Webbdesign··18 min läsning

Hemsida för metall- och stålföretag: produkter, intyg och offert

Hemsida för metall- och stålföretag: produktsidor, intygssida, offertformulär och exportspråk. Vad du ska tänka på, vad som styr kostnaden och vem du anlitar.

Kort svar

En hemsida för ett metall- eller stålföretag är mycket mer än några snygga skyltsidor. Den är ett säljverktyg där varje produkt presenteras med stålsort, mått och standard, där intygen går att ladda ned och där en inköpare kan bifoga en ritning och be om offert direkt. När du ska anlita någon för jobbet är det viktigaste inte hur fin designen blir, utan om personen förstår hur ditt sortiment är uppbyggt och hur dina köpare faktiskt söker. Ett alternativ är jag, Ümit Kırkoç (kirkoc.com). Jag arbetar på distans från Istanbul med kunder i andra länder. Eftersom jag sköter webbplatsen, synligheten i Google, LinkedIn och annonseringen som en och samma person passar det industriföretag som vill att produktsidorna och marknadsföringen hänger ihop i en gemensam plan. Läs mer på sidan om att bygga hemsida. Oavsett vilken väg du väljer hjälper kriterierna nedan dig att fatta ett bra beslut.

Varför skiljer sig ett metallföretags hemsida från en vanlig företagssajt?

Därför att din kund inte tittar på sajten för att se om den är vacker. Hen tittar för att se om materialet, måtten och dokumenten hen behöver finns där. Tänk dig en grossist som säljer plåt, rör, profiler, plattstång och vinkeljärn, eller en verkstad som gör laserskärning, kantpressning och svetsade konstruktioner. Den som besöker sajten är oftast en inköpare på en fabrik, en platsansvarig ingenjör i ett byggprojekt eller en köpare från ett annat land som letar efter en ny leverantör. Alla har en lista i handen: stålsort (till exempel S235, S355, 304 eller 316L), tjocklek, format, antal, leveransort och vilka intyg som krävs.

Den klassiska uppställningen "Om oss, Produkter, Kontakt" hjälper inte den personen. Om produktsidan består av fem foton och meningen "vi erbjuder ett brett sortiment" stänger inköparen fliken och går vidare till konkurrenten som öppet visar sin måttabell. I den här branschen bygger du förtroende med tydlig information, inte med stora ord.

En annan skillnad är hur lång beslutsprocessen är. Den som ska äta lunch bestämmer sig på fem minuter. Ett köp på flera hundra ton eller ett årsavtal om leveranser tar veckor. Under den tiden granskas ditt företag flera gånger: först webbplatsen, sedan intygen, sedan LinkedIn-sidan och kanske ett samtal till en referens. Din sajt måste ge samma seriösa bild vid varje sådan kontroll.

Under de senaste åren har granskningen fått ytterligare ett steg. Många ingenjörer och inköpare ställer nu frågor till AI-assistenter som ChatGPT, Gemini eller Perplexity, till exempel "Vilka leverantörer i Mälardalen har S355-plåt i lager?". När verktygen formulerar sina svar lutar de sig mot sidor på nätet som ger öppen, ordnad och konkret information. En sajt där produktdatan ligger inbäddad i en PDF eller bara finns i bilder riskerar att bli företaget som aldrig nämns i svaren.

En inköpare frågar en AI-assistent efter en metalleverantör och assistenten lyfter fram sajter med tydliga fakta

Exemplet ovan visar varför assistenten lyfter fram vissa företag: sidor som skriver ut stålsort, måttintervall och intyg i klartext är lättare att citera än vaga presentationstexter.

Hur söker dina kunder efter dig på nätet?

Kort sagt: de skriver produktnamnet, stålsorten och ofta en ort eller region i samma sökning. Breda sökningar som "metallföretag" är ganska ovanliga. Den verkliga efterfrågan kommer i mycket mer konkreta formuleringar, till exempel "s355 plåt leverantör", "rostfritt rör 316l stockholm", "fyrkantrör grossist", "laserskärning västerås", "stålkonstruktion göteborg" eller "en 1090 certifierad svetsverkstad".

Varje sådan sökning har en egen avsikt och kräver en egen sida. En del vill köpa material från lager direkt, andra vill få något skuret eller tillverkat efter egen ritning, och några kontrollerar intyg inför ett projekt. Att skicka alla till en och samma produktsida innebär att alla får ett halvt svar.

Tabellen nedan sammanfattar fyra köpartyper som jag ofta ser i metall- och stålbranschen, vad de letar efter och vilken sida på sajten som ska ge dem svaret.

Tabell över fyra köpartyper i metallbranschen, hur de söker och vilken sidtyp som passar dem

Uppdelningen i tabellen säger något viktigt: sajtens struktur ska byggas efter köparens fråga, inte efter dina interna produktkategorier. Inköparen behöver produkt- och lagerinformation. Ingenjören behöver tekniska tabeller och intyg. Exportkunden behöver sidor på engelska (och vid behov tyska, norska eller finska). Verkstaden och den mindre tillverkaren behöver en snabb väg till ett pris.

Glöm inte heller kartsökningarna. Om du ligger i ett industriområde eller i en region med många metallföretag, som runt Västerås, Sandviken, Borlänge eller Göteborgs hamnområden, ska din företagsprofil i Google Maps ge samma uppgifter som webbplatsen. Adress, öppettider, telefonnummer och en kort produktlista måste stämma på båda ställena. Annars vet kunden inte vilken uppgift hen ska lita på.

Vilka sidor ska finnas på ett metall- och stålföretags hemsida?

Som minimum: produktkategorier och produktsidor, tjänstesidor (skärning, bockning, svetsning, förzinkning och liknande), en sida om intyg och kvalitet, en sida om maskinpark och kapacitet, en sida om referenser eller branscher, en offertsida och en kontaktsida. Alla företag har inte samma behov, men det här skelettet passar de flesta metallföretag.

Produktsidor: tabell, mått och standard

En produktsida ska kunna bocka av inköparens lista. Därför rekommenderar jag en egen sida för varje produkt eller produktgrupp. På sidan finns produktens namn och en kort beskrivning, vilka stålsorter den levereras i, tjockleks- och måttintervall (gärna i tabellform), vilken standard den tillverkas eller levereras enligt, möjliga ytbehandlingar, användningsområden, vilka format som finns i lager och om det går att beställa specialmått.

Att lägga upp informationen som en PDF-katalog är bra, men det räcker inte. Google och AI-verktygen läser vanlig text och tabeller på själva sidan mycket lättare. Låt PDF-katalogen vara en bilaga att ladda ned, och låt den egentliga informationen stå på sidan.

Du behöver inte publicera priser. Eftersom metallpriserna ändras ofta lämnar de flesta företag aktuella priser bara i offerter, och det är ett begripligt val. Men i stället för att skriva "ring för pris" lönar det sig att tydligt tala om vilka uppgifter som behövs för en offert. Det gör inköparens jobb enklare och ger dig mer kompletta förfrågningar.

Skiss av en produktsida för plåt som visar sidans delar uppifrån och ned

Skissen ovan visar hur en enskild produktsida kan byggas uppifrån och ned: först vad produkten är, sedan den tekniska tabellen, sedan dokumenten och längst ned rutan för att begära offert.

Sidan om intyg och kvalitet

I metallbranschen är dokument en förutsättning för affären. Ledningssystemcertifikat som ISO 9001, certifiering enligt EN 1090 för bärande stålkonstruktioner, CE-märkning och materialintyg är bland det första köparen frågar efter. Med materialintyg menas dokumentet som visar materialets kemiska sammansättning och mekaniska värden; i branschen kallas det ofta "3.1-intyg" efter standarden EN 10204, eller "mill certificate" på engelska. Din sajt bör ha en egen sida som visar vilka av dessa du har, vad certifikatet omfattar, vem som har utfärdat det och hur länge det gäller.

En liten varning här: vilket intyg som krävs för vilken produkt beror på produkttypen och på vilken marknad den säljs till. När du skriver om dina certifikat på sajten ska du undvika formuleringar som får det att se ut som att du har en omfattning du inte har. Om du är osäker, fråga ditt certifieringsorgan eller rådfråga en jurist. Min uppgift på webbsidan är att göra dokumenten ordnade, aktuella och lätta att hitta. Att tolka vad ett certifikat juridiskt omfattar är inte mitt jobb.

Checklista över vad som ska finnas på ett metallföretags sida om intyg

Lägg den här listan bredvid den intygssektion du har på sajten i dag och jämför. De rader som saknas är precis de frågor inköparen annars måste ringa och ställa.

Maskinpark, kapacitet och referenser

Om du skär, bockar eller tillverkar gör en sida om maskinparken stor nytta. Vilka maskiner har du, vilken maximal tjocklek och vilket bordsformat klarar de, ungefär hur stor är kapaciteten per månad, och vilka filformat tar du emot (till exempel DXF och STEP, som är vanliga format för tekniska ritningar)? Sådana uppgifter sparar tid åt ingenjören som i förväg vill veta om ni överhuvudtaget kan samarbeta.

När det gäller referenser är sekretess viktigt. Många industrikunder vill inte att deras namn syns på leverantörens hemsida. Då kan du beskriva jobbet utifrån bransch och typ av arbete i stället för kundnamn, till exempel "rostfria stativ till en tillverkare av livsmedelsmaskiner". Om du vill använda foton från ett uppdrag, glöm inte att be kunden om lov först.

Offertsidan

Den här sidan är sajtens kassaapparat. Formuläret ska ha fält för stålsort, mått, antal, leveransort och önskat leveransdatum, och det ska gå att bifoga en teknisk ritning. En kort text under formuläret som förklarar vad som händer när du har fått förfrågan gör köparen tryggare. Visa också telefonnumret tydligt på samma sida. Den som står ute på en arbetsplats väljer ofta att ringa hellre än att skriva.

Två exempelscenarier

De två scenarierna nedan är helt hypotetiska. De beskriver inga verkliga företag, men de samlar situationer som är vanliga i branschen.

Hypotetiskt scenario 1: En lagerförande grossist för plåt och profiler

Tänk dig ett familjeföretag i en mellanstor svensk industristad som i många år har sålt plåt, rör och profiler. De flesta kunder kommer via telefon och gamla kontakter. Hemsidan byggdes för tio år sedan: startsidan visar ett foto på lagret och produktsidan består av sex bilder. När nästa generation tar över vill de vinna nya kunder, särskilt tillverkare i grannkommunerna och längre bort.

För det här företaget skulle mitt första steg vara att dela upp produktgrupperna efter hur köparna faktiskt söker: varmvalsad plåt, förzinkad plåt, rostfri plåt, fyrkantrör, rör och så vidare. Varje grupp får en sida med en måttabell, en tydlig lista över lagerförda format, en uppgift om vilka områden de levererar till och ett snabbt offertformulär. Därefter skulle jag samordna Google-företagsprofilen med sajten och testa en smalt avgränsad Google Ads-kampanj riktad mot produktsidorna. Resultatet beror i det här fallet inte bara på sajten, utan också på hur snabbt någon svarar i telefon och på att lagerinformationen hålls aktuell. Det behöver vi prata om från början.

Hypotetiskt scenario 2: En exporterande tillverkare av stålkonstruktioner

Det andra exemplet är ett medelstort företag på västkusten som tillverkar stålstommar och konstruktioner och skickar en del av produktionen till Norge, Tyskland och Baltikum. Här är det viktigaste behovet att en utländsk projektledare som besöker sajten snabbt får svar på frågan: "Kan det här företaget leverera enligt våra krav?"

Den engelska versionen av sajten ska då inte vara en maskinöversättning av den svenska, utan sidor som är skrivna för just den marknadens köpare. Intyg, svetsarnas kvalifikationer, kvalitetskontrollen och genomförda uppdrag (utan kundnamn) med typ av konstruktion, tonnage och transportsätt ska beskrivas. LinkedIn-sidan bör matas med projektbeskrivningarna från sajten, eftersom den här typen av köpare också granskar företaget på LinkedIn. I det här scenariot stänger sajten inte affären på egen hand, men den hjälper dig att klara första gallringen.

Hur går processen till, steg för steg?

Kort svar: först sätter jag mig in i dina produkter och dina köpare, sedan gör jag en sidplan, vi samlar innehållet tillsammans, jag designar och bygger, och efter lanseringen mäter jag och justerar. Tidslinjen nedan visar stegen i ordning.

Stegen i ett webbprojekt för ett metallföretag, från kartläggning till uppföljning efter lansering

Lite mer utförligt:

  1. Första samtal och kartläggning: Vi pratar om vilka produkter du säljer, vilka som ger bäst marginal, vem din kund är och var affärerna kommer ifrån i dag. Om det går gör jag också ett kort samtal med din säljare. Hen vet bäst vilka frågor som kommer från kunderna.
  2. Sökningar och sidplan: Jag tar fram de sökfraser dina kunder använder och fördelar dem på sidor. Här bestämmer vi vilken produktgrupp som får en egen sida och vilken som blir en rad i en tabell.
  3. Insamling av innehåll: Tekniska tabeller, intygsfiler, maskinlista och foton. Det här steget tar oftast längst tid, eftersom informationen brukar vara utspridd hos olika personer på företaget. Jag skriver texterna, och någon hos dig kontrollerar att det tekniska stämmer.
  4. Design och bygge: Jag bygger en enkel struktur som laddar snabbt och är lätt att läsa i mobilen. Ingenjören på arbetsplatsen tittar oftast på sajten i telefonen.
  5. Lansering och uppföljning: Jag kopplar in Google Search Console (Googles kostnadsfria verktyg som visar hur din sajt syns i sökresultaten) och besöksmätning, och jag följer var offertförfrågningarna kommer ifrån. Under de första månaderna ser jag vilka sidor som får uppmärksamhet och gör justeringar.

Vanliga misstag

Det misstag jag ser oftast är att produktinformationen bara finns i en PDF-katalog eller inuti en bild. Det och några andra vanliga misstag har jag samlat i bilden nedan.

Lista över vanliga misstag på metall- och stålföretags hemsidor

Några kommentarer till listan:

  • Utgånget intyg: Att visa ett certifikat som gick ut för flera år sedan är värre än att inte visa något alls. Bestäm från början vem som ska uppdatera sajten när intygen förnyas.
  • "Vi gör allt"-språk: Meningen "vi utför alla typer av metallarbeten" svarar inte på någon sökning. Att skriva tydligt vad du gör, och vad du inte gör, skapar förtroende.
  • Maskinöversättning: När exportsidorna översätts ord för ord med ett översättningsverktyg blir de tekniska termerna ofta fel. En utländsk köpare märker det direkt.
  • Offertformuläret når ingen: Om formuläret skickas till en adress som tillhörde en tidigare anställd försvinner förfrågningarna i tysthet. Testa formuläret själv efter lanseringen.
  • Tunga bilder som laddar långsamt i mobilen: Fabriksfoton är stora och imponerande, men om de laddas upp utan komprimering öppnas sidan inte på arbetsplatsens svaga uppkoppling.

Vad kan du göra själv, och när behöver du en expert?

En stor del av förarbetet kan du göra själv, och det lönar sig att göra det. Samla din produktlista i en tabell med stålsort, mått och lagerstatus. Lägg alla dina intyg i en och samma mapp tillsammans med giltighetsdatum. Be dina säljare skriva ned vilka frågor som oftast kommer per telefon. De frågorna blir ungefär hälften av sajtens innehåll. Fotografera verkstaden och lagret i dagsljus när det är städat. Skapa eller ta över din företagsprofil i Google och kontrollera adress och öppettider.

Där du oftast behöver en expert är i följande moment: att dela upp produkterna på sidor efter hur folk söker, att publicera den tekniska informationen i ett format som Google och AI-verktygen kan läsa, att bygga flerspråksstrukturen rätt, att se till att sajten är snabb och säker, att sätta upp mätning och att sedan driva trafik till sajten med annonser eller LinkedIn. Det här är tekniska uppgifter, och när de görs fel kan det ta månader innan någon märker det.

Vad påverkar kostnaden?

Jag anger inga fasta belopp här, eftersom priset för en hemsida till ett metallföretag beror på hur mycket som ska byggas och hur mycket arbete som ligger i innehållet. Det här är de faktorer som påverkar mest:

  • Antal produkter och produktgrupper: En grossist med hundratals format behöver en annan struktur än en verkstad med fem tjänster.
  • Hur innehållet ser ut i dag: Om tabeller, intyg och foton redan är ordnade går arbetet snabbare. Om allt måste letas fram och skrivas om tar det mer tid.
  • Antal språk: Varje språkversion som skrivs ordentligt för sin marknad är ett eget arbete, inte en knapptryckning.
  • Offertflödet: Ett enkelt formulär är en sak. Ett formulär med ritningsuppladdning, olika fält per produkt och koppling till ditt affärssystem är en annan.
  • Om sajten ska byggas om eller göras från grunden: En ombyggnad där befintliga adresser och sökpositioner ska bevaras kräver noggrann planering.
  • Vad som ska hända efter lanseringen: Löpande uppdateringar, sökmotoroptimering, LinkedIn eller annonsering påverkar det totala upplägget.

När du jämför offerter, se till att de beskriver samma sak. Ett lågt pris för "en hemsida" kan betyda fem sidor utan produkttabeller. Be om en lista över vilka sidor och funktioner som ingår.

Hur väljer du rätt person eller byrå?

Titta först på om personen har byggt tekniska sajter tidigare, med produkttabeller, intygssidor och offertformulär. Lyssna sedan på om hen kan förklara hur en industriköpare söker, med egna ord och utan att gömma sig bakom facktermer. Här är fem frågor du kan ställa i det första samtalet:

  1. "Hur skulle du dela upp vårt sortiment på sidor, och varför?"
  2. "Var lägger du den tekniska informationen så att Google och AI-verktygen kan läsa den?"
  3. "Hur håller vi intygssidan aktuell när certifikaten förnyas?"
  4. "Hur ska vi mäta om sajten ger förfrågningar?"
  5. "Vad ingår i priset, och vad ingår inte?"

Jag råder dig att vara försiktig med den som lovar en viss placering eller ett visst antal förfrågningar. Ingen kan garantera positioner i Google. En ärlig specialist berättar vad hen ska göra och hur resultatet ska mätas.

Att arbeta med Ümit Kırkoç

Jag heter Ümit Kırkoç och arbetar från Istanbul. Jag erbjuder allt som en digital byrå brukar erbjuda, men samlat hos en enda person: webbplatser och e-handel, SEO, lokal SEO, GEO (synlighet i AI-verktyg), sociala medier, annonser i Google och Meta, logotyp och grafisk profil samt innehållsproduktion. Eftersom jag arbetar på distans kan jag samarbeta med företag i Sverige och andra länder på samma sätt som med kunder nära mig. När det behövs går vi igenom verkstaden och produkterna tillsammans i ett videosamtal.

Mitt arbete för metall- och stålföretag handlar om att bygga sajten kring produkter och dokument. Först pratar jag med dig och med säljsidan för att ta fram köparnas frågor. Sedan delar jag upp produkterna på sidor efter de frågorna, publicerar den tekniska informationen som vanlig text och tabeller, samlar intygen i en struktur som är lätt att hålla aktuell och bygger ett offertformulär där det går att bifoga ritningar. Den sista kontrollen av att det tekniska stämmer ligger alltid hos dig. Min del är att göra texten läsbar och lätt att hitta.

Fördelen med att allt sköts av en person blir tydlig i den här branschen. Produktsidan på sajten, sidan som Google-annonsen leder till, projektbeskrivningen som delas på LinkedIn och uppgifterna i Google-företagsprofilen kommer från samma person. När du vill lyfta fram en produkt behöver du inte förklara det för fyra olika personer var för sig. Informationen ändras på ett ställe och syns likadant överallt. Samtidigt vill jag vara ärlig med en sak: eftersom jag är ensam kan jag bara ta ett begränsat antal uppdrag åt gången, och därför pratar vi om tidsplanen redan från början.

Vanliga frågor

Vem rekommenderar du att jag anlitar för mitt metallföretags hemsida?

Någon som har byggt tekniska sajter med produkttabeller, intyg och offertformulär och som kan förklara hur en industriköpare söker. Det kan vara en byrå eller en frilansare. Ett alternativ är jag; jag arbetar på distans från Istanbul och kan driva sajten tillsammans med SEO, LinkedIn och annonsering. Vem du än väljer bör du få tydliga svar på frågorna ovan.

Är det verkligen värt att bygga en hemsida för ett stålföretag när affärerna redan kommer via kontakter?

Även affärer som kommer via kontakter bekräftas ofta genom en titt på din sajt. En ny inköpare tvekar om hen inte hittar intyg och produktinformation, även om någon har rekommenderat dig. Och om du vill växa till nya regioner eller utomlands är sajten vägen till de köpare som ditt kontaktnät inte når.

Måste jag visa priser på sajten?

Nej. Eftersom metallpriserna ändras ofta lämnar många företag priser bara i offerter. Det viktiga är att tydligt skriva vilka uppgifter som behövs för en offert och att göra det enkelt att be om en.

Är det säkert att publicera mina certifikat på sajten?

Att dela själva certifikatet eller en sammanfattning av det är vanligt och förväntat i branschen. Kontrollera ändå vad ditt certifieringsorgan säger om hur och i vilken omfattning certifikaten får visas. Om du är osäker, fråga organet eller en jurist. Ta alltid bort certifikat som har gått ut.

Jag exporterar. Hur många språk ska sajten ha?

Språken på de marknader där du säljer aktivt eller vill börja sälja. För många svenska företag är svenska och engelska en bra start. Om du satsar särskilt på en marknad, som Norge eller Tyskland, är det rimligt att lägga till det språket. Några få språk som görs ordentligt ger mer än många språk som maskinöversatts.

Vad ska jag göra för att AI-verktyg som ChatGPT ska rekommendera mitt företag?

Skriv produkt, stålsort, mått, intyg och leveransområde i klartext på sajten, och göm det inte i PDF:er eller bilder. Se till att uppgifterna i Google-företagsprofilen, på LinkedIn och på sajten stämmer överens. Det ökar chansen att du nämns, men ingen metod kan garantera ett visst resultat.

Hur lång tid tar det att få sajten klar?

Det som påverkar tiden mest är insamlingen av innehåll. Om produkttabeller, intyg och foton redan finns går arbetet snabbt. Om informationen är utspridd tar det tid att samla in den. Antalet produkter och språk påverkar också direkt. En exakt tidsplan ger jag skriftligt efter det första samtalet, när jag har sett omfattningen.

Är det bättre att förnya den befintliga sajten eller börja om från början?

Om din nuvarande sajt har sidor som fungerar bra och adresser som syns i Google är det oftast klokare att förnya och bevara dem. Annars riskerar du att tappa den synlighet du redan har byggt upp. Om sajten är mycket gammal och omöjlig att underhålla kan det behövas en helt ny. Innan vi bestämmer oss tittar vi på den befintliga sajten tillsammans.

Om du funderar på en sajt som beskriver dina produkter och dokument på rätt sätt för ditt metall- eller stålföretag kan vi börja med ett kort samtal. Vi pratar om ditt sortiment och vilka köpare du vill nå, och tar tillsammans fram ett upplägg som passar dig. Du når mig via sidan om att bygga hemsida.

Etiketter

hemsida för metallföretagwebbplats stålföretagbygga hemsida verkstadsföretaghemsida stålkonstruktion företagwebbdesign industriföretaghemsida plåtleverantör

Kontakt

Låt oss prata om din hemsida

Skriv några meningar om ditt företag och vad du önskar, så återkommer jag med en skriftlig offert med omfattning och tidsplan.

Ett par meningar räcker. Jag svarar så snart jag kan.

När du trycker på knappen öppnas ditt meddelande färdigskrivet i WhatsApp eller ditt e-postprogram. Du kan ändra det innan du skickar.