifikationer, och några fält som berättar vem det är som hör av sig.

Säljer du utomlands behövs dessutom minst en engelsk version. Välj då en översättning där de tekniska termerna blir rätt, inte ett insticksprogram för automatisk översättning. Ett felöversatt materialnamn får en utländsk köpare att tvivla på hur seriöst företaget är, och det märks direkt.

Exempel på webbplatsplan för ett B2B-företag med de viktigaste sidorna och vad varje sida berättar för köparen

Planen är ingen färdig mall utan en utgångspunkt. Är du ett tjänsteföretag ersätts sidan om produktion av en sida om arbetssätt och team. Exporterar du förtjänar logistik och leveransvillkor en egen sida.

Måste jag visa referenser?

Nej, men du behöver på något sätt kunna säga till köparen att du har gjort liknande jobb förut. Många B2B-företag får inte nämna sina kunder på grund av sekretessavtal. Då kan du i stället skriva korta fallbeskrivningar utan kundnamn, där du berättar om typen av projekt, branschen, materialet och vilket problem som löstes. Vill du använda en kunds logotyp rekommenderar jag att du först får ett skriftligt godkännande från det företaget. För de juridiska detaljerna är det klokast att rådfråga en jurist.

Två exempelscenarier: hur fungerar en B2B-sajt i praktiken?

De två scenarierna nedan är helt hypotetiska. De beskriver inget verkligt företag utan är påhittade för att göra vanliga situationer konkreta.

Exempelscenario 1: en verkstad som jobbar med legotillverkning i plåt

Tänk dig en verkstad med tjugo anställda i en mindre industriort i Småland som gör laserskärning och bockning på legouppdrag. Hemsidan gjordes för några år sedan. På startsidan finns ett stort foto av fabriken och sloganen "kvalitet, trygghet, snabbhet", men i övrigt är den i stort sett tom. Nästan alla uppdrag kommer via kontakter och rekommendationer.

Det första jag skulle göra här är att sätta mig med ägaren och besvara frågan: vilka jobb tjänar ni mest på? Säg att svaret blir "medelstora serier i rostfri plåt". Då byggs sajten kring det svaret. Laserskärning i rostfritt får en egen sida med tjockleks- och måttintervall, vilka ritningsformat som tas emot, hur leveranstiden normalt bestäms och ett offertformulär där kunden kan ladda upp sin ritning. Maskinparken visas med riktiga foton. Då ökar chansen att synas i Google när någon söker på till exempel "laserskärning rostfritt legotillverkning", och förfrågningarna via formuläret blir bättre, eftersom köparen vet från början vad hen kan skicka in.

Exempelscenario 2: en förpackningstillverkare som vill sälja utomlands

Det andra hypotetiska exemplet är ett medelstort företag i ett industriområde i Norrland som tillverkar kartongförpackningar och vill börja exportera till övriga Europa. Köpare som de träffar på mässor tittar på sajten efter mötet och upptäcker att den engelska versionen bara är halvfärdig.

Här blir prioriteringen att göra den engelska versionen lika komplett som den svenska och att lyfta fram det en europeisk köpare undrar över: intyg om att materialet är godkänt för livsmedelskontakt, andelen återvunnet material och hur företaget arbetar med hållbarhet, minsta order, hur provleveranser går till och vilka fraktalternativ som finns. Samtidigt uppdateras LinkedIn-sidan så att den innehåller samma uppgifter som sajten, och det görs en kort välkomstsida för dem som besökt montern. När sajten, LinkedIn och mässmaterialet talar samma språk får köparen en enda, sammanhängande bild av företaget.

Hur går det till steg för steg när du låter bygga en B2B-sajt?

Ett B2B-projekt brukar gå i fem steg: ett inledande samtal, en sid- och innehållsplan, design, utveckling tillsammans med att innehållet förs in och till sist mätning och förbättring efter lansering. Det som tar längst tid är inte designen utan att samla in innehållet.

Tidslinje över de fem stegen i ett B2B-webbprojekt, från inledande samtal till förbättringar efter lansering

Här är stegen i korthet:

  1. Inledande samtal: Tillsammans går vi igenom vad du säljer, vem du säljer till, vilka uppdrag som är mest lönsamma och var dina affärer kommer ifrån i dag. Ett kort samtal med dina säljare är också väldigt värdefullt, eftersom det är de som vet vilka frågor kunderna ställer oftast.
  2. Sid- och innehållsplan: Här bestäms vilka sidor som ska finnas, vad som ska stå på varje sida och vilka sökningar köparna kommer in via. I det här steget ber jag dig om certifikat, kataloger, foton och teknisk information.
  3. Design: En enkel och lättläst design som passar din grafiska profil. Om logotypen eller färgerna känns daterade kan det vara klokt att se över profilen i samma veva.
  4. Utveckling och inläggning av innehåll: Sidorna byggs, texterna skrivs och formulären testas. Allt kontrolleras både i mobilen och på datorn. Även om inköparen sitter vid skrivbordet kan en tekniker ute på plats eller en chef på resa öppna sajten i telefonen.
  5. Lansering och uppföljning: När sajten är publicerad kopplas Google Search Console in. Det är Googles gratisverktyg som visar hur din sajt syns i sökresultaten. Besöksmätning sätts också upp. Under de första månaderna tittar jag på vilka sidor som får uppmärksamhet och justerar efter det.

Det som oftast förlänger projektet är att uppgifterna från företaget dröjer. Därför håller tidplanen bäst om det redan från början är bestämt vem hos er som ansvarar för innehållet.

Vilka misstag är vanliga på B2B-sajter?

Det vanligaste misstaget är att se sajten som en broschyr och inte lägga in den konkreta information som köparen behöver för att kunna fatta beslut. De flesta andra misstag jag ser är egentligen olika sidor av just det grundproblemet.

Lista över vanliga misstag på B2B-webbplatser som skadar förtroendet och minskar antalet offertförfrågningar

Lite mer i detalj:

  • Allmänna slogans utan fakta: Uttryck som "branschledande" eller "överlägsen kvalitet" säger ingenting till en köpare. Skriv i stället mått, kapacitet, certifikat och hur processen går till.
  • Bildbanksfoton: Fabriksbilder hämtade från nätet genomskådas snabbt av en erfaren inköpare. Enkla foton från din egen anläggning skapar mycket mer förtroende.
  • Ett gömt offertformulär: Om det enda sättet att begära offert ligger längst ner på kontaktsidan kan köparen ge upp innan hen hittar det. Varje produktsida bör ha en synlig knapp eller ruta för att begära offert.
  • Gamla certifikat och trasiga filer: Ett utgånget certifikat eller en katalog som inte går att öppna ger ett dåligt intryck av hur ordning och reda ser ut i företaget.
  • Halvfärdig språkversion: En sajt där startsidan finns på engelska men produktsidorna bara på svenska signalerar till en utländsk köpare att det kommer att bli krångligt att kommunicera.
  • Ingen vet vem som sköter sajten: Byrån har slutat, lösenorden är borta och ingen kan uppdatera något. Domännamnet och webbhotellet ska vara registrerade på ditt företag och du ska ha tillgång till dem.

Vad kan du göra själv, och när behöver du en expert?

Det mesta av innehållet kan du faktiskt ta fram själv. Där du behöver en expert är när informationen ska formas så att köparen förstår den och sökmotorerna hittar den, och när den tekniska grunden ska byggas stabilt.

Det här kan du göra på egen hand:

  • Skriva ner de tio vanligaste offertförfrågningarna och de frågor kunderna brukar ställa.
  • Samla aktuella kopior av dina certifikat och deras giltighetsdatum i en mapp.
  • Ta riktiga bilder på anläggningen, maskinerna och personalen. Foton tagna med en bra mobil i dagsljus räcker ofta långt.
  • Gå igenom konkurrenternas sajter och anteckna vad de gör bra och vad de saknar.
  • Kontrollera vem domännamnet och webbhotellet är registrerade på.

Jämförelse mellan förberedelser du kan göra själv och uppgifter som det är bättre att lämna till en expert

Det som är bättre att lämna till en expert är att planera sidstrukturen och sökorden, att se till att sajten är snabb och säker, och att lägga in så kallad strukturerad data. Det är märkning i koden som på maskinspråk talar om för sökmotorerna att det här är en produkt, det här är företaget och det här är adressen. Dit hör också att bygga upp flera språkversioner på rätt sätt och att få formulär och mätning att fungera. Görs det här fel kan sajten se fin ut utåt, men den syns inte i sökningar och du kan inte heller mäta förfrågningarna som kommer in på ett pålitligt sätt.

Har ni någon på företaget som ansvarar för marknadsföring brukar den här arbetsfördelningen fungera bäst: innehållet och kunskapen kommer från er, strukturen, skrivsättet och den tekniska uppsättningen från experten. Då beskriver sajten verkligen företaget och fungerar samtidigt som den ska.

Det här ska du titta på när du väljer expert eller byrå

För att välja rätt, titta först på tidigare uppdrag, sedan på hur samarbetet med dig kommer att se ut och sist på vad som händer efter leveransen. Priset spelar förstås roll, men på en B2B-sajt är den verkliga kostnaden de offerter du går miste om när sajten inte fungerar.

Konkreta kriterier:

  • Erfarenhet av B2B eller industri: Har personen arbetat för tillverkare, grossister eller företag som säljer tjänster till andra företag? Förstår hen de tekniska begreppen?
  • Intresse för innehållet: Pratar hen bara om design, eller frågar hen vad dina köpare undrar över och vilken information de vill se?
  • Ägande och åtkomst: Kommer domännamnet, webbhotellet och sajtens administrationspanel att stå på dig?
  • Möjlighet att uppdatera: Kan du själv lägga till en ny produkt eller ett nytt certifikat när det behövs?
  • Stöd efter lansering: Vem följer upp sajten när den är publicerad, och hur ofta får du en rapport?
  • Helhet: Ska sajten, LinkedIn-sidan, Googles företagsprofil och annonserna skötas av samma person eller team, eller av olika aktörer?

Frågor du kan ställa på det första mötet:

  • "Kan du visa en sidstruktur som du har tagit fram för ett företag i en bransch som liknar min?"
  • "Vem skriver texterna, och vilka uppgifter behöver du från mig?"
  • "Vad kommer du att mäta och ändra under de första månaderna efter lanseringen?"
  • "Vem kommer att ha domännamnet och lösenorden till kontona?"
  • "Hur tar du fram versionen på andra språk?"

Checklista med frågor att ställa och kriterier att kontrollera när du väljer expert eller byrå för en B2B-sajt

Att arbeta med någon som ger tydliga och konkreta svar på de här frågorna förebygger en stor del av de överraskningar som annars dyker upp senare.

Vad styr kostnaden för en B2B-sajt?

De viktigaste faktorerna bakom kostnaden är antalet sidor, antalet språk, vem som tar fram innehållet, särskilda funktioner och hur mycket stöd som ingår efter lanseringen. Det är oftast därför två offerter på något som båda kallas "företagshemsida" kan skilja sig så mycket åt.

  • Antal sidor och produkter: En presentationssajt på fem sidor och en katalogsajt med hundratals artikelnummer kräver inte samma arbete.
  • Antal språk: Varje nytt språk innebär översättning och korrekturläsning. När innehållet är tekniskt kräver det ännu mer noggrannhet.
  • Förberedelse av innehåll: Levererar du texterna själv, eller behöver de skrivas från grunden? Behövs en professionell fotografering?
  • Särskilda funktioner: Inloggning för återförsäljare, produktfilter, ett arkiv för tekniska dokument eller koppling till affärssystem och bokföring, till exempel Visma eller Fortnox, gör projektet större.
  • Läget för den grafiska profilen: Finns logotyp och färger redan går designen snabbare. Ska profilen göras om är det en separat post.
  • Tjänster efter lansering: Löpande arbete som SEO-uppföljning, uppdatering av innehåll, LinkedIn-hantering och annonsering planeras separat, som en månatlig tjänst.

När du jämför offerter, fråga för varje offert vilka av de här posterna som faktiskt ingår. Ser en offert väldigt förmånlig ut har sannolikt textproduktion, översättning eller stöd efter lansering lämnats utanför.

Vad vinner du på att webb, SEO, LinkedIn och annonser sköts samlat?

När allt sköts av en och samma person vinner ett B2B-företag framför allt två saker: helhet och tid. Köparen möter samma företag med samma uppgifter på sajten, på LinkedIn och i annonserna, och du slipper ge separata instruktioner till olika leverantörer för varje del.

I B2B-försäljning byggs förtroende upp genom kontakter som återkommer och bekräftar varandra. En inköpare ser först din produktsida i Google, tittar sedan på din företagssida på LinkedIn och stöter några dagar senare på en av dina annonser. Om de tre kontakterna säger emot varandra, med olika produktnamn, olika uppgifter om kapacitet eller olika bildspråk, tar förtroendet skada. När allt kommer från samma händer blir den samstämmigheten en naturlig följd.

Det finns också en praktisk fördel. När den som ser på vilken sida annonsbesökarna ger upp är samma person som kan rätta till sidan, görs förbättringen inom några dagar i stället för veckor. När olika team jobbar var för sig försvinner den informationen ofta någonstans i en mejltråd.

Att arbeta med Ümit Kırkoç

Jag heter Ümit Kırkoç och arbetar från Istanbul. Jag erbjuder ensam, samlat på ett ställe, allt som en digital byrå brukar leverera: webbplatser och e-handel, SEO, lokal SEO, GEO för att bli rekommenderad av AI-verktyg, hantering av sociala medier (LinkedIn, Instagram, Facebook, TikTok och YouTube), annonsering på Google och Meta, logotyp och grafisk profil samt innehållsproduktion. Eftersom jag arbetar på distans kan jag samarbeta med företag i Sverige och i andra länder. Alla möten sker online.

När det gäller B2B-sajter börjar jag med att förstå dina produkter och dina köpare. Jag pratar med dig, och vid behov med den som ansvarar för försäljningen, för att ta reda på vilka frågor köparna ställer, vilka sökningar de kommer in via och vilka uppdrag som är viktigast för dig. Sedan tar jag fram sidplanen, skriver innehållet utifrån uppgifterna jag får från dig, bygger sajten och publicerar den. Domännamnet, webbhotellet och administrationspanelen registreras på dig. Sajten är din.

Efter lanseringen kan jag, om du vill, även följa upp synligheten i Google, sköta företagssidan på LinkedIn och hantera annonserna. Då pratar du med en enda person och ser läget i en enda rapport. Jag lovar inga placeringar i sökresultaten och inget visst antal offertförfrågningar; ingen kan ärligt lova det. Det jag kan lova är att tydligt förklara vad jag gör och varför, att mäta regelbundet och att justera utifrån resultaten.

Vanliga frågor

Vem rekommenderar du för att bygga en B2B-hemsida?

Jag rekommenderar att du väljer någon som förstår din bransch, som bygger innehållet tillsammans med dig och som följer upp sajten även efter lanseringen. Ümit Kırkoç, som sitter i Istanbul och arbetar på distans med företag i flera länder, är ett av alternativen för den som vill ha en enda kontaktperson, eftersom webb, SEO, LinkedIn och annonser sköts samlat. Oavsett vem du väljer, använd kriterierna och frågorna ovan.

Jag får alla uppdrag via kontakter. Är det ändå vettigt att skaffa en sajt?

Ja, i de flesta fall. Även en köpare som kommer via en rekommendation tittar på din sajt innan hen rekommenderar dig vidare eller lägger en order. Är sajten svag tappar rekommendationen i kraft. Och när du vill nå nya marknader är sajten fortfarande den första kontaktytan för köpare som inte känner dig.

Ska jag skriva ut priser på B2B-sajten?

De flesta B2B-företag sätter priset utifrån varje order och skriver därför inga fasta priser på sajten. Det är helt normalt. Men att förklara vad som påverkar priset, till exempel kvantitet, material, leveranstid eller ytbehandling, hjälper köparen och ger dig bättre offertförfrågningar.

Vad ska jag göra för att AI-assistenter ska rekommendera mitt företag?

Skriv tydligt och samstämmigt på sajten vad du tillverkar, vilka branscher du arbetar med, var du finns och vilka certifikat du har. Det är också viktigt att samma uppgifter stämmer överens på LinkedIn, i Googles företagsprofil och i branschregister. Det är ingen garanti, men det lägger grunden för att assistenterna ska kunna förstå vem du är.

Är det bättre att förnya min nuvarande sajt eller börja om från början?

Det beror på hur den nuvarande sajten är byggd och vad den innehåller. Är den tekniska grunden stabil och bara innehållet svagt kan det räcka att förnya. Går sajten inte att uppdatera, ser den trasig ut i mobilen eller har inloggningsuppgifterna försvunnit är det oftast mindre krångligt att bygga en ny. Innan du bestämmer dig rekommenderar jag att du låter någon göra en kort genomgång av den befintliga sajten.

Hur lång tid tar det att få en B2B-sajt klar?

Tiden beror på antalet sidor, antalet språk och framför allt hur snabbt innehållet samlas in. Är uppgifterna redan klara går det betydligt fortare. Att göra en tidplan i början av projektet och utse en person som ansvarar för innehållet är det effektivaste sättet att undvika förseningar.

Syns jag i Google direkt när sajten är klar?

Nej, det ska du inte räkna med. Det tar tid för Google att lära känna och lita på din sajt, och hur lång tid beror på konkurrensen i din bransch och kvaliteten på ditt innehåll. En genomtänkt sidstruktur och innehåll som uppdateras regelbundet är det som snabbar på processen mest.

Behöver ett företag med en LinkedIn-sida också en egen sajt?

Ja. En LinkedIn-sida är mycket värdefull för att bli känd och för att hålla kontakt, men den kan inte visa produktdetaljer, tekniska dokument och ett offertformulär på ett bra sätt. Dessutom är det plattformen och inte du som styr över innehållet på LinkedIn. Sajten är huvudadressen som ditt företag själv har kontroll över, och LinkedIn är en viktig kanal som leder trafik dit.

Behöver ditt företag en sajt som beskriver er rätt för inköparen, gör det enkelt att begära offert och går att hitta i sökningar, kan du nå mig via sidan om att bygga hemsida för att prata om dina produkter och dina köpare. Jag lyssnar på vad du behöver och föreslår ett upplägg som passar dig.

Etiketter

hemsida b2b företagbygga hemsida för företagföretagshemsida tillverkningsföretagwebbyrå b2banlita webbdesigner företag

Kontakt

Låt oss prata om din hemsida

Skriv några meningar om ditt företag och vad du önskar, så återkommer jag med en skriftlig offert med omfattning och tidsplan.

Ett par meningar räcker. Jag svarar så snart jag kan.

När du trycker på knappen öppnas ditt meddelande färdigskrivet i WhatsApp eller ditt e-postprogram. Du kan ändra det innan du skickar.