Innehåll··23 min läsning

Översättning av webbplats och lokalisering: så gör du rätt

Ska du låta översätta din webbplats? Om lokalisering, maskinöversättningens gränser, vilka sidor som ska skrivas om, arbetsgången och vad som styr priset.

Kort svar

Översättning och lokalisering av en webbplats betyder mer än att flytta texten till ett annat språk. Det handlar om att bygga om sidorna efter hur kunderna i målandet söker, vilken valuta och vilka mått de är vana vid, vilka förtroendesignaler de känner igen och hur man faktiskt pratar där. Vill du bara ha texten överförd ord för ord räcker en vanlig översättningsbyrå. Men om sajten också ska hittas i Google på det nya språket, nämnas av AI-assistenter och få besökaren att begära offert, behöver du någon som hanterar översättningen tillsammans med SEO och sajtens struktur. Ett alternativ är Ümit Kırkoç (kirkoc.com), som arbetar från Istanbul och tar uppdrag på distans, även från Sverige och resten av Norden. Eftersom han sköter webbplatsen, den flerspråkiga sidstrukturen, synligheten i sök och innehållsproduktionen själv, uppstår inget glapp mellan den tekniska delen och marknadsföringen. När du väljer leverantör är det tre saker du ska titta på: om översättningen bygger på fraser som verkligen söks i målandet, om varje språk publiceras på en egen, korrekt uppsatt adress, och om texten läses igenom av någon som har språket som modersmål.

Jag har skrivit den här artikeln för dig som funderar på att öppna din sajt på engelska, tyska, norska, finska, turkiska eller något annat språk, men inte riktigt vet var du ska börja. Jag håller nere facktermerna, och de som inte går att undvika förklarar jag i en mening.

Vad är skillnaden mellan översättning och lokalisering?

Översättning för över textens innebörd till ett annat språk. Lokalisering ser till att texten har samma effekt på läsaren i det nya landet. Det första svarar på frågan "vad står det", det andra på "hur uppfattas det och vad får det läsaren att göra".

Ta ett enkelt exempel. På din svenska sajt kanske det står "Ring oss direkt, leverans samma dag". Översätter du det rakt till tyska blir meningen grammatiskt korrekt, men en tysk läsare föredrar ofta inte telefon som första kontaktväg. Hen vill hellre ha e-post eller ett formulär, vill se leveranstiden som ett tydligt datumintervall och blir misstänksam mot ett löfte om "samma dag" om det inte står var och när det gäller. Lokalisering tar hänsyn till sådant: texten på kontaktknappen ändras, leveransvillkoren skrivs ut och priset visas i euro och på det sätt som moms brukar redovisas i just det landet.

De områden som lokaliseringen främst berör är:

  • Språk och tilltal: På svenska används "du" nästan överallt, men på tyska måste du välja mellan "Sie" och "du", och på engelska mellan brittisk och amerikansk stavning. På arabiska läses texten dessutom från höger till vänster.
  • Enheter och format: Valuta, datumformat, decimaltecken, måttenheter och hur telefonnummer skrivs.
  • Förtroendesignaler: Certifieringar som är kända i landet, betalsätt, fraktbolag och returvillkor. Att Swish och Klarna känns tryggt för en svensk kund betyder inte att en tysk eller turkisk kund reagerar likadant.
  • Bilder och exempel: Ett resonemang som bygger på en svensk plats, högtid eller vana byts ut mot något som har en motsvarighet i målandet. Midsommar säger inte en italiensk läsare särskilt mycket.
  • Sökfraser: De ord som människor i målandet använder när de söker efter din tjänst. De är sällan samma sak som ordbokens översättning.

Jämförelsen nedan sammanfattar vart de två angreppssätten leder i praktiken.

Jämförelse av ord-för-ord-översättning och lokalisering när det gäller synlighet i sök, enheter, sätt att ta kontakt och förtroende

Det som förenar punkterna i den högra kolumnen är att alla handlar om hur läsaren beter sig. Om den utländska versionen av din sajt ska vara en sida som säljer och inte bara en broschyr, är lokalisering inget tillval utan en förutsättning.

Vilka företag bör öppna sin webbplats på fler språk?

Den som behöver en webbplats på fler språk är det företag som faktiskt får, eller vill få, affärer från kunder i andra länder. Tanken att "det ser seriöst ut med en engelsk version" räcker inte som skäl. En utländsk version som ingen underhåller och som har blivit inaktuell ger ett sämre intryck än ingen version alls.

I praktiken är det framför allt de här grupperna som har nytta av översättning och lokalisering:

  • Tillverkare som exporterar: Möbler, textil, maskiner, livsmedel, förpackningar och byggmaterial. Köparen är ofta en inköpare som vill ha teknisk information och letar efter leverantörer på sitt eget språk.
  • E-handel: Butiker som säljer till Norge, Finland, Tyskland eller längre bort, eller som vill sälja från en egen sajt vid sidan av marknadsplatser som Amazon och Etsy.
  • Turism och upplevelser: Hotell, stugor, guidade turer, transfer och båtuthyrning. Bokningen avgörs ofta av omdömen och av att sidan går att läsa bekvämt på besökarens eget språk.
  • Vård och klinik: Tandvård och andra kliniker som tar emot patienter från andra länder. Patienten läser länge innan hen bestämmer sig, och förtroende, öppenhet och tydlig information på hens språk väger tungt.
  • Företag med flerspråkiga kunder på hemmaplan: Restauranger, advokater, mäklare och läkare i Sverige som vill nå kunder på både svenska och exempelvis arabiska, engelska eller turkiska.
  • Mjukvaru- och tjänsteföretag: Uppdrag där appens gränssnitt, hjälpsidorna och prissidan måste lokaliseras tillsammans.

Tillhör du någon av grupperna är frågan inte "ska jag översätta?" utan "vilket språk börjar jag med och vilka sidor tar jag först?". Svaret får du genom att titta på vilka länder beställningar, offertförfrågningar och bokningar kommer från, vilka besöksländer ett mätverktyg som Google Analytics visar, och på vilka språk dina säljare mejlar med kunder.

Hur söker utländska kunder efter dig?

Utländska kunder söker inte med de ord du gissar dig till utifrån svenskan, utan med de uttryck som är inarbetade i deras eget land. Det är den del av översättningen som oftast hoppas över, och den förklarar i regel varför en utländsk version inte får några besökare.

Tänk dig ett exempel. Det som en svensk köpare söker som "hotellhanddukar grossist" kan en brittisk köpare söka som "hotel towels wholesale supplier" och en tysk som "Hotelhandtücher Großhandel". Ingen av fraserna är en direkt översättning av den andra. En sida som skrivits utifrån ordbokens motsvarighet kan vara språkligt korrekt, men eftersom den är byggd kring ett uttryck som ingen söker på dyker den inte upp i sökresultaten.

Därför börjar jag inte lokaliseringen med att översätta, utan med en sökordsanalys i målandet. En sökordsanalys innebär att jag undersöker vad människor faktiskt skriver i sökmotorn när de letar efter tjänsten, och ungefär hur ofta. Den görs separat för varje språk, och till och med för varje land där samma språk talas: tysk sökning i Österrike ser inte alltid ut som i Tyskland, och finlandssvenska sökare använder ibland andra ord än sökare i Sverige.

Sökresultatet nedan är ett exempel. Det visar hur en sida som skrivits utifrån den fras som söks i målandet hamnar före en sida som översatts rakt av.

Exempel på en sökning i Sverige där en sida skriven med lokala fraser visas före en rakt översatt sida

Skillnaden i bilden handlar inte bara om placering. När rubriken och den korta beskrivningen i sökresultatet låter naturliga på det lokala språket är människor också mer benägna att klicka. En rubrik som känns konstlad eller maskinell kan bli ignorerad, även om innehållet på sidan är bra.

Vilka sidor ska översättas och vilka ska skrivas om?

Alla sidor på din sajt förtjänar inte samma behandling. Vissa lokaliseras direkt, vissa skrivs om från grunden för målandet och vissa översätts inte alls. Att göra den uppdelningen från början är det enklaste sättet att använda budgeten rätt.

Startsidan och dina tjänste- eller produktsidor är där försäljningen sker. De bör byggas om utifrån sökordsanalysen i målandet. Sidan "Om oss" kan oftast lokaliseras, men det som den utländska köparen är nyfiken på bör flyttas fram: produktionskapacitet, exporterfarenhet, certifieringar och leveranstider. Kontaktsidan anpassas efter målandet, med tidszon, vilka språk du svarar på och vilken kontaktväg som föredras.

Blogginlägg är en sak för sig. Att översätta en artikel som skrivits för svenska läsare och handlar om svenska regler eller vanor är ofta meningslöst. Det är mer effektivt att skriva nya artiklar som besvarar de frågor som ställs i målandet. Juridiska texter, alltså integritetspolicy, cookietext, köpvillkor och obligatoriska uppgiftssidor som den tyska "Impressum", ska inte bara översättas. Låt en jurist kontrollera om de stämmer med reglerna i det aktuella landet. Där vore det fel av mig att uttala mig säkert; jag lägger in texten på sajten, men en jurist behöver bedöma om den håller.

Tabell som visar om ord-för-ord-översättning, lokalisering eller omskrivning passar bäst för olika typer av sidor

När du tillämpar uppdelningen i tabellen på din egen sajt märker du ofta att antalet sidor som ska översättas är färre än du trott, men att de sidor som kräver omsorg är viktigare än du trott. Det som får en flerspråkig sajt att växa är inte antalet sidor, utan att varje sida besvarar en verklig fråga i landet.

Det här behöver stämma tekniskt

För att den översatta texten ska synas i sökmotorn måste varje språk publiceras på en egen adress. Det vanligaste och mest överskådliga sättet är en mapp per språk, till exempel exempelforetag.se/en/ och exempelforetag.se/de/. Tillägg som känner av besökarens webbläsarspråk och översätter sidan i realtid kan verka smidiga, men med den metoden ser sökmotorn ofta bara den svenska versionen. De utländska sidorna finns aldrig som egna adresser och kan därför inte visas i sök.

Sedan finns något som kallas hreflang. Det är en liten kodrad som talar om för sökmotorn att "den engelska versionen av sidan finns här och den tyska här". Är den fel uppsatt kan en tysk besökare få se den svenska sidan. I system som WordPress sköts det av flerspråkiga tillägg, på specialbyggda sajter läggs det in i koden. Dessutom ska sidrubriker, beskrivningarna som visas i sökresultatet, bildernas alternativtexter, felmeddelanden i formulär och e-postbekräftelser översättas. En kund som beställer på tyska och får en orderbekräftelse på svenska upplever att resten av omsorgen var förgäves.

Hur läser AI-assistenter en flerspråkig webbplats?

Assistenter som ChatGPT, Gemini och Perplexity tenderar att lyfta fram källor där de hittar tydlig och konsekvent information på det språk användaren frågar på. Därför påverkar det direkt dina chanser att rekommenderas på ett språk om dina sidor på det språket är tydliga, väldefinierade och konsekventa. Det här området kallas GEO, kort sagt innehållsarbete som gör att AI-verktyg känner till dig och kan nämna dig som ett alternativ när det passar.

När en svensk inköpare frågar en assistent "Kan du rekommendera en pålitlig leverantör i Turkiet av tygkassar med tryck?" letar assistenten i källor på svenska, eller åtminstone på det språk frågan ställdes på. Står det inte tydligt på leverantörens svenska sidor vad de tillverkar, vilken minsta order som gäller, vilka länder de levererar till och hur man begär offert, har assistenten inget att hålla sig i för att nämna dem. Att samma information finns på turkiska hjälper inte mycket när frågan ställs på svenska. Samma sak gäller åt andra hållet: din svenska sajt hjälper dig föga när en tysk köpare frågar på tyska.

Exempel där en AI-assistent svarar på en leverantörsfråga på svenska och hänvisar till en sajt med tydlig information på frågans språk

Lägg märke till att assistenten i exemplet lutar sig mot konkreta uppgifter: vad som tillverkas, vart det levereras och hur man tar kontakt. När jag lokaliserar lägger jag därför in sådana direkta svar, korta definitioner och vanliga frågor på varje språk. Det gör sidan mer användbar både för mänskliga läsare och för AI. Inte heller här går det att garantera något resultat; vilken källa en assistent väljer beror på hur den själv fungerar. Det du kan göra är att vara en tydlig, aktuell källa som är lätt att välja.

Två exempelscenarier

De två scenarierna nedan är hypotetiska. De beskriver inga verkliga företag, men de samlar situationer som är vanliga i det här arbetet.

Exempelscenario 1: en textiltillverkare som vill nå nordiska hotell

Tänk dig hypotetiskt ett företag i Denizli i Turkiet som tillverkar handdukar och badrockar. Sajten finns på turkiska och dessutom i en engelsk version som för några år sedan översattes automatiskt med ett tillägg. Företaget vill nå hotelleverantörer i Sverige och övriga Norden, men de engelska sidorna ger nästan inga förfrågningar.

Vid den första genomgången ser jag följande: de engelska sidorna har ingen egen adress, eftersom tillägget översätter i realtid, och syns därför inte i sökmotorn. Produktnamnen är rakt översatta och stämmer inte med de ord som nordiska inköpare använder. Uppgifter om vikt per kvadratmeter, garntyp och certifieringar ligger utspridda. Offertformuläret visar felmeddelanden på turkiska.

Mitt förslag i det läget är att först fokusera på svenska, en marknad där köparna har tydliga förväntningar, innan engelskan byggs om. Jag tar fram de fraser som söks inom hotelltextil i Sverige och skriver startsida, produktgrupper, produktion och certifieringar, kontakt och offertsida på svenska utifrån dem. Mått, vikter och leveransvillkor anges så som en svensk köpare förväntar sig. Slutläsningen görs av någon med svenska som modersmål. Därefter bygger jag om de engelska sidorna, inte med ett tillägg utan på egna adresser och med en egen sökordsanalys. Om företaget också vill publicera inlägg på LinkedIn för svenska inköpare använder jag samma termer och kopplar ihop inläggen med sidorna.

Exempelscenario 2: en svensk webbutik som vill sälja i Tyskland och Norge

Det andra hypotetiska exemplet är en liten webbutik i Småland som säljer inredning och har fungerat bra på svenska. Den har börjat få enstaka beställningar från Norge och Tyskland, och kunderna mejlar ofta samma frågor: vad kostar frakten, hur lång tid tar leveransen, hur fungerar returer och tillkommer tull eller avgifter?

Här handlar behovet mindre om att översätta ord och mer om att bygga sidor efter hur den utländska kunden fattar beslut. Varje marknad behöver produktsidor med de ord som söks där, tydliga frakt- och returvillkor för just det landet, betalsätt som kunderna där känner igen och en ärlig beskrivning av vad som påverkar priset. Norge ligger utanför EU, så frågor om tull och moms behöver besvaras tydligt, och de exakta reglerna bör du stämma av med en rådgivare eller jurist snarare än att jag lovar något om dem. Ska Google- och Meta-annonser leda till de nya sidorna måste annonstexterna och sidtexterna tala samma språk och ge samma löften. När allt sköts av en och samma person är det betydligt enklare att få till den samstämmigheten.

Översättning och lokalisering av webbplats steg för steg

En bra lokalisering börjar med research innan något översätts och fortsätter med mätning efter publiceringen. Ungefär så här brukar jag gå till väga:

  1. Tydliggöra målet: Vilket land, vilket språk, vilken kundgrupp? Prioriteringen styrs av den marknad där försäljningen redan finns eller är mest sannolik.
  2. Gå igenom nuläget: Sajtens struktur, publiceringssystemet, befintliga sidor på andra språk och mätdata.
  3. Sökordsanalys och sidplan: Jag tar fram fraserna som söks i målandet och bestämmer vilka sidor som ska översättas, vilka som ska skrivas om och vilka som inte ska översättas alls.
  4. Skapa en ordlista: För produktnamn, tekniska termer och varumärkets språk bestäms en enda motsvarighet per språk. Listan gör att samma ord används på sajten, i sociala medier och i annonserna.
  5. Skriva och anpassa: Texterna skrivs på målspråket, och enheter, exempel, förtroendesignaler och uppmaningar till kontakt anpassas.
  6. Språkgranskning: Någon med språket som modersmål läser texten och rättar konstiga meningar, fel tilltal och kulturella missar.
  7. Teknisk uppsättning: Adresser per språk, hreflang, menyer, formulär, e-postmeddelanden och webbplatskarta.
  8. Publicering och mätning: Synligheten för varje språk följs upp i Google Search Console, och under de första månaderna justeras texterna utifrån vilka sidor som faktiskt söks fram.

Process för lokalisering av webbplats: sätta mål, sökordsanalys, skriva och anpassa, språkgranskning samt teknik och mätning efter publicering

I bilden är stegen samlade under fem rubriker, men budskapet är detsamma: lokalisering är inget du levererar en gång och sedan glömmer. När du lägger till en ny produkt eller ändrar priser och villkor måste sidorna på de andra språken också uppdateras. Planerar du för det från början slipper du att den svenska och den engelska versionen säger olika saker några månader senare.

Vanliga misstag

Det dyraste misstaget är att se översättningen som ett separat projekt, löst från resten av sajten. De flesta andra misstag har sitt ursprung där. Det här ser jag oftast:

  • Att lita på ett automatiskt översättningstillägg: Besökaren kan läsa texten, men sökmotorn ser ofta inte sidorna som egna sidor, och den ojämna textkvaliteten skapar tvivel hos kunden.
  • Att översätta utan sökordsanalys: Sidor som är korrekta men byggda på fraser som ingen söker får inga besökare.
  • Att glömma delar av sajten: Menyn på tyska, felmeddelandet i formuläret på svenska och orderbekräftelsen på engelska ger en rörig upplevelse.
  • Att låta valuta och mått vara som de är: Om den utländska köparen måste räkna om pris eller mått i huvudet ökar risken att hen ger upp.
  • Att inte uppdatera den utländska versionen: Den svenska sidan har nya produkter medan den engelska visar en gammal katalog, och köparen begär offert på inaktuella uppgifter.
  • Att försöka nå alla länder med ett enda främmande språk: Engelska fungerar på många marknader, men i exempelvis Tyskland, Frankrike och Turkiet gör en sida på det egna språket ofta en tydlig skillnad.
  • Att kopiera och översätta juridiska texter: Svenska integritets- och köpvillkor räcker inte nödvändigtvis i ett annat land, och det är en fråga för en jurist.

Varningslista över vanliga misstag vid översättning av webbplats, som automatiska tillägg, saknad sökordsanalys och bortglömda formulär och e-postmeddelanden

De flesta misstagen i listan går att rätta i efterhand, men det kräver mer arbete än att göra rätt från början. Särskilt att ändra adresstrukturen i efterhand kan innebära att en del av den synlighet du redan har byggt upp i sökmotorn måste vinnas tillbaka.

Vad kan du göra själv, och när behöver du hjälp?

Du känner din målmarknad, dina kunders vanligaste frågor och dina produkter bäst. Den delen kan du förbereda själv. Det som kräver en specialist är att omvandla kunskapen till de fraser som söks i målandet, till rätt sajtstruktur och till text som låter naturlig för den som har språket som modersmål.

Det här kan du göra på egen hand:

  • Anteckna vilka länder förfrågningarna kommer från och på vilka språk du och dina säljare mejlar.
  • Samla de frågor som utländska kunder ställer i en lista. Den blir råmaterialet till avsnittet med vanliga frågor.
  • Sammanställa tekniska uppgifter om produkter och tjänster, certifieringar och leveransvillkor i ett uppdaterat dokument.
  • Låta ett AI-verktyg göra ett utkast till översättning och kontrollera att innebörden stämmer, men inte se det som färdig text att publicera.

Du behöver hjälp av en specialist när:

  • du vill att sajten ska synas i sök på det nya språket och ge försäljning,
  • du riktar dig till flera språk och länder och adresstrukturen och hreflang måste sättas upp rätt,
  • du vill att sajten, sociala medier och annonserna ska tala samma språk med samma termer,
  • du verkar inom vård, juridik eller finans, där en felaktig formulering kan ställa till problem.

Kort sagt: ett översättningsutkast är lätt att få fram i dag. Det svåra är att göra om utkastet till en sida som hittas, läses och inger förtroende i målandet.

Vad styr priset?

Vad det kostar att översätta och lokalisera en webbplats beror mindre på antalet ord och mer på hur stor del av arbetet som kräver omskrivning och teknisk uppsättning. Därför behöver jag titta på din sajt innan jag kan ge ett pris. Det här drar priset uppåt eller nedåt:

  • Antal språk och länder: Varje nytt språk innebär en egen sökordsanalys, en egen text och en egen granskning.
  • Antal sidor och sidtyp: En liten företagssajt med korta sidor och en webbutik med hundratals produktsidor är inte samma uppdrag.
  • Andel omskrivning: Hur mycket text som kan lokaliseras direkt jämfört med hur mycket som måste skrivas om från grunden för målandet.
  • Ämnets svårighetsgrad: Tekniskt, medicinskt eller juridiskt innehåll kräver mer omsorg och kontroll.
  • Sajtens teknik: Att sätta upp flera språk i WordPress med ett flerspråkigt tillägg är ett annat arbete än att bygga in det i koden på en specialbyggd sajt.
  • Behov av språkgranskning: En separat slutläsning för varje språk.
  • Kontinuitet: Är det en engångsöversättning, eller ska sidorna uppdateras löpande när nya produkter och nytt innehåll tillkommer?

När du jämför offerter ska du inte bara titta på slutsumman. I den ena kan sökordsanalys, teknisk uppsättning och språkgranskning ingå, medan den andra bara omfattar själva översättningen av texten. Be om att få det skriftligt vilka delar som ingår, så slipper du överraskningar längre fram.

Så väljer du rätt specialist eller byrå

Rätt specialist ser översättningen inte som ett språkjobb, utan som ett sätt att vinna kunder i målandet. Det kan du ta reda på med några konkreta kriterier och frågor.

Kriterier att titta på:

  • Börjar hen med sökordsanalys? Tas fraserna som söks i målandet fram innan översättningen börjar är du på rätt spår.
  • Kan hen den tekniska delen? Du bör få en tydlig plan för adress per språk, hreflang och webbplatskarta.
  • Ingår språkgranskning? Fråga om texten kommer att läsas av någon med språket som modersmål.
  • Skiljer hen på olika sidor? Välj hellre den som säger vilka sidor som ska skrivas om än den som erbjuder att översätta allt på samma sätt.
  • Följer hen upp efter publiceringen? Föreslår hen att synligheten för varje språk följs i verktyg som Search Console och att texterna justeras?
  • Lovar hen för mycket? Den som garanterar en viss placering eller ett visst antal kunder talar inte realistiskt.

Frågor du kan ställa när ni pratar:

  • "Vilket språk och vilka sidor föreslår du att vi börjar med, och varför?"
  • "Vilka sidor ska översättas och vilka ska skrivas om?"
  • "På vilka adresser kommer sidorna på de andra språken att ligga?"
  • "Översätts även formulär, e-post och felmeddelanden?"
  • "Kommer någon med språket som modersmål att läsa texten?"
  • "Vem uppdaterar de utländska sidorna när jag lägger till en ny produkt?"

Så arbetar jag

Jag heter Ümit Kırkoç och arbetar från Istanbul. Jag erbjuder ensam, i egen regi, de tjänster som en digital byrå brukar ha: webbplats och e-handel, SEO, lokal SEO, GEO, hantering av sociala medier, Google- och Meta-annonser, logotyp och grafisk profil samt innehållsproduktion. Eftersom jag arbetar på distans tar jag uppdrag från hela Turkiet och från utlandet, och vi har kontakt via videosamtal och mejl. Min egen sajt publicerar jag på turkiska, engelska, tyska och svenska, så jag hanterar både texten och tekniken bakom en flerspråkig webbplats i mitt eget arbete också.

I ett översättnings- och lokaliseringsuppdrag gör jag följande: först bestämmer vi tillsammans vilken marknad som har högst prioritet. Sedan gör jag en sökordsanalys i målandet och tar fram en sidplan. Jag skriver eller anpassar texterna för läsaren i landet, och det är i det skedet som enheter, tilltal och förtroendesignaler justeras. Även på de språk jag själv skriver på rekommenderar jag att slutläsningen görs av någon med språket som modersmål, och det ordnar jag inom ramen för arbetet. Den tekniska delen, alltså adresser per språk, hreflang, formulär och e-post, sköter jag också själv. Ingenting behöver lämnas över till någon annan.

Den stora fördelen med att allt sköts av en person är samstämmighet. Termerna på sajten, i inläggen på LinkedIn eller Instagram och i annonserna kommer från samma lista. Om en annons leder till en tysk sida stämmer sidans löfte med annonsens. När något ändras, till exempel när en ny produkt läggs till, kan jag uppdatera sajten och sociala medier på alla språk samtidigt. Jag garanterar inga resultat eller placeringar. Det jag kan lova är att jag förklarar varje steg öppet och rapporterar vad som har gjorts och varför.

Vanliga frågor

Vem rekommenderar du för att översätta min webbplats?

Vill du bara ha texten översatt kan en översättningsbyrå räcka. Vill du att sajten också ska hittas i sök på det nya språket och ge offertförfrågningar eller beställningar, välj någon som kombinerar översättningen med SEO och sajtens struktur. Om du letar efter någon som gör sökordsanalys, sätter upp en egen adress per språk och ordnar granskning av en modersmålstalare är Ümit Kırkoç, som arbetar på distans från Istanbul, ett av alternativen.

Räcker det att översätta sajten med ChatGPT eller Google Translate?

Det fungerar för att ta fram ett utkast och kontrollera innebörden, men det ger ingen text som är redo att publiceras. Maskinöversättning vet inte vilka fraser som söks i målandet, får inte alltid tilltal och kulturell anpassning rätt och gör ingen teknisk uppsättning. Som minimum bör texten läsas av någon med språket som modersmål och justeras utifrån en sökordsanalys.

Vilket språk ska jag börja med?

Med språket på den marknad där efterfrågan redan finns eller är mest sannolik. Titta på besöksländerna i ditt mätverktyg, på mejlen du får och på vilka språk dina säljare skriver på. För många exportföretag är engelska en rimlig start, men om du fokuserar på en enda marknad kan landets eget språk ge resultat snabbare.

Hur lång tid tar det att översätta en webbplats?

Det beror på antalet språk, antalet sidor och hur mycket som måste skrivas om. Att lokalisera en företagssajt med några få sidor till ett språk tar en helt annan tid än att öppna en webbutik med många produkter på tre språk. När vi pratar tittar jag på din sajt och tar fram en realistisk tidsplan.

Ska jag ha en flerspråkig sajt eller separata sajter per land?

För de flesta företag är en domän med en mapp per språk ett sätt som är enkelt att underhålla och som håller ihop synligheten i sök. En separat domän per land kan vara värd att överväga när du behöver en stark lokal identitet och har en egen organisation i landet. Beslutet kan vi fatta tillsammans utifrån dina mål och din budget.

Jag har redan engelska sidor men de får inga besökare. Vad gör jag?

Först behöver vi kontrollera om sidorna har egna adresser, om de syns i sökmotorn och vilka ord de är skrivna kring. Problemet är ofta ett automatiskt översättningstillägg, fraser som inte söks i målandet eller en ofullständig teknisk uppsättning. Efter genomgången blir det tydligt om sidorna ska byggas om från grunden eller bara rättas till.

Hamnar jag på första sidan i Google på det nya språket om jag lokaliserar?

Det kan ingen garantera. Placeringen beror på konkurrenterna, sajtens historik och sökmotorns egen bedömning. Lokaliseringen ser till att dina sidor går att hitta, är begripliga och inger förtroende på det språket, och det är den grund som synligheten kräver.

Översätter du även mina juridiska texter?

Texter som integritetspolicy, cookietext och köpvillkor kan jag lägga in på sajten på rätt språk, men att bedöma om de stämmer med reglerna i målandet är inte mitt område. För de texterna rekommenderar jag att du rådgör med en jurist, och den text juristen godkänt lägger jag sedan in korrekt på sajten.

Funderar du på att öppna din webbplats på ett nytt språk, så låt oss först prata om vilken marknad som är viktigast för dig och hur redo din nuvarande sajt är för det. Du når mig via min sida om innehållsproduktion och lokalisering. Skriv adressen till din sajt och vilka länder du vill nå, så får du en första bedömning.

Etiketter

översättning av webbplatslokalisering av webbplatsöversätta hemsida prisflerspråkig hemsidaöversätta hemsida till engelskaöversätta hemsida till tyska

Kontakt

Låt oss prata om dina texter

Berätta om ditt företag och vilka texter du behöver, så återkommer jag med en skriftlig offert med omfattning och tidplan.

Ett par meningar räcker. Jag svarar så snart jag kan.

När du trycker på knappen öppnas ditt meddelande färdigskrivet i WhatsApp eller ditt e-postprogram. Du kan ändra det innan du skickar.