Kort svar
Om du behöver en hemsida för ett företag i Edirne är den viktiga frågan inte "vem gör snyggast sajter" utan "vem förstår hur mina kunder faktiskt letar". Kunderna till ett företag i Edirne hör nästan alltid till någon av tre grupper: grannar från andra sidan gränsen som kommer för att handla, turister som stannar till för Selimiyemoskén eller stadens berömda stekta lever, och köpare som vill beställa dina varor i större mängd. Därför ska sajtens språk, sidstruktur och kontaktvägar byggas för just de grupperna. Ett alternativ är jag, Ümit Kırkoç (kirkoc.com): jag arbetar från Istanbul och tar uppdrag på distans, från hela Turkiet men också från dig som bor i Sverige eller någon annanstans. Eftersom jag sköter webbplats, synlighet i sök, sociala medier och annonser som en enda person passar det små och medelstora företag som inte vill hålla ihop flera leverantörer. Mer om upplägget hittar du på sidan om att bygga hemsida.
Kanske driver du ett pensionat i Edirne som svensk utlandsboende, kanske köper ditt företag ris eller solrosolja från Trakien, eller så har du en turkisk partner i staden som behöver en sajt som också fungerar för utländska kunder. I den här texten går jag igenom det som är speciellt för Edirne: vilka sidor som verkligen gör nytta, när en flerspråkig sajt är nödvändig, två påhittade exempel, processen steg för steg och frågorna du bör ställa när du tar in offerter. Målet är att du ska veta vad du ber om, och varför, innan du bestämmer dig.
Varför behöver företag i Edirne en annan sorts hemsida?
Kort sagt: i Edirne kan kunden vara lokal, komma från en annan turkisk stad och komma från utlandet, allt på samma dag. En kvartersbutik i en storstad säljer oftast till människor som talar samma språk och bor i samma område. I Edirne kan en butik på Saraçlar-gatan, stadens gågata, under en enda eftermiddag få besök av en familj från Bulgarien, en grupp turister från Ankara och en student från stadens universitet. De tre söker efter dig på nätet med olika ord, på olika språk och av olika skäl.
En sajt som blundar för den blandningen tappar en stor del av besökarna innan de hittat det de letade efter. En sajt som tydligt visar vem den vänder sig till ger däremot känslan "här är jag rätt" på några sekunder. Nedan tar jag de tre viktigaste branscherna var för sig.
Gränshandel: kunden från grannlandet
Besökare som kommer in i staden via gränsövergångarna Kapıkule (mot Bulgarien) och Pazarkule (mot Grekland) gör oftast sin research i mobilen innan de åker. De vill veta vilka butiker som har öppet, var man kan parkera, om det går att betala med kort och vad som finns på hyllorna. Det är mycket troligt att den här besökaren inte kan turkiska. Har din sajt bara en turkisk startsida får hen förlita sig på webbläsarens automatiska översättning, och den gör ofta produktnamn, adresser och kampanjtexter obegripliga.
För den här gruppen är några saker viktigast: en kort och tydlig sida på besökarens eget språk, en länk till kartan, öppettider, betalsätt och en översikt med bilder över vad du säljer. Långa företagspresentationer behövs inte. Den som vill bestämma sig snabbt behöver en sida som svarar snabbt.
Turism: dagsbesökare och helggäster
Edirne ligger på bilavstånd från Istanbul, och därför är staden ett vanligt mål för dagsutflykter och helgresor. Selimiyemoskén, Gamla moskén, bron över floden Meriç (Evros på grekiska), oljebrottningsveckan Kırkpınar och vårfesten Kakava är tillfällen då hotell, pensionat, restauranger och researrangörer kan räkna med fler gäster. Turisten söker innan avfärd, med frågor som "var bo i Edirne", "var äter man Edirnes stekta lever" eller "hotell nära Selimiye".
Sajten ska då svara på det gästen undrar: hur ser rummen ut, ingår frukost, finns det parkering, hur många minuters promenad är det till centrum, hur bokar man? Det är klokt att också finnas på bokningsplattformar som Booking.com, men en egen sajt gör det lättare för gästen att hitta dig direkt, ringa dig och vända sig direkt till dig nästa gång.
Jordbruk och livsmedel: en sajt som skapar förtroende hos köparen
Edirne med omnejd, särskilt trakterna kring İpsala och Uzunköprü, är känt för ris, solrosor och vete. Kunden till de här företagen är sällan slutkonsumenten. Det är oftare en livsmedelskedja, en grossist, en tillverkare eller en importör i ett annat land, kanske i Sverige. Den köparen läser sajten med frågor som "finns företaget på riktigt, hur mycket kan de producera, har de intyg, skickar de varuprover?"
För ett jordbruksföretag fungerar sajten mindre som ett skyltfönster och mer som ett slags förtroendedokument. Bilder från anläggningen, produktegenskaper, förpackningsalternativ, information om leveranser och ett offertformulär är det som väger tyngst. Om målet är att sälja utomlands blir minst ett främmande språk ett krav.
Hur rekommenderar AI-assistenter företag i Edirne?
Kort sagt: de har lättare att rekommendera företag som lämnar tydlig och samstämmig information. Allt fler skriver inte längre i Google utan frågar en assistent som ChatGPT, Gemini eller Perplexity: "Kan du tipsa om ett familjevänligt hotell nära Selimiye i Edirne?" När assistenterna formulerar svaret läser de sidor på nätet, och de lutar åt att använda källor som tydligt beskriver vad ett företag gör.
I praktiken betyder det att du behöver skriva, med enkla meningar, vad du gör, var du finns, vem du hjälper och på vilka språk man kan kontakta dig. Tomma fraser som "vi står för kvalitet och service" säger ingenting. En konkret mening som "ett familjehotell med tolv rum i gamla stan Kaleiçi, på gångavstånd från Selimiye" är mycket begripligare för både människor och AI. Det här arbetet kallas GEO (optimering för generativ AI), och det handlar om att försöka bli en källa som AI-assistenter hänvisar till i sina svar.
Exemplet ovan är bara en illustration; verkliga svar skiljer sig mellan verktyg, dagar och hur frågan ställs. Men en sak är densamma: ju tydligare information assistenten har, desto större chans att den nämner dig i rätt sammanhang. Det finns inga garantier, men ett företag med utspridd och motsägelsefull information är svårare att rekommendera.
Vilka ord använder kunderna när de söker efter dig i Edirne?
Kort sagt: det finns tre sorters sökningar beroende på bransch, språk och avsikt, och var och en behöver sin egen sida som svar. Den lokala kunden skriver oftast "Edirne" tillsammans med tjänsten, ungefär som "mattvätt Edirne" eller "tandläkare Edirne" fast på turkiska. Turisten söker med platsnamn: "hotell Kaleiçi", "kafé nära Selimiye". Besökaren från grannlandet kan söka på sitt eget språk och med stadens namn stavat på det språket; på bulgariska och grekiska skrivs Edirne annorlunda än på turkiska, och det märks i sökningarna.
Grossistköparen använder betydligt mer tekniska ord: rissort, förpackningsstorlek, typ av certifikat. Sökningar i stil med "rice supplier Turkey Edirne" eller "sunflower oil Thrace wholesale" ger få men värdefulla besökare. Den besökaren nöjer sig inte med en allmän presentationstext på startsidan; hen behöver en sida om just den produkten.
Uppdelningen i tabellen hjälper dig att ta fram en första plan. Du behöver inte göra allt på en gång. Om de flesta av dina kunder hör till en viss grupp är det klokt att först bygga sidan som talar till just dem.
Vilka sidor ska finnas på sajten för ett företag i Edirne?
Kort sagt: en startsida, sidor för tjänster eller produkter, en sida om läge och vägbeskrivning, en kontaktsida och vid behov versioner på andra språk. Ovanpå det kommer tillägg beroende på bransch. För ett hotell handlar det om rumssidor och bokningsinformation, för en butik om varugrupper och betalsätt, för ett jordbruksföretag om produktegenskaper och ett offertformulär.
Antalet sidor är inget mått på framgång i sig. En sajt på femton sidor där varje sida upprepar samma allmänna text blir svagare än en sajt på fem sidor där varje sida ger ett tydligt svar på en enda fråga. Mitt sätt att arbeta är att först lista de frågor kunderna ställer och sedan ge varje fråga en egen sida eller en egen del av en sida.
Som skissen visar ska besökaren i samma ögonblick som sidan öppnas se vem du är, var du finns och hur man når dig. Långa berättelser, utmärkelser och företagets historia kan ligga längre ned.
Flerspråkig sajt: vilka språk, och hur görs det rätt?
En flerspråkig sajt betyder att samma innehåll finns på flera språk, som separata sidor. För Edirne är bulgariska, grekiska och engelska de språk som oftast kommer upp, och om du själv är svensk och vill nå skandinaviska gäster kan även svenska vara aktuellt. Vilket språk som behövs avgör du genom att titta på dina kunder. Kommer de flesta i butiken från Bulgarien går en bulgarisk sida först; säljer du varor till utlandet är engelska viktigast.
Två saker är viktiga här. För det första är ett tillägg för automatisk översättning ingen riktig flerspråkig sajt; sökmotorer ser oftast inte de översättningarna som egna sidor, och när någon söker på det språket kanske din sajt inte dyker upp alls. För det andra bör översättningen granskas av någon som har språket som modersmål. Jag bygger sajten tekniskt som flerspråkig och tar fram innehållsplanen; för den slutliga granskningen av bulgariska eller grekiska texter rekommenderar jag att du tar hjälp av någon som kan språket.
Exempel 1: Ett litet boutiquehotell i Kaleiçi (påhittat)
Det här exemplet är helt påhittat. Tänk dig ett hotell med tio rum i gamla stan Kaleiçi, inrett i ett ombyggt traditionellt Edirnehus. De flesta gästerna kommer via bokningsplattformar, och ägaren är trött på provisionerna och på att inte kunna ha direktkontakt med gästerna. Den nuvarande sajten byggdes för många år sedan, fungerar dåligt i mobilen och har gamla bilder.
Det första steget blir att ge sajten en struktur som laddar snabbt i mobilen, visar rummen ett och ett och svarar på gästens frågor. Varje rum får en egen del, och där läggs information om frukost och parkering, gångavstånd till Selimiye och basaren och en rekommendation att boka i god tid inför Kırkpınar och turkiska högtider. En engelsk version är till nytta för utländska gäster.
När sajten är publicerad uppdateras hotellets profil på Google Maps så att den visar samma uppgifter som sajten. Instagramkontot hålls levande med säsongsbilder från rummen och staden, och varje inlägg leder till sajten. Gästerna från plattformarna försvinner inte över en natt, och det behöver de inte heller göra; tanken är att en gäst som hittat dig en gång ska kunna nå dig direkt nästa gång. Det finns ingen formel som garanterar resultatet, men du öppnar en dörr för direktbokningar.
Exempel 2: En risproducent i İpsala (påhittat)
Även det här exemplet är påhittat. Tänk dig ett familjeföretag i İpsala som skalar och packar ris. Varorna går i dag till några grossister i regionen, och den yngre generationen vill nå livsmedelsföretag i Istanbul och köpare utomlands, till exempel en importör i Norden. Företaget har ingen sajt, bara ett telefonnummer och ett konto i sociala medier.
För det här företaget ska sajten fungera mer som en presentationsmapp än som en säljsida. Rissorterna beskrivs på egna sidor: korntyp, förpackningsstorlekar, förvaringsvillkor. Bilder från anläggningen och fälten visar att företaget finns på riktigt. Intyg och certifikat (om sådana finns) listas tydligt. Längst ned på varje produktsida finns ett formulär för att be om varuprov eller prisoffert. En engelsk version är ett krav för köpare utomlands.
I det här fallet har sociala medier en annan roll: LinkedIn kan passa bättre än Instagram för att nå inköpsansvariga i livsmedelsbranschen. Behövs annonsering är det kampanjer riktade till anställda i vissa branscher som är aktuella, inte till slutkonsumenter. När samma person planerar sajten, LinkedIn-kontot och annonserna ser köparen samma budskap överallt.
Hur går processen till, steg för steg?
Kort sagt: i fem steg, nämligen första samtal, genomgång, plan, bygge och uppföljning efter lansering. Efter varje steg går jag igenom med dig vad som är klart och vad som kommer härnäst.
1. Första samtalet och ett tydligt mål
På första mötet pratar vi om din verksamhet, vilka dina kunder är och vad sajten ska åstadkomma. Ska folk ringa dig, ska de boka rum, eller ska du samla in offertförfrågningar? Utan ett tydligt mål går det inte heller att mäta vad sajten åstadkommer.
2. Genomgång av läget i dag
Jag tittar på din nuvarande sajt om du har en, din profil på Google Maps, dina konton i sociala medier och hur dina konkurrenter syns på nätet. Att se vilken information andra företag i samma bransch i Edirne hoppar över visar var du kan sticka ut.
3. Sidplan och innehåll
Jag skriver ned vilka sidor som ska finnas, vilken fråga varje sida ska besvara och på vilka språk den ska finnas, i en skriftlig plan. Texterna skriver jag själv utifrån det du berättar; när det gäller bilder använder vi antingen dina befintliga eller planerar en fotografering.
4. Design och bygge
Designen tas fram med mobilen i fokus, eftersom en besökare som är på väg till Edirne med stor sannolikhet söker efter dig i telefonen. Sajten byggs för att ladda snabbt, och knapparna för att ringa eller skriva finns lätt åtkomliga på varje sida.
5. Lansering och uppföljning
Efter lanseringen gör jag de inställningar som behövs för att Google ska hitta och förstå sajten, samordnar din kartprofil med sajten och installerar mätverktyg som visar hur besökarna rör sig. Under de första veckorna gör vi mindre justeringar utifrån de frågor som kommer in.
Stegen i schemat kommer i samma ordning i varje uppdrag, men tiden de tar varierar. En enspråkig presentationssajt på några få sidor och en flerspråkig hotellsajt skiljer sig betydligt i omfattning. Det som påverkar tidsåtgången mest är hur färdiga texter och bilder är när vi börjar.
Vanliga misstag när man bygger hemsida i Edirne
Kort sagt: det vanligaste misstaget är att bara fokusera på utseendet utan att tänka på vem sajten är till för. Utöver det ser jag några återkommande misstag som är typiska för Edirne.
- Att lämna utländska besökare åt automatisk översättning. Om kunderna från grannlandet är den grupp du säljer mest till är sajten inte färdig förrän det finns en ordentlig sida på deras språk.
- Att inte räkna med de intensiva perioderna. Om informationen på sajten inte är aktuell inför Kırkpınar, de turkiska högtiderna och långhelger väljer gästen ett annat ställe.
- Att kartprofilen och sajten säger olika saker. Står telefonnummer, adress eller öppettider olika på olika ställen förlorar du förtroendet hos både kunden och sökmotorn.
- Att lämna betalning och priser i det oklara. Även om du inte vill skriva ut siffror, ange tydligt vilka betalsätt du tar emot och vilken valuta du arbetar i: turkiska lira, euro eller något annat.
- Att hoppa över produktdetaljerna i ett jordbruksföretag. En grossistköpare bestämmer sig inte utifrån orden "kvalitetsprodukt" utan utifrån mått, förpackning och intyg.
- Att bygga sajten och sedan glömma den. En sajt som aldrig uppdateras efter lanseringen blir på några månader en sida full av inaktuell information.
De flesta av de här misstagen kräver inga dyra tekniska lösningar. De går att undvika med några rätt ställda frågor redan i planeringen.
En anmärkning om juridiska sidor
Har din sajt ett kontaktformulär, bokning eller försäljning på nätet kan det krävas vissa texter, till exempel om skydd av personuppgifter och om distansförsäljning. I Turkiet finns en egen lag om personuppgifter (KVKK), och säljer du till kunder i EU kan även GDPR vara relevant. Vad texterna ska innehålla beror på hur ditt företag är upplagt. Jag förbereder tekniskt var sidorna ska ligga och hur formulären fungerar; för den juridiska bedömningen av texterna rekommenderar jag att du rådfrågar en jurist.
Vad kan du göra själv, och när behöver du en expert?
Kort sagt: är du ett litet företag med en enda tjänst och bara lokala, turkisktalande kunder kan du ta de första stegen själv. När flera språk, bokning, produktkatalog eller annonsering kommer in i bilden sparar du tid på att arbeta med någon som kan det.
Det här kan du göra på egen hand: skapa en företagsprofil på Google Maps och fylla i alla uppgifter, ta bra bilder av din verksamhet, skriva ned de tio frågor kunderna oftast ställer och titta på konkurrenternas sajter och anteckna vad du gillar. De förberedelserna är den mest värdefulla delen av arbetet, oavsett om du bygger sajten själv eller tar hjälp.
Du kan också göra en enkel presentationssida med färdiga sajtbyggare som Wix eller Squarespace. Men i de verktygen blir flerspråkighet, inställningar för sökmotorer och laddningstid ofta inte rätt av sig själva. Många företag som märker att deras nya sajt inte syns i Google brottas egentligen med en struktur som inte byggdes rätt från början.
Frågan i schemat är enkel men avgörande: behöver sajten tala till mer än ett språk eller mer än en kundgrupp? Är svaret ja är det mycket lättare att planera rätt från början än att rätta till det i efterhand.
Det här ska du titta på när du väljer expert eller byrå
Kort sagt: titta mindre på snygg design och mer på om personen förstår din verksamhet och dina kunder. Innan du skriver avtal med någon i Edirne, i Istanbul eller på distans, kontrollera följande:
- Tidigare arbeten: Titta på sajter personen har byggt och öppna dem i mobilen. Laddar de snabbt, är kontaktuppgifterna lätta att hitta?
- Erfarenhet av flerspråkiga sajter: Har du utländska besökare, fråga om personen verkligen bygger separata språksidor.
- Ägandet av sajten: I vems namn registreras domännamnet, webbhotellet och administrationspanelen? Allt detta ska stå i ditt namn.
- Stöd efter lansering: Hur sköts uppdateringar, rättelser och säkerhetskopior när sajten väl är ute?
- Synlighet i sök: Fråga om grundinställningarna för Google och AI-assistenter görs redan när sajten byggs.
- Hur personen förklarar: Får du höra facktermer, eller förklaras saker så att du förstår?
- Språk i kontakten: Om du inte talar turkiska, kan ni kommunicera smidigt på engelska eller ett annat språk ni båda behärskar?
Frågor du kan ställa när du ber om offert:
- "Hur söker mina kunder, och vilka sidor föreslår du utifrån det?"
- "Blir sidorna på andra språk automatisk översättning eller egna sidor?"
- "Får jag domännamnet och inloggningen till sajten överlämnade till mig?"
- "Vad gör jag om jag vill ändra något litet efter lanseringen?"
- "Hur kopplas sociala medier och annonser ihop med sajten, och är det du som sköter dem?"
Får du tydliga svar som handlar om just din verksamhet pratar du förmodligen med rätt person. En offert som beskriver samma paket för alla och aldrig frågar om dina kunder bör du granska noga.
Vad styr kostnaden?
Kort sagt: antalet sidor, antalet språk, vem som tar fram innehållet och vilka funktioner sajten ska ha. Jag anger inga siffror här, eftersom två företag i Edirne kan ha helt olika behov; men om du vet vad som påverkar priset blir det mycket lättare att jämföra offerter.
- Antal sidor och struktur: En presentation på en enda sida och en sajt med produkt- eller rumssidor kräver inte samma arbete.
- Antal språk: Varje nytt språk innebär att text ska tas fram, granskas och byggas in tekniskt på rätt sätt.
- Texter och bilder: Kommer du med färdiga texter och bilder blir jobbet lättare; ska allt skrivas från grunden eller fotograferas växer omfattningen.
- Specialfunktioner: Bokningssystem, offertformulär, produktkatalog eller försäljning på nätet gör sajten mer komplex.
- Tjänster efter lansering: Löpande uppdateringar, arbete med synlighet i sök, sociala medier och annonshantering är separata delar och helt frivilliga.
När du jämför offerter, titta inte bara på slutsumman utan på vad som ingår. En offert kan se billig ut men lämna språksidor, textskrivande eller stöd efter lansering utanför.
Att arbeta med Ümit Kırkoç
Jag heter Ümit Kırkoç. Jag arbetar i Istanbul och sköter allt som en digital byrå brukar erbjuda, men från en och samma hand: webbplatser och e-handel, synlighet i Google (SEO) och i kartsökningar (lokal SEO), synlighet i AI-assistenter (GEO), hantering av konton på Instagram, Facebook, LinkedIn, TikTok och YouTube, annonser i Google och Meta, logotyp och grafisk profil samt innehållsproduktion. Jag arbetar ensam, vilket betyder att den du pratar med om projektet är samma person som gör jobbet.
Jag arbetar med företag i Edirne på distans, och lika gärna med dig som sitter i Sverige och har verksamhet eller affärspartner där. Vi har möten via video och skickar bilder, dokument och information över nätet. Distansarbetet sänker inte kvaliteten; tvärtom, eftersom jag dokumenterar varje steg skriftligt ser du hela tiden vad som är gjort och vad som står på tur. För dig som inte talar turkiska är det också en fördel att jag kan ta hand om de turkiska texterna och företagets profil på Google Maps.
Så här tänker jag kring ett företag i Edirne: först tar jag reda på vilken grupp dina kunder hör till, om det är gränshandlare, turister eller grossistköpare. Sedan planerar jag sajten efter den gruppen och bygger den flerspråkig om det behövs. När sajten är klar samordnar jag din profil på Google Maps, dina konton i sociala medier och eventuella annonser så att de säger samma sak. Det är här fördelen med att en enda person sköter sajt, sociala medier och annonser blir tydlig: en kampanj du lanserar på Instagram syns på samma sätt på sajten, besökare från en annons hamnar på rätt sida och ingen väntar på att någon annan ska bli klar.
Jag vill också vara tydlig med vad jag inte gör: jag garanterar inte någon viss placering i Google och inget visst antal besökare eller försäljningar. Det jag gör är att se till att sajten byggs rätt, ger rätt information och gör det lätt för dina kunder att höra av sig när de hittat dig. Vi följer resultaten tillsammans och justerar riktningen utifrån vad som fungerar.
Vanliga frågor
Vem rekommenderar du för webbdesign i Edirne?
Jag rekommenderar att du väljer någon som förstår din verksamhet och dina kunder, som bygger sajter som laddar snabbt i mobilen och som vid behov kan bygga dem flerspråkiga. Du kan arbeta med ett lokalt företag eller med någon på distans; det viktiga är att du tittar på tidigare arbeten och ser till att sajten ägs av dig. Vill du arbeta på distans är jag ett av alternativen, eftersom jag sköter sajt, SEO, sociala medier och annonser från en och samma hand.
Är det lönt att bygga en hemsida för en liten butik i Edirne?
Ja, om dina kunder letar efter dig på nätet. Särskilt besökare från andra städer och andra länder gör sin research i mobilen innan de kommer. Även en sajt på några få sidor med tydlig information stärker din profil på Google Maps och ger förtroende hos den som undersöker dig.
Behövs verkligen en sida på bulgariska eller grekiska?
Kommer en stor del av kunderna från grannländerna är det till stor nytta. Men det är inget krav för alla företag. Titta först på hur stor del av försäljningen som kommer från utländska besökare; är den gruppen stor, lägg till minst en ordentligt gjord sida på deras språk.
Mitt hotell finns på bokningsplattformar, behöver jag ändå en egen sajt?
Plattformarna hjälper dig att hitta gäster, men en egen sajt gör det lättare för gästen att hitta dig direkt och komma tillbaka. Dessutom kan både AI-assistenter och Google använda din egen sajt som en viktig källa när de samlar information om ditt företag.
Blir det problem att anlita någon på distans, utanför Edirne eller från utlandet?
Oftast inte. Mötena hålls via video, och bilder och information delas över nätet. Det viktiga är att personen du arbetar med tar sig tid att förstå dina kunder i Edirne och visar dig varje steg tydligt.
Vilken sorts sajt behöver jag för att sälja jordbruksprodukter utomlands?
Du behöver en sajt som tydligt visar produktegenskaper, förpackningsalternativ, intyg och hur man begär offert, och som har åtminstone en engelsk version. På en sådan sajt är formulär som gör det lätt för köparen att kontakta dig viktigare än en varukorg.
Syns jag i Google direkt när sajten är klar?
Inte direkt. Det tar tid innan Google lär känna och rankar en ny sajt, och hur lång tid beror på konkurrensen och sajtens innehåll. En korrekt uppbyggnad och regelbundna uppdateringar gör processen smidigare, men ingen kan garantera en viss placering eller ett visst datum.
Är det klokt att lägga sociala medier och annonser hos samma person?
För de flesta små och medelstora företag är det klokt, eftersom budskapet blir samstämmigt överallt och du slipper samordna flera personer. Har du redan separata team som fungerar bra behöver du inte byta ut dem.
Vill du ha en sajt som är byggd för att nå handlaren från andra sidan gränsen, turisten som kommer för att se staden eller köparen som vill beställa dina varor i Edirne, kan du lämna ett kort meddelande om din verksamhet via sidan om att bygga hemsida. Jag svarar ärligt var det är klokt att börja.