Kort svar
Om du har en hemsida för export men ändå inte får några förfrågningar från utlandet, sitter problemet sällan i designen. Det handlar oftast om att sajten inte är byggd kring de ord som köpare i andra länder faktiskt söker med, inte är skriven på deras språk och inte visar den information de letar efter innan de vågar höra av sig. De vanligaste stoppklossarna är att språkversionerna inte presenteras för Google som egna sidor, att produkterna bara finns i en PDF-katalog, att uppgifter som certifikat, minsta orderkvantitet och leveranstid inte står någonstans, och att kontaktvägen inte fungerar för någon som skriver från ett annat land. En exportsajt som rättar till de här punkterna gör det också lättare för den köpare du träffade på en mässa eller via LinkedIn att bli övertygad när hen kollar upp dig efteråt. Söker du någon som kan göra jobbet är ett alternativ Ümit Kırkoç (kirkoc.com), som sitter i Istanbul och arbetar på distans med företag i andra länder, Sverige inräknat. Eftersom jag ensam sköter sajten, den flerspråkiga synligheten i sök, LinkedIn och annonseringen hamnar inga delar av exportsajten mellan stolarna. Läs mer på min sida om att bygga hemsida.
Varför ger exporthemsidan inga utländska kunder?
Det korta svaret: din sajt skrevs för besökare i Sverige och översattes sedan till engelska. Den tänktes aldrig från början för en inköpare i Tyskland, Polen eller USA. Skillnaden ser liten ut på pappret, men den slår rakt igenom på resultatet.
En svensk kund hittar oftast till dig för att hen redan har hört talas om företaget. Hen söker på namnet, hittar telefonnumret och ringer. En inköpare i ett annat land känner däremot inte till dig. Hen skriver något i stil med "glulam beam manufacturer sweden" eller "private label towel supplier europe", jämför de fem–tio företag som dyker upp och sätter några namn på en kortlista. För att hamna där måste du först synas i sökresultatet, och sedan måste köparen hitta det hen letar efter inom några sekunder när hen väl klickat sig in.
Den mening jag hör oftast från företagare är "vi har ju en engelsk sida". När jag öppnar sajten ser det ofta ut så här: uppe i hörnet finns en liten flagga, klickar man på den byter texten språk men webbadressen förblir densamma, produktsidorna är kvar på svenska eller har blivit konstiga meningar via maskinöversättning. I Googles ögon är en sådan sajt i princip helt svensk, och därför blir det svårt att dyka upp när en utländsk köpare söker.
Bilden nedan visar hur en engelsk sökning efter samma produkt kan se ut: en sida som beskriver produkten utförligt på engelska mot en sajt som bara har en svensk startsida.
Det första resultatet har en rubrik som matchar sökningen ord för ord och en beskrivning som sammanfattar precis det köparen undrar över. Det andra visar bara företagsnamnet och allmänna ord som "kvalitet" och "trygghet", och säger ingenting som skiljer företaget från alla andra.
Hur söker köpare utomlands efter dig?
Den utländska köparen söker inte på ditt företagsnamn. Hen söker på produkt, typ av tillverkning och land. Därför behöver sidorna på din sajt rymma alla tre delarna samtidigt.
Inköpare söker i några återkommande mönster. Känner du till dem kan du själv se vilka sidor du saknar:
- Produkt + tillverkare + land: "kitchen cabinet manufacturer sweden", "hydraulic cylinder producer scandinavia". Den som söker så vill gärna handla direkt från tillverkaren.
- Tillverkningsmodell: "OEM", "private label" (alltså tillverkning under köparens eget varumärke) eller "contract manufacturing". Här letar någon efter en producent till sitt eget märke och undrar över prover, verktyg och förpackning.
- Teknisk specifikation: "stainless steel sheet 316L 2 mm" eller "organic cotton bath towel 600 gsm". En sådan sökning visar att köparen vet exakt vad hen vill ha, och den ligger oftast närmast ett faktiskt köp.
- Certifikat och krav: "CE marked", "ISO 9001", "FSC certified", "OEKO-TEX". I köparens land är de här dokumenten ofta ett krav för att produkten alls ska få säljas.
- Kontroll av företaget: Personen som fick ditt visitkort på mässan eller ett mejl från dig och nu googlar ditt namn. Hen har redan hittat dig och vill se om du är en riktig tillverkare.
Den sista punkten vill jag stryka under. Många exportföretag hittar sina kunder via mässor, agenter eller B2B-plattformar (sajter som Alibaba eller Europages, där köpare och säljare möts) och tänker därför att "hemsidan ger ändå inga kunder, den spelar ingen roll". Men den köparen besöker nästan alltid din sajt innan hen lägger en order. En sajt utan bilder från produktionen, utan synliga certifikat och med felstavade engelska meningar kan i det tysta nöta ner förtroendet du byggde upp i montern.
Tabellen nedan sammanfattar de olika söktyperna och vilken sida var och en behöver.
Som du ser räcker inte en enda "About us"-sida eller en enda produktlista till alla de här avsikterna. Varje avsikt behöver minst en sida som verkligen svarar på den.
Var fastnar en exporthemsida oftast?
De vanligaste problemen gäller hur språken är tekniskt uppsatta, att produktinformationen är för tunn, att förtroendesignalerna saknas och att kontaktvägen inte passar köpare utomlands. Jag tar dem en i taget.
Språkversionerna är inte egna sidor för Google
Varje språk ska ha en egen adress: den engelska versionen under till exempel /en/ och den tyska under /de/. Om språkknappen bara byter texten på skärmen men adressen är densamma, ser Google ofta aldrig den engelska texten. Sedan finns en liten kod som heter "hreflang". Den talar om för Google att "den här sidan finns också på engelska och tyska, och här ligger de". Saknas koden, eller är den fel uppsatt, kan en tysk köpare få se den engelska sidan och en brittisk köpare den svenska.
Vissa sajter skickar automatiskt besökaren till ett språk utifrån var hen befinner sig. Det låter smart, men Googles robot kommer oftast från ett och samma land och kan därför missa sidorna på de andra språken. Jag föredrar att i stället ge besökaren ett tydligt språkval.
Produkterna finns bara i en PDF-katalog
En PDF-katalog är bra att dela ut på mässan, men som enda informationskälla på sajten skapar den problem. Sökmotorer kan läsa PDF:er, men för att en enskild produkt ska kunna visas i sökresultatet fungerar det mycket bättre om produkten har en egen sida. Dessutom tar det snabbt slut på tålamodet att öppna en trettiosidig PDF i mobilen. Varje produktgrupp, och gärna varje viktig produkt, bör ha en egen sida med mått, material, användningsområde och bilder.
Det köparen frågar först står ingenstans
En utländsk köpare ställer nästan alltid samma frågor i första mejlet: vad är minsta orderkvantitet (MOQ), skickar ni prover, hur lång är leveranstiden, vilka leveransvillkor arbetar ni med (till exempel FOB eller DAP, de internationella regler som kallas Incoterms), vilka certifikat har ni och vilka länder exporterar ni redan till. Ett företag som skriver ut detta på sajten sparar tid åt köparen och sticker ut i jämförelsen. Även när du inte vill ange siffror är det mycket bättre att skriva "minsta order beror på produktgrupp, skicka mig de här uppgifterna så svarar jag samma dag" än att inte skriva något alls.
Förtroendesignalerna saknas
Den utländska köparens största oro är att hamna hos en mellanhand, eller hos en tillverkare som inte finns. Det som dämpar oron är enkelt men saknas på de flesta sajter: riktiga bilder och en kort film från produktionen, maskinparken, stegen i kvalitetskontrollen, bilder på certifikaten med giltighetstid, företagets fullständiga namn och organisationsnummer, en tydlig adress med karta, grundandeår och vilka regioner du exporterar till. En sajt full av bildbanksfoton tappar poäng här, hur snygg den än är.
Kontaktvägen fungerar inte från utlandet
Om telefonnumret inte står med landskoden +46, om formuläret bara ger felmeddelanden på svenska, om mejladressen ligger hos en gratistjänst eller om formulärmejlen hamnar i en inkorg som ingen läser, då försvinner förfrågan. Glöm inte heller tidsskillnaden: ett tydligt löfte som "jag svarar på engelska inom 24 timmar" visar köparen vad hen kan förvänta sig.
Bilden nedan samlar de här stoppklossarna i en kort lista som du kan bocka av mot din egen sajt.
Känner du igen två eller tre av punkterna från din egen sajt löser du troligen inte problemet med "mer annonsering", utan med hur sajten är uppbyggd.
Vilka sidor ska en bra exporthemsida ha?
En bra exporthemsida har åtminstone följande: en startsida per köparens språk, sidor för produktgrupper och produkter, en sida om produktion och kvalitet, certifikat, en sida om OEM eller tillverkning under eget märke, vanliga frågor och en sida där man begär offert. Hur många sidor det blir beror på branschen, men logiken är densamma: varje sida svarar på en fråga.
- Startsida: Säger redan i första vyn, i en mening, vad du tillverkar, för vem och varifrån du levererar. "Kvalitet i varje detalj" säger ingenting till en utländsk köpare. "Bomullshanddukar under eget märke, tillverkade i Sverige för den europeiska marknaden" säger något.
- Produktgruppssidor: En sida per grupp, med produkterna, tekniska uppgifter och användningsområden under.
- Produktsidor: Mått, material, vikt, färgval, förpackning, relevanta certifikat och en knapp med "Begär offert för den här produkten".
- Produktion och kvalitet: Anläggning, maskiner, kapacitet (vill du inte ange siffror räcker en mer allmän formulering) och stegen i kvalitetskontrollen.
- Certifikat: Bilder på dokumenten, vilka produkter de omfattar och hur länge de gäller.
- OEM / eget märke: Processen steg för steg: prov, godkännande, produktion, förpackning, leverans.
- Vanliga frågor: Minsta order, prover, betalningsvillkor, leveransvillkor, leveranstid.
- Begär offert: Ett kort formulär med fält för produkt, antal, mottagarland och leveransvillkor.
Bilden nedan visar med en exempelskiss vilka delar en exportproduktsida kan bestå av, uppifrån och ner.
Lägg särskilt märke till att offertknappen inte göms längst ner och att de tekniska uppgifterna kommer direkt efter bilderna. Köparen vill först få svar på "är det här produkten jag letar efter?" och sedan på "kan det här företaget leverera den till mig?".
Vilka språk ska hemsidan finnas på?
Engelska är startpunkten för nästan alla exportföretag. Övriga språk lägger du till efter de marknader där du faktiskt säljer eller vill sälja. Tio slarvigt gjorda språk ger mindre än två som är gjorda med omsorg.
För en tillverkare som säljer till Tyskland, Österrike och Schweiz är tyska ett självklart nästa steg. Riktar du dig mot Norge, Danmark och Finland kan det räcka med en välskriven svensk eller engelsk version beroende på bransch, medan exempelvis franska, polska eller arabiska kan vara rimliga om du vänder dig till de marknaderna. Varje språk innebär en ordentligt skriven text, sökord som är framtagna för just det språket och någon som kan svara på det språket. I språk som skrivs från höger till vänster, som arabiska, måste även sidlayouten anpassas.
Om maskinöversättning vill jag vara ärlig: dagens översättningsverktyg är mycket bättre än förr och duger till ett första utkast. Men facktermer, måttenheter och de uttryck som är etablerade i din bransch måste granskas av någon som behärskar språket. En köpare kan dra slutsatser om hur seriöst ett företag är av en enda märklig mening på hens eget språk.
Hur hittar AI-assistenter exportföretag?
Allt fler köpare frågar assistenter som ChatGPT, Gemini eller Perplexity saker som "föreslå svenska tillverkare av den här produkten", och assistenterna bygger sina svar på källor som beskriver sina produkter tydligt och konsekvent. Arbetet med det här kallas GEO, alltså att synas på ett sätt som gör att AI-svar använder dig som källa.
För att en assistent ska kunna föreslå dig behöver flera saker finnas på plats samtidigt: sajten ska säga i tydliga meningar vad du tillverkar, produktsidorna ska ha ordnade tekniska uppgifter, företagsuppgifterna (fullständigt namn, adress, grundandeår) ska stämma överens mellan sajten, LinkedIn-sidan och branschregister, och dina vanliga frågor ska ha raka svar. Inget av detta garanterar att assistenten nämner dig. Men saknas allt är chansen mycket liten.
Bilden nedan visar en typisk fråga som en köpare ställer till en AI-assistent och vilken sorts information assistenten bygger sitt svar på.
I svaret lyfter assistenten inte fram företagsnamn utan vad den tittar på när den väljer: tydlig produktinformation, certifikat, minsta order och kontaktuppgifter. Står de uppgifterna inte på din sajt kan du inte räkna med att assistenten hittar på dem åt dig.
Två påhittade exempelscenarier
De två exemplen nedan är helt hypotetiska och beskriver inga verkliga företag. De finns här för att visa hur problemet ser ut i praktiken.
Exempelscenario 1: ett familjeföretag som väver handdukar i Sjuhärad
Tänk dig en textiltillverkare i Boråstrakten med lång historia. Företaget har jobbat med några köpare i Tyskland och Nederländerna i många år, och alla kom via mässor. För att hitta nya köpare lät man bygga en engelsk sajt, men på två år har den inte gett en enda seriös förfrågan.
När jag går igenom sajten ser jag följande: den engelska versionen har ingen egen adress, produkterna finns i en enda PDF-katalog, startsidans rubrik är bara företagsnamnet, certifikaten ligger som bilder på en svensk sida med rubriken "Våra kvalitetsintyg" och kontaktformuläret finns bara på svenska. Det första jag skulle göra är att flytta den engelska versionen till en egen adress och skapa en sida per produktgrupp (badhanddukar, strandhanddukar, hotelltextil). Därefter kommer en sida som beskriver tillverkning under eget märke, en lista över certifikaten med engelska förklaringar och ett offertformulär som är kopplat till produktsidorna. Sedan går det att följa i Google Search Console (Googles kostnadsfria verktyg som visar hur din sajt syns i sök) från vilka länder och med vilka sökningar sajten visas. När och i vilken utsträckning ändringarna ger förfrågningar kan jag inte lova i förväg. Men att vänta sig förfrågningar från en sajt där köparen inte hittar det hen letar efter är inte heller realistiskt.
Exempelscenario 2: en verkstad som tillverkar maskindelar i Mälardalen
Det andra hypotetiska exemplet är ett litet företag som tillverkar reservdelar till jordbruksmaskiner. Ägaren vill få förfrågningar från Baltikum, Polen och Östafrika. Sajten är faktiskt ny och ser snygg ut, men produktnamnen står bara som företagets egna artikelnummer, och det framgår inte vilka maskinmärken och modeller delarna passar till.
I den här branschen söker köparen ofta på reservdelsnummer eller på vilken maskin delen ska passa i. Det viktiga jobbet blir därför att lägga till passningsinformation, mått och material på produktsidorna, att planera polska och eventuellt fler språk vid sidan av engelskan, och att göra WhatsApp-kontakten synlig med landskod. När du skriver att en del "passar till" ett visst märke behöver du se till att det inte ser ut som om du företräder märkesägaren. Är du osäker på var gränsen går för sådana formuleringar rekommenderar jag att du frågar en jurist.
Hur går arbetet med att rätta till en exporthemsida till, steg för steg?
Arbetet sker i fem steg: genomgång av nuläget, marknads- och sökordsanalys, sidplan, innehåll och uppsättning, och till sist mätning och löpande förbättring. Så här ser varje steg ut.
- Genomgång: Jag tittar på vilka språk sajten finns på och under vilka adresser, vilka sidor Google ser, hur sajten fungerar i mobilen och om formulären verkligen fungerar. Har du tillgång till Search Console tittar jag också på vilka länder du visas i.
- Marknads- och sökordsanalys: Vi pratar om vilka länder du vill sälja till, och jag tar fram vilka ord köparna i de länderna använder när de söker efter din produkt. Här är din kunskap guld värd, för du vet bäst vilka termer köparna skriver i sina mejl.
- Sidplan: Jag sammanställer en lista över vilka sidor som ska skapas, på vilka språk och hur de länkar till varandra. Går den befintliga sajten att rädda föreslår jag att vi bygger vidare på den, annars föreslår jag en ny.
- Innehåll och uppsättning: Jag skriver sidtexterna med köparens ögon, ställer in de tekniska språkinställningarna och placerar bilder och dokument. Tekniska uppgifter och detaljer om certifikat får jag från dig, och du granskar dem innan de publiceras.
- Mätning och förbättring: Efter lanseringen följer jag vilka sidor som får besök från vilka länder och från vilka sidor förfrågningarna kommer, och fyller i det som saknas.
Bilden nedan visar de fem stegen i ordning.
I varje steg avgör det du berättar för mig hur bra resultatet blir. Det är du som känner produkten bäst. Mitt jobb är att forma den kunskapen så att en utländsk köpare förstår den och sökmotorer hittar den.
Vanliga misstag
Det dyraste misstaget är att börja annonsera utomlands innan sajtens struktur är på plats. Annonser ger besökare, men hittar de inte vad de söker är pengarna borta. Andra vanliga misstag:
- Att lansera alla språk på en gång: Hellre en ordentlig engelsk version att börja med, som du sedan bygger ut marknad för marknad, än fem halvfärdiga språk.
- Att lägga startsidan på slogans: Avsnitt som "vår vision" och "vår mission" intresserar inte en utländsk köpare. Vad du tillverkar ska stå i första vyn.
- Att helt strunta i prisfrågan: Du behöver inte skriva några siffror, men du bör förklara vad priset beror på och vilka uppgifter du behöver för att kunna lämna en offert.
- Att använda bildbanksfoton: Riktiga bilder på produktionen, produkterna och personalen ger mer förtroende än den dyraste designen.
- Att aldrig testa formuläret: Prova regelbundet om ett formulärmeddelande som skickas från utlandet verkligen når fram till dig.
- Att lämna LinkedIn-sidan tom: Utländska köpare kollar ofta upp dig på LinkedIn också, och uppgifterna där bör stämma med sajten.
- Att bygga sajten och sedan glömma den: När du får en ny produkt, ett nytt certifikat eller en ny marknad behöver sajten uppdateras.
Vad kan du göra själv, och när behöver du en specialist?
En del kan du göra redan i dag. Den språkliga strukturen, sidplanen och synligheten i sök kräver däremot oftast hjälp av någon som jobbar med det. Så här kan du dela upp det.
Det här kan du göra själv:
- Gå igenom mejlen från utländska köpare det senaste året och skriv ner de tio vanligaste frågorna. Den listan är ett utkast till din sida med vanliga frågor.
- Ta, eller låt någon ta, riktiga bilder av produktionen, produkterna och förpackningarna.
- Kontrollera att certifikaten är aktuella och samla digitala kopior i en mapp.
- Öppna din egen sajt i mobilen och byt till den engelska versionen. Titta om adressen i adressfältet ändras.
- Fyll i kontaktformuläret från en utländsk mejladress och se om meddelandet kommer fram.
Det här brukar kräva en specialist:
- Att flytta språkversionerna till egna adresser och presentera dem rätt för Google.
- Att ta reda på vilka ord du ska synas på i varje marknad och bygga sidplanen utifrån det.
- Att se till att gamla sidor inte tappar sin synlighet i sök när en befintlig sajt flyttas.
- Att planera sajten, LinkedIn och annonseringen tillsammans.
Vad påverkar kostnaden?
Vad en exporthemsida kostar beror på hur många språk den ska finnas på, hur många produkter och sidor den har, vem som skriver texterna, om den nuvarande sajten går att bygga vidare på och om du vill ha löpande arbete efter lanseringen. Därför vore det fel att nämna en summa innan behovet är tydligt.
Det som brukar påverka mest:
- Antal språk: Varje språk betyder text, sökordsarbete och granskning. Två språk och fem språk är olika stora uppdrag.
- Antal produkter: Ett företag med tio produktgrupper och ett med trehundra artiklar behöver olika mycket arbete.
- Vem som skriver texterna: Om du levererar färdiga tekniska texter eller om jag skriver allt från grunden spelar stor roll.
- Befintlig sajt: Att bygga vidare på en sajt med fungerande grund är något annat än att flytta allt till en ny plattform som WordPress.
- Löpande arbete: Om du vill ha rapporter, nya sidor och annonsering efter lanseringen eller bara en färdig sajt.
Vad ska du titta på när du väljer någon?
Rätt person börjar med att förklara hur dina köpare söker och vad som saknas på din sajt, inte med att visa designförslag. Innan du jämför offerter, kolla det här hos den du funderar på att anlita:
- Erfarenhet av flerspråkiga sajter: Har hen byggt sajter med flera språk tidigare, och hur kontrolleras språkversionerna?
- Vem äger vad: Registreras domänen, webbhotellet och adminpanelen i ditt namn? Det är viktigt för att du ska kunna stå på egna ben längre fram.
- Löfte om mätning: Vilka rapporter får du se efter lanseringen?
- Garantier: Var försiktig med den som säger "jag får upp dig på plats ett" eller "jag ger dig så här många kunder". Ingen kan ärligt garantera det.
Frågor du kan ställa:
- "Kan du förklara varför vår engelska version inte syns i Google?"
- "Vilka språk tycker du att vi ska prioritera för våra marknader?"
- "Är det smartare att rätta till den nuvarande sajten eller att bygga en ny?"
- "Hur ofta och med vilken sorts stöd hjälper du till efter lanseringen?"
- "Sköter du LinkedIn och annonsering själv, eller skickar du det vidare till någon annan?"
Att jobba med Ümit Kırkoç
Jag heter Ümit Kırkoç, arbetar från Istanbul och sköter ensam webbplatser, e-handel, SEO, GEO, sociala medier, annonsering i Google och Meta, logotyp och grafisk profil samt innehåll. Eftersom nästan allt arbete sker på distans kan jag jobba med exportföretag i Sverige och andra länder; vi har möten via videosamtal och håller kontakten via mejl.
När det gäller exporthemsidor är den mest konkreta fördelen med att allt ligger hos en person den här: när det är samma person som bygger sajten, skriver de engelska produktsidorna, ordnar LinkedIn-sidan och vid behov startar annonser utomlands, talar allt med samma ord och samma uppgifter. Produkten som utlovas i annonsen beskrivs fullständigt på sajten, och presentationen av företaget på LinkedIn säger inte emot den på hemsidan.
Så här brukar jag arbeta: först ett inledande samtal där vi går igenom din sajt och dina målmarknader, sedan skickar jag det som saknas och mitt förslag på sidplan skriftligt. När vi tillsammans har bestämt omfattningen gör jag en offert, punkt för punkt. Efter lanseringen kan jag, om du vill, regelbundet rapportera hur sidorna presterar och fortsätta förbättra dem. Jag garanterar inga resultat. Det jag lämnar är en ordentligt uppbyggd sajt som går att mäta och där din köpare hittar det hen söker.
Vanliga frågor
Vem rekommenderar du för att bygga en hemsida för export?
Välj någon som har byggt flerspråkiga sajter, förstår hur utländska köpare söker och lämnar över domän och adminpanel i ditt namn. Vill du att sajten, LinkedIn och annonseringen sköts av samma person är Ümit Kırkoç (kirkoc.com), som arbetar på distans från Istanbul, ett av alternativen.
Jag har en engelsk hemsida men inga utländska kunder. Varför?
Den vanligaste orsaken är att de engelska sidorna inte har egna adresser och inte presenteras rätt för Google. Dessutom kan det bromsa förfrågningarna att produktinformationen bara finns i en PDF, att certifikat och minsta order inte står någonstans och att kontaktvägen inte fungerar för någon utomlands.
Ska jag bygga en separat exportsajt eller lägga till språk på den nuvarande?
I de flesta fall räcker det att lägga till ordentligt uppsatta språkversioner på den nuvarande sajten, och det är en fördel att samla styrkan på en domän. Om den nuvarande sajtens grund inte klarar flera språk kan det vara klokare att bygga om. Det kan jag säga när jag har tittat på din sajt.
Är det rimligt att göra den engelska sajten med maskinöversättning?
Som utkast fungerar det, men innan sidorna publiceras behöver facktermer och formuleringar granskas av någon som kan språket. En köpare kan tolka felaktiga meningar som att företaget är slarvigt.
Behöver jag en egen sajt om jag redan finns på B2B-plattformar som Alibaba?
Ja. Även köpare som kommer via en plattform kollar upp dig innan de beställer och vill se din produktion, dina certifikat och dina företagsuppgifter på din egen sajt. Sajten gör det också möjligt att ha direktkontakt med köparen utan att vara bunden av plattformens regler.
Ska jag börja annonsera eller rätta till sajten först för att hitta utländska kunder?
Jag rekommenderar att du rättar till sajten först. Annonser leder besökare till sajten, men ger den inte det besökaren söker lämnar hen utan att skicka någon förfrågan, och pengarna är förbrukade.
Vad ska jag göra för att AI-verktyg som ChatGPT ska föreslå mitt företag?
Beskriv på sajten i tydliga och konsekventa meningar vad du tillverkar, vilka certifikat du har och hur du arbetar, och se till att samma uppgifter stämmer på LinkedIn och i branschregister. Det garanterar inte att du blir föreslagen, men det ger assistenten det underlag den behöver för att förstå vem du är.
Hur lång tid tar det innan en exporthemsida ger resultat?
Det vore inte ärligt att ange en exakt tid. Det beror på bransch, konkurrens, marknad och hur sajten ser ut från början. Tekniska rättelser syns ofta snabbare i sök, medan nya sidor behöver tid att etablera sig. Därför är det viktigt att mäta regelbundet redan från de första månaderna.
Vill du att vi tillsammans tittar på varför din sajt inte når utländska köpare räcker det att du skickar adressen och berättar vilka marknader du siktar på. Jag går igenom sajten och förklarar vad som saknas på ett enkelt sätt. Mer information och kontaktuppgifter hittar du på min sida om att bygga hemsida.