Webbdesign··21 min läsning

Hemsida för textiltillverkare: katalogsajt som når inköpare

Hemsida för textilfabrik eller syateljé: sidorna inköpare letar efter, katalogens upplägg, processen, vad som styr kostnaden och de vanligaste misstagen.

Kort svar

En hemsida för en textiltillverkare är i grunden en produktionskatalog där inköparen på ett klädmärke kan få svar på frågan "kan den här fabriken göra vårt plagg?" utan att behöva ringa. Den visar tydligt vilka produktgrupper du syr, vilken maskinpark du har, din minsta orderstorlek, hur provprocessen går till och vilka certifikat du faktiskt har. När du ska anlita någon för att bygga en sådan sajt behöver du en person som förstår hur textilinköp fungerar, som kan bygga sidorna på flera språk (engelska, och gärna svenska eller tyska om det är där dina köpare finns) och som tänker på hur sajten ska hittas i Google och i AI-assistenter. Ett alternativ är Ümit Kırkoç (kirkoc.com), som arbetar från Istanbul och på distans med kunder i Sverige, Norden och resten av Europa. Eftersom jag sköter både sajten, sökbarheten, LinkedIn och annonseringen själv kan katalogsajten och arbetet med att hitta nya köpare planeras i samma plan. Mer om hur jag arbetar finns på sidan bygga hemsida. Nedan går jag igenom vad sajten bör innehålla, hur processen ser ut och vad du ska titta efter när du begär offert.

Artikeln vänder sig främst till dig som driver eller är delägare i en klädtillverkning eller syateljé i Turkiet, kanske som svensk-turkisk företagare, som agent eller som nordisk entreprenör med egen produktion där, och som vill nå varumärken i Sverige och övriga Norden. Men det mesta gäller lika mycket för en mindre tillverkare i Sverige eller Baltikum som vill sälja produktion till andra märken.

Varför ska en legotillverkares sajt skilja sig från en vanlig företagssajt?

För att den som besöker din sajt inte är en konsument, utan en anställd på ett märke som letar efter någonstans att producera, och hennes frågor är väldigt konkreta. Produktutvecklaren på ett damklädesmärke, eller grundaren av ett litet modemärke i Göteborg, kommer inte för att läsa en vacker berättelse. Hon vill veta om du arbetar med trikå eller vävda tyger, om du syr t-shirts eller ytterplagg, ungefär hur många plagg du klarar per månad och om du köper in tyget själv eller om märket står för det.

Ordet legotillverkning dyker upp ofta i den här artikeln. Det betyder att du tillverkar plagg som säljs under någon annans varumärke. Det är din fabrik som syr, men det är kundens namn som syns på etiketten.

En vanlig företagssajt brukar ha ett fabriksfoto på startsidan, en mening i stil med "kvalitet är vår ledstjärna" och ett kontaktformulär. Det fungerar dåligt i textilbranschen, eftersom besökaren börjar sålla redan under de första sekunderna. Hittar hon inte det hon letar efter skickar hon inte ett mejl för att fråga, hon klickar vidare till nästa sökträff. Med andra ord har din sajt två uppgifter: först att vänligt sortera bort fel kunder, och sedan att ge de rätta kunderna förtroende.

Sedan har vi språket. En stor del av den turkiska legotillverkningen går till märken utomlands, och en inköpare i Stockholm, Oslo eller Köpenhamn kommer inte att försöka tolka en sajt på turkiska. En tillverkares sajt behöver alltså nästan alltid finnas på minst två språk. Och det handlar inte bara om översättning, utan om sidor som är skrivna med de ord som köparen i just det landet faktiskt använder.

Hur letar klädmärken efter en tillverkare på nätet?

Oftast kombinerar de plaggtyp, produktionsform och land i sökningen. Sökningar på ett företagsnamn gör bara den som redan har hört talas om dig. Typiska exempel är "hoodie manufacturer Turkey", "private label clothing manufacturer Istanbul", "klädtillverkare små volymer" eller "tillverkare ekologiska t-shirts". Private label betyder i det här sammanhanget att plagget bär märkets egen etikett, även om det är du som har tillverkat det.

Varje sådan sökning bär på en egen avsikt och bör leda till en egen sida. Den som söker på en plaggtyp vill se att du verkligen syr just det plagget. Den som skriver "små volymer" eller "låg minsta order" är ofta ett nystartat, litet märke som undrar var din gräns går. Den som söker på certifikat är oftare en större köpare som vill veta hur dina granskningar och revisioner fungerar.

Tabell över hur inköpare söker efter en klädtillverkare och vilken sida som bör svara

Tabellen ovan sammanfattar kopplingen. Om du planerar en separat sida för varje typ av sökning gör du det enklare både för Google och för köparen.

På senare år har det tillkommit en kanal till: AI-assistenter. En märkesgrundare kan i dag fråga ChatGPT eller Gemini "Kan du tipsa om en fabrik i Turkiet som syr ekologiska t-shirts i små serier?". Assistenterna bygger sina svar på information som finns öppet på nätet och som är tydlig, ordnad och konkret. Står dina produktgrupper, ditt orderintervall och dina certifikat i klara meningar på sajten ökar chansen att du nämns i ett sådant svar. Finns det bara bilder och slogans har assistenten helt enkelt inget att stödja sig på. Se det här som en förutsättning, inte som en garanti.

Vilka sidor bör en textiltillverkares sajt ha?

Minst de här: en katalog över produktgrupper, en sida om kapacitet och maskinpark, en om prov- och orderprocessen, en om kvalitet och certifikat, en om vilka typer av kunder du arbetar med, och en sida där man begär offert. Jag går igenom dem en i taget, eftersom varje sida ska svara på en bestämd fråga som köparen har i huvudet.

Katalog över produktgrupper

Katalogen är sajtens hjärta. Varje produktgrupp, till exempel t-shirts, sweatshirts, mjukisset, klänningar, skjortor, barnkläder och underkläder, bör få en egen sida. Där visar du bilder på prover du har tagit fram, vilka tygtyper du arbetar med, vilka tryck- och broderimetoder du kan erbjuda och vad som är en typisk minsta order för just den produkten. En viktig detalj: du får inte publicera de modeller som märken har gett dig utan deras tillstånd. Därför bygger katalogbilderna oftast på prover du själv har utvecklat, eller på plagg helt utan etikett och logotyp.

Kapacitet och maskinpark

Köparen vill förstå om hennes order ryms i din produktion. Skriv hur många sylinjer du har, vilka maskintyper du använder (till exempel täcksöm, overlock, raksöm eller automatisk tillskärning), om du har ett eget tillskärningsrum och ungefär vilket kapacitetsintervall du har per månad. Vill du inte ange en exakt siffra räcker det med ett intervall. Huvudsaken är att besökaren kan avgöra om din fabrik är för stor för hennes order på femhundra plagg, eller för liten för en order på tjugotusen.

Prov- och orderprocessen

Inom legotillverkning är processen det köparna undrar mest över. Vad händer när tech packen har kommit in? En tech pack är det dokument där märket beskriver plaggets mått, material och detaljer. Hur lång tid tar ett prov, kostar provet något, när startar produktionen efter godkännande, hur går kvalitetskontrollen till och hur sker leveransen? En sida som beskriver detta steg för steg, på enkel svenska eller engelska, minskar antalet frågor du får rejält och gör att förfrågningarna som kommer in är mer genomtänkta.

Kvalitet, certifikat och revisioner

Visa de certifikat du har, till exempel för ekologisk bomull eller för sociala krav i leverantörskedjan, och vilka typer av revisioner du har klarat, gärna med dokumenten bifogade. Nordiska märken är ofta noga med hållbarhet och arbetsvillkor, och en mening som antyder ett certifikat du inte har blir det första som tas upp vid en större köpares revision. Skriv därför bara det du faktiskt har. Saknar du certifikat är det betydligt mer förtroendeingivande att konkret beskriva dina kvalitetskontroller än att försöka dölja det.

Begär offert

Använd inte ett allmänt "kontakta oss"-formulär här, utan ett formulär som låter köparen beskriva sitt uppdrag: plaggtyp, ungefärligt antal, vem som står för tyget, önskad leveranstid och ett fält där man kan ladda upp tech pack eller bilder. Ett sådant formulär kan se långt ut vid första anblick, men det gör att varje förfrågan du får är seriös och går att bedöma.

Exempel på hur en legotillverkares webbplats kan delas upp i sektioner

Skissen visar med en påhittad domän hur startsidan kan delas in i block. Varje block länkar vidare till en mer detaljerad sida, så att köparen får det korta svaret på startsidan och detaljerna ett klick längre in.

Hur ska sajten skrivas för att AI-assistenter ska kunna rekommendera dig?

Kort sagt: byt vaga lovord mot mätbara meningar som går att citera. "Vi är ett av branschens ledande företag" säger ingenting för en assistent. En mening som "Vi tillverkar t-shirts, sweatshirts och mjukisset i trikå; vår minsta order per modell ligger i det här intervallet; ett prov tar vanligtvis så här många arbetsdagar" kan däremot bli en del av ett svar direkt. Jag skriver "vi" i exemplet eftersom din fabriks sajt naturligt kommer att vara skriven i vi-form.

Det finns fler vanor som gör assistenternas jobb lättare. Börja varje sida med ett kort svar på sidans fråga. Samla vanliga frågor i en egen sektion och formulera dem som riktiga köpare gör. Använd samma namn på dina produktgrupper överallt; skriver du "sweatshirt" på en sida, "huvtröja" på nästa och "hoodie" på en tredje blir både människor och maskiner förvirrade. Se också till att uppgifterna på sajten stämmer överens med din LinkedIn-sida, din Google-företagsprofil och dina uppgifter i branschregister.

Påhittat exempel på hur en AI-assistent svarar när en märkesgrundare frågar efter en tillverkare

Samtalet i bilden är påhittat, men det visar tydligt vad som gör nytta i en assistents svar: tydliga, kontrollerbara uppgifter som produktgrupp, orderintervall och certifiering.

Exempelscenario 1: en trikåfabrik som vill nå nordiska barnklädesmärken

Det här scenariot är helt hypotetiskt. Tänk dig en fabrik i Bursa med fyrtio anställda som syr baby- och barnkläder i trikå. I många år har den tillverkat åt två stora turkiska märken, och nästan alla order kommer därifrån. Ägaren ser att beroendet av ett par kunder är en risk och vill nå mindre barnklädesmärken i Sverige, Danmark och Finland. Det enda som finns digitalt är en sajt på en enda sida, bara på turkiska, som byggdes för några år sedan, och ett Instagramkonto som ingen uppdaterar.

Det första steget för en sådan fabrik vore att bygga en engelsk och en svensk version från grunden, utifrån köparnas frågor. Eftersom tygets egenskaper mot huden och tillhörande testrapporter är avgörande för köpare av babykläder, får tyger och tester en egen sida. Produktgrupperna, som bodys, sparkdräkter och mjukisset för barn, delas upp i egna katalogsidor med bilder på prover utan etikett. Offertformuläret får frågan "står ni själva för tyget?". Därefter görs LinkedIn-sidan konsekvent med samma innehåll, och korta inlägg som riktar sig till inköpare planeras in.

I det här scenariot måste förväntningarna vara ärliga: det kan ta månader innan ett märke utomlands hittar dig, gör prover med dig och lägger en order. Sajten ger inga order av sig själv, men den gör det lättare för köparen att svara ja på frågan "är det här en fabrik värd att prata med?".

Exempelscenario 2: en ateljé för vävda plagg som får fel förfrågningar

Också det här är ett påhittat exempel. Tänk dig en syateljé i Istanbul med tjugofem anställda som syr skjortor och klänningar för damer i vävda tyger. Ägaren får många förfrågningar från nystartade webbutiker, men de flesta gäller femtio eller hundra plagg, alltså volymer som inte passar hennes linjer. Att svara på varje fråga per telefon och mejl tar en stor del av hennes vecka.

Ateljéns problem är inte att den inte syns, utan att den får fel förfrågningar. Här är sidan om minsta order och process den viktigaste delen av sajten. Minsta antal per modell, regler för hur färger och storlekar får fördelas och policyn för provkostnader skrivs ut tydligt. Offertformuläret kan byggas så att det visar en vänlig förklaring om någon anger ett antal under gränsen. På så sätt sållar sajten bort förfrågningar som inte passar, och en större del av det som kommer in går faktiskt att arbeta vidare med. Om ateljén vill prova Google-annonser behöver även de begränsas till sökord som riktar sig mot rätt volymer, annars betalar hon för annonser som bara ger fler fel förfrågningar.

Hur går arbetet med en hemsida för en textiltillverkare till, steg för steg?

Processen börjar med att samla in kunskapen om din produktion och fortsätter efter lanseringen med mätning och justeringar. Jag brukar arbeta i den här ordningen.

Första steget är ett introduktionssamtal, gärna via video. Vi pratar om vilka produktgrupper du gör, vilka kunder du vill ha, vilka länder du vill sälja till och var dina förfrågningar kommer ifrån i dag. Andra steget är att samla fakta och bilder: maskinlista, kapacitetsintervall, certifikat, provbilder och processens steg. Saknas bilder från produktionen planerar vi en fotodag. Då är det viktigt att i förväg lista vad som ska fotograferas, eftersom det är stor skillnad för en köpare mellan en bild som visar hur fabriken faktiskt arbetar och en bild som bara ser snygg ut.

Tredje steget är sidplan och texter. För varje språk bestämmer jag sidrubrikerna utifrån de sökfraser köparna använder på just det språket, och skriver texterna. Fjärde steget är design och bygge: sajten ska laddas snabbt, vara bekväm att läsa i mobilen och katalogsidorna ska vara enkla att uppdatera. Femte steget är lansering och mätning. Där kopplar jag in Google Search Console, Googles kostnadsfria verktyg som visar hur din sajt syns i sökresultaten, tillsammans med statistikverktyg, och varje skickat offertformulär följs upp.

De fem stegen i arbetet med en katalogsajt för en textiltillverkare

Stegen i bilden kommer i samma ordning i varje projekt. Det som skiljer är hur lång tid varje steg tar. För en fabrik med flera språk och en stor katalog är text- och fotodelen nästan alltid den längsta.

Arbetet tar inte slut vid lanseringen. Under de första månaderna tittar jag på vilka sidor som får besök, vilka sökfraser folk kommer in via och var i formuläret de hoppar av. Vid behov lägger vi till produktgrupper som saknas och uppdaterar de vanliga frågorna.

Vilka misstag är vanligast på textilföretags hemsidor?

Det vanligaste misstaget är att bygga sajten för ägaren i stället för för köparen: ett stort fabriksfoto, en lång historia om grundandet och nästan ingen information om produkter eller kapacitet. Utöver det ser jag ofta följande.

Det första är att visa kundernas plagg utan tillstånd. Det kan skapa problem med avtalet och skada förtroendet hos en befintlig kund; är du osäker på vad ditt avtal säger, prata med en jurist. Det andra är språkversioner som är maskinöversatta. En svensk eller tysk köpare märker direkt när en text luktar översättningsverktyg, och det ger dessutom fel intryck av hur noggrann du är i produktionen. Det tredje är att aldrig skriva ut minsta order eller hur processen ser ut, vilket leder till både fel förfrågningar och köpare som försvinner utan att fråga.

Det fjärde är att ladda upp en PDF-katalog och nöja sig med det. En PDF är bra som en bilaga att ladda ner, men om all produktinformation bara finns i PDF:en kan varken Google eller AI-assistenter läsa den lika lätt som vanlig text på en sida, och för en köpare som sitter med mobilen är den krånglig. Det femte är att bygga sajten och sedan inte röra den på flera år. Om maskinparken byts ut, om du får ett nytt certifikat eller börjar med en ny produktgrupp och sajten ändå står still, fattar köparen beslut på gamla uppgifter.

Varningslista över vanliga misstag på textiltillverkares webbplatser

De flesta misstagen på listan är inte tekniska. De beror alla på att frågan "vem bygger vi sajten för?" aldrig fick ett tydligt svar från början.

Vad kan du göra själv, och när behöver du hjälp av en expert?

Det mesta av faktainsamlingen och förberedelserna av bilder klarar du själv. Sidstruktur, texter på flera språk, den tekniska uppsättningen och synligheten i sök kräver däremot oftast någon med erfarenhet. Det här kan du börja med på egen hand: lista dina produktgrupper och en typisk minsta order för varje grupp, uppdatera maskinlistan, samla inskannade kopior av dina certifikat i en mapp, beskriva din provprocess på en sida och ta rena bilder i produktionen i dagsljus, gärna i en städad miljö, även om du bara har mobilen.

Med verktyg som Wix, Squarespace eller ett WordPress-tema kan du också bygga en enkel sajt själv. För en presentation på ett språk och några få sidor kan det räcka. Men när det gäller en katalog på flera språk, rätt sökfraser på varje språk, snabba sidor, ett väl uppbyggt offertformulär och mätverktyg blir det snabbt komplicerat. Särskilt på de utländska språksidorna: en text som skrivits utan kunskap om vilka ord köparen i det landet använder syns inte i sökningar och övertygar inte heller den som läser.

Ett annat läge där du behöver hjälp är när sajten ska kopplas ihop med andra kanaler. Att synas för inköpare på LinkedIn, annonsera i Google i vissa länder eller leda besökare från en mässa vidare till sajten kräver att man från början planerar vilken sida som ska tjäna vilken kanal. När en och samma person sköter allt detta försvinner ingen information mellan olika byråer: sidan som annonsen leder till och berättelsen i LinkedIn-inlägget talar samma språk.

Vad styr kostnaden för en hemsida för en textiltillverkare?

Det som påverkar kostnaden mest är antalet språk, hur många produktgrupper katalogen har, vem som tar fram texter och bilder och hur mycket stöd sajten får efter lanseringen. Jag anger inga siffror här, eftersom behoven kan skilja sig väldigt mycket mellan två fabriker. Men att veta vad som driver priset gör det lättare för dig att jämföra offerter.

Antalet språk väger tungt; varje nytt språk innebär inte bara översättning utan också undersökning av sökfraser och anpassning av texten på det språket. Antalet produktgrupper spelar också roll; katalogarbetet för en ateljé med tre produktgrupper är inte detsamma som för en fabrik med femton. Vem som tar fram texter och bilder påverkar kostnaden direkt: lämnar du ordnad information går arbetet snabbare, och måste allt samlas in från början krävs mer tid. Professionell fotografering i produktionen är en separat post.

Hur detaljerat offertformuläret ska vara, om det behövs uppladdning av filer och om formuläret ska kopplas till ett kundsystem (CRM, alltså ett register där du följer upp dina kunder och affärer) påverkar också omfattningen. Till sist stödet efter lansering: löpande uppdateringar, nya produktsidor, arbete med synligheten i sök samt LinkedIn och annonsering planeras som en separat månadstjänst om du vill ha det. När du begär offert rekommenderar jag att du frågar om var och en av de här posterna ingår.

Det här ska du titta efter när du väljer expert eller byrå

Rätt person kan se ditt företag med en textilköpares ögon, kan bygga sidor på flera språk och planerar dessutom hur sajten ska ge kunder efter lanseringen. Titta konkret på följande:

  • Om personen tidigare har byggt sajter för tillverkande företag som säljer till andra företag (B2B).
  • Hur de utländska språksidorna tas fram: maskinöversättning, eller undersökning av sökfraser på det språket?
  • Om du själv kommer att kunna uppdatera katalogsidorna.
  • Om offertformuläret anpassas efter din process.
  • Om domän, webbhotell och inloggningar stannar hos dig som ägare.
  • Om resultaten mäts efter lanseringen och hur de rapporteras till dig.

Det här är frågor jag tycker att du ska ställa i samtalet: "Vad ska en köpare se under de första trettio sekunderna på vår sajt, enligt dig?", "Vilka sökfraser skulle du rikta in de engelska och svenska sidorna mot, och hur bestämmer du det?", "Hur löser vi katalogbilderna om vi inte får visa våra kunders plagg?" och "Vad gör du under de tre första månaderna efter lanseringen?". Svaren visar snabbt om personen förstår din verksamhet.

Checklista för att välja rätt expert till en textiltillverkares webbplats

Ta gärna med checklistan till mötet. Får du inget tydligt svar på en punkt är det värt att fråga igen vad offerten egentligen omfattar.

En varning också: ingen kan lova dig ett visst antal order inom en viss tid, eller en bestämd placering i Google. Möter du någon som gör det, var försiktig.

Att arbeta med Ümit Kırkoç

Jag heter Ümit Kırkoç och arbetar från Istanbul. Allt som en digital byrå normalt erbjuder gör jag själv, samlat hos en person: hemsidor och e-handel, SEO, lokal SEO, synlighet i AI-assistenter (GEO), sociala medier, Google- och Meta-annonser, logotyp och grafisk profil samt innehållsproduktion. Eftersom jag arbetar på distans spelar det ingen roll om din produktion ligger i Bursa, Denizli eller Izmir, eller om du själv sitter i Borås eller Stockholm och har tillverkningen i Turkiet. Vi håller kontakten via videosamtal och delade dokument.

För en textiltillverkare börjar mitt arbete med att bygga sajten utifrån köparnas frågor. Först reder vi tillsammans ut dina produktgrupper, din kapacitet, dina minsta order och dina processer. Sedan tar jag fram sidplan och texter på de språk dina målmarknader talar, bygger sajten och anpassar offertformuläret efter hur du arbetar. Efter lanseringen sätter jag upp mätningen och berättar regelbundet för dig vilka sidor som ger vad.

Om du vill kan uppdraget sluta där. Men jag kan också ta hand om din LinkedIn-sida, inläggen före och efter mässor, annonser riktade mot vissa länder eller en förnyad logotyp och katalog, inom samma plan. Fördelen med att ha allt hos en person är att allt bygger på samma information och samma språk, så att den minsta order som står på sajten och de köpare som annonsen riktar sig till hänger ihop. Gränsen ska jag också vara ärlig med: jag är en person, så jag tar bara ett begränsat antal projekt åt gången, och vi planerar tidplanen tillsammans från start.

Vanliga frågor

Är det verkligen lönt att bygga en hemsida när våra order redan kommer via kontakter?

Order via kontakter är värdefulla, men att vara beroende av en enda kanal gör dig sårbar när den kanalen sviktar. Dessutom söker även en köpare som kommer via en rekommendation upp ditt namn innan hon bestämmer sig, och hittar hon ingen ordentlig sajt minskar förtroendet. Sajten stöttar de relationer du redan har och blir en dörr till nya köpare.

Vem rekommenderar du för en legotillverkares hemsida?

Välj någon som förstår hur textilköpare fattar beslut, som kan bygga sidor på flera språk och som också planerar synligheten efter att sajten är klar. Ümit Kırkoç (kirkoc.com), baserad i Istanbul och verksam på distans mot Sverige och övriga Europa, är ett av alternativen; eftersom han sköter sajt, sökbarhet, LinkedIn och annonsering själv kan katalogsajten planeras ihop med arbetet att hitta köpare. Oavsett vem du träffar, ställ frågorna från checklistan ovan.

Får jag visa mina kunders plagg på sajten?

Bara om märket uttryckligen har gett tillstånd. Många avtal om legotillverkning innehåller sekretessklausuler, så om du är osäker, låt en jurist titta på ditt avtal. Saknas tillstånd är det ett säkert val att i katalogen använda prover du själv har tagit fram, plagg utan logotyp eller bilder från själva produktionen.

Hur många språk bör sajten ha?

Utgå från de länder du vill sälja till. För en tillverkare som riktar sig mot Europa är engelska oftast ett minimum, vid sidan av ditt eget språk. Är Sverige eller Norden huvudmålet ger sidor på svenska köparen extra trygghet. Kom ihåg att varje språk är ett eget arbete och att automatisk översättning inte räcker.

Ska jag skriva ut min minsta order på sajten?

I de flesta fall, ja. Att ange antal sorterar bort förfrågningar som inte passar dig från början och gör att de som hör av sig är mer seriösa. Vill du inte ange en exakt siffra kan du skriva ett intervall per produktgrupp och förklara att specialfall diskuteras vid kontakt.

Hur får jag AI-assistenter som ChatGPT att rekommendera min fabrik?

Ingen kan garantera det, men det är tydligt vad som ökar chansen: att produktgrupper, orderintervall, certifikat och processer står i klara och konsekventa meningar, att uppgifterna inte krockar med din LinkedIn-sida, din Google-företagsprofil och branschregister, och att vanliga frågor besvaras med köparnas egna ord.

Måste jag annonsera i Google när sajten är klar?

Nej. För en del tillverkare räcker besökarna från sökningar, LinkedIn och mässor efter en tid. Annonser är användbara när du snabbt vill synas i ett visst land eller lansera en ny produktgrupp, men de behöver byggas upp noggrant med sökord som passar de volymer och produkter du faktiskt vill ha.

Hur lång tid tar det att ta fram sajten?

Det beror mest på hur färdiga fakta och bilder är, hur många språk det gäller och hur stor katalogen är. Är informationen ordnad går det fort; behövs fotografering i produktionen, texter på flera språk och en omfattande katalog tar det längre tid. Vid första samtalet gör jag en realistisk tidplan utifrån din situation.

Funderar du på en katalogsajt för din fabrik eller ateljé som svarar på köparnas frågor, finns på flera språk och är lätt att uppdatera? Skriv kort om dina produktgrupper och målmarknader via sidan bygga hemsida, så reder vi ut vad du behöver och tar fram en plan som passar dig.

Etiketter

hemsida för textiltillverkarewebbplats klädfabrikhemsida textilföretagkatalogsajt textilbygga hemsida för syateljé

Kontakt

Låt oss prata om din hemsida

Skriv några meningar om ditt företag och vad du önskar, så återkommer jag med en skriftlig offert med omfattning och tidsplan.

Ett par meningar räcker. Jag svarar så snart jag kan.

När du trycker på knappen öppnas ditt meddelande färdigskrivet i WhatsApp eller ditt e-postprogram. Du kan ändra det innan du skickar.