Kort svar
Om ditt företag har kontor i Sarıyer, och då oftast i Maslak, Istanbuls stora affärsdistrikt med bank- och kontorstorn, handlar bra webbdesign inte om ett snyggt skyltfönster. Det handlar om en sajt som besvarar en företagskunds frågor, skapar förtroende och gör det enkelt att be om en offert. När du väljer leverantör ska du titta på något annat än portfolion först: förstår personen hur din kund fattar beslut, föreslår hen skriftligt vilka sidor sajten ska ha, och vem tar ansvar för att sajten syns i sökningar efter lanseringen? Ett av alternativen är jag, Ümit Kırkoç (kirkoc.com). Jag arbetar från Istanbul och tar uppdrag på distans, även från Sverige och resten av världen. Eftersom jag ensam sköter webbplats, SEO, sociala medier och annonsering kan det passa dig som vill att sajten senare ska bli ett verkligt marknadsföringsverktyg. Du hittar detaljerna om tjänsten på min sida om att bygga hemsida.
Jag har skrivit den här artikeln för dig som äger eller leder ett företag med verksamhet i Sarıyer, oftast längs stråket Maslak, Ayazağa och İstinye, eller för dig som har ett svenskt bolag med dotterbolag, kontor eller samarbetspartner där. Du behöver inga tekniska förkunskaper. Varje fackterm förklarar jag där den dyker upp.
Varför ska ett företag i Sarıyer tänka annorlunda kring sin webbplats?
Därför att Sarıyer rymmer två helt olika världar sida vid sida, och vilken av dem din sajt talar till påverkar nästan varje designbeslut. Å ena sidan har du Maslaks glastorn: banker, värdepappersbolag, betalningsföretag, mjukvaruhus, koncernkontor, advokatbyråer och redovisningsbyråer, plus de startups som växer upp kring Tekniska universitetet i Istanbuls campus i Ayazağa. Å andra sidan har du restaurangerna, boutiquehotellen, klinikerna och mäklarkontoren i Tarabya, Yeniköy, Rumelifeneri och Zekeriyaköy, ute vid Bosporen och Svarta havet. Den här artikeln handlar om den första gruppen.
Ett företag i Maslak har nästan alltid en organisation som kund. Den som besöker din sajt spenderar inte sina egna pengar. Hen researchar på uppdrag av sitt företag och måste sedan kunna försvara det hen hittat på ett möte. Den personen kommer inte bara en gång. Vid första besöket försöker hen förstå vad du gör. Vid det andra letar hen efter referenser, säkerhetsinformation eller hur ni arbetar. Vid det tredje skickar hen länken vidare till sin chef. Din sajt måste alltså fungera som en presentation som går in på säljmötet i ditt ställe.
Det får några konkreta följder:
- I stället för fraser som passar vilket bolag som helst, som "innovativa lösningar", ska det på startsidan synas direkt vad du säljer och till vem.
- Det finns nästan alltid flera beslutsfattare: tekniker, inköp, juridik och ledning. Var och en letar efter olika saker, och de sakerna ska finnas på olika sidor.
- Inom finans läses förtroendeuppgifter, som tillstånd, revision och hur ni hanterar data, mer noggrant än säljtexten.
- En engelsk version är sällan en lyx. Många bolag i Maslak har utländska ägare, investerare eller partner. För ett svenskt bolag med kontor där gäller oftast det omvända: den turkiska versionen är lika nödvändig som den engelska, eftersom de turkiska kunderna vill läsa på sitt eget språk.
Hur letar dina kunder i Maslak efter dig?
Kortfattat: de flesta känner redan till ditt företagsnamn och söker för att kontrollera dig. Resten söker genom att beskriva problemet du löser. Det är du som skriver "webbdesign Istanbul" i Google. Din kund skriver i stället något som beskriver behovet, till exempel "integration av betallösning för företag", "bokföringsprogram för små företag" eller "juridisk rådgivning vid företagsfusion", och ofta på turkiska.
Den skillnaden är viktig, för innehållet på din sajt behöver byggas för två typer av besökare:
- Besökaren som kommer via ditt namn. Hen har fått ditt visitkort på en mässa, sett ett av dina inlägg på LinkedIn eller fått ett tips. Nu skriver hen ditt företagsnamn i Google. För den personen är det viktigt att din sajt kommer först och att den ser professionell, aktuell och komplett ut. En halvfärdig sajt, eller en pressida där de senaste nyheterna är tre år gamla, kostar förtroende här.
- Besökaren som kommer via ett problem. Hen känner inte till dig. Hen har ett problem och letar efter en lösning. För att fånga den personen behöver varje tjänst eller produktmodul ha en egen sida, och sidan ska beskriva problemet med kundens egna ord.
De senaste två åren har en tredje väg tillkommit: AI-assistenter. En inköpare frågar ChatGPT eller Gemini: "Kan du rekommendera ett bolag inom cybersäkerhetsrådgivning i Istanbul som arbetar med företagskunder?" Assistenten sätter ihop svaret från sidor den kan läsa på nätet. Om det inte står med tydliga, raka meningar på din sajt vad du gör, för vem och var du finns, minskar chansen att ditt namn nämns. Det här kallas GEO, alltså synlighet i AI-assistenters svar, och en välskriven företagssajt har redan lagt grunden för det arbetet.
Exemplet nedan visar hur en sådan fråga kan bli ett svar, och vilka uppgifter assistenten hämtar från din sajt.
Vilka sidor behöver ett finans- eller techbolag på sin webbplats?
Minst de här: en tydlig startsida, en egen sida för varje tjänst eller produkt, sidor per bransch eller användningsområde, en förtroende- och säkerhetssida, en sida om företaget och teamet, samt en kontakt- och offertsida. Har du kraft att producera innehåll lägger du till en kunskapsdel, som en blogg eller guider. Antalet sidor beror på hur stort ditt företag är, men stommen ser nästan alltid ut så här.
Så här ser varje sidas uppgift ut:
- Startsidan: På tre sekunder ska den svara på "vad gör de, för vem, och varför just de". En lång slider, alltså stora bilder som byts ut efter varandra, fungerar oftast sämre än en enda tydlig mening och två knappar som leder vidare.
- Tjänste- och produktsidor: Varje sida ska lösa ett enda problem. Att trycka in sex tjänster på en sida under rubriken "Våra lösningar" tröttar ut både läsaren och sökmotorerna.
- Branschsidor: Säljer du samma mjukvara till både banker och detaljhandel gör en separat sida per bransch, skriven på den branschens språk, stor skillnad.
- Förtroendesidan: För finans- och techbolag är det den sida företagskunden letar mest efter. Här står var data lagras, vilka certifieringar eller standarder du följer och om ni har granskats av revisorer. Det som står här måste vara korrekt och aktuellt. Ett överdrivet säkerhetslöfte slår tillbaka hos en företagskund.
- Om oss och team: En företagskund vill se vem hen har framför sig. Korta presentationer av grundarna och nyckelpersonerna ska stämma överens med deras LinkedIn-profiler.
- Kontakt och offert: Kontorsadressen i Maslak, en karta, telefonnummer och ett kort formulär. Ju färre onödiga fält, desto fler fyller i det.
Arbetar du inom finans vill jag lägga till en sak. Marknadsföring av vissa finansiella tjänster i Turkiet kan omfattas av regler från tillsynsmyndigheterna. Hantering av personuppgifter regleras dessutom av den turkiska dataskyddslagen KVKK, som påminner om GDPR men inte är identisk med den. Det gör att informationstexter om personuppgifter och en cookie-information ofta blir aktuella. Innehållet i de texterna är en juridisk fråga. Jag ser till att sajten visar dem på rätt plats och på rätt sätt, men för själva innehållet rekommenderar jag att du rådgör med en jurist som kan turkisk rätt.
Tabellen nedan sammanfattar vad olika besökare letar efter och vilken sida som ska ta emot dem.
Två exempelscenarier
De två exemplen nedan är påhittade och beskriver inget verkligt företag. Jag har konstruerat dem för att göra två situationer som är vanliga i Maslak konkreta.
Exempelscenario 1: En fintech-startup som erbjuder betallösningar
Anta att en fintech-startup med femton anställda sitter i ett delat kontor i Maslak. Bolaget erbjuder betallösningar till e-handlare. Den nuvarande sajten gjordes snabbt med en mall när bolaget startade: en enda sida, en stor bild, en slogan i stil med "framtidens betalupplevelse" och ett kontaktformulär.
Problemen visar sig så här. Det tekniska teamet hos en e-handlare som är tänkbar kund hittar inte hur integrationen går till, vilka plattformar den fungerar med eller var den tekniska dokumentationen finns. Ekonomiavdelningen kan inte se vad avgiftsstrukturen beror på. Juristerna letar efter tillstånds- och säkerhetsuppgifter men hittar dem inte. Och säljteamet svarar på samma frågor om och om igen vid varje möte.
I det läget skulle jag föreslå följande struktur: en tydlig definition i en mening på startsidan, och därefter tre separata vägar in, "för utvecklare", "för ekonomiteam" och "säkerhet och tillstånd". En kort, egen sida för varje plattformsintegration. En sida som förklarar vad prissättningen beror på, utan att behöva ange siffror. Och en engelsk version, eftersom sajten också visas på investerarmöten. Resultatet blir att det säljteamet berättar på varje möte flyttas till sajten, vilket gör mötena kortare och mer givande.
Exempelscenario 2: En redovisnings- och konsultbyrå i ett kontorstorn
Det andra påhittade exemplet är en mer traditionell verksamhet: en byrå med sju anställda i ett kontorstorn i Maslak som erbjuder redovisning, skatterådgivning och hjälp med bolagsbildning till medelstora företag. De flesta kunderna kommer via rekommendationer. Sajten byggdes för tio år sedan, fungerar inte ordentligt i mobilen, och fotot på en av delägarna är fortfarande taget framför det gamla kontoret.
Byråns verkliga problem är inte att hitta nya kunder, utan att inte tappa dem som kommer via rekommendation. När någon säger "jag kan rekommendera den här byrån i Maslak" söker den blivande kunden på byråns namn och möts av en gammal, trasig sajt. Det första intrycket kan till och med rubba förtroendet för den som gav tipset.
För den här byrån blir strukturen enklare: en sida per tjänst (bolagsbildning, skatterådgivning, lönehantering, tjänster för bolag med utländskt ägande), aktuella foton och presentationer av delägarna, vanliga frågor, kontorsadress med vägbeskrivning och ett formulär för att boka möte. Dessutom fyller man i Google Företagsprofil ordentligt, alltså det företagskort som syns i Google Maps, eftersom den som söker på ditt namn ofta ser det kortet först. Att undvika ord som "bäst" eller "ledande", som inte går att belägga, är både bättre för det yrkesmässiga anseendet och för förtroendet.
Skissen nedan visar hur den nya startsidan för fintechbolaget i det första scenariot kan byggas upp, del för del.
Hur går det till att bygga en hemsida, steg för steg?
Processen har fem steg: inledande samtal och behovsanalys, sajtkarta och innehållsplan, design, utveckling och innehåll, samt lansering och första mätning. Efter varje steg får du godkänna innan vi går vidare, så att det inte blir några överraskningar.
1. Inledande samtal och behovsanalys. I ett videosamtal pratar vi om vad du säljer, vem din kund är, hur er försäljning går till och vad som inte fungerar på den nuvarande sajten. Jag behöver inte komma till ditt kontor i Maslak, och om du sitter i Stockholm eller Göteborg spelar det heller ingen roll. Hela arbetet kan skötas på distans med regelbundna möten.
2. Sajtkarta och innehållsplan. En sajtkarta är en lista över sajtens sidor och hur de hänger ihop. Jag tar skriftligt fram vilka sidor som ska finnas, vilken fråga varje sida ska besvara och vilka sökningar den ska synas i. Det dokumentet är den mest värdefulla delen av arbetet, eftersom vi då är överens om vad som ska göras innan designen ens har börjat.
3. Design. Först tar jag fram ett utkast till startsidan och en undersida. Har ni en grafisk profil följer jag den. Saknas den, eller har den blivit föråldrad, kan vi ta hand om logotyp och färgsättning i det här steget. När utkastet är godkänt följer resten av sidorna samma linje.
4. Utveckling och innehåll. Sajten kodas så att den fungerar ordentligt i mobil, surfplatta och dator. Texterna får jag av dig, eller så skriver jag dem efter samtal med dig. Du kontrollerar att de tekniska och finansiella uppgifterna stämmer. I det här steget görs också sidrubriker, beskrivningar och de tekniska inställningar som behövs för att sökmotorer ska förstå sajten rätt. Ska sajten finnas på turkiska, engelska och kanske svenska får varje språk sina egna rubriker och inställningar.
5. Lansering och första mätning. Om du har en gammal sajt dirigeras de gamla adresserna om till sina nya motsvarigheter. Hoppar man över det steget kan den synlighet i sök som du tidigare byggt upp försvinna. Därefter installeras Google Search Console, ett gratis verktyg som visar hur din sajt syns i Google, och besöksmätning.
De fem stegen kan bli kortare eller längre beroende på hur stor sajten är, men ordningen ändras inte. Att hoppa över det andra steget är det misstag som i efterhand kostar mest tid.
Vilka misstag är vanliga bland företag i Maslak?
Det vanligaste misstaget är att designa sajten för styrelsen i stället för för kunden. Sajten formas efter vad ledningen tycker om, men ger inte kunden den information hen letar efter. Utöver det ser jag ofta de här misstagen:
- Allt på en enda sida. Att samla alla tjänster på en sida som heter "Lösningar" gör att ingen av tjänsterna syns för sig själv i sökresultaten.
- Att bygga förtroende med stockfoton. Leende modeller vid ett mötesbord säger till företagskunden att bolaget inte har något eget ansikte. Riktiga bilder på ert kontor och ert team är mycket starkare.
- Att låta ett översättningsprogram sköta språkversionerna. En text som en utländsk partner, eller en turkisk kund, ska läsa kostar förtroende om den ser maskinöversatt ut. Det gäller åt båda hållen: en svensk ledning läser sällan själv den turkiska versionen och märker därför inte när den låter stel.
- Att lämna över sajten och glömma den. På företagssajter är det team, referenser och säkerhetsuppgifter som behöver uppdateras oftast. När de blir inaktuella börjar sajten arbeta emot dig.
- Att byta sajt utan omdirigeringar. När den nya sajten går live slutar de gamla adresserna fungera, och synlighet som byggts upp under flera år kan försvinna på kort tid.
- Att göra formuläret för långt. Att i första kontaktformuläret fråga om omsättning, antal anställda, budget och åtta andra fält får folk att lämna sidan utan att fylla i något. Det är naturligare att ta de frågorna på första samtalet.
De flesta av misstagen på listan beror inte på designen utan på bristande planering. Med en bra sajtkarta och innehållsplan kan du undvika alla redan från början.
Vad kan du göra själv, och när behöver du en expert?
En del kan du utan problem göra själv. Men för sajtens stomme, den tekniska grunden och synligheten i sök sparar du oftast både tid och anseende på att ta hjälp.
Det här kan du göra på egen hand:
- Skriva ner de tio frågor som dina kunder oftast ställer. Den listan är guld värd för sajtens innehållsplan.
- Titta på konkurrenternas sajter och på sajter du gillar, och anteckna vad du tycker om och inte tycker om.
- Låta fotografera teamet och kontoret professionellt.
- Kontrollera att adress, telefonnummer och öppettider stämmer i Google Företagsprofil.
- Ta reda på i vems namn domänen (till exempel exempelbolag.com) och webbhotellet är registrerade.
Du behöver däremot oftast en expert om sajten inte fungerar ordentligt i mobilen, om din sajt inte kommer först när du söker på ditt eget namn, om säljteamet berättar samma sak på varje möte, om du behöver en sajt på flera språk eller om du är orolig för att tappa synlighet när sajten byts ut. Att bygga en egen sajt med färdiga mallverktyg som Wix eller liknande kan vara vettigt för en liten verksamhet. För ett företag i Maslak som säljer till andra företag räcker det sällan, eftersom flexibiliteten är begränsad när det gäller sidstruktur, hastighet och flera språk.
Vad styr kostnaden?
Kostnaden styrs framför allt av antalet sidor och hur mycket innehåll som behövs, därefter av antalet språk, behovet av egen design, integrationer och support efter lansering. Jag anger inga siffror här, eftersom skillnaden mellan två "företagssajter" kan vara enorm. När du begär offert, se till att de här punkterna blir tydliga:
- Antal och typ av sidor: En presentationssajt på fem sidor kräver inte samma arbete som en sajt på trettio sidor med egna sidor för varje tjänst och bransch.
- Vem skriver texterna: Det är en sak om texterna kommer färdiga från dig och en annan om de ska skrivas från grunden efter samtal med dig. Att skriva om finans och teknik tar tid, eftersom ämnet måste förstås först.
- Antal språk: Varje extra språk innebär inte bara översättning, utan också egna sidrubriker och tekniska inställningar på det språket. För ett svenskt bolag i Istanbul kan det behövas två eller tre språk.
- Hur unik designen är: Det är stor skillnad i arbete mellan en design som anpassas till er profil på en stabil grund och en där varje sida ritas från noll.
- Integrationer: Koppling till ett CRM-system (där ni håller koll på kunder och affärer), ett bokningsverktyg, ett system för jobbansökningar eller en kundportal innebär extra arbete.
- Grafisk profil: Finns logotyp och färgsystem redan faller den posten bort. Ska de förnyas läggs den till.
- Efter lansering: Uppdateringar, säkerhetsunderhåll, arbete med synlighet i sök och innehållsproduktion diskuteras separat som en månatlig tjänst.
När du jämför offerter ska du inte bara titta på totalsumman, utan på om varje punkt står tydligt i offerten. Ser en offert billig ut saknas troligen några av punkterna.
Vad ska du titta på när du väljer expert eller byrå?
Det bästa sättet att välja rätt är att se om personen på första mötet frågar om din verksamhet snarare än om design. Den som inte frågar vad du säljer, till vem och hur affären stängs ser din sajt som ett rent bildarbete.
Konkreta kriterier:
- Förstår hen B2B-försäljning, alltså försäljning mellan företag? Om portfolion bara innehåller restauranger och butiker känner hen kanske inte till hur ert beslutsfattande ser ut.
- Föreslår hen en sajtkarta skriftligt? Innan designen börjar ska sidstrukturen och varje sidas syfte presenteras skriftligt.
- Tänker hen på synlighet i sök från början? Att koda sajten och att få den att synas i sök är inte separata jobb. Planeras de inte tillsammans blir det dyrt att rätta till i efterhand.
- Vem äger vad? Domän, webbhotell, källfiler och inloggning till administrationen ska stå i ditt namn.
- Vad händer efter lansering? Vem uppdaterar sajten, vem gör säkerhetsuppdateringarna och vem kontaktar du när något går fel?
- Är kommunikationen begriplig? En offert full av tekniska termer brukar förebåda hur samarbetet kommer att se ut.
Frågor du kan ställa på första mötet:
- "Vilka sidor bör vår sajt ha, och varför?"
- "Hur ska du behålla vår nuvarande synlighet i sök när vi går från den gamla sajten till den nya?"
- "Vem skriver texterna, och hur kontrollerar vi att det tekniska stämmer?"
- "Kan vi själva göra enkla ändringar när sajten är klar?"
- "Gör du jobbet själv, eller lämnar du det vidare till någon annan?"
Om du inte får tydliga svar på alla punkter på listan ska du inte stressa, hur lockande offerten än verkar.
Att arbeta med Ümit Kırkoç
Jag heter Ümit Kırkoç, arbetar i Istanbul och erbjuder på egen hand allt som en digital byrå brukar leverera: webbplatser och e-handel, SEO, lokal SEO, GEO, hantering av sociala medier, annonsering i Google och Meta, logotyp och grafisk profil samt innehållsproduktion. Eftersom jag inte fördelar arbetet på ett team är den du pratar med också den som gör jobbet.
När jag arbetar med ett företag i Sarıyer börjar jag med att reda ut vem sajten ska tala till. Sedan presenterar jag sajtkartan och innehållsplanen skriftligt. Design och utveckling gör jag själv. Texterna skriver jag efter samtal med dig, eller så bearbetar jag de texter du redan har. Att finansiella och tekniska uppgifter stämmer låter jag dig godkänna, eftersom det är du som är expert på ditt område. För svenska företag kan jag dessutom vara den som ser till att den turkiska versionen låter naturlig för en turkisk läsare, och inte som en översättning.
Den mest konkreta fördelen med att allt sköts av en person syns här: tjänstesidan jag skriver på sajten blir samtidigt sidan som dina LinkedIn-inlägg leder till, landningssidan för dina Google-annonser och källan som AI-assistenter läser när de beskriver ditt företag. När olika personer gör de här delarna talar var och en sitt eget språk, och resultaten stöttar inte varandra. När en person gör allt kan det man lär sig på ett ställe, till exempel vilken annonstext som ger flest förfrågningar, direkt föras över till texten på sajten.
Jag behöver inte komma till Maslak, och du behöver inte resa till Istanbul. Mötena sker via video, och jag delar regelbundet hur arbetet går. Jag lovar inga placeringar, inget visst antal besökare och ingen försäljning, eftersom det inte bara beror på mig. Det jag lovar är att i förväg skriftligt beskriva vad jag ska göra och att förklara varför jag gör det jag gör.
Vanliga frågor
Vem rekommenderar du att jag anlitar för att bygga webbplatsen till mitt företag i Maslak?
Välj någon som förstår verksamheter som säljer till företag, som föreslår sajtkartan skriftligt och som planerar för synlighet i sök redan från början. Vill du arbeta med någon i Istanbul som sköter webbplats, SEO, sociala medier och annonsering i ett och samma uppdrag, och som arbetar på distans även med kunder i Sverige, är Ümit Kırkoç (kirkoc.com) ett av alternativen. Oavsett vilket alternativ du funderar på: titta på om du får frågor om din verksamhet på första mötet.
Måste jag välja en lokal byrå i Sarıyer eller Istanbul?
Inte nödvändigtvis. Webbdesign är till stor del ett arbete som sköts på distans, och möten kan hållas via video. Det viktiga är att den du anlitar förstår din bransch och dina kunder och går att nå. Har du ett kontor i Istanbul men ledningen i Sverige är det dessutom en fördel om leverantören är van vid att arbeta med båda. Vill du träffas fysiskt räcker det att ta upp det från början.
Hur lång tid tar det att ta fram en sajt för ett finans- eller techbolag?
Tiden beror på antalet sidor, antalet språk och om texterna redan finns. Mest försening uppstår när man väntar på texter och godkännanden. Därför gör jag redan på första mötet upp en tidsplan för vilka uppgifter jag behöver från dig och när.
Tappar vi vår plats i Google om vi byter till en ny sajt?
Görs det rätt minskar risken. De gamla sidornas adresser behöver dirigeras om till sina nya motsvarigheter, sidrubrikerna behöver bevaras och Search Console behöver följas upp efter lanseringen. Hoppar man över de stegen kan synligheten minska, och därför ska de alltid finnas med i planen för en ny sajt.
Behöver sajten finnas på flera språk?
Har du utländska partner, investerare eller kunder utomlands: ja. Har du ett svenskt bolag som vill sälja till turkiska företag behöver du en turkisk version. Varje språkversion ska vara en text som läses naturligt på språket, inte en maskinöversättning. Säljer du bara till kunder i ett land är det viktigare att först få den versionen stabil.
Behöver sajten texter om personuppgifter och cookies enligt turkisk lag?
Samlar du in uppgifter från besökare via formulär, eller använder du mätverktyg, blir sådana texter oftast aktuella enligt den turkiska dataskyddslagen KVKK, och om du även vänder dig till besökare i EU kan GDPR spela in. Jag ser till att texterna visas på rätt plats på sajten, men för deras innehåll och omfattning rekommenderar jag att du rådgör med en jurist.
Vad behöver sajten för att AI-assistenter ska rekommendera vårt företag?
Grunden är att med tydliga meningar skriva vad ni gör, för vem och var ni finns. En egen sida per tjänst, tydliga svar på vanliga frågor och företagsuppgifter som är konsekventa överallt hjälper assistenterna att förstå er rätt. Det finns inga garantier, men en sajt som är otydligt skriven har mindre chans att bli rekommenderad.
Kan vi göra uppdateringar själva när sajten är klar?
Ja, jag bygger sajten för det. Enkla saker som att lägga till en medarbetare, en nyhet eller en referens kan ni göra själva i en administrationspanel. Större ändringar eller löpande underhåll kan vi prata om separat som månatlig support.
Funderar du på att förnya eller bygga en ny sajt för ett företag med kontor i Maslak eller någon annanstans i Sarıyer, eller för ett svenskt bolag som vill etablera sig där? Lämna ett meddelande via min sida om att bygga hemsida och beskriv din verksamhet med några meningar. Jag tittar på hur det ser ut i dag och säger rakt ut var det är vettigt att börja.