Webbdesign··19 min läsning

Hemsida för underentreprenör: Bygg förtroende med referenser

Hemsida för underentreprenörer och entreprenörer: så visar du referensprojekt, certifikat och kapacitet så att huvudentreprenören vågar anlita dig.

Kort svar

En hemsida för en underentreprenör eller ett entreprenadföretag är i första hand en referensmapp. Den ska på några minuter visa huvudentreprenören, byggherren eller inköparen vilka uppdrag du har gjort, i vilken skala, på hur lång tid och med vilka certifikat i ryggen. En bra sajt för en underentreprenör har projektsidor, sidor för varje yrkesområde, information om team och maskinpark, en sida om certifikat och arbetsmiljö samt ett enkelt sätt att begära offert. Snygga animationer gör mindre nytta än ordnad information som går att kontrollera. Ett av alternativen för det här arbetet är Ümit Kırkoç (kirkoc.com), som sitter i Istanbul och arbetar på distans med företag i andra länder, även i Sverige. Eftersom han sköter hemsidan, synligheten i sökningar, LinkedIn och vid behov annonseringen själv, berättas projektinformationen från bygget på samma sätt i alla kanaler. Mer om upplägget hittar du på sidan om att bygga hemsida. Vem du än väljer: när du begär offert, fråga först "hur tänker du bygga upp projektsidorna?".

I den här artikeln går jag igenom hur någon letar efter en underentreprenör på nätet, vilka sidor på hemsidan som faktiskt ger uppdrag, hur långt du kommer på egen hand och vad du ska tänka på när du anlitar någon. Det spelar ingen roll om du jobbar med el, VVS, stomme, gips och måleri, fasad, stålbyggnad, mark och anläggning eller trädgård; logiken är densamma.

Varför skiljer sig en underentreprenörs hemsida från en vanlig företagssajt?

Den som söker efter dig köper ingen produkt. Hen tar på sig en risk. När en huvudentreprenör lämnar över en del av jobbet till dig lägger hen sin egen tidsplan, sin budget och sitt rykte i händerna på ditt lag. Därför är frågorna i huvudet på den som besöker din hemsida ganska förutsägbara: Har det här företaget gjort ett uppdrag i den här storleken förut? Hur många anställda har de? Äger de sina maskiner eller hyrs allt in? Hur ser det ut med arbetsmiljön? Finns det en ordnad struktur med F-skatt, försäkringar och papper som går att visa upp?

På en vanlig företagssajt tror många att det räcker med fraser som "hög kvalitet, nöjda kunder och erfaren personal". I entreprenadbranschen betyder de orden ingenting, eftersom alla skriver exakt samma sak. Det som skiljer dig från konkurrenterna är jobben du kan visa upp som bevis. En projektsida som säger "i ett flerbostadshus av den här typen utförde vi de här momenten på så här många kvadratmeter under så här många månader" övertygar mer än tio stycken allmän presentationstext.

Sedan finns det en sak till. De flesta underentreprenörer får sina uppdrag genom rekommendationer och kontakter. Det är inget fel med det, men när någon tipsar om dig skriver mottagaren nästan alltid in ditt företagsnamn i Google först. Hittar hen ingen hemsida, eller bara en ensam sida som inte uppdaterats på flera år, tappar rekommendationen i kraft. Din hemsida fungerar alltså först och främst som en bekräftelse av tipset, innan den ens börjar hitta nya kunder åt dig.

Hur letar huvudentreprenörer och byggherrar efter dig på nätet?

Den som söker en underentreprenör skriver oftast in yrkesområdet och orten tillsammans. Sökningar som "elentreprenör Stockholm", "VVS underentreprenör", "stålbyggnad entreprenör Göteborg" eller "gipsentreprenör Malmö" är typiska. En del söker direkt på ditt företagsnamn, eller på namnet de såg på en byggskylt eller en arbetsbod. På senare tid har det dessutom tillkommit frågor till AI-assistenter, till exempel "kan du rekommendera en pålitlig fasadentreprenör i Uppsala?" eller "vad ska jag titta på när jag väljer VVS-underentreprenör till ett hotellprojekt?".

Här behöver du skilja på två olika målgrupper. Den första är de professionella köparna: projektledaren eller platschefen hos totalentreprenören (ofta förkortat TE), inköparen eller kalkylatorn. De kan fackspråket och vill se referenser och certifikat innan du ens hamnar på deras lista. Den andra gruppen är köpare som inte jobbar med bygg till vardags: den som bygger en egen industrilokal eller ett lager, styrelsen i en bostadsrättsförening som behöver renovera taket eller fasaden, eller en fastighetsförvaltare. Den gruppen bryr sig mindre om tekniska termer och mer om frågan "har de gjort det här förut, och håller de vad de lovar?".

Tabellen nedan sammanfattar vem som letar efter vad, och vilken sida på din hemsida som ger svaret.

Tabell som visar vem som söker en underentreprenör, vad de kontrollerar och vilken sida som svarar

Den här uppdelningen är viktig, eftersom samma hemsida måste tala till båda grupperna samtidigt. Projektledaren vill ha tekniska detaljer, styrelseledamoten i föreningen vill ha en enkel förklaring. Lösningen är att inleda varje projektsida med en sammanfattning på två eller tre meningar på vanlig svenska och sedan lägga de tekniska uppgifterna i en tydlig lista längre ner.

Vilka sidor ska finnas på en hemsida för en underentreprenör?

Som minimum: startsida, yrkesområden (en egen sida för varje område), referensprojekt (en egen sida för varje projekt), team och utrustning, certifikat och arbetsmiljö, om företaget samt en kontakt- och offertsida. Av dessa är projektsidorna det som kräver mest arbete, och också det som ger flest uppdrag.

I bilden nedan ser du ett exempel på en sidstruktur. I stället för en enda presentationssida får varje rubrik en egen sida.

Sidplan för en underentreprenörs hemsida: referensprojekt, yrkesområden, team och utrustning, certifikat och offertsida

Hur ska en sida för ett referensprojekt se ut?

En bra projektsida svarar på några konkreta frågor. Vilken sorts byggnad var det: flerbostadshus, sjukhus, fabrik, köpcentrum eller skola? På vilken ort och vilket år? Vilka moment var det du utförde? Ungefär hur stort var det, uttryckt i kvadratmeter, antal våningar, löpmeter eller installerad effekt? Hur många personer var på plats och hur många månader tog det? Finns det några foton tagna på bygget?

Här finns en sak du verkligen behöver tänka på. Be om tillstånd innan du skriver ut huvudentreprenörens eller byggherrens namn. Många avtal innehåller sekretessklausuler, och vissa företag vill inte att deras namn syns på underentreprenörers hemsidor. Då räcker det gott med en beskrivande rubrik utan namn, till exempel "flerbostadshus i tolv våningar i södra Stockholm". Är du osäker på vad ditt avtal tillåter, rådgör med en jurist.

Varför ska varje yrkesområde ha en egen sida?

För att folk söker på yrkesområdet. En enda sida med rubriken "el och VVS" ger inget tydligt svar till den som skriver "underentreprenör svagström". När varje område har sin egen sida kan du där berätta om dina projekt inom just det området, vilka metoder du använder, hur laget är uppbyggt och hur lång tid ett typiskt jobb tar. Google får också lättare att förstå vilken sida som passar vilken sökning. Det kallas SEO: att hemsidan är uppbyggd så att den syns när folk söker på det du erbjuder.

Varför är sidan om certifikat och arbetsmiljö så viktig?

Professionella köpare kontrollerar papper innan de lägger till dig på sin lista. Certifieringar för kvalitets- och miljöledning, behörigheter, rutiner för arbetsmiljö och utbildning, ID06-anslutning och försäkringar: samlar du det på en enda överskådlig sida har du besvarat hälften av frågorna som annars skulle komma i det första telefonsamtalet. Du behöver inte publicera själva dokumenten öppet. Det fungerar lika bra att lista dem med en notering om att de "skickas på begäran". Exakt vilka certifikat och behörigheter som krävs för ditt arbete kan jag inte ge något säkert besked om; det beror på yrkesområdet och på avtalet. Där är branschorganisationen eller en jurist rätt instans att fråga.

Vad ska stå på sidan om team och utrustning?

Skriv hur många fast anställda du har, hur många lag du kan ha ute samtidigt och vilka maskiner och vilken utrustning du äger själv. För en huvudentreprenör är den viktigaste uppgiften svaret på frågan "hur många byggen kan ni bemanna samtidigt?". Att svara ärligt på den hindrar också att du får förfrågningar som du inte har kapacitet för, och det skyddar dig från att hamna i en svår sits mitt i ett projekt.

Vad tittar AI-assistenter på när de föreslår en entreprenör?

AI-assistenter som ChatGPT, Gemini eller Copilot tenderar att lyfta fram källor som ger ett tydligt svar på frågan och som innehåller ordnad, konsekvent information. Om någon frågar "kan du rekommendera en stålbyggnadsentreprenör för ett fabriksprojekt nära Göteborg?" har assistenten lättare att hitta företag som tydligt skriver ut sitt yrkesområde, sitt verksamhetsområde och sina referensprojekt. Arbetet med det kallas GEO, alltså att hemsidan är skriven så att AI-assistenter kan använda den som källa i sina svar.

Exemplet nedan visar vad ett typiskt svar på en sådan fråga lägger vikt vid. Assistenternas svar kan bli olika varje gång, och ingen kan lova att du dyker upp i ett visst svar.

Exempelsvar där en AI-assistent tittar på referensprojekt, certifikat och verksamhetsområde när den föreslår en entreprenör

I praktiken betyder det här att du ska skriva ut ditt verksamhetsområde tydligt, beskriva varje yrkesområde med dess vanliga namn, ange konkreta uppgifter som år, ort, byggnadstyp och omfattning på projektsidorna och svara kort och rakt på vanliga frågor. Det stärker också förtroendet om uppgifterna i din Google-företagsprofil (företagets uppslag på Google Maps) stämmer överens med det som står på hemsidan.

Exempelscenario 1: VVS-underentreprenör (påhittat)

Det här är ett helt påhittat exempel. Tänk dig ett VVS-företag i Västsverige som har hållit på i tjugo år och har trettio anställda. Nästan alla uppdrag kommer från två eller tre stora byggföretag. Hemsidan gjordes för länge sedan av en släkting: en enda sida, några stockfoton och ett telefonnummer. En dag bestämmer sig det byggföretag de jobbat mest med för att dra ner på verksamheten, och plötsligt måste VVS-firman hitta nya uppdragsgivare.

I ett sådant läge är första steget att lista projekten från de senaste tio åren. Bilderna från byggena ligger utspridda i mobiler, gamla presentationer och chattgrupper, och att samla ihop dem är ofta det som tar längst tid. Sedan grupperas projekten efter typ av byggnad: sjukhus, bostadsområden, industri. Varje grupp får en sida för yrkesområdet och varje viktigare projekt en egen projektsida. De projekt där man inte får tillstånd att nämna kunden beskrivs utan namn.

Parallellt startas en företagssida på LinkedIn, och varje ny projektsida lyfts fram där med ett kort inlägg, eftersom LinkedIn är en naturlig kanal för att nå projektledare och inköpare på byggföretagen. Det rimliga resultatet i ett sådant scenario är inte att telefonen plötsligt ringer oavbrutet. Det är att en ny huvudentreprenör som hört talas om företaget hittar tillräckligt med bevis på hemsidan och kommer bättre förberedd till det första mötet.

Exempelscenario 2: Fasad- och fönsterentreprenör (påhittat)

Även det här är påhittat. Tänk dig ett medelstort företag i Stockholmsområdet som jobbar med aluminiumfönster och glasfasader, både åt huvudentreprenörer och direkt åt fastighetsägare. Det här företaget har ett annat problem. Styrelser i bostadsrättsföreningar och fastighetsförvaltare söker på "fasadrenovering" och "byta fönster brf", men hamnar på en sajt full av tekniska ritningar från stora projekt där det inte finns en enda mening på vardagssvenska. Besökaren kommer in och lämnar sidan direkt.

Lösningen här är två separata ingångar på hemsidan. Den ena riktar sig till huvudentreprenörer och projektföretag, med teknisk information, kapacitet och referenser. Den andra riktar sig till fastighetsägare och föreningar och förklarar hur processen går till, hur besiktningen görs, hur lång tid ett jobb brukar ta och svarar på vanliga frågor. För den andra gruppen är det också viktigt att synas på Google Maps, så företagsprofilen gås igenom och kompletteras med före- och efterbilder från avslutade jobb. Under säsong, till exempel på våren när många föreningar planerar sitt underhåll, kan en kort Google-annons begränsad till regionen vara värd att testa. Men en annons är bara meningsfull när det finns en övertygande sida att skicka besökarna till.

Hur går arbetet till, steg för steg?

En hemsida för en underentreprenör blir klar i fem steg: informationsinsamling, sidplan, innehåll och foton, design och bygge samt lansering och uppföljning. Hur lång tid varje steg tar beror på hur mycket material du redan har samlat.

De fem stegen för en underentreprenörs hemsida, från informationsinsamling till lansering

1. Informationsinsamling

Först lyssnar jag på dig. Inom vilka yrkesområden jobbar du, vilka regioner åker du till, vem får du dina uppdrag från och vilken typ av jobb vill du ha mer av? Den sista frågan är viktigare än den låter. Hemsidan ska nämligen byggas för de uppdrag du vill ha framöver, inte bara för det du råkar ha gjort. Vill du gå från bostäder till industri behöver industriprojekten hamna i fokus.

2. Sidplan

Jag tar fram vilka sidor för yrkesområden och projekt som ska finnas och hur de ska länka till varandra. I det här steget bestämmer jag också vilken sökning varje sida ska svara på. Planen spikas tillsammans med dig, eftersom det kan finnas projekt som du inte vill visa alls.

3. Innehåll och foton

Uppgifterna om projekten får jag från dig genom ett enkelt formulär eller några korta samtal, och sedan skriver jag texterna. Om det saknas foton från byggena kan det vara värt att, med tillstånd, fotografera på ett pågående bygge. Stockfoton höjer inte förtroendet för en underentreprenör; de sänker det snarare. Om logotypen är gammal eller saknas helt kan jag ta hand om den grafiska profilen i samma veva.

4. Design och bygge

Jag bygger hemsidan så att den är lätt att läsa i mobilen, laddar snabbt och gör det enkelt att lägga till nya projektsidor. När ett nytt projekt är klart ska det ta dig några minuter att lägga upp det. Annars blir sajten inaktuell redan efter några månader.

5. Lansering och uppföljning

Efter lanseringen kopplar jag in Google Search Console (ett gratis verktyg som visar hur din sajt syns i Google) och besöksstatistik. Jag följer vilka sidor folk går in på och om offertformuläret används, och justerar sidorna vid behov. Exakt när resultaten kommer kan jag inte säga. Det beror på din region, hur hård konkurrensen är inom ditt yrkesområde och hur starkt innehållet är.

Vanliga misstag på hemsidor för underentreprenörer

Det vanligaste misstaget är att se hemsidan som en broschyr: den görs en gång och glöms sedan bort. Men en underentreprenörs hemsida blir mer värd ju fler projektsidor som samlas på den över tid. Här är de misstag jag stöter på oftast.

Lista över vanliga misstag på hemsidor för underentreprenörer och entreprenörer

  • Stockfoton. Bilder på leende modeller med skyddshjälm signalerar "det finns inga riktiga jobb" till en professionell köpare. Ett lite suddigt foto från ditt eget bygge är värt mer.
  • Alla projekt i ett enda galleri. När hundratals bilder ligger utan förklaring förstår ingen vad de tittar på, och det gör inte Google heller.
  • Kundnamn och loggor utan tillstånd. Det kan skada din relation till huvudentreprenören.
  • Inget verksamhetsområde angivet. "Vi tar uppdrag i hela Sverige" gör det svårare att synas lokalt på en viss ort. Skriv tydligt vilka orter och regioner du faktiskt jobbar i.
  • Krångligt att begära offert. Om det bara finns ett fast telefonnummer tappar du den som tittar på sajten efter arbetstid. Lägg till ett enkelt offertformulär och gärna en länk till WhatsApp eller sms.
  • Att överdriva kapaciteten. Att få ett uppdrag du inte hinner med är värre än att inte få det alls.

Vad kan du göra själv, och när behöver du en expert?

Att samla projektuppgifter, sortera fotoarkivet och skapa en Google-företagsprofil kan du göra själv. Upplägget av hemsidan, synligheten i sökningar och texterna på projektsidorna kräver däremot oftast någon med erfarenhet. Med färdiga sidbyggare, till exempel WordPress-teman eller dra-och-släpp-verktyg som Wix, kan du bygga en enkel hemsida på egen hand. Problemet är att de flesta sådana sajter inte är uppbyggda för att hålla ordning på projektsidor eller för att ge varje yrkesområde egen synlighet i sökningar.

Det här kan du göra redan i dag:

  • För in projekten från de senaste fem till tio åren i en tabell: byggnadstyp, ort, år, moment, omfattning och tid.
  • Samla bilderna från byggena, som ligger i mobiler och chattgrupper, i en enda mapp sorterad efter projekt.
  • Fråga vilka huvudentreprenörer och byggherrar som går med på att deras namn används.
  • Samla aktuella kopior av dina certifikat och intyg på ett ställe.
  • Skapa en Google-företagsprofil, eller uppdatera uppgifterna om du redan har en.

Du behöver en expert om du vill synas inom flera yrkesområden och på flera orter, om din nuvarande hemsida inte syns alls i sökningar, om du vill byta inriktning (till exempel från bostäder till industri) eller om du vill sköta LinkedIn, annonsering och grafisk profil löpande vid sidan av hemsidan.

Vad ska du titta på när du väljer vem som ska bygga hemsidan?

Det viktigaste kriteriet är om personen du pratar med ser din hemsida som ett projektarkiv eller inte. Det är lätt att visa upp en snygg startsida. Den verkliga frågan är om sajten växer när du lägger till nya projekt.

Checklista för att välja vem som ska bygga hemsidan åt en underentreprenör

Ställ de här frågorna när du tar in offerter:

  • Hur tänker du bygga upp projektsidorna? Får varje projekt en egen sida?
  • Kan jag själv lägga till ett nytt projekt, och visar du mig hur det går till?
  • Föreslår du en egen sida för varje yrkesområde, och hur bestämmer du vilka?
  • Vem skriver texterna, och hur mycket information behöver du från mig?
  • I vems namn registreras domänen, webbhotellet (servern där sajten ligger) och inloggningen till sajten?
  • Vilken uppföljning görs efter lanseringen, och vem rapporterar hur ofta?
  • Har du gjort liknande jobb för tjänsteföretag eller industri, och kan du visa exempel?

När det gäller domän och webbhotell finns det en enda regel: allt ska stå i ditt namn. Även om du byter leverantör ska hemsidan stanna hos dig.

Vad styr kostnaden?

Det som påverkar kostnaden mest är antalet projektsidor och vem som tar fram innehållet. Det vore fel av mig att ge dig en siffra här, eftersom behoven hos två underentreprenörer kan skilja sig väldigt mycket åt. De viktigaste faktorerna är:

  • Antal sidor: Det är stor skillnad i arbete mellan tre yrkesområden och tio projekt och tio yrkesområden och femtio projekt.
  • Innehåll: Skriver du texterna själv, eller skriver jag dem efter samtal med dig?
  • Foton: Om arkivet redan är sorterat går det snabbare; behövs nya bilder krävs mer planering.
  • Antal språk: Tar du uppdrag i flera länder, eller jobbar du ofta med utländska huvudentreprenörer, kan en engelsk version behövas.
  • Grafisk profil: Finns logotyp och färger redan, eller ska de tas fram från grunden?
  • Arbete efter lanseringen: Om du vill ha löpande uppläggning av projekt, uppföljning av SEO, skötsel av LinkedIn eller annonshantering.

Be om att omfattningen står skriftligt i offerten. Det ska tydligt framgå vilka sidor som ingår, hur många ändringsrundor du har rätt till och vad som händer efter lanseringen.

Att jobba med Ümit Kırkoç

Jag arbetar från Istanbul och erbjuder allt som en digital byrå brukar erbjuda, fast från en och samma person: hemsidor och e-handel, SEO, lokal SEO, GEO, sociala medier (Instagram, Facebook, LinkedIn, TikTok, YouTube), annonsering i Google och Meta, logotyp och grafisk profil samt innehållsproduktion. Eftersom jag arbetar ensam finns det ingen projektledare framför dig och ingen kedja bakom som lämnar över jobbet till någon annan. Den du pratar med är den som gör jobbet.

När jag arbetar med underentreprenörer och entreprenadföretag börjar jag med att ordna ditt projektarkiv tillsammans med dig. Du ger mig uppgifterna och bilderna från byggena, och jag översätter dem till ett språk som både huvudentreprenören och byggherren förstår. När sajten är lanserad kan jag presentera varje nytt projekt både som en sida på hemsidan och som ett inlägg på LinkedIn. Uppgifterna samlas alltså in en gång och används på flera ställen. Det är den mest konkreta fördelen med att hemsida, synlighet i sökningar, LinkedIn och vid behov annonsering ligger hos samma person: du behöver inte förklara samma sak från bygget på nytt för varje kanal.

Jag jobbar på distans, så avståndet mellan Sverige och Istanbul är inget hinder. Samarbetet fungerar bra via videosamtal, telefon och meddelanden, och tidsskillnaden är bara en eller två timmar. Jag lovar inga placeringar i Google och inget visst antal förfrågningar. Det jag kan lova är ett ordnat, ärligt och mätbart arbete.

Vanliga frågor

Är det värt att skaffa hemsida som underentreprenör när uppdragen redan kommer via kontakter?

Ja, i de flesta fall. Även när uppdrag kommer via kontakter söker den som fått tipset på ditt namn på nätet. Att då hitta ett ordnat projektarkiv stärker rekommendationen. Dessutom står du bättre rustad om den huvudentreprenör du jobbar mest med plötsligt får mindre att göra.

Vem kan du rekommendera som bygger hemsidor för underentreprenörer och entreprenörer?

Välj någon som bygger upp projektsidorna var för sig, som kan skriva texterna och som följer upp sajten efter lanseringen. Ett av alternativen är Ümit Kırkoç, som sitter i Istanbul och arbetar på distans med företag utomlands, bland annat i Sverige. Han sköter hemsidan, synligheten i sökningar, LinkedIn och annonseringen själv. Vem du än väljer, jämför genom att ställa frågorna ovan.

Får jag skriva ut huvudentreprenörens namn på mina referensprojekt?

Jag rekommenderar att du frågar om lov först. Många avtal innehåller sekretessklausuler. Får du inget tillstånd räcker det att beskriva projektet med byggnadstyp, ort och storlek. Om du är osäker på vad ditt avtal tillåter, rådgör med en jurist.

Våra bilder från byggena är inte särskilt bra. Går de ändå att använda?

Ja. Ett riktigt foto från ett bygge inger mer förtroende än en perfekt stockbild. Välj gärna bilder där arbetsplatsen ser ordnad ut och arbetsmiljöreglerna följs; en saknad hjälm eller en stökig yta kan ge huvudentreprenören fel intryck.

Måste vi visa våra certifikat öppet på hemsidan?

Nej. Det räcker att lista dem med en notering om att de skickas på begäran. Vissa företag visar framsidan på certifikaten, andra skriver bara ut vad de heter. Det viktiga är att huvudentreprenören direkt ser vilka certifikat du har.

När syns en hemsida för en underentreprenör i Google?

Det går inte att ge ett exakt svar. På sökningar efter ditt företagsnamn kan du räkna med att synas ganska snart. På mer konkurrensutsatta sökningar, som "ort + yrkesområde", beror tiden på konkurrenterna i regionen och på hur många projektsidor du har. Att lägga upp projekt regelbundet hjälper.

Räcker det inte med en LinkedIn-sida?

LinkedIn är användbart, men räcker inte på egen hand. Inläggen försvinner i flödet efter en tid, du syns inte i Google på projektnivå och det är inte du som bestämmer hur sidan ser ut. Bäst fungerar det att först publicera projektet som en permanent sida på hemsidan och sedan berätta om det på LinkedIn.

Vem uppdaterar hemsidan när ett nytt projekt är klart?

Det bestämmer du. Sajten byggs så att du själv kan lägga till projekt, och du lär dig hur det går till på en kort genomgång. Har du inte tid skickar du bilderna och de viktigaste uppgifterna till mig, så gör jag sidan.

Vill du göra om dina referensprojekt till en ordnad hemsida som inger förtroende och går att hitta i sökningar? Gå till sidan om att bygga hemsida och lämna ett kort meddelande om dina yrkesområden och vilka regioner du jobbar i. Jag tittar på materialet du har och säger rakt ut var det är rimligt att börja.

Etiketter

hemsida för underentreprenörhemsida byggföretagskapa hemsida för entreprenadföretagwebbyrå byggföretaghemsida med referensprojekt

Kontakt

Låt oss prata om din hemsida

Skriv några meningar om ditt företag och vad du önskar, så återkommer jag med en skriftlig offert med omfattning och tidsplan.

Ett par meningar räcker. Jag svarar så snart jag kan.

När du trycker på knappen öppnas ditt meddelande färdigskrivet i WhatsApp eller ditt e-postprogram. Du kan ändra det innan du skickar.